Tesla på laddning

Går det att köra elbil?

Jag lockas av tanken att ha solcellspaneler på huset som tankar en elbil. Frågan är om går det att köra elbil utan att helt förstöras av räckviddsångest eller bli låst till vart du kan resa?

Jag har försökt få reda på lite mer hur det verkligen är, och här är lite av det jag kommit fram till.

Eftersom jag själv inte har någon elbil är jag inte den som kan säga säkert hur det fungerar. Som tur är finns det flera andra som kör elbil och som gärna delar med sig av sina erfarenheter. Innan jag redovisar mina slutsater kan jag rekommendera er att titta på ett videoklipp jag spelade in av Gordon ”Blixtgordon” Strömfelt, en av Sveriges största elbilsambassadörer, som skrivit om sitt ägande under många år på sin blogg.

Klippet kommer från Varberg den 19 september 2014 när Energi- & Miljöcentrum ordnade en dag där du kunde prova olika elbilar.

Beteendemönstret viktigt

Gordon Strömfelts Leaf
Elbilen Nissan Leaf

Förmodligen är det beteendemönstret som är den största förändringen med att köra elbil, på grund av att de flesta av dagens elbilar har en kortare räckvidd per ”tankning” än motsvarande fossilbil.

Ofta kör du nog inte så långt ändå. Det kanske så att du kan ladda din bil vid slutdestinationen så du lätt kan komma hem igen (hemmet-arbetet exempelvis). Det är de längre resorna som kräver lite mer planering än med en fossilbil.

En laddare sitter i bilen

En sak du kan tänka på vid köp av elbil är att det sitter en laddare i bilen, som omvandlar växelström till likström. Det kan finnas lite olika versioner av  bilen med olika kraftfulla laddare. Laddaren har inverkan på hur snabbt du kan ladda din elbil. Om nu laddtiden har så stor betydelse för just dig kan det vara idé att undersöka vad det finns versioner för din tilltänkta bilmodell.

Din bil lär stå stilla en stor del av dygnet och kan då ladda, som hemma i garaget eller på jobbet. Se till att din arbetsgivare ser till att det finns tillgång till ström på parkeringen, och det gör det ofta för motorvärmare.

Ett exempel på daglig användning

Säg att du har 8 mil till arbetet. På morgonen är bilen fulladdad, och du kan ta dig till jobbet. Med en elbil ser du också till att bilen är varm innan du åker, genom att programmera in den tid du skall åka till arbetet. Då värms bilen upp med ström från eluttaget.

Medan du arbetar laddar du bilen fullt igen och kan köra hem utan räckviddsångest. Det enda som behövs är vanliga växelströmsuttag, där det som påverkar laddtiden är vilket strömuttag du kan göra.  Tillåts tillräckligt högt strömuttag är laddtiden inget problem för dig.

Du skulle inte behöva ladda hela dagen för att nå hem utan några problem, men när bilen ändå står där kan den lika gärna ladda.

Snabbladdare viktig på längre turer

SemiladdstolpeDet är på de längre turerna som snabbladdare blir viktiga. Snabbladdare är en laddare som (oftast) direkt ger likström med hög ström (effekt på 50 kW och mer) direkt till batteriet. I dag byggs nätet upp i rask takt. Det som kan vara knepigt är att det finns ett antal olika typer av laddkontakter. De heter Typ-2, CHAdeMOD och CSS. EU har beslutat att  minst Typ-2 måste finnas tillgänglig vid laddstation från 2016. När du skaffar din elbil, se till att de slänger med lite adaptrar så du kan koppla in dig på så många laddstationer som möjligt.

På några få månader har vi i Falkenberg fått flera nya laddare. Tyvärr är det ”vanliga” (3,7-22 kW) eller semiladdare  på de flesta ställena. För att kunna köra längre med de små elbilarna, som har mindre energilager (batterier), vill du kunna snabbladda samtidigt som du tar en kortare paus för toalettbesök och att äta något. På de platserna får det gärna vara snabbladdare, även om de som säljer mat vill att du stannar och äter för extra mycket pengar. :)

Vilka laddstolpar finns i Falkenberg (september 2014)

Vid Stortorget i Falkenbergs centrum finns det nu en vanlig laddstolpe (230V/16A). Vid McDonalds vid motorvägsavfarten mot Ullared finns en snabbladdare. Precis intill har Max två ”vanliga” stolpar (230/16A) och åtta Tesla SuperChargers. Teslas laddare fungera bara till deras bilar.

Gekås i Ullared har fyra platser (230V/16A, 7,4 kW), tyvärr ganska långt bort från ingången, men grattis laddning är inte fel. Jag misstänker också att elen kommer från Gekås vindkraft (de har satsat 20 miljoner i vindkraft) , som täcker hälften av Gekås energibehov.

Tesla på laddning
En Tesla på laddning vid Max i Falkenberg

Det jag konstaterar är att det fortfarande finns få platser, och för att elbilen skall få bättre genomslag så behövs det synas att det finns gott om laddplatser. Å andra sidan kommer du säkert oftast ladda hemma och på arbetet. När laddstationerna blir mer synliga kommer fler att våga satsa på en elbil.

Tesla som är en riktigt, riktigt fin elbil och har längst räckvidd och bäst laddare med sina SuperChargers (egen standard) och för att hjälpa andra elbilar att få fart på utvecklingen har de släppt sina patentfria.

Vad kostar det då?

Det är kostnaden som möjligen gör dig osäker att skaffa en elbil, i alla fall innan du räknat på det.

Det är över tid du vinner på en elbil, för den är dyrare i inköp. Du har en mycket, mycket längre bränslekostnad och lägg där till att du vid service inte behöver byta dyra oljor. Bromsarna lär inte slitas lika mycket, eftersom elmotorerna används för att bromsa. Det blir motorns funktion generator som laddar batterierna när du sänker farten. Du får istället se till att smörja bromsoken så de inte kärvar ihop.

En annan fråga är vad det kostar att byta batteri. Det är intressant att ställa mot om du räknar på vad fossilbränslet kostar totalt när du köper en dieselbil till exempel. Batterierna blir hela tiden bättre och bättre (håller längre) och kan lagra mer och mer energi (längre räckvidd).

Låt oss säga att du behöver byta ett batteri efter 10 000 mil. Jämför med en dieselbil som drar 0,45 liter/mil och bränslepriset är  14,50 kr/liter. Då borde vi kunna räkna så här:

10 000 x 0,45 x 14,50 = 65 250 kr

Det är vad ett batteribyte kan få kosta för att gå på ett ut. Skillnaden är att vi har investerat stort i miljön. Inga oljor i bilen, och inget fossilbränsle.

Det är klart att det kostar att köra en elbil också. Vad jag förstår drar en elbil ca 1-2 kW/mil, och sedan får du sätta ett rimligt elpris på det.

Läs mer

Jag är nyfiken och vill veta mer, och eftersom jag skrivit om det på sociala medier har jag fått flera frågor om elbilar. Eftersom det är ett nytt område lär jag mig hela tiden. Jag kan tipsa om några sidor och bloggar att läsa mer på:

Jag får återkomma allteftersom jag lär mig. Hittar du fel i min text så hör av dig så får jag ändra och komplettera.


Arrangörsgänget av 2014 års G33KC4MP

G33KC4MP är en riktig knytkonferens

Arrangörsgänget av 2014 års G33KC4MPI mars, dagen innan Webcoast, fick jag se en tweet om ett #G33KC4MP i norra Skåne för att  stilla abstinensen av att SSWC planerade att göra en paus i år. Jag anmälde mig direkt, för jag misstänkte att det skulle ge energi. 

Det gjorde det. Och mycket mer.

Vid foten av Hallandsåsen, i Tössjö samlades ett gäng glada geekar, eller g33k som riktigt nördiga personer skriver det. Där,
på kyrkans lägerskola, skapade vi geekar tillsammans en underbar helg. Som sig bör på en knytkonferens bidrog var och en på sitt sätt.

Game&Watch nörderiNågon sjöng, några fixade fantastisk mat, många höll sessioner med högkvalité, hjälptes åt att hålla snyggt och alla var trevliga. Över allt var det nördigt, i diskussioner, bordshockeyspel, allsång, Game&Watch-spelande och så vidare. En perfekt start på en höst. Värme och ljus att ta mig in i en ny termin.

Den tysta revulotionen

En av höjdpunkterna för mig var Linus Jonkmans (@linusjonkman) session om den introversion. Han har skrivit boken Introvert – Den tysta revolutionen.

Tack vare Falkevik & Danehav, som lånade ut utrustning, kunde jag göra en bra inspelning så ni kan ta del av det passet också.

Fantastisk matupplevelse

Rikard Nilsson pratar sensorikDet var mycket som var bra med helgen. Maten var fantastisk. Den var över förväntan, och då visste vi ändå att Rikard Nilsson (@rikard_nilsson) var en i arrangörsgänget. Han höll också en session som lärde oss att vi äter med mer än smaklökarna i munnen. En oväntad och häftig session.

Agilt på rensvenska

Ola Berg (@olaberg) gillar jag att lyssna på när han pratar om att arbeta i agila projekt. Han gör det på lättbegripligt sätt, med svenska termer och en röd tråd som går att följa från början till slut.

Titta på vad du missade

Du kan titta på fler inspelningar från #G33KC4MP, och ta del av lite av vad du missade. Men mycket av det mest utvecklande, trevliga och spännande på en knytkonferens är det som händer mellan sessionerna och att få vara Tossjö kyrkadär i en härlig miljö. I tiden mellan passen fick jag stort utbyte med de andra deltagarna.

Exempelvis hade vi härliga måltider, och då menar jag inte bara maten utan också samtalen. Nya bekantskaper, och gamla vänner att snacka med igen.

Det som var så härligt i helgen var att det var en riktig knytkonferens, där alla kom och bidrog.  Det viktiga är inte att äta och sola, utan att inspirera på det sätt jag kan, och ta del av de som andra bjuder på.


Christian Centerprofilbild

Jag vill att hela Falkenberg skall bli bättre

Jag har fått frågan om jag tänker driva personvalskampanj och sikta på att kryssa mig in i kommunfullmäktige i Falkenberg.

Svaret är att jag tänker vara med och påverka det som händer kommande mandatperiod.  Det oavsett kryss eller inte.

Christian CenterprofilbildJag vill vara med och påverka hur kommunen utvecklas, och ge mina perspektiv.

De perspektiven handlar om hur Falkenbergs inland, kustland och stad kan utvecklas i en symbios som gagnar alla. En infrastruktur med bra vägar och kommunikationer så företagande och boende kan utvecklas över hela kommunen. Förenklingar så fler kan starta och driva företag för att förverkliga sina drömmar. En skola som passar fler, där pedagoger och andra som finns i skolan ges möjlighet att göra den så bra som möjligt. Driva på omställning till mer förnybar energi, och få med miljöaspekter inom alla områden. Allt detta ur ett kommunalt perspektiv.

Närodlad politik i praktiken.  Att vara med och påverka mer, här där vi bor.

Som medlem i Centerpartiet kan jag vara med på medlemsmöten ge min syn på frågor som skall tas upp i olika delar av kommunen, även om jag inte sitter med i kommunfullmäktige.

Möjligen skulle kryss på mig visa att de frågor jag nämnde ovan är viktiga, men jag tänker vara med och  påverka ändå.

För mig är det viktigaste att du kryssar någon från Centerpartiet.


Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.

Morgonstund har guldgult i mun

Morgonluften är klar och solarnas strålar tittar precis över träden i öster. Solljuset gör guldockradörren ännu vackrare. Samtidigt som jag trycker ner dörrhandtaget och öppnar så ökar kacklandet. När luckan öppnas blir det trängsel när alla vill ut i den stora rastgården. 

I redena ligger flera nylagda ägg som jag samlar in.  Det blir ägg till altanfrukosten idag också.

IMG_2555Det där är visionen för vårt projekt ”Hönshuset” som vi dragit igång här.  Vi skrev i vår familjebok för sju månader sedan att höns hade varit ett trevligt inslag på gården. Flera av våra grannar har höns, och vi har varit där på besök och tittat. Vi har läst på om regler från Jordbruksverket och Krav. Vi har tittat på hur hönshus kan utformas för att vara lättskötta. Vi har tittat på var vi kan placera hönshus och rastgård för att hönsen skall ha det så bra som möjligt.

Hönshus och växthus i ett

När vi letat efter information om hönshus har vi hittat flera fina varianter, inte minst ett kretsloppshus. Där har hönshus kombinerats med växthus och kompost. Komposten ligger i huset och ger värme under de kalla månaderna. Med rätt kompost så skulle hönorna också picka i komposten, men det verkar vara lite överkurs tycker vi. Däremot vill vi ha möjligheten att ansluta ett växthus mot hönshuset. Växthuset kan användas som en inglasad rastgård på vintern, där hönorna kan sprätta i jorden. De kommer lätt in växthuset genom en lucka direkt från hönshuset.

Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.
Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.

Byggåtervinna och göra annorlunda

Gamla dörrar från Lillestue
Gamla dörrar från Lillestue

När vi skissat och funderat på hur vi vill ha det så inser vi att det passar bra att återvinna en del som finns på gården. Gamla dörrar från Lillestue, som målas i guldockra. Dubbla dörrar så vi lätt kan köra in med en skottkärra i hönshuset när det skall städas.

Som tak skulle vi vilja ha ett sedumtak. Det är fetbladiga och lågväxande växter som planteras i ett jordlager på taket.  Det fungerar till viss del som isolering och skyddar tätskiktet från solljus.

Det finns många gamla fönster liggandes också, vilka passar perfekt för växthuset. Vi har också en gammal altandörr liggande, som skulle tjäna bra som ingång till växthuset.

Gamla fönster att återvinna
Gamla fönster att återvinna

Fixa i etapper

Som jag började skriva är detta en vision. Vi får se vad vi har hemma, vad ekonomin tillåter och när det finns tid att bygga.  Dessutom kanske inte allt byggs på en gång, först hönshus, och senare växthus är väl planen.

Någon gång, någon dag så kommer det förhoppningsvis vara ett trivsamt kacklande i Sundhult igen, och ett ägg med guldgul gula till frukosten.


Familjeboken

Familjeboken ger oss energi

Vid nyårshelgen satte sig vår familj och skrev en Familjebok efter inspiration av Olof Röhlander. Sedan dess har det hänt saker konstaterar jag idag, och vi får nog ta och uppdatera den mer än vi trott.

FamiljebokenOlof har en övning i sin bok där du skriver ner olika saker som du skulle vilja göra och uppnå. Sedan väljer du ut de viktigaste sakerna och anger när det skall ske, inom ett, tre, fem eller tio år. Tanken är att man ska ha flera saker i varje kategori, alltså såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Den där nyårshelgen satte sig familjen ner, och var och en berättade om saker vi ville göra eller något vi ville uppnå, var och en av oss. Sedan listade vi en rad saker som hela familjen ville göra tillsammans. Alltsammans skrev vi upp i en gammal skrivbok som dottern skrev Familjebok på.

En avstämning efter sju månader

I dag tog jag fram boken och läste högt ur den. Många av de saker vi satt upp på listan har redan genomförts. Vissa saker redan efter sju månader, trots att vi gav det exempelvis tre år innan det skulle ske. Det är en sak att själv skriva ner och börja tänka på vart du vill komma och vara i framtiden. Det är en extra knuff i ryggen när resten av familjen också känner till det, och vi kan puffa varandra framåt steg för steg för att nå enskilda och gemensamma mål.

Vi lär oss hela tiden

Vi lär oss hela tiden att tänka på nya sätt, och hjälpa varandra med det. Inte minst vår dotter som har förmågan att så gott som alltid se saker positivt. Hon kan säga de där små peppande sakerna så att jag skäms att jag inte har samma tankesätt.

Alla saker i boken har vi inte lyckats med, men det är nyttigt att ta fram boken och friska upp minnet om saker vi ville uppnå. Inte minst är det trevligt att läsa avsnittet där vi tänker oss att målet är uppnått, och vad vi känner då. Vad vi misslyckats med? Tja, det där med ordning och reda här hemma har inte riktigt uppfyllts till den grad vi hoppats på.

Dags för en uppdateringIMG_2555

Vi skall sätta oss hela familjen och uppdatera boken. Den var inte riktigt färdig, till exempel kan vi arbeta mer med bilder, för att få tydligare visioner. Som att målet att skaffa höns fått en bild på en höna inklistrad intill. Jag tänker mig också att arbeta mer med bilder som jag ser dagligen för att fokusera på något, eller några få av målen.

När tänker du och din familj göra en familjebok?

 

 


Svartvinbärsdryck

Svalkande svartvinbärsdryck

Vad kan passa bättre än en svalkande c-vitaminbomb så här på högsommaren? Skräm bort semesterförkylningen all världens väg. Resten av drycken sparar du i frysen att ta fram en mörk vintermorgon, eller varför inte värma den som alternativ till glöggen?

Svartvinbärsdryck

Svartvinbärsdryck
Svartvinbärsdryck

1 liter orensade svarta vinbär
2 liter lätt packade svartvinbärsblad
2 liter vatten

2,5 dl strösocker

Bären, bladen och vattnet kokas i 20 min och silas sedan genom silduk. Diska kastrullen och häll tillbaka bärsaften. Häll i strösockret och låt allt få ett uppkok. Låt svalna och häll sedan i burkar som förvaras i frysen.

Späd 1+1, eller efter smak.

 


Att leda med glädje - spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin

Pia’s ledarskap är ren glädje

Vilken bok! Jag har precis avslutat boken ”Spela på bästa fot – om att leda med glädje” av förbundskaptenen Pia Sundhage och Elisabeth Solin och tankarna virvlar runt. Boken är spännande skriven i en blandad form av dagbok och analys. Verkliga fall av ledarskap för att få USA:s damlag i fotboll att ta OS-guld 2008. 

En bok som jag starkt rekommenderar.

Att leda med glädje - spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin
Att leda med glädje – spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin

Jag har sneglat på den här boken under en tid, men väntat på ljudboken. När jag såg att Ida Hedberg satt på ett tåg och läste den bestämde jag mig att göra precis samma sak på ett tåg till Stockholm. Vilken resa det blev, och då tänker jag inte på tågresan utan boken.

Pias dagbok är grunden

Bokens grund är den dagbok som Sundhage skriver, från det att hon avslutar sitt uppdrag som assisterande förbundskapten för Kina 2007, tills dess att hon blir olympisk guldmedaljör med USA:s damlag. Dagboken ger perspektiv på problemen som en ledare ställs inför. I detta fall är det ett fotbollslag, men det skulle lika gärna kunna vara ett arbetslag ute i näringslivet. Frågorna är det samma, om hur laget skall svetsas samman och hur du som ledare ska kommunicera för att nå de mål som är uppställda.

Skapa motivation

Givetvis gäller det att hitta vägar för att motivera teamet. Hur hjälper vi varandra att bli bra? Pias filosofi är att spela på bästa foten, att hjälpa sina medspelare att nyttja den fot som är bäst. Fokusera på det som är bra, snarare än det som kan förbättras hela tiden. Det senare ger fokus på det negativa, att bara fokusera på att förbättra den dåliga foten. Om jag blir bättre med den bra foten drar den med sig den dåliga så att jag blir bättre på bägge fötterna.

Elisabeth analyserar

Efter avsnitten med dagboksberättelserna analyserar Elisabeth Solin coachning från Pia. Det är här boken blir så spännande. De verkliga fallen som Pia ställs inför och löser beskrivs alltså från en mer faktabaserad vinkel. Det blir en dynamik som ger spänst. Jag vill hela tiden veta hur det går med förberedelserna inför OS och hur hon tacklar utmaningarna.

Delegera mera

Förutom att göra varandra bra och spela på bästa fot, så ser Sundhage till att delegera ansvaret på flera olika sätt. Hon ser till att skapa ett ledarteam, där varje persons expertkunskap tas till vara. Varje spelare har också ett ansvar att göra sig själv bra för att nå lagets mål. Det gäller att ha fysik att orka spela en tuff OS-turnering, när du skjuter ett skott gäller det att det sitter. Även om det är den bästa foten så måste den tränas och bli så bra att skottet går in.

Jag kan inte undgå att tänka på Bengan Johansson, när han som förbundskapten för det svenska herrlandslaget i handboll ofta överlät många beslut till spelarna under matchen. Han förberedde spelarna så gott det gick på träningar, och för att få engagemang och delaktighet fick spelarna ta ett stort ansvar under matcherna.

Kommunikation skapar laget

Om och om igen återkommer boken till vikten av bra kommunikation. Den sker på så många sätt. Det kan vara snack mellan ledare och spelare, spelare och spelare, och lika mycket genom kroppsspråk. I Pias fall är det även genom sång, vilket hon tar till som ett annorlunda sätt att få fokus på en fråga eller uppgift.

Ett sätt är att dialogen vara nyfiken, ställa frågor och låta laget eller den individuella spelaren komma med svaret.

Läs denna annorlunda bok

Jag kan inte annat än rekommendera dig att läsa den här boken. Jag lovar att du får följa med på en spännande resa mot OS-guld, och samtidigt får du lära dig massor om ledarskap, en hel del om genustänk och du förstår ditt ansvar att skapa en miljö där du kan utvecklas.

Det är omöjlighet att inte känna av Pias passion för damfotboll och viljan att vinna. Jag skall också hitta den där rätta passionen och se till att vinna inom mitt område.

Jag hoppas att boken kommer som ljudbok, och jag skulle verkligen vilja att Pia och Elisabeth själva läser in boken, men innan det händer tycker jag du skall läsa den.

Om du inte orkar läsa kan du titta på den här inspelningen av en föreläsning med Pia Sundhage.


Pecha Kucha talarna

En fantastisk Pecha Kucha Night

Falkenbergs StrandbadenDen 11 juni genomfördes Falkenbergs första Pecha Kucha NightStrandbaden på Skrea Strand. Jag var en av de som hade förmånen att få hålla föredrag. 

Låt mig berätta om den här kvällen.

Tänk er en ljum försommar kväll på terassen till ett hotell som ligger direkt på stranden. När du stiger in i lokalen spelar ett band soulklassiker med stor inlevelse. Runt  om i lokaler står och sitter massor av kreativa människor och byter erfarenheter med varandra.
Precis klockan 20:20 stiger en kvinna på på scenen, och följs av tre stycken inspirerande och intressanta föredragshållare. Bandet stiger upp på scenen under pausen som följer.

Pecha Kucha talarnaEfter pausen går ytterligare fyra personer upp och håller lika inspirerande tal. Allt går i ett rasande tempo. Talen håller på i exakt sex minuter och 40 sekunder. Pecha Kucha går nämligen ut på att berätta något som du är passionerad över och välja ut tjugo bilder att visa. Knorren är att dessa tjugo bilder växlar automatiskt efter tjugo sekunder, så den som står på scenen måste få ihop tajmingen.

Det var precis så här på terassen på Hotell Strandbaden i onsdags kväll, och tänk jag var en av de som stod där på scenen och fick tala inför 70-talet personer som kommit för att mingla och nätverka.

Utmanade med presentationsteknik

Jag utmanade mig själv med att prata om presentationsteknik. Ni som känner mig vet att jag gillar ämnet, men det gör också att det är väldigt svårt att hinna med att säga allt jag vill på så kort tid. Vad skall jag ha på mina tjugo bilder? Vad hinner jag säga under de tjugo sekunderna som bilden visas?

Ni har tur, för Michael Sillion (@lordsillion) filmade min dragning så ni kan se det.

Ta chansen och utmana dig själv

Det blev så lyckat så det är redan klart att det kommer att fortsätta. Den 24 september körs nästa omgång, och du kan utmana dig själv och anmäla ditt intresse för att hålla ett av talen.

Om du inte vill tala, ta chansen och kom och möt alla dessa kreativa, entreprenöriella och driftiga människor. Gå in på Facebook sidan för evenemanget den 24 september.


Havrebröd med äpple

Trött surdeg blev till saftigt havrebröd med äpple


Då och då inträffar det att jag glömmer bort att mata en surdeg. Har det inte har gått för lång tid så kan det komma något bra ut av det, som receptet nedan. 

Havrebröd med äppleJag hittade burken med rågsurdeg i kylen och kom på att jag glömt att mata den förra helgen. Eftersom burken var rätt full redan och jag ogillar att slänga mat så blev det till att sätta en fördeg på en gång. Hade inte riktigt ork och fantasi till att bestämma mig för vilket bröd jag skulle baka så jag satte en ”standardfördeg” bestående av;

100 g rågsurdeg
120 g rågmjöl
200 g 40-gradigt vatten

Efter en natt i assistentbunken så syntes det att surdegen blivit lite trött av att inte ha blivit matad. Ganska dåligt med bubblor, så jag lät den stå lite extra. Återigen glömde jag bort degen, då förmiddagen ägnades åt att ta emot kvigorna som ska vara hos oss i sommar. Men vid middagstid blev det dags att bestämma sig för vad som skulle bakas. Lite trötta degar tycker jag passar bäst att göra formbröd av och jag bestämde mig nu för att göra en ny variant med skållade havregryn.

3 dl havregryn
3 dl kokande vatten

Skållningen fick stå och svalna någon timme innan den åkte ner i assistentbunken tillsammans med;

ca 700 g vetemjöl special
350 g 40-gradigt vatten
1 par skedar äppelmos

Assistenten kördes 5 min på låg hastighet innan jag hällde i ca 18 g salt. Sen körde jag ytterligare 5 min, nu på högre hastighet. Den blöta degen fick jäsa fram till kvällen då jag hällde den i två smörade brödformar (1,5-liters) och strödde lite mjöl över dem. Degen fick jäsa ytterligare ca 30 min medan ugnen blev varm, 275 grader. Bröden snittades innan de skjutsade in i ugnen tillsammans med två miniformar med vatten. Vattnet ökar luftfuktigheten i ugnen och ger sprödare yta. Efter 8 min sänkte jag till 200 och satte en termometer i ett av bröden. När den visade nästan 100 grader efter ca 15 minuter så fick bröden komma ut ur ugnen och svalna något innan de stjälptes upp dem på ett galler. Som vanligt fick de sedan svalna utan duk.

Resultatet blev ett saftigt bröd som passade utmärkt som kvällsmacka med en skiva ost!

 


Christian Dahlqvist - Sommaren 2013

Vi måste tänka på stan – Insändare i Inlandsbladet

Inlandsbladet nr5 2014I senaste numret av Inlandsbladet skrev jag en insändare, som jag vill ge er möjlighet att läsa. Inlandsbladet är en tidning som ges ut Gunnarp, Gällared och Krogsereds socknar och skall ge en positiv bild av Falkenbergs inland.

Ibland tycker jag det blir lite mycket vi i inlandet, de i kustbygden och stan. Jag vill vi ser inlandet i ett större sammanhang, där vi kan nyttja det vi är bra på.

För er som inte har Inlandsbladet publicerar jag min insändare här så att ni också kan läsa den.


Vi måste tänka på stan

Christian Dahlqvist - Sommaren 2013Nu är det valtider igen, och som så ofta blir diskussionen om svart och vitt. Vi och de. Visst känner ni igen snacket om att ”de i stan inte tänker på oss öster om E6:an”. 

Jag tycker det är dags att prata om oss i stället och se vad vi kan göra tillsammans för att utveckla kommunen. Sanningen är den att vi här i inlandet behöver stan och kusten lika mycket som de behöver oss. Det är när vi finner samarbeten, utnyttjar kraften som finns på varje plats och låter så många som som möjligt känna att de bidrar som vi blir riktigt livskraftiga. Det oavsett var vi bor i kommunen.

Lägg örat mot 154:an

Nyckeln till framgång är att lyssna mer. Lägga örat mot 154:an och försök lyssna på vad som händer i stan. Vad har de för problem i kustbygden? Hur ser det ut för de som bor inne vid torget?

Jo, jag vet. Det kan vara lite svårt att höra vad som händer vid andra ändan av 154:an, och vi måste se till att den vägen förbättras. Det är något som vi i inlandet behöver arbeta för. Vi får inte nöja oss med det, för 153:an behöver också få en upprustning.

En bra väg och bra kommunikationer kommer göra det lättare för dig som har ett företag här, och ger möjligheter till bättre samarbete mellan stad, kustbygd och inland. 

Jobbar du i stan blir resan trevligare och säkrare, precis som för alla de som kommer och besöker turistmål som flera av våra grannar, eller du själv, driver här.

Företag är inte ensamma

Det är i kommunikationen mellan personer som företag växer. Du kontaktar någon för att köpa en pryl eller en tjänst. Du kan träffa nya kontakter i möten, eller ringa ett videosamtal för att göra avslut. För att du skall få så bra förutsättningar som möjligt tror jag på att skapa förutsättningar till fler småföretagar-kluster där ni kan dra nytta av varandras företag. 

Med den mobiltäckning som vi skall nå i kommunen skall det inte spela någon roll var du befinner dig för att hålla kontakt med alla de du behöver prata med. Återigen handlar det inte om stad eller landsbygd. Du skall kunna sitta på Skrea strand, ett kafé i centrum eller på en sten vid en av våra sjöar och ha mobilt bredband och kunna ringa det där viktiga samtalet.

Vi gör det tillsammans, på var och ens villkor

Det handlar inte om staden, kustbygden eller inlandet. Det är inte svart eller vitt. Om du får den bästa möjligheten att gör det du vill, på den plats du önskar, och vi lyssnar till varandra så kommer Falkenbergs kommun bli den bästa platsen att bo på. 

Lyssnar vi kan vi ge rätt hjälp till den som behöver stöd. Lyssna noga så att vi inte glömmer någon oavsett var och hur denne bor, oavsett ålder och oavsett hälsa.

Lyssna så vi vet hur det är att gå i andras skor, oavsett bakgrund, oavsett utbildning och oavsett arbete eller inte.  

Din chans att påverka hur det skall bli, är att lägga en röst på det partiet som du tror kan ge flest den bästa möjligheten att ha det bra. 

Själv tror jag på att besluten tas så nära de som berörs.

Christian Dahlqvist

Inlandsbo som tror på samarbete med stan