När du nu har skaffat dig en elbil kan det vara idé att se över sitt elsystem så att det är dimensionerat på ett betryggande sätt. Läs gärna mer om laddning i vårt tidigare inlägg om du vill förstå grunderna i elbilsladdning bättre.

Enligt Elsäkerhetsverkets rapport förordar de att man skall ha en ladubox hemma, alltså det som kallats laddstolpe i tidigare inlägg. Det laduboxen kommunicerar med bilen för att bestämma vilken ström bilen skall laddas med.

Det finns fördelar jämfört med en sladd med en styrenhet på kabeln som du får med bilen. Framförallt sitter ofta styrenheten, klumpen, nära kontakten ( enligt specifikationen 30 cm) vilket gör att kabeln kan slitas ut och få fel då den ofta hänger i ett kontakten. Skall du nu ha en fast laddpunkt är det idé att investera i en box där styrenheten sitter inbyggd.

Se till att uttagen klarar belastning

Vanliga vägguttag är ofta inte dimensionerade för att dra höga strömmar under en längre tid. På bilden ser du ett CEE 400V/16A trefasuttag, och läser du noga kan du se att den strömmen får tas ut under maximalt sex timmar. Kommer du hem med en helt urladdad Nissan Leaf tar det cirka 10 timmar att ladda på 16 Ampere, alltså mer än vad CEE uttaget är gjort för.

Med en laddbox kan du se till att ha en type 2 kontakt som är designad för elbilsladdning så att du slipper problem.

Se över så dina elledningar, kablar, uttag och annat är dimensionerad på rätt sätt, och har jordfelsbrytare inkopplad. Dessutom en intelligent laddbox så blir Elsäkerhetsverket glada.

När du nu har skaffat dig en elbil kan det vara idé att se över sitt elsystem så att det är dimensionerat på ett betryggande sätt. Läs gärna mer om...

Nu vet vi vad det finns för olika typer av laddare och att det finns laddare inom räckvidd från hemmet. När vi skall göra en lite längre resa blir det lite jobbigare att planera resan. Som tur är finns det verktyg som kan hjälpa oss att planera resan.

En elbil tar mig inte till fjällen

En sak som talar mot att köra elbil att det inte fungerar för den längre resan. Ärligt talat, hur ofta gör du så långa resor? Är det efter den toppen du skall bestämma vilken bil du skall ha? På den längre resan skulle du kunna välja en hyrbil eller bil från en bilpool. Då kan du ha en anpassad bil för vardagsbruk, och när du skall på den där speciella resan kan du välja en bil med mer komfort och bättre lastmöjligheter. Då har du varit en stor del i omställning till en fossilfri bilflotta.

Nu går det faktiskt att köra elbil till fjällen också. Räckvidden blir ständigt bättre. Mycket om att göra den där längre resan handlar om en omställning i huvudet, att planera resan annorlunda.

Internetverktyg hjälper dig att planera resan

Det finns sidor på internet som håller koll på var det finns olika laddstationer. Exempelvis finns sidan uppladdning.nu, som användarna ser till att hålla uppdaterad. Där kan du se alla laddstationer och var de finns.

eGOtrip hjälper dig att planera

När du vill planera en resa finns eGOtripp, som planerar din rutt utifrån vilken bil du har, temperatur ute (som påverkar batterikapaciteten) och vilken hastighet du vill köra med. Där kan du se hur lång tid din resa kommer att ta och vilka laddstationer som finns på vägen. Det går att skruva på parametrarna så det stämmer överens med din körstil så du får en bra uppskattning.

I rutten beräknas också tiden för laddning i de olika stationerna med, så att du kan se hur lång tid resan verkligen tar. Och att du väljer rätt väg, så att du får rimliga pauser.

eGOtrip kan vara lite bökigt att hantera i telefonen, och jag saknar att kunna spara en planerad rutt. Tjänsten utvecklas hela tiden, och kommer säkert bli bättre och bättre över tid.

PlugShare är ett annat val

Det finns appar till din telefon också, som PlugShare som kan assistera dig i att planera din resa. I telefonen har den ett snyggt gränssnitt som låter dig välja rutt, och där du ser hur långt Appen har dock inte riktigt lika många inställningsmöjligheter som egotripp.

Så här kan det se ut när samma resa planeras.

    

Det finns fler tjänster

Olika företag som har laddstationer har egna tjänster också. Biltillverkaren Renault har tagit initiativet till Elbnb, som är en en variant av Airbnb där du kan boka rum hemma hos någon. Med Elbnb kan du öppna upp din laddare, eller faktiskt ett vägguttag, hemma för elbilförare.

Det finns ännu fler tjänster som är på gång och under uppbyggnad. Tiden kommer utvisa vilka som kommer att leva vidare, för jag är säker på att tjänsterna kommer förändras i takt med att intresset för elbilen ökar. Olika karttjänster kommer säkerligen ha det inbyggt. Dessutom kommer behoven att förändras med att bilarna får bättre räckvidd och mer möjligheter för uppkoppling.

Känner du till ett bra sätt att planera?

Om du känner till bra sätt att planera din resa får du väldigt gärna dela med dig av dem i kommentarerna.

 

 

 

Nu vet vi vad det finns för olika typer av laddare och att det finns laddare inom räckvidd från hemmet. När vi skall göra en lite längre resa blir det...

Det är inte helt lätt att sätta sig in i laddning för elbil. Laddning hemma, laddstolpar och laddstationer är en sak, men alla dessa olika kontaktdon! Går det att reda ut vad det är så att det går att jämföra mellan bilarna? 

Vi gör ett försök.

Olika typer av kontaktdon

Det vi först och främst ser är att det finns olika typer av kontaktdon som skiljer sig rent fysiskt.

Type 1

Type 1 är ett kontaktdon för enfas växelspänning, AC, som klarar 32 Ampere. Bilar som har den typen av kontakt är exempelvis Nissan och Kia.

Type 2

Type 2 är en kontakt som EU säger skall bli standard till 2019. Den klarar enfas eller trefas med  70 Ampere. Det betyder att de flesta europeiska elbilar har den här standarden, som Renault, BMW, Volkswagen, Europeiska versioner av Tesla mfl.

De två övre stiften kommunicerar med laddaren och bestämmer sedan funktion för de resterande stiften. Där bestäms hur stor ström som laddare kan ge/vad bilen önskar med enfas/trefas växelspänning . Det finns också som en del i CSS, som är Type 2 kombinerat med en egen likspänningsmatning.

CHAdeMO

Detta är den japanska standarden för snabbladningsstationer, som kan leverera upp till 62,5 kW.

Namnet är en förkortning av CHArge de MOve. Bilar som har den här kontakten är bland annat Nissan, Kia andra japanska märken.

CHAdeMO kommer i Europa att ersättas av CSS som standard till 2019.

CSS – Combined Charging System

Det här är ett kombinerat kontaktdon, som har type 2 plus en likspänningskontakt, DC-kontakt, som klarar 200 kW. Utveckling pågår och tanken är att det skall gå att öka effektuttaget till 350 kW via CSS i framtiden.

Det är en europeisk standard, och även Tesla har gått med i samarbetet för att använda den här standarden.

Vad är det här med Mode då?

Som om det inte vore nog med alla olika typer av kontaktdon talar man också om olika Mode som bilen/kontaktdonet klarar av.

Mode 1

Mode 1 är för långsam laddning, exempelvis från ett vanligt vägguttag, med upp till 16 Ampere på en fas. I detta läge finns ingen övervakning av laddningen.

Mode 1 finns för Type 1.

Mode 2

Mode 2 är laddning med övervakningskrets som sitter på kabeln och klarar upp till 32 Ampere på en fas. Denna fungerar för laddning hemma, med högre effektuttag än mode 1.

Mode 2 finns för Type 1 & 2.

Mode 3

När vi kommer till mode 3 börjar det hända grejer, för nu kan bilen och laddstationen/stolpen kommunicera  med varandra för att övervaka laddningen. Det här läget klarar trefas 400 Volt och upp till 32 Ampere.

Mode 3 finns för Type 1, 2 och CSS

Mode 4

Mode 4 är för snabbladdningsstationer via likspänning och klarar hög effekt, där övervakning styrs i huvudsak från laddstationen.

Mode 4 finns för CHAdeMO och CSS.

Sammanfattning

Vi kan sammanfatta allt i den här tabellen.

När du är ute på långresa och vill ladda snabbt är det alltså en laddstation som klarar mode 4 du är ute efter, för att kunna ladda fullt snabbt, under förutsättning att bilen har en kontakt för likspänning. Det är också det som många av oss vill se när det pratas om laddstationer runt om i Sverige. På många ställen sätts istället laddstolpar upp, som visserligen fungerar utmärkt om du skall stå parkerad några timmar. Fast många gånger vill vi nog ha något som är snabbare.

Hemma, där bilen står parkerad över natten fungerar det bra med mode 2.

Dessutom verkar det smart att tänka på att kunna koppla sig till Type 2 kontaktdon, då det verkar bli Europastandard för laddkontakter.

Det är inte helt lätt att sätta sig in i laddning för elbil. Laddning hemma, laddstolpar och laddstationer är en sak, men alla dessa olika kontaktdon! Går det att reda...

Hur fungerar det egentligen när jag skall ladda en elbil? Kan jag ladda hemma? Vad är det för skillnad på laddstolpe, laddstation och laddare i bilen?

Här är ett försök att reda ut några grundläggande begrepp först, och sedan undersöker vi kontakter och standarder.

Bilen och vägguttaget

Vi börjar att titta på hur det kan se ut när din elbil skall laddas hemma. Det första vi kan konstatera är att bilen har ett batteri som är likström, DC, den har plus och minus. Ditt vägguttag har växelström, AC.

För att kunna ladda bilen måste vi alltså göra om växelströmmen till likström. Detta görs ofta med en laddare som sitter i bilen. Det är precis som när du skall ladda din mobiltelefon där hemma. Då har du en klump du sätter i vägguttaget som omvandlar växelströmmen till en likström som kan användas för att ladda telefonen.

Växelspänningen, AC, omvandlas i laddaren i bilen till likspänning, DC, som sedan går till batteriet och laddar det. Hur fort ditt batteri kan laddas beror på laddarens storlek, som uttrycks i kW.

Laddningen är också beroende av hur stor effekt, hur många kilowatt, du kan ta ut från ditt vägguttag.

Hur når nätspänningen ditt vägguttag?

Elen du tar ut från vägguttaget kommer från elnätet, som går via dina huvudsäkringar, en för varje fas. Nätspänningen i Sverige är 230 Volt per fas, ofta avsäkrade med huvudsäkringar till en strömstyrka på 16 eller 20  Ampere.

Innan spänningen når ditt uttag går det via säkringsskåpet, där ytterligare säkringar bestämmer hur mycket ström du kan ta ut vid det enskilda vägguttaget.

Förenklat kan vi räkna att den effekt, P, vi kan ladda med är strömmen, I, multiplicerat med spänningen, U, alltså:

P= U×I

Ett vanligt enfas vägguttag är avskärmat med en 10 Amperes säkring, och enligt beräkningen skulle vi kunna ta ut:

P=230×10= 2300 Watt = 2,3 kW

Hur lång tid tar det att ladda min bil?

Hur lång tid det tar att ladda din bil beror på storleken på bilens batteri och hur stor laddaren i bilen är.

Låt oss i beräkningarna säga att batteriet är på 30 kWh och laddaren i bilen är på 3,3 kW (vilket är fallet med Nissan Leaf).

Den uppmärksamme läsaren noterar att 3,3 kW är mer än 2,3 kW vilket gör att vi måste se till att laddaren inte kör för fullt om vi ansluter den med en vanlig stickpropp, annars kommer säkringen lösa ut.

För att få ett överslag på tiden det tar att ladda så räknar vi med:

Bilens batteri ÷ effekten vi har i uttaget = tiden det tar att ladda
30/2,3 ≈13 timmar

Går det fortare att ladda i ett trefasuttag?

Ja, det gör det om bilens laddare kan hantera det. Exempelvis Tesla och Renault kan ladda med alla tre faser vilket gör att vi kan plocka ut betydligt högre effekt. En Nissan laddar bara på en fas, fast kan ändå dra nytta av ett trefasuttag. Det beror på att ett trefasuttag är designat för att kunna ta ut en högre ström vilket ger möjlighet till ett högre effektuttag.

Trefasuttag är vanligtvis på 16 Ampere, och det finns också som 20 och 32 Ampere. Om du har ett trefasuttag hemma kan du se hur hög ström det klarar av i ditt säkringsskåp.

Det finns alltså möjlighet att koppla in en bil som bara laddar med en fas på en av faserna i ett trefasuttag, om uttaget har en framdragen noll-ledning, och det ger en effekt enligt:

230×16 ≈ 3,7 kW

Kom ihåg att detta är grova överslagsberäkningar. När du skall räkna på exakt effekt-uttag för växelström är det fler parametrar att ta hänsyn till, men för vårt resonemang går det bra med den här överslagsberäkningen.

Men det går alltså betydligt snabbare att ladda bilen hemma om du kan utnyttja 16 Ampere, åtminstone om bilens laddare klarar av det.

30/3,7 ≈ 8,1 timmar

För en bil som Nissan Leaf vars ombordladdare är på 3,3 kW kommer ett trefasuttag ge följande teoretiska laddtid.

30/3,3 ≈ 9,1 timmar

En laddstolpe är ett uttag med hög effekt

Dags att ge oss ut på vägarna, och där vill vi inte vänta i de långa eoner av tid som vi beräknat ovan.  Det skulle bli väldigt långa mat- och toalettstopp.

Som tur är finns det laddstolpar att tillgå runt om på parkeringar och andra ställen. Dock skall vi komma ihåg att en laddstolpe inte är något annat än ett trefasuttag med högre effekt. För att du skall kunna utnyttja en laddstolpe fullt ut krävs det alltså att bilen kan hantera trefas.

Vi kan titta på hur stor effekt vi kan ta ut på olika laddstolpar, beroende på hur de är avsäkrade.

Ström	Effekt i enfas	Effekt i trefas
10	2,3 kW
16	3,7 kW	11 kW
32		22 kW
64		43 kW

Fördelen med laddstolpen är att den kan tala om för bilen hur stort effektuttag du kan göra från stolpen. Bilen kommunicerar via kontakten och ser till att den laddar på bästa möjliga sätt.

Om du har en bil som klarar att utnyttja alla tre faserna så ser vi att tiderna drastiskt förändras, under förutsättning att bilens laddare klarar av så höga effekter:

30/11 = 2,7 timmar
30/22 = 1,4 timmar
30/43 = 42 minuter

Går det inte fortare än så att ladda bilen?

Jo då, bara lugn. Kommer du ihåg att bilens batteri skulle ha likström? Än så länge har vi bara tittat på hur lång tid det tar med den laddaren som finns inbyggd i bilen. Om vi stället ser till att omvandlingen från växelström till likström sker utanför bilen kan vi plocka ut en riktigt hög effekt. Det är exakt vad som görs i en laddstation. Dock är det inte alla bilar som har en kontakt för likström, en Renault exempelvis kan endast laddas med sin ombordladdare.

Via laddstationen kan batteriet matas direkt med hög likström. Standarden satt till 20 eller 50 kW, vilket ger betydligt snabbare laddtider:

30/20 =1,5 timmar
30/50 ≈ 36 minuter

Bilen kommunicerar via kabeln/kontakten och ser till att ladda bilen på bästa möjliga sätt. Det är dessa som brukar benämnas som snabbladdare.

Tesla har sina egna laddstationer som kallas SuperChargers, vilka har en effekt på 120 kW, som alltså rent matematiskt laddar 30 kW på en kvart.

Från tomt till fullt är inte vanligt

De beräkningar vi gjort har hela tiden utgått från att bilen varit helt tom i batteriet och att den laddas fullt till 100%. Nu är detta inte med verkligheten överensstämmande. Först och främst så är bilen sällan helt tom. Dessutom laddas bilen ganska kvickt upp till 80%, därefter tar det längre tid att toppa upp de där sista 20 procenten.

En annan sak att tänka på är att snabbladdning sliter mer på batteriet, så det är inte fel att ladda under en längre tid med lägre effekt. Hemma så gäller det att du har kablar och kontaktdon som klarar av att belastas hårt under lång tid. Det går att ställa ner effektuttaget så även om du har tillgång till 16 Ampere i ett uttag kan du välja att plocka ut en lägre effekt för att skona alla komponenter mot slitage. Om du kommer ihåg bilden över hur det ser ut hemma hos dig så har du även en huvudsäkring på varje fas vilket gör att kör du för många energikrävande apparater i hemmet samtidigt så kommer huvudsäkringen att lösa ut.

Kontakter och standarder

Nu har vi lite koll på hur det ser ut när vi laddar en elbil. Hur ser det då ut fysiskt, när vi skall ansluta den? I nästa artikel tittar vi närmare på vilka typer av kontakter det finns, och vad olika beteckningar betyder.

Hur fungerar det egentligen när jag skall ladda en elbil? Kan jag ladda hemma? Vad är det för skillnad på laddstolpe, laddstation och laddare i bilen? Här är ett försök...