Inlagd hackad gurka

När man får så stor skörd av västeråsgurka som vi fått i år så är det läge att prova nya saker. Förutom olika recept av smörgåsgurka har vi även lagt in hackad gurka som blev riktigt god.

Västeråsgurka 1 kg gurka av inläggningstyp
1 gul lök (ca 150 g)
1 röd eller orange paprika (ca 150 g)
1 msk senapsfrö
2 tsk salt
1 dl ättiksprit 12%
2 dl socker

Finhacka lök, paprika och gurka. Jag använde en lökhack och hackade i omgångar. Lägg samtliga ingredienser i en kastrull. Blanda och koka upp. Låt puttra ca en halvtimma, rör om då och då. Sterilisera under tiden glasburkarna i ugnen, vid 150-200 grader släpper även en del gamla etiketter. Tänk dock på att inte plåtlockens gummipackningar inte klarar så hög temperatur! Låt burkarna svalna något innan du fyller dem ända upp med gurkröran. Sätt genast på locken så att det bildas undertryck när burkarna svalnar. Förvara svalt tills de öppnas och därefter i kylskåp.
Inlagd hackad gurka


Vad finns det för parametrar i en solcellskalkyl?

Det finns en hel del olika flöden av kronor, ören och kilowattimmar (kWh) involverade i en solcellsanläggning. Utan att definiera storleken, för det varierar över tid och mellan bolag, kan vi gör en översikt som du kan använda dig av när du skall räkna på ekonomin. 

Själva anläggningens kostnader

flode-kostnader-for-solceller

För att lära dig mer om tekniken bakom en solcellsanläggning och vilka val du kan göra där kan du läsa andra inlägg på bloggen eller titta på föredraget från Öppet hus i Sundhult längst ner i det här inlägget.

När vi tittar på kostnaden för solcellsanläggningen utifrån bilden har vi dessa delar att ta hänsyn till:

  1. Solcellspanelen
  2. Infästning i tak
  3. Kablar från tak till omriktare
  4. Omriktare för att göra växelström
  5. Undercentral till solcellsanläggningen (säkringar, elcertifikatsmätare)
  6. Elledningar från solcellsanläggningen till elcentral
  7. Elmätare för att kunna mäta både ingående och utgående el.

För punkt 1 och 2 tillkommer arbete för montering av solcellerna på ditt tak. Punkt  3-6 innefattar elarbete som en elektriker gör. Elmätaren är elnätsägaren skyldig att byta ut åt dig.

När du begär in en offert, se till att du får den tekniska lösning du önskar och att alla arbetsmoment finns med så du inte överraskas i din kalkyl när du räknar på vad det kostar dig.

I din kalkyl får du utgå från den tekniska livslängden som din tänkta anläggning har (garantitid för produktion) och be om en beräknad produktion av solel som anläggningen kan ge dig. Den beräknade produktionen görs med historiska data över antalet soltimmar för en tid bakåt (vanligtvis 20 år) för varje månad som ger ett bra mått sett över tid.

Du kan få stöd för att skaffa en solcellsanläggning från Energimyndigheten. Länsstyrelsen handlägger ärendet och ansökan görs via Boverkets portal. Som privatperson kan du få som mest 20% (30% för företag). Om du tilldelas det här stödet kan du inte samtidigt göra ROT-avdrag för det.

Nästa steg för dig är att sätta kostnaden för anläggningen mot vad du kan spara/tjäna på att göra egen grön solel. Glöm inte att väga in att du vet att den el du kommer att producerar är grön el, och vad det har för värde för just dig.

Inkomster på producerad solel

När du skall se på ekonomin när det gäller el får du dela upp det i tre delar. Först är det är den solel du producerar, som du kan sälja elcertifikat för. Vidare är det den solel du kan använda själv, som du då inte behöver köpa från ett elbolag. Den tredje är överskottet av solelen som du kan sälja ut på nätet.

De flesta elbolag mäter elproduktion och elkonsumtion per timme och eftersom solcellerna inte producerar på natten kommer du behöva köpa el på natten och, beroende på solcellsanläggningens storlek, sälja överskott soliga dagar. Det varierar också över året, eftersom dagarna är längre på sommaren, med fler soltimmar, jämfört med vintern.

Här är en bild att ha med sig i det följande resonemanget. Till vänster är när du köper el från elnätet och höger när du säljer el.

Flöde för kostnader för solceller

Abonnemangsavgiften finns alltid

När du är inkopplad till elnätet får du alltid betala en fast avgift, som är bestämd utifrån vilken storlek du har på dina huvudsäkringar, vilka styr hur stor momentan effekt du kan ta ut av elnätet.

Sedan tillkommer det en nätavgift för varje förbrukad kilowattimma som du tar ut från elnätet.

Dessa två, storlek på huvudsäkring och nätavgift för varje kilowattimma,  betalas till nätägaren. Som privatperson betalar du också moms för detta.

Förbrukning kostar

Förbrukar du el från elnätet betalar du för varje kilowattimma till ett elbolag. På kostnaden för elen läggs det på en energiskatt, och på summan av dessa två läggs det också på en moms som du skall betala.

All produktion av solel ger elcertifikat

All den solel som produceras, både den du förbrukar själv och det överskott som skickas ut på elnätet, ger möjlighet att sälja elcertifikat. Därför sitter mätaren så nära produktionsanläggningen det går. Du får ett elcertifikat för varje producerad megawattimma, 1 000 kWh, som sedan kan sälja till större elproducenter/elförbrukare.

De större elproducenterna/elförbrukarna är kvotpliktiga måste ha en kvot av sin elförsäljning/elanvändning med täckta av elcertifikat. I energiöverenskommelsen är det bestämt att det skall vara kvotplikt för elcertifikat fram till 2035, vilket gör att vi kan räkna på det vid en investering av en solcellsanläggning. Elcertifikaten köps och säljs på en öppen marknad, vilket gör att de priset också varierar över tid. Detta är ett politiskt instrument för att öka mängden av förnybar energi.

I vårt fall låter vi låter vi Emulsionen sälja våra elcertifikat så vi slipper hantera det.

Att sälja solel innebär tre delar

Förutom elcertifikaten har försäljningen tre beståndsdelar.  Det är en skattereduktion för varje såld kilowattimma, själva elen som också mäts i kilowattimma som nätägaren betalar för. De två sistnämnda är momsbelagada, och du som elproducent måste momsregistrera dig. Momsen skall betalas in till Skatteverket. Vissa elbolag betalar detta direkt till Skatteverket när de köper el av dig, så att du inte behöver bekymra dig om det.

Har du en anläggning med toppeffekt på 255 kWh eller mer skall du också betala energiskatt, vilket sällan är fallet för privatpersoner.

Hur ser det ut för oss?

För vår del köper och säljer vi el på en spotmarknad, NordPol, vilket betyder rörliga avtal. En anledning är att det elbolag vi vill använda har den affärsmodellen. Andra elbolag kan ha andra avtal. Vi har solceller för att vi vill se till att producera egen grön el, och inte först och främst för att göra ekonomisk vinst. Just nu ligger kostnaden för den el vi köper något över den nivå för det vi säljer, och därför är det gynnsamt att göra av med solelen som vi producerar. Det känns dessutom bättre för oss att konsumera den el vi med säkerhet vet kommer från en grön källa.

Solcellerna är en investering med ganska lång avskrivningstid. Därför kan det var svårt att göra en exakt kalkyl då olika politiska beslut och förändrad efterfrågan av grön el kan påverka de olika parametrarna. Att solen kommer fortsätta bestråla oss med sin energi är dock något vi kan vara tämligen säkra på!

Att tänka på i solcellsofferten

Här är föredraget från Öppet hus i Sundhult, där Hallands Energiutveckling berättar om vad de tycker är viktigt att tänka på när du får en offert på solcellsanläggningen du skall skaffa.

För visst ska du ha solceller?


Se över ditt elsystem när elbilen skall laddas

När du nu har skaffat dig en elbil kan det vara idé att se över sitt elsystem så att det är dimensionerat på ett betryggande sätt. Läs gärna mer om laddning i vårt tidigare inlägg om du vill förstå grunderna i elbilsladdning bättre.

Enligt Elsäkerhetsverkets rapport förordar de att man skall ha en ladubox hemma, alltså det som kallats laddstolpe i tidigare inlägg. Det laduboxen kommunicerar med bilen för att bestämma vilken ström bilen skall laddas med.

Det finns fördelar jämfört med en sladd med en styrenhet på kabeln som du får med bilen. Framförallt sitter ofta styrenheten, klumpen, nära kontakten ( enligt specifikationen 30 cm) vilket gör att kabeln kan slitas ut och få fel då den ofta hänger i ett kontakten. Skall du nu ha en fast laddpunkt är det idé att investera i en box där styrenheten sitter inbyggd.

Se till att uttagen klarar belastning

cee-trefas-uttag-pa-16a-6hVanliga vägguttag är ofta inte dimensionerade för att dra höga strömmar under en längre tid. På bilden ser du ett CEE 400V/16A trefasuttag, och läser du noga kan du se att den strömmen får tas ut under maximalt sex timmar. Kommer du hem med en helt urladdad Nissan Leaf tar det cirka 10 timmar att ladda på 16 Ampere, alltså mer än vad CEE uttaget är gjort för.

Med en laddbox kan du se till att ha en type 2 kontakt som är designad för elbilsladdning så att du slipper problem.

Se över så dina elledningar, kablar, uttag och annat är dimensionerad på rätt sätt, och har jordfelsbrytare inkopplad. Dessutom en intelligent laddbox så blir Elsäkerhetsverket glada.


Hur planerar jag min resa med elbil?

Nu vet vi vad det finns för olika typer av laddare och att det finns laddare inom räckvidd från hemmet. När vi skall göra en lite längre resa blir det lite jobbigare att planera resan. Som tur är finns det verktyg som kan hjälpa oss att planera resan.

En elbil tar mig inte till fjällen

En sak som talar mot att köra elbil att det inte fungerar för den längre resan. Ärligt talat, hur ofta gör du så långa resor? Är det efter den toppen du skall bestämma vilken bil du skall ha? På den längre resan skulle du kunna välja en hyrbil eller bil från en bilpool. Då kan du ha en anpassad bil för vardagsbruk, och när du skall på den där speciella resan kan du välja en bil med mer komfort och bättre lastmöjligheter. Då har du varit en stor del i omställning till en fossilfri bilflotta.

Nu går det faktiskt att köra elbil till fjällen också. Räckvidden blir ständigt bättre. Mycket om att göra den där längre resan handlar om en omställning i huvudet, att planera resan annorlunda.

Internetverktyg hjälper dig att planera resan

Det finns sidor på internet som håller koll på var det finns olika laddstationer. Exempelvis finns sidan uppladdning.nu, som användarna ser till att hålla uppdaterad. Där kan du se alla laddstationer och var de finns.

eGOtrip hjälper dig att planera

När du vill planera en resa finns eGOtripp, som planerar din rutt utifrån vilken bil du har, temperatur ute (som påverkar batterikapaciteten) och vilken hastighet du vill köra med. Där kan du se hur lång tid din resa kommer att ta och vilka laddstationer som finns på vägen. Det går att skruva på parametrarna så det stämmer överens med din körstil så du får en bra uppskattning.

I rutten beräknas också tiden för laddning i de olika stationerna med, så att du kan se hur lång tid resan verkligen tar. Och att du väljer rätt väg, så att du får rimliga pauser.

eGoTrip - Gunnarp - Ankarsrum - Karta

eGoTrip - Gunnarp - Ankarsrum - Lista

eGOtrip kan vara lite bökigt att hantera i telefonen, och jag saknar att kunna spara en planerad rutt. Tjänsten utvecklas hela tiden, och kommer säkert bli bättre och bättre över tid.

PlugShare är ett annat val

Det finns appar till din telefon också, som PlugShare som kan assistera dig i att planera din resa. I telefonen har den ett snyggt gränssnitt som låter dig välja rutt, och där du ser hur långt Appen har dock inte riktigt lika många inställningsmöjligheter som egotripp.

Så här kan det se ut när samma resa planeras.

PlugShare - Välj rutt  PlugShare - Räckvidd  PlugShare - Listvy

Det finns fler tjänster

Olika företag som har laddstationer har egna tjänster också. Biltillverkaren Renault har tagit initiativet till Elbnb, som är en en variant av Airbnb där du kan boka rum hemma hos någon. Med Elbnb kan du öppna upp din laddare, eller faktiskt ett vägguttag, hemma för elbilförare.

Det finns ännu fler tjänster som är på gång och under uppbyggnad. Tiden kommer utvisa vilka som kommer att leva vidare, för jag är säker på att tjänsterna kommer förändras i takt med att intresset för elbilen ökar. Olika karttjänster kommer säkerligen ha det inbyggt. Dessutom kommer behoven att förändras med att bilarna får bättre räckvidd och mer möjligheter för uppkoppling.

Känner du till ett bra sätt att planera?

Om du känner till bra sätt att planera din resa får du väldigt gärna dela med dig av dem i kommentarerna.

 

 

 


Rapport över solelsproduktion augusti 2016

Augusti var ingen lysande månad för solcellerna. I mitten var det riktigt kallt, grått och regnigt. Givetvis återspeglar det sig för solelsproduktionen för den här månaden.

Det blev ett underskott i energiproduktion mot det beräknade värdet. Det beräknade värdet bygger på en medelvärdsbildning av soltimmarna under de 20 senaste åren på den här platsen. Differensen mot beräknad produktion blev -207 kWh.

Solceller - Produktion juni 2016

Maximal produktion för en dag: 76,99 kWh (17:e augusti)
Medel produktion för dag i juli: 46,32 kWh
Minsta produktion för en dag: 13,72 kWh (20:e augusti)

Totalt producerat i augusti: 1433 kWh

Perioden juni-augusti 2016 mot beräknad: -248 kWh
Total produktion maj-augusti 2016: 5,94 MWh


Hur ser det ut med laddare för vår Nissan Leaf?

Nu har vi bestämt oss för att köra en Nissan Leaf de två kommande åren. Hur ser det ut med laddning när vi skall ge oss ut på resa från Sundhult? Låt oss titta närmare på det.

Ingen mackdöd på landsbygden

Det är rätt häftigt med en elbil, för nu behöver vi inte prata mackdöd på landsbygden, för vi kan skapa egna tankställen med exempelvis solceller. Varje litet hus med el kan bli en mack. Tänk vilken skillnad mot oljan, där vi måste hämta bränslet utanför Sveriges gränser. Nu kan vi göra bränsle hemma, och se till att det görs på ett bra sätt.

Det går bra att ladda långsamt hemma

Hemma går det oftast bra att ladda långsamt, eftersom bilen står parkerad i garaget över natten i många timmar. Annorlunda blir det när vi åker på långtur. Då vill vi gärna kunna ladda snabbare. En Nissan Leaf snabbladdas via en CHAdeMO-laddstation som vi skrev om i en tidigare artikel. Antalet snabbladdningsstationer byggs hela tiden ut, och under den tid vi har nosat på att skaffa elbil har det hela tiden ökat. Eftersom priset för att klarar flera standarder inte är så högt har många snabbladdningsstationer möjlighet att ladda kombinationer av CHAdeMO, Type 2 och CSS.

Hur ser kartan ut för oss?

Om vi tittar på en karta över laddstationer med stöd för CHAdeMO kring Sundhult, som ligger strax utanför Ullared, ser det ut så här.CHAdeMO-laddare runt Sundhult

Förutom de dryga 4 milen till laddstationerna i Varberg respektive Falkenberg har vi exempelvis ca 14 mil till Jönköping, ca 16 mil till Växjö, ca 11 mil till Göteborg och ca 9 mil till laddningen vi Laholm. Oavsett åt vilket håll vi beger oss har vi alltså en snabbladdare inom batteriets räckvidd. Vi räknar med att vårt batteri på 30 kWh i praktiken kommer räcka 14-20 mil på en laddning, lite beroende årstid, väder och körstil.

På en sådan här laddstation tar det ungefär 40 minuter att ladda bilen från helt tomt till fullt, och stationerna ligger ofta intill en restaurang, hamburgerbar eller liknande. I praktiken kommer vi säkert inte vänta med att ladda tills batteriet är helt tomt så en mer rimlig tid att räkna med blir 30 min efter att ha kört bortåt 15 mil. En lagom fika- eller lunchpaus med andra ord.

Det finns många laddstolpar

Om vi tittar på alla laddställen där Nissan Leaf kan laddas (Type 1, CEE och Schucko på 16 & 10 A) så ökar antalet rejält. Men då pratar vi om långsam laddning, eftersom bilens egen laddare som mest kan ladda med 3,3 kW.

Laddare för Leaf runt Sundhult

Fler platser vid snabbladdstationer behövs

Som sagt var ökar antalet laddplatser snabbt, för det blir fler och fler som efterfrågar den möjligheten. Dessutom är det inte speciellt dyrt att sätta upp en laddstolpe som kan ge upp till 22 kW.

Det vi behöver få fler av är snabbladdstationer, och inte minst plats för fler bilar på de ställen där det finns snabbladdare. Ofta är det bara någon enstaka plats, vilket kan betyda att jag måste vänta innan det är ledigt att ladda.

Vill du vara med och verkligen påverka att en laddstation kommer på plats kan du göra det via CrowdChargering, där du kan ge ett litet bidrag för att snabba på utbyggnaden.

Vi syns vid en laddplats snart, eller hur?


Ordning i kontaktdjungel för elbilar

laddningsdonDet är inte helt lätt att sätta sig in i laddning för elbil. Laddning hemma, laddstolpar och laddstationer är en sak, men alla dessa olika kontaktdon! Går det att reda ut vad det är så att det går att jämföra mellan bilarna? 

Vi gör ett försök.

Olika typer av kontaktdon

Det vi först och främst ser är att det finns olika typer av kontaktdon som skiljer sig rent fysiskt.

Type 1

Type 1 är ett kontaktdon för enfas växelspänning, AC, som klarar 32 Ampere. Bilar som har den typen av kontakt är exempelvis Nissan och Kia.

Laddkontakt - Type 1

Type 2

Type 2 är en kontakt som EU säger skall bli standard till 2019. Den klarar enfas eller trefas med  70 Ampere. Det betyder att de flesta europeiska elbilar har den här standarden, som Renault, BMW, Volkswagen, Europeiska versioner av Tesla mfl.

Ladukontakt - Type 2

De två övre stiften kommunicerar med laddaren och bestämmer sedan funktion för de resterande stiften. Där bestäms hur stor ström som laddare kan ge/vad bilen önskar med enfas/trefas växelspänning . Det finns också som en del i CSS, som är Type 2 kombinerat med en egen likspänningsmatning.

CHAdeMO

Detta är den japanska standarden för snabbladningsstationer, som kan leverera upp till 62,5 kW.

Namnet är en förkortning av CHArge de MOve. Bilar som har den här kontakten är bland annat Nissan, Kia andra japanska märken.

Ladukontakt - CHAdeMO

CHAdeMO kommer i Europa att ersättas av CSS som standard till 2019.

CSS – Combined Charging System

Det här är ett kombinerat kontaktdon, som har type 2 plus en likspänningskontakt, DC-kontakt, som klarar 200 kW. Utveckling pågår och tanken är att det skall gå att öka effektuttaget till 350 kW via CSS i framtiden.

Det är en europeisk standard, och även Tesla har gått med i samarbetet för att använda den här standarden.

Ladukontakt - CSS

Vad är det här med Mode då?

Som om det inte vore nog med alla olika typer av kontaktdon talar man också om olika Mode som bilen/kontaktdonet klarar av.

Mode 1

Mode 1 är för långsam laddning, exempelvis från ett vanligt vägguttag, med upp till 16 Ampere på en fas. I detta läge finns ingen övervakning av laddningen.

Mode 1 finns för Type 1.

Mode 2

Mode 2 är laddning med övervakningskrets som sitter på kabeln och klarar upp till 32 Ampere på en fas. Denna fungerar för laddning hemma, med högre effektuttag än mode 1.

Mode 2 finns för Type 1 & 2.

Mode 3

När vi kommer till mode 3 börjar det hända grejer, för nu kan bilen och laddstationen/stolpen kommunicera  med varandra för att övervaka laddningen. Det här läget klarar trefas 400 Volt och upp till 32 Ampere.

Mode 3 finns för Type 1, 2 och CSS

Mode 4

Mode 4 är för snabbladdningsstationer via likspänning och klarar hög effekt, där övervakning styrs i huvudsak från laddstationen.

Mode 4 finns för CHAdeMO och CSS.

Sammanfattning

Vi kan sammanfatta allt i den här tabellen.

Översikt elbilsladdning

När du är ute på långresa och vill ladda snabbt är det alltså en laddstation som klarar mode 4 du är ute efter, för att kunna ladda fullt snabbt, under förutsättning att bilen har en kontakt för likspänning. Det är också det som många av oss vill se när det pratas om laddstationer runt om i Sverige. På många ställen sätts istället laddstolpar upp, som visserligen fungerar utmärkt om du skall stå parkerad några timmar. Fast många gånger vill vi nog ha något som är snabbare.

Hemma, där bilen står parkerad över natten fungerar det bra med mode 2.

Dessutom verkar det smart att tänka på att kunna koppla sig till Type 2 kontaktdon, då det verkar bli Europastandard för laddkontakter.


Går det att förstå laddning för elbil?

Hur fungerar det egentligen när jag skall ladda en elbil? Kan jag ladda hemma? Vad är det för skillnad på laddstolpe, laddstation och laddare i bilen?

Här är ett försök att reda ut några grundläggande begrepp först, och sedan undersöker vi kontakter och standarder.

Bilen och vägguttaget

Vi börjar att titta på hur det kan se ut när din elbil skall laddas hemma. Det första vi kan konstatera är att bilen har ett batteri som är likström, DC, den har plus och minus. Ditt vägguttag har växelström, AC.

Växelström/likström

För att kunna ladda bilen måste vi alltså göra om växelströmmen till likström. Detta görs ofta med en laddare som sitter i bilen. Det är precis som när du skall ladda din mobiltelefon där hemma. Då har du en klump du sätter i vägguttaget som omvandlar växelströmmen till en likström som kan användas för att ladda telefonen.

Laddare i bilen

Växelspänningen, AC, omvandlas i laddaren i bilen till likspänning, DC, som sedan går till batteriet och laddar det. Hur fort ditt batteri kan laddas beror på laddarens storlek, som uttrycks i kW.

Laddningen är också beroende av hur stor effekt, hur många kilowatt, du kan ta ut från ditt vägguttag.

Hur når nätspänningen ditt vägguttag?

nätspänningen till ditt hus

Elen du tar ut från vägguttaget kommer från elnätet, som går via dina huvudsäkringar, en för varje fas. Nätspänningen i Sverige är 230 Volt per fas, ofta avsäkrade med huvudsäkringar till en strömstyrka på 16 eller 20  Ampere.

Innan spänningen når ditt uttag går det via säkringsskåpet, där ytterligare säkringar bestämmer hur mycket ström du kan ta ut vid det enskilda vägguttaget.

Förenklat kan vi räkna att den effekt, P, vi kan ladda med är strömmen, I, multiplicerat med spänningen, U, alltså:

P= U×I

Ett vanligt enfas vägguttag är avskärmat med en 10 Amperes säkring, och enligt beräkningen skulle vi kunna ta ut:

P=230×10= 2300 Watt = 2,3 kW

Hur lång tid tar det att ladda min bil?

Hur lång tid det tar att ladda din bil beror på storleken på bilens batteri och hur stor laddaren i bilen är.

Låt oss i beräkningarna säga att batteriet är på 30 kWh och laddaren i bilen är på 3,3 kW (vilket är fallet med Nissan Leaf).

Den uppmärksamme läsaren noterar att 3,3 kW är mer än 2,3 kW vilket gör att vi måste se till att laddaren inte kör för fullt om vi ansluter den med en vanlig stickpropp, annars kommer säkringen lösa ut.

För att få ett överslag på tiden det tar att ladda så räknar vi med:

Bilens batteri ÷ effekten vi har i uttaget = tiden det tar att ladda
30/2,3 ≈13 timmar

Går det fortare att ladda i ett trefasuttag?

Ja, det gör det om bilens laddare kan hantera det. Exempelvis Tesla och Renault kan ladda med alla tre faser vilket gör att vi kan plocka ut betydligt högre effekt. En Nissan laddar bara på en fas, fast kan ändå dra nytta av ett trefasuttag. Det beror på att ett trefasuttag är designat för att kunna ta ut en högre ström vilket ger möjlighet till ett högre effektuttag.

Trefasuttag är vanligtvis på 16 Ampere, och det finns också som 20 och 32 Ampere. Om du har ett trefasuttag hemma kan du se hur hög ström det klarar av i ditt säkringsskåp.

Det finns alltså möjlighet att koppla in en bil som bara laddar med en fas på en av faserna i ett trefasuttag, om uttaget har en framdragen noll-ledning, och det ger en effekt enligt:

230×16 ≈ 3,7 kW

Kom ihåg att detta är grova överslagsberäkningar. När du skall räkna på exakt effekt-uttag för växelström är det fler parametrar att ta hänsyn till, men för vårt resonemang går det bra med den här överslagsberäkningen.

Men det går alltså betydligt snabbare att ladda bilen hemma om du kan utnyttja 16 Ampere, åtminstone om bilens laddare klarar av det.

30/3,7 ≈ 8,1 timmar

För en bil som Nissan Leaf vars ombordladdare är på 3,3 kW kommer ett trefasuttag ge följande teoretiska laddtid.

30/3,3 ≈ 9,1 timmar

En laddstolpe är ett uttag med hög effekt

Dags att ge oss ut på vägarna, och där vill vi inte vänta i de långa eoner av tid som vi beräknat ovan.  Det skulle bli väldigt långa mat- och toalettstopp.

Laddstolpe

Som tur är finns det laddstolpar att tillgå runt om på parkeringar och andra ställen. Dock skall vi komma ihåg att en laddstolpe inte är något annat än ett trefasuttag med högre effekt. För att du skall kunna utnyttja en laddstolpe fullt ut krävs det alltså att bilen kan hantera trefas.

Vi kan titta på hur stor effekt vi kan ta ut på olika laddstolpar, beroende på hur de är avsäkrade.

Ström Effekt i enfas Effekt i trefas
10 2,3 kW
16 3,7 kW 11 kW
32 22 kW
64 43 kW

Fördelen med laddstolpen är att den kan tala om för bilen hur stort effektuttag du kan göra från stolpen. Bilen kommunicerar via kontakten och ser till att den laddar på bästa möjliga sätt.

Om du har en bil som klarar att utnyttja alla tre faserna så ser vi att tiderna drastiskt förändras, under förutsättning att bilens laddare klarar av så höga effekter:

30/11 = 2,7 timmar
30/22 = 1,4 timmar
30/43 = 42 minuter

Går det inte fortare än så att ladda bilen?

Jo då, bara lugn. Kommer du ihåg att bilens batteri skulle ha likström? Än så länge har vi bara tittat på hur lång tid det tar med den laddaren som finns inbyggd i bilen. Om vi stället ser till att omvandlingen från växelström till likström sker utanför bilen kan vi plocka ut en riktigt hög effekt. Det är exakt vad som görs i en laddstation. Dock är det inte alla bilar som har en kontakt för likström, en Renault exempelvis kan endast laddas med sin ombordladdare.

Laddstation

Via laddstationen kan batteriet matas direkt med hög likström. Standarden satt till 20 eller 50 kW, vilket ger betydligt snabbare laddtider:

30/20 =1,5 timmar
30/50 ≈ 36 minuter

Bilen kommunicerar via kabeln/kontakten och ser till att ladda bilen på bästa möjliga sätt. Det är dessa som brukar benämnas som snabbladdare.

Tesla har sina egna laddstationer som kallas SuperChargers, vilka har en effekt på 120 kW, som alltså rent matematiskt laddar 30 kW på en kvart.

Från tomt till fullt är inte vanligt

De beräkningar vi gjort har hela tiden utgått från att bilen varit helt tom i batteriet och att den laddas fullt till 100%. Nu är detta inte med verkligheten överensstämmande. Först och främst så är bilen sällan helt tom. Dessutom laddas bilen ganska kvickt upp till 80%, därefter tar det längre tid att toppa upp de där sista 20 procenten.

En annan sak att tänka på är att snabbladdning sliter mer på batteriet, så det är inte fel att ladda under en längre tid med lägre effekt. Hemma så gäller det att du har kablar och kontaktdon som klarar av att belastas hårt under lång tid. Det går att ställa ner effektuttaget så även om du har tillgång till 16 Ampere i ett uttag kan du välja att plocka ut en lägre effekt för att skona alla komponenter mot slitage. Om du kommer ihåg bilden över hur det ser ut hemma hos dig så har du även en huvudsäkring på varje fas vilket gör att kör du för många energikrävande apparater i hemmet samtidigt så kommer huvudsäkringen att lösa ut.

Kontakter och standarder

Nu har vi lite koll på hur det ser ut när vi laddar en elbil. Hur ser det då ut fysiskt, när vi skall ansluta den? I nästa artikel tittar vi närmare på vilka typer av kontakter det finns, och vad olika beteckningar betyder.


Framtiden är något du skapar

Framtiden är något som du skaparDet där är något jag försöker arbeta med. Eftersom jag själv skapar min framtid är det dumt att gnälla, tycka att andra bara gör fel och säga att jag inte kan.

Sortera, känn efter vad du verkligen vill och börja skapa. Visst ingår det att välja bort saker som inte leder åt rätt riktning.

Vilken framtid vill du skapa?

Jag stannade upp lite här om dagen och började fundera på vad som hänt sedan jag sa upp mig från min fasta anställning sommaren 2014.  Jag kom fram till att det är en hel del, även om det kanske inte känts så. Framförallt en förändring i livsstil.

Ett mer hållbart liv

odlingstunnlarEn sak som verkligen har hänt är att livsstilen förändrats mot något mycket mer hållbart. På gården har vi börjat utnyttja de resurser vi har på ett bättre sätt och producerar nu egen mat, där vi har kontroll på hur den tas fram. Det gör vi bland annat i våra odlingstunnlar och på en liten åker. Vi har mycket att äta runt omkring oss, med bär, svamp och vilda djur i skogen och ett varierat landskap som ger mångfald på olika sätt.

Ett sätt att bli ännu mer hållbara är attvi tillsammans med grannar i vår rote skapat Solskensfarmarna, där vi skall bli solskensbönder och se till att vi bibehåller det varierade landskapet som fått stå tillbaka de senaste 50 åren i och med industrialiseringen av jordbruket. Det var en riktigt bra utveckling, där vi fått mer mat till fler till lägre kostnad. Nu när vi nått dit är det dags att förändra och tänka mer hållbart och börja nu. Både genom hur maten produceras och livsstilen vi lever.

36 solcellspaneler i SundhultDet handlar om många små saker som läggs ihop och gör att vi i Sundhult går mot rätt håll. Vissa saker har vi inte kunnat förutse, som ett pannhaveri. Det gjorde att vi fick uppgradera vårt värmesystem drastiskt, till ett mer energieffektivt och som fortfarande använder sig av den energi vi har i vår egen skog. Andra saker är medvetna val som att skaffa solceller för att försöka gå mot att vi själva producerar den energi vi gör av med.

Vi vill transportera oss med eget bränsle

Det senaste valet att köra elbil gör det möjligt att själva generera den energi som går åt för att transportera sig. Där är vi inte riktigt idag, men vi gör det möjligt att använda ett mer grönt energislag än den fossila oljan. I förlängningen kan vi expandera vår egna solcellspark för att skapa bränsle till bilen. Nu pratar vi ”mackdöden på landsbygden” på riktigt. För nu kommer vi använda våra ladugårdar för att ha solceller på och generera det egna bränslet. Får vi lite över kan säkert urbanisterna i stan få överskottet.

Tar mer vara på tiden

21 utvecklande ljudböckerJag tar mer vara på den tid jag har också. Av naturen är jag nyfiken och vill lära mig mycket. Jag är lite orolig i själen, och kastar mig gärna in i nya områden och gillar att grotta ner mig i detaljer. Jag arbetar med att se det som ett positivt drag, även om det samtidigt gör det svårt att ta snabbare beslut. Jag vill ju verkligen veta att det är rätt beslut ur så många perspektiv som möjligt.

Jag har njutit av att kunna läsa många, många bra ljudböcker, speciellt de som handlar om att förändra tankesätt, att bli mer kreativ och bli bättre på att hitta en egen bekväm riktning för framtiden.

Christian paddlar kajak på TjärnesjönEn annan sak som börjat komma sakta mer och mer är att njuta mer av platsen som vi bor på. En sjö som är perfekt för att ta kajakturer på, skog som är härlig att vandra i och att vara nära djur som har en härlig puls i takt med naturen. Det gäller bara att ta in och se att allt det där finns runt om mig.

Kutar runt i hjulet för att få råd

Ofta springer vi i ekorrhjulet samtidigt som vi vill vara med i det som händer utanför. Frågan är om varför vi kutar runt i det där hjulet. Oftast är det för att vi skall få råd. Råd med vad?

Där behöver vi stanna upp sortera och hitta riktning mot vad vi vill igen. Vad är det verkligen vi vill få råd till? Är det en resa till Thailand, eller är det att kunna köra elbil.

I en av böckerna jag läst gavs rådet att tänka ”Hur ska jag få råd?” snarare än att säga ”Jag har inte råd”.

Ett stort steg kvar

En sak som ligger djupt i mig, och som kommer från en generation som är uppfostrad för att fungera i en industrialiserad värld. Det är det där med att du måste jobba för att få pengar. Det betydde att du skulle gå till fabriken och låta dina händer utföra en uppgift och byta det mot pengar. Pengar var du tvungen att ha för ha råd att skaffa det där som alla behöver.

Why - Simon SinekVår identitet är arbetet. När du träffar någon  är ofta en av de första frågorna ”Vad jobbar du med?” Stefan Hyttfors och Simon Sinek har lärt mig att frågan snarare borde vara ”Varför jobbar du?”.

Det där är väldigt stor skillnad. Vad är meningen med det jag jobbar med? Gör det den skillnad jag vill för någon eller för vår planet? Jobbar jag i ett sammanhang där jag känner att det vi gör i företaget ligger i linje med mitt varför?

Personligen ställer jag om i huvudet från att tänka att jag måste jaga pengar, och vill hitta ett varför där jag också kan få lite pengar när jag gör det. Jag behöver inte alls så mycket som jag tror. Det handlar mer om att jag sätter mig ner och funderar på vad jag vill lägga pengar och energi på.

Förändra det du faktiskt kan förändra

My business - Katie ByronSlutsatsen är på något sätt att sätta fokus på det du faktiskt kan förändra. Det är ofta mer än du tror.

Byron Katies modell är bra att ha i huvudet:

  • God’s business – Väder och annat som ingen av oss direkt kan påverka
  • Your business – Något som någon annan kan påverka men inte du
  • My business – Det du själv kan påverka, och som du skall fokusera på

Dags att leda för framtiden

Känner du att det är dags för förändring?
Känner du att du vill och inte vet hur du skall börja?
Känner du att du är beredd att börja nu?

Häng då med på kursen u.lab: Leading From the Emerging Future på MIT så kör vi där ifrån tillsammans. Kursen börjar nu i september 2016.

Jasså, du har inte tid? Varför inte då? Hur kan du stuva om schemat för att börja din resa i den riktning du vill färdas. Jag tänker dra mot framtiden, du får välja om du vill vara kvar eller hänga på.

 


Nu skall vi köra elbil i Sundhult

Till slut har vi kommit till skott, så nu väntar vi bara på att elbilen skall levereras till oss. Den som läst bloggen minns kanske ett inlägg som hette Går det att köra elbil? Nu är det alltså upp till bevis eftersom vi skall köra en Nissan Leaf i minst två år.

Nissan Leaf 30 kWhVi har beställt privatleasing på en Nissan Leaf 30 kWh Tekna som skall komma till oss i början av oktober.

Tekna är den modell som har ett lite större utrustningspaket; LED-lampor för helljuset, läderklädsel, en större Bose stereo, all-around-view-kamera (du får en fågelvy och ser bilen uppifrån när du skall parkera den) etc.

Läs vidare om du vill veta varför vi valde en elbil och varför det blev just Nissan Leaf.

Vi behövde elbil fortare än väntat

I november 2015 stötte vår ena bil ihop med en älg, och det blev för dyrt att laga den. Vi fick börja se oss om efter en ny bil, och vi har haft i vår plan att nästa bil skulle bli en elbil. Med krocken kom behovet av en ny bil fortare än väntat.

Det händer en hel del med elbilarna

De elbilar som låg inom räckhåll för oss i slutet på 2015 hade en räckvidd som var precis under det vi önskade. Vi visste att det skulle komma en uppdaterad variant av en modell i början av 2016, så vi beslutade oss för att avvakta. Det har blivit en hel del pusslande för att kunna klara sig med endast en bil fram till nu. De som varit i Sundhult vet att hit tar man inte sig med allmänna kommunikationsmedel.

Öppet hus i Sundhult visade många modeller

När vi hade Öppet hus i Sundhult lyckades vi få flera olika elbilsmodeller att komma på besök. Det var riktigt roligt att kunna prata med de som verkligen äger och kör elbilar, och jämföra olika modeller med varandra.  Vi har utnyttjat det nu när vi kliat oss i huvudet för att bestämma vilken el bil vi skulle välja.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Elbilar på rad

Valet stod mellan Renault Zoe och Nissan Leaf

Det var inte ett lätt val, och inte ett klockrent. Bilarna har olika saker som är bra, och helst skulle vi velat ha en mix.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Renault ZoeRenault Zoe har en ordentlig laddare ombord, vilket gör att den går att ladda fortare hemma och på de så kallade semiladdstolparna. Beroende på årsmodell har den en 22 eller 43 kW laddare att ladda sitt 22 kWh batteri med.

Nissan Leaf har en 3,3 kW-laddare att ladda bilen med, vilket gör att det tar längre tid. Det finns en 6.6 kW-laddare som tillbehör, men den går inte att få med på en bil som leasas.

Nu är det så att Nissan Leaf även kan snabbladdas vid en station som har likspänning, och då pratar vi effekter runt 50 kW, vilket snabbt fyller ett batteri på 30 kWh. Renault Zoe tankas endast med växelspänning, och kan utnyttja en trefaskontakt hemma, vilket ger 11 kW om det är avsäkrat med 16 Ampere. Leaf använder sig endast av en fas, och för att du skall kunna utnyttja 3,3 kW gäller det att du har ett uttag som är på 16 Ampere. Vanligtvis är ett 240 Voltuttag avsäkrat till 10 A. Det finns dock kablar att köpa för att kunna utnyttja en av faserna i ett 16A trefas-uttag.

Nissan har lite mer komfort än Renault

Zoe är en något mindre bil än Leaf, vilket märks inte minst i baksätet. Samma sak gäller bagaget. Leaf har sätesvärme på alla platser i bilen, och även rattvärme. Ryggstödet bak är delbart i Leaf, medan det är helt i Zoe, vilket gör att ingen kan sitta i baksätet om man behöver fälla ryggstödet. Komfort och storlek är något du får betala för, för Nissan är något dyrare än Renault.

Du hyr batteri av Renault

Renault Zoe är en billigare bil, även om du räknar med batterihyran. För du hyr batteriet, och när det hamnar under 75% byter Renault batteriet. Tanken är att om du köper bilen som begagnad skall du inte behöva tänka på batteriet. Dock betyder det alltså att du betalar en månadshyra för det, baserat på din årliga körsträcka.

Byter fossilbränslen mot grön el

Vi skall komma ihåg att det i egentlig mening inte finns någon miljövänlig bil. Alla bilar har en miljöpåverkan, det vi kan göra är att reducerad den påverkan så mycket det går.

Det viktiga är att vi byter fossilbränslen mot el, och el som produceras på ett grönt sätt. På det sättet kan vi påverka utsläpp av CO2, och fortsätta arbeta med att få högre verkningsgrad på våra transporter. Det fina i kråksången är att många av oss faktiskt praktiskt kan vara med och påverka en utökning av att den el som produceras är grön. Många jämförelse mellan elbil och fossilbil räknar på att elen produceras av smutsigaste möjliga produktionsanläggningen, som kolkraftverk.

Elmotorn är väldigt effektiv jämfört med fossilmotorn

Det är även viktigt att vi fortsätter att utveckla batteritekniken och hittar mer miljövänliga processer att lagra energi. Tydligt är att elmotorn är väldigt effektiv jämfört med ottomotorn.

Batteritekniken måste utvecklas

Utvecklingen av elbilar går framåt hela tiden, och batterierna blir effektivare. Tänk hur många litiumbatterier vi har i mobiltelefoner, bärbara datorer, sladdlösa verktyg och apparater. Detta gör att finns det ett stort intresse för att göra mindre, lättare och mer miljövänliga batterier på många områden, vilket är bra.

Vi kan konstatera att dagens batterier har en påverkan på naturen, eftersom det idag används exempelvis litium (eller rättare sagt litiumjoner) och cobolt i  dem. Fast jämfört med olja går det att återanvända metallerna och i försök har det bland annat använts svamp för att extrahera metallerna ur ett använt batteri.

Dessutom kanske vi kommer ha olika typer av lagring hemma, vid laddstationen och i bilen. Framsteg görs hela tiden, och hemma kanske du kommer ha energilagring i ett batteri du kan dricka.

Kan undra hur nästa batteri kommer att se ut. Kanske vi kan använda andra ämnen som är lättare, finns lättillgängliga och klarar en högre energidensitet.

Ännu ett strå till stacken

Vi ser att skaffa en elbil som ännu ett strå till stacken, där vi faktiskt kan göra skillnad med de val vi gör.  Vi kommer fortsätta med att försöka göra medvetna val.

Vi syns på vägarna!