Nu har solcellerna varit i drift en vecka

Det var förra tisdagen som barnen slog i gång vår solcellsanläggning i Sundhult. Vad är då resultatet efter den första veckan?

Så här ser produktionen ut per timme under första veckan, som inleddes med lite grått väder och lite bättre efter helgen.

Solceller - Produktion första veckan

Toppnoteringen blev sista dagen den här veckan (2016-05-24) 72,3 kWh trots ett ett rejält åskväder med regn.

Om vi räknar om beräknad produktion i maj till vecka skulle det bli ca 470 kWh, och utfallet blev 390 Wh.


Så här kan dörrarna till pannrummet inte se ut!

Att vi renoverat pannrummet har vi berättat om här på bloggen. Fast det är en sak som vi inte fixat.

Så här kan ju inte dörrarna tills det nyrenoverade pannrummet se ut, eller hur?

Pannbyte - Pannrumsdörrar innan målning

Eftersom dörrarna är trärena tog vi möjligheten att måla dörrarna med svart slamfärg från Tranemo. Vi blev riktigt nöjd med resultatet.

Pannbyte - Pannrumsdörrar efter målning

Visst blev det bra?


Vem pratar din webbsida med?

Jag förundras ofta av webbsidor och vem de talar till. Jag känner ofta att tekniken styr, och att det är till för avsändaren snarare än användaren. Låt mig visa ett exempel.

I skolan här i Falkenbergs kommun används Unikum, en plattform för att kommunicera mellan skola och vårdnadshavare. När skolpersonal skriver något i Unikum för klassen eller mina barn får jag ett e-post om att det finns något nytt att läsa.

När jag klickar på länken jag fått från Unikum hamnar jag här. Det är det enda som syns utom en bild i ena hörnet. Och vad skall jag göra nu? Det finns ingenstans jag kan klicka för mer hjälp eller få svar på frågor.

Inloggning Unikum

Jag bor ju i Falkenbergs kommun så det är där jag borde klicka. Eller? Det är Unikum jag skall använda, så är det där jag skall klicka, Eller?Kanske personal på Unikum skall klicka på ”Unikums inloggningsida” för logga in?

Tips från coachen

Det hade gått att ändra den här sidan med nya texter. Som ”Inloggning för vårdnadshavare” och ”Inloggning för personal i Falkenbergs kommun”. Det hade inte behövt stå något annat. Enkelt och osäkerheten skulle vara borta.

Hur kommer det sig att jag som vårdnadshavare hamnar på en sida där personal skall logga in? Bättre vore det om länken jag fick i mejlet styrde mig till rätt sida direkt. De vet att de skickat ett e-post till en vårdnadshavare, och jag borde kunna komma direkt till inloggningsida för den gruppen. Personalen i Falkenbergs kommun kan ha en egen sida som vårdnadshavare inte alls ser.

Vill du få tips för din sida?

Har du en sida som du vill ha tips om får du höra av dig, så kan jag ge dig tips. Jag älskar att klura på vad det skall stå i menyer, texter och är duktig på att se att kommunikationen talar till rätt användare för sidan.


Hur skall jag göra för att hitta min passion?

Hitta din passionDet talas ofta om att du skall fokusera på din passion och du kan arbeta med din passion i de ljudböcker jag lyssnar till. Jag har läst böcker med fokuset, som exempelvis Sir Ken Robinsons Finding your element. Det var här om dagen när jag lyssnade till Gary Vaynerchucks bok från 2010, Crush it, som jag tyckte jag fick ett enkelt recept.

Om det nu finns några enkla recept.

Vad brinner jag för?

Många vet kanske vad det brinner för rätt av. Jag är inte en sådan person, för jag brinner för mycket, och är hungrig på nytt hela tiden. Det gör att min passion kanske växlar lite med tiden. Sedan jag sa upp mig från min fasta anställning har jag varit lite sökande i vad som är min passion. Det utan att se något helt kristallklart svar. Så i måndags tycker jag Gary Vee hade en förklaring som kan hjälpa mig.

  • Skaffa en blogg.
  • Skriv en lista på 15 inlägg i ett ämne som du skall skriva.
  • Kommer du inte på 15 ämnen i rask takt är det inte din passion.

Är det din passion kommer du lätt på fler än femton inlägg att skriva menar Gary, och det ligger nog någonting i det där.

Hur ser min lista ut?

Det där är en bra måttstock. För min del tänker jag också att jag har svårt att snäva in mig i ett allt för smalt område, utan ser att min är passion är att vara lite divergerad och bred i intresset. Kanske blir det flera olika listor, och då kan jag ta hjälp och se vilken lista som går lättast att skriva.

Ni som följer bloggen vet att jag skriver en hel del om teknik, framtiden och hållbarhet. I den kombinationen ligger min passion skulle jag vilja säga.

Hur ser din lista ut?

Om du skulle starta en blogg, vilka är dina femton inlägg skulle finnas på din lista? Berätta gärna i kommentarerna, för jag är nyfiken på vad du har passion.

Omsätta till något att arbeta med

Nästa steg är att omsätta det du är passionerad för till ett arbete. Eller ett liv kanske är bättre att skriva. För att få pyssla med något du är passionerad för är inte bara ett ”arbete” med den negativa klang ordet kan ha. det är snarare ett sätt att leva, och det är lättare att lägga tid  utan att det känns jobbit på något som du är passionerad för.

Gary menar att just bloggen är ett första steg mot att omsätta din passion till det som ger dig en inkomst. Berätta om din passion, visa din kunskap så andra ser den och gneta på över tid.


Uppdaterat nätverk ger full fart runt om på gården

Med solcellsanläggningen kommer önskan om en bra nätverkskoppling till vår ekonomibyggnad för att kunna övervaka hur den fungerar. Tidigare har vi haft en ethernet kabel till ekonomibyggnaden, fast den har mössen kalasat på. Under tiden har jag försökt köra med trådlöst nätverk från bostadshuset ner till den byggnaden för hantering av ett eget mätnätverk för bland annat pannan, men det har varit instabilt på grund av avståndet.

Det behövdes alltså en uppdatering av gårdsnätet, och nu är det igång med gott result.

En sak var klar. Vi skulle ha kabel ner till ekonomibyggnaden. En kabel som tål tuffare miljö med fukt och markförläggning, så att mössen kanske låter den vara i fred.

CAT 6 ethernetkabel för markförlägg

Gårdsnät - CAT6 Ethernetkabel för utomhusbrukKabeln vi köpte tog vi från Elbutiken.se, som lovade snabb leverans och hade en kabel som fungerar både utom- och inomhus.

Vi drog ca 70 meter kabel mellan husen, och som tur är  finns redan en 50 mm slang i marken som vi drog kabeln genom så att vi slapp att gräva.

I vardera ända sattes RJ45 uttag upp. I bostadshuset har vi en spridningspunkt för huset, och det var naturligt att ha detta uttaget där också.

Gården fick bra WIFI över större delar med Ubiquity

Nere i ekonomibyggnaden satte vi upp en accesspunkt i taket, för att ge trådlöst nätverk där. Den sprider sig också ut runt gården så att vi får nät på stora delar där vi rör oss ofta.

Gårdsnät - Ubiquity AP AC ProAccesspunkten som vi valde var en Ubiquity AP AC Pro, bland annat för att den tål lite mer då den är gjord för utomhusbruk. Vi ville montera den i vår verkstad där miljön kanske inte alltid är den bästa. En annan anledning var att jag läst flera personer som skaffat andra modeller från Ubiquity och hyllat dem.

Det finns andra varianter som har bättre räckvidd. Databladet säger 122 meter för den här, och de har en LR, long range, som har 183 meter enligt datablad.

De finns också en lite mindre variant LITE, som  är 16 cm i diameter mot de andras 20 cm för de andra.

AP AC Pro har en annan antennutsättning än LITE (3×3 MIMO mot 2×2 MIMO), som ger högre hastighet även om det sannolikt inte har någon större betydelse för vår installation.

Jag tycker det är lite spännande med EDU-modellen som har en högtalare inbyggd för att kombinera trådlöst nätverk med högtalarsystem för skolor.

Ström via nätverkskabeln ger lätt installation

Den har POE, Power Over Ethernet, som strömförsörjer accesspunkten via nätverkskabeln, upp till 100 meter enligt specifikation. Har du möjlighet att dra kabel via en vind exempelvis kan du borra ett hål i taket och montera den snyggt och bara dra en sladd.

Skulle du ha en switch som kan ge ström direkt ut på ethernet behöver du ingen spänningsadapter heller.

AP AC Pro har också dubbla ethernetportar, vilket gör att vi kan bygga ut nätet från den på ett lätt sätt.

Inkopplad i router, konfigureras via dator

Gårdnät - App för accesspunkt utan controllerAccesspunkten kopplas in till ditt nätverk. För att konfigurera den laddas ett program ner till datorn eller mobilen om du inte har en ”controller”. När accesspunkten är konfigurerad sköter den sig själv. Har du ingen controller på ditt nätverk kan du lätt hitta den via mobil appen för att se hur din accesspunkt mår.

Den är lätt att konfigurera, och det finns många avancerade funktioner som att styra trafik mot 5 Ghz-bandet, bandbredd på kanaler, och du kan se hur det ser ut på olika frekvensspektrum.


Tekniken bakom vår solcellsanläggning

Du har kunnat läsa om vår installation av en solcellsanläggning på 12,6 MWh i Sundhult under maj 2016. Här skall du få en lite mer teknisk genomgång av den anläggning vi har på gården.

Vilka är komponenterna i solcellsanläggningen?

I en solcellsanläggning ingår flera olika delar. Det är montagesystem på taket, solcellspaneler och växelriktare.

Panelerna monteras på taket på skenor som skruvas fast i den bärande delen av taket, takstolarna.  På dessa monteras solcellerna som producerar likström, som via kablage går till en växelriktare. Denna omräknare gör om likspänningen till växelström, som är det vi har i vägguttagen hemma. Från växelriktaren kan vi sedan ansluta anläggningen till elnätet.

Montagesystem från Schletter

Hallands Energiutveckling som projekterat vår anläggning har valt montagesystem på taket från Schletter. Påfrestningarna för montagedetaljerna är förutom vindlaster också snölaster. För att säkerställa funktionen testas detaljerna bland annat i vindtunnel.

Schletter montagesystem för solceller i Sundhult

Solcellspanelerna blir varma och går ner i effekt ju varmare de blir. Därför är det ofta så att toppeffekten tas ut när det är svalare ute samtidigt som det är många soltimmar. Anläggningen är alltså mindre effektiv mitt på sommaren än man kanske skulle kunna tro. Det ger en anledningen att ha en luftspalt mellan tak och paneler.

Så här är årsproduktionen beräknad hos oss, vilket skulle ge totalt 12,613 MWh på årsbasis, och som du ser är toppmånaden maj, du det är mycket sol, fast svalare luft än senare på sommaren.

Beräknad produktion av solel i Sundhult

Solcellspaneler från Axitec

36 solcellspaneler i SundhultSolcellerna kommer från tyska Axitec. Panelerna levererar 260 Watt  per styck, och med 52 paneler på taket blir det totalt 13 520 Watt. Cellerna har en effektgaranti på 90% av effekten efter 15 år och 85% efter 25 år.

Panelerna mäter 164×99 centimeter, vilket ger ungefär 1,6 kvadratmeter per panel. Den totala ytan på vårt tak blir 84,5 kvadratmeter. Vikten är 18,5 kg per panel, så det blir en del tyngd, fast som tur är är det fördelat på stor yta.

Den ytan har vi delt in i två delar för att få bästa möjliga utbyte, en med 16 paneler, och en med 36 paneler.

16 solcellspaneler i Sundhult

En solcellspanel levererar en likspänning på cirka 31 Volt och en max likström på 8,4 Ampere.

Från likström till växelström med SolarEdge

Solcellspanelerna levererar likström, och vårt elnät är växelström. därför behöver strömmen från solcellerna omriktas. Valet från Hallands Energiutveckling är en omriktare från SolarEdge som fungerar ihop med solcellspanlerna från Axitec som är bestyckade SolarEdge Power Inverters.

Varje panel paras ihop med omriktaren, vilket görs i uppstarten när konfigurationen görs. Omriktaren är intelligent, och det går via en webbsida eller app i mobiltelefonen, se exakt vad varje individuell panel genererar för effekt för tillfället. Skulle det hamna skräp, låt oss säga löv, på en panel kan du se att den går ner i effekt, och du kan snabbt städa bort löven som påverkar din panel.

Individuellt styrda paneler

Fram tills nu är många solcellsanläggningar byggda på ett sätt som gör att även om endast en panel skuggas påverkas hela anläggningen. Detta beror på att den traditionella typen av solpaneler är seriellt kopplade för att få en hög total spänning fram till växelriktaren, vilket ökar dess effektivitet. Då en panel skuggas ökar resistansen drastiskt i denna panel och på grund av seriekopplingen påverkar det resistansen, och därmed strömmen, genom hela systemet så att de övriga oskuggade panelerna inte kan producera maximalt.

Det finns en lösning med mikroinverterare, där det sitter en komplett likström- till växelström-omriktare på varje panel, vilket är en ganska dyr lösning.

I det systemet vi har valt är varje panel individuellt styrd med en enhet från SolarEdge kallad ”Power Inverters”, vilket ger bättre kontroll och bättre effektuttag sett på hela anläggningen. Det är en likström- till likström-omvandlare som sitter på panelen och ger en en konstant likspänning ut oavsett skuggning. Effektiviteten vid varje panel kan optimeras, och likpänningen skickas till  en enda omriktare från likström till växelström som gör lösningen kostnadseffektiv.

Säkrare underhåll och bättre för räddningstjänsten

Skulle det av någon anledning vara så att spänningen på växelströmssidan försvinner kommer SolarEdge skicka en signal till panelerna att stänga ner. Det gör att att det är säkrare för de som gör underhåll på elanläggningen (både på gården och ute på elnätet). Panelerna ger 1 Volt innan de får en signal från omriktaren att det är klart att leverera högre effekt. Att panelerna ger 1 V gör att det går att kontrollera att slingorna är okej. Finns det 26 paneler så går det att mäta 26 V för en hel slinga.

Äldre paneler genererar ström så fort de är belysta vilket gör att det kan vara farligt att börja ta bort dem om det behövs. Är det paneler med mikroinverterare så är det växelström direkt ut från solcellen. Vid händelse av brand och om räddningstjänsten av någon anledning vill bryta upp taket där panelerna sitter så är det omöjligt utan att utsätta brandmännen för fara. Skulle brandmännen slå av elen på gården stängs panelerna alltså automatiskt av.

Samma sak gäller alltså vid service. Slås växelriktaren av, så ger panelerna endast 1 Volt ut.

Elcertifikatsmätare för certifiering av grön el

Solceller - Elcertifikatmätare installerasI anläggningen hos oss finns också en mätare för att kunna sälja elcertifikat för den gröna elen som vi producerar i Sundhult.  Det gäller alltså för all produktion, och inte bara för överskottselen som säljs.

Inrapportering och försäljning av certifikaten kan man antingen göra själv, eller som i vårt fall låta Emulsionen eller ett liknande företag sköta om detta.

Ny elmätare från E.ON

Solceller - Eon byter elmätareE.ON, som är nätägare hos oss, måste byta elmätare för att kunna mäta vilken riktning elen har, om det är el som köps eller el som säljs.  Annars är risken att vi får betala även för den el vi själva producerar  om anläggningen ger ett överskott och det vore ju inte så roligt.

Elmätaren har två räkneverk som skiljer på inkommande och utgående el. Bytet av elmätaren är något som nätägaren är skyldig att göra utan kostnad.

Mer om solcellsanläggningen

Du kan också läsa vårt mer övergripande inlägg om vår installation av solcellsanläggningen här i Sundhult.

Vi håller på att skriva ett inlägg som kommer snart där vi redovisar lite hur vi räknat i vår kalkyl.


13,5 kW solenergi installeras i Sundhult

Solceller installeras i SundhultNu i maj installeras det solceller på taket till vår ekonomibyggnad. I söderläge placeras det 52 paneler på 84,5 kvadratmeter. Varje panel är på 260 W, så vid topproduktion skall det ge cirka 13 500 Watt. Över året beräknas det bli omkring 12,6 MWh.

I januari 2014 sökte vi solcellsbidrag för att installera paneler i Sundhult. Vi begärde in offerter, räknade  och skickade in ansökan. Nu i februari, två år senare, hörde Länsstyrelsen av sig och meddelade att vår ansökan låg främst kön, och de undrade om vi fortfarande var intresserade av bidraget.

Så klart vi var!

Priserna sjunker och sjunker

Vi gjorde en ny runda och begärde in nya offerter. Vi har många intressanta och bra solcellsleverantörer i Halland. Vårt val föll slutligen på Hallands Energiutveckling. Det vi också kunde konstatera var att på de här två åren hade priserna gått ner med minst 30 %. Det samtidigt som tekniken utvecklats och vi kunde få en bättre anläggning, med högre produktion över året.

Dessutom kunde vi för lägre kostnad nu få all montage i priset, ett arbete vi först tänkt oss göra själva för att sänka kostnaderna.

Det bidrag du kan få just nu är 20% för privatpersoner och 30% för företag.

Ett merarbete för oss att fixa tak

Takbyte i Sundhult inför solcellsinstallationÖver vår verkstad har vi haft ett plasttak. Tanken för 30 år sedan var att lägga svart plastslang under för att förvärma vatten. Den slangen kom aldrig upp, och plasttaket har inte åldrats med finess utan läckte både här och där. Därför föranledde solcellerna ett takbyte. En del tankeverksamhet föregick det, eftersom resten av byggnaden har ett tak av aluminium, ett material som sällan används för plåttak idag. I stället används stål, och det betyder att vi behövde tänka extra när vi skulle lägga stål nära aluminium för att undvika galvanisk korrosion.
Något som underlättade takbytet för oss var att vi fick låna byggnadsställning av Hallands Energiutveckling en vecka innan montaget av cellerna.

Dessutom hade vi fantastisk service av RH Plåts lokala filial i Ätran, som snabbt kom och hjälpte oss att förbättra skorstensbeslag och fixa en skarv mellan det nya stålplåttaket och aluminiumtaket.

Snabbt montage av solcellerna

Att få upp solcellerna gick på en dag, trots att vi ville ha en lite förändrad placering än ritningarna. PE, Bengt och Evelina från PE Byggtjänst var flexibla och gick med på våra förslag.

PE Byggtjänst monterar solceller i Sundhult

Det vi kom överens om var att placera solcellerna på två ytor, en med 16 paneler och en med 36. Dessa kopplades i två slingor om 26 paneler. De 16 till höger sitter i slinga med fem i vardera rad av den vänstra ytan, där det är 13×2 utgör den andra slingan.

Solceller på taketfrån sydöst i Sundhult - Foto Hallands Energiutveckling
Foto: Hallands Energiutveckling

Tack vare ändringen att flytta en nedre tredje rad och sätta dem till höger klarar vi precis att skuggan av skorstenen aldrig når panelerna under sommarmånaderna.

Elarbete krävs också

Solceller - ElinstallationFörstås behövs det en del elarbete. Detta gjorde Roger & Martin på uppdrag av Skogstorps Elservice. Det som görs är att montera den omräknare som gör om likströmmen från panelerna till växelström.

En elcertifikatmätare och mätinsamlingsenhet  monterades också som skall underlätta vid försäljning av elcertifikaten.

För att kunna koppla in anläggningen på nätet ska vår nätägare E.on se till att vi har en typ av elmätare  också kan mäta riktningen på strömmen (annars kan vi få betala även för den el vi själva genererar). Detta är något som nätägare är skyldiga att göra.

 Mer om solcellsanläggningen

Du kan läsa om hur vi tänkte när vi valde att investera i en solcellsanläggning.

Vi har ett inlägg med en djupare teknisk beskrivning om solcellsanläggningen, och lite om hur vi räknar hur lång pay off tid det är på anläggningen.


Så här fungerar vårt värmesystem

Här kommer en mer teknisk beskrivning över hur vårt värmesystem fungerar sedan vi bytte panna och totalrenoveradn vårt pannrum under hösten 2016.

Värmesystemet består förutom av pannan av en stor ackumulatortank, expansionskärl och en kulvert till de två bostadshusen.

Pannsystem - Översikt

Panna  från Herz är hjärtat

Pannsystem - Pannans delarDen här pannan, som alla moderna pannor, har underförbränning och brinner längst ner i eldstaden där det finns ett litet hål i keramiken i botten där lågan kommer  in i två virvelkammare för att ge en så fullständig förbränning som möjligt. Virvelkammaren är helt gjord i keramik för att hålla en hög och stabil temperatur. Sedan går lågan, eller nu snarare rökgas, ner ”en våning” till, för att vidare gå upp i tuberna. Det är i tuberna som den varma rökgasen värmer vattnet i pannan. I tuberna finns det spiraler som bromsar luftflödet något, så att rökgasen kan kylas ner och mer värme överförs till vattnet.

Vedmagasinet i pannan rymmer 170 liter, och pannan har 108 liter vatten. Effekten på pannan är 40 kW.

Automatiskt sotning av tuberna

Spiralerna i Herz-pannan rör sig upp och ner med jämna mellanrum för att de skall hållas så rena som möjligt så att effekten som tas ut skall hållas så hög som möjligt.

Lambdasond för optimal syreblandning

Innan röken försvinner ut ur pannan finns en lambdasond för att mäta syrehalten i rökgasen, för att få bästa förbränningen.

Sugande fläkt för styrning av luftflöde

Allra sist i kedjan sitter en sugande fläkt som styr luftflödet genom pannan. I förbränningsrummet finns två nivåer av lufttillförsel. En övre och en undre, som gör att det går att kontrollera och få fullförbränning av veden i eldstaden.

Mycket av regleringen för pannan styrs av temperaturen på rökgaserna som mäts precis innan röken når fläkten.

Stor lucka till stort vedmagasin

Det är lätt att fylla på vedmagasinet via en stor lucka. Veden matas in på toppen. När luckan öppnas finns det en rökgasevakuering precis ovanför dörren så att rök från elden sugs direkt in till skorstenen så att ingen rök kommer in i pannrummet.

Tändlucka förenklar uppstart

Pannbyte - Tändlucka på Herz FirestarNär pannan skall tändas finns det en lucka längst ner i vedmagasinet, som gör det lätt att tända och få underförbränning från start.

Där kan du stoppa in några blad från en tidning och tända eld. Sedan väntar du till dess att pannan nåt en vissa temperatur. Då är det bara att stänga luckan, och pannan börjar själv reglera förbränningen.

Askbrickan under pannan gör uraskning lätt

Under pannan finns en bricka. Det kan skjutas ut så att när vi askar ur kammaren längst ner, där all aska hamnar, är det bara att raka ut ner på brickan. Sedan är det lätt att ta ut och tömma brickan.

Elektronik för all reglering

Pannbyte - Insidan av pannanI pannan finns det ett inbyggt system för att kontrollera laddningen till ackumulatortanken och styra förbränningen.

Elektroniken styr pumpsignaler, spjäll, fläktmotor och mäter flera olika temperaturer (benämnda med S i bilderna). På bilden intill ser du elektronikstyrningen nederst. Axlarna tvärsöver är till för att reglera luftflödet till vedmagasinet. Till höger i mitten syns motorn som styr automatsotningen av tuberna.

Det silverfärgade lockat längst upp är till tuberna. Där öppnar vi för att sota tuberna manuellt, vilket behöver göras emellanåt för hålla högsta möjliga effekt på pannan, även om det finns automatsotning.

Så här fungerar laddkretsen

Pannsystem - Laddkoppling

När pannan startats är laddpumpen avstängd. Laddpumpen startas först då pannan (givare S01) nått 40°C. Då pumpas vattnet runt så att allt vatten i pannan blir 65°C, vilket mäts på returflödet (S02).

När returflödet är 65°C öppnar laddshunten så att vattnet från botten av ackumulatortanken blandas in med vattnet från pannan. Det är då ackumulatortanken börjar laddas. Pannan styr sedan på att hålla returflödet till 65°C med hjälp av att bland in mer av det kalla vattnet från botten av tanken.

Backventilen är en liten smart sak som gör att vattnet inte återcirkulerar när eldningen är klar. Samtidigt kan den öppna så att vattnet kan självcirkulera åt rätt håll vid exempelvis strömavbrott.

Från öppet till slutet värmesystem

När vatten värms upp expanderar det, och måste ha någonstans att ta vägen. Tidigare så var det ett öppet system i Sundhult, vilket betyder att det tryck som blir i systemet kunde släppas ut. Nackdelen är att vattnet blir syresätt, och det gör att järn rostar. Med ett slutet system kokas vattnet så att syret separeras och gör att det inte blir någon större oxidation.

I och med bytet av pannan så bygds vi om till slutet system, vilket krävde en del justeringar här och där. För att ta han om det expanderande vattnet sattes två stycken 300 liters expansionskärl med förtryckta gummibälgar in. När vattnet expanderar så trycks gummibälgen ihop.

Flera säkerhetssystem för att inte få för högt tryck

Pannsystem - Pannan med säkerhetssystemDet skall finnas tre system som oberoende av varandra skyddar det slutna systemet för kokning och för högt tryck.

Det första systemet är pannans fläkt som stryper luften och släcker elden om pannan skulle bli för varm. Sedan kan kallt vatten pumpas in från botten av ackumulatortanken för att kyla.

Det andra systemet är en så kallad SYR-ventil, som mäter temperaturen inne i pannan. Blir den för hög släpper den ut det varma vattnet samtidigt som nytt färskvatten pumpas in för att kyla. Detta system är termomekansikt och behöver ingen el.

Det tredje systemet är en tryckventil som löser ut vid 2,5 bars tryck och släpper ut vattnet. ett system som också är mekaniskt och inte är beroende av el.

5000 liter energilagring från Husqvarnatanken

Pannbyte - Leverans av 5000 liters ackumulatortank från HusqvarnatankenVi har från början varit klar med att vi vill ha en relativt stor ackumulatortank för minska behovet att passa pannan och elda ofta.  Problemet är storleken och platsen den tar upp. Slutligen bestämde vi oss för att ta en yta i vår maskinhall för att ge plats åt den, för där hade vi höjden, och det ligger precis intill pannrummet. Fördelen var också att vi har stora portar in så att det fungerar att ta en en så stor tank direkt.

Alla röranslutningar finns på ett ställe

Ackmulatortank - RitningDen här tanken är gjord från Huqvarnatanken, alla anslutningsrör kommer ut samlat på ena sidan. Rören går in i tanken och sedan upp till toppen, respektive ner till botten. Tanken är kupad i gavlarna, vilket ger två fördelar här. En är att det inte blir hörn där vattnet med syre kan stå stilla så att det börjar oxidera, den andra att när pannan laddar upp i tanken strömmar vattnet med hjälp av kupan in i röret för kulverten. Alltså ger värmen från pannan direkt verkan till kulverten.

Det blev en 3, 7 meter hög tank med en diameter på 1,34 m. Det gör att vattnet skitar sig väl, så att et varma vattnet finns i toppen och det kallare i botten. När tanken värms upp görs det försiktigt i toppen så att vattnet inte rörs om i tanken för att bibehålla bra skiktning.  En smal och hög tank borde göra skiktningen bra, så att laddad ackumulatortank räcker längre.

Det finns fem dykrör, var av två är bestyckade med givare för pannan. Vi kommer att koppla in egna givare på alla nivåer för att bättre se hur skiktningen är i tanken.

Tanken är väl isolerad

Pannbyte -Ackumulatortank isolerasTanken står på 10 cm XPS isolering som tål högt tryck. Ovanpå den har vi lagt en plåt, faktiskt bakstycket på den gamla ackumulatortanken, för att fördela trycket så att isolerskivorna skall hålla bättre..  För att tanken skall kunna stå trots den kupade botten är det en ring längst ned, som du ser på bilden när tanken ligger på kärran, som vi också fyllde med isolering för att cementgolvet inte skall kyla.

Runt tanken har vi lagt minst 50 cm isolering, på många ställen mer efter som tanken är rund och väggarna raka. På toppen har vi lagt 60 cm på det stället där den kupade toppen är som högst. Alltså är det mer närmare kanten på tanken.

Det blev även en kuvertrenovering

Kulvertbyte - Läckande rostiga rörNär vi bytte från öppet till slutet system ökade trycket. Det gjorde att vi tydligt noterade en läcka i vår kulvert eftersom trycket sjönk. Det visade sig vara en den 30 år gamla stålrörskulvert som rostat sönder, som ni kan se på bilden intill.

Kulverten var stålrör med frigolitblock runt om, och sedan insvept i plast för att hålla fukten utanför. På vissa ställen hade plasten gått sönder, så att vatten har kunnat tränga in.

Ny kulvert som slang

Kulvertbyte - Uppgrävd gårdsplanVi har under våren bytt ut kulvert till en ny som ser ut som en tjock slang, på 110 mm i diameter. I den finns det två 32 mm slangar med isolering runt.

Den här kuvertslangen har vi grävt ner, och sedan lagt 12 cm cellplastisolering på vardera sida om slangen och 10 cm ovanpå. Precis under kuvertslangen ligger en slag för vårt färskvatten.

Utetemperatur styr kulvertshunt

Pannsystem - Kulvert-AckumulatortankKulverten är kopplad till de två bostadshusen på gården. För att få rätt temperatur i kulverten finns det en intelligent shuntstyrning inkopplad.

Shunten mäter temperaturen på tillflödet på kulverten (K01) och har en utetemperaturgivare som vi monterat på norr sidan. I shunten finns det kurvor som bestämmer vilken temperatur tillflödet skall ha vid vilken utetemperatur.

Det går snabbt att få värme från tanken

Pannbyte - Shuntstyrning för kulvertTack vare de kupade gavlarna får vi snabbt värme till kulverten. När laddningen strömmar ut i toppen av tanken så går det via kupongen och direkt in tilloppsröret för kulverten. Det gör att vi inte behöver vänta på att tanken skall bli varm innan värmen kan nå husen.

En film om pannarummet

Här är en filmer från pannrummet som visar hur pannan fungerar och där du kan se hur det ser ut i pannrummet.


Ny panna i nytt pannrum

När pannan sprang läck under vårvintern insåg vi att det var dags att byta panna. Sedan tidigare har ackumulatortanken läckt ett par gånger. 

Vi valde att skaffa en panna  från Herz med en 5000 liters ackumulatortank. Vi har berättat mer om hur vi valde den nya pannan i ett annat inlägg. Här tänker vi gå in mer i tekniska detaljer om det nya värmesystemet.

Totalrenoverat pannrum

Hela projektet blev större än vi väntat oss från början. Det var inte bara att byta panna och ackumulatortank, utan en total ”make over”.

Ackumulatortank hängde över pannan

Pannbyte - Gamla ackumulatortanken monteras nedDen gamla 2500 liter stora ackumulatortanken hängde över pannan.  Den stod fastsvetsad på två I-balkar, och vi fick slita en del innan vi hade fått ner och ut den ur pannrummet.

Där tanken hade varit blev det nu hål i väggarna. De övriga väggarna var klädda i fibercementskivor. Att fylla de hål som vi skulle täcka skulle kosta en hel del. Det var dyrare att fylla de hålen med fibercementskivor än att sätta gipsskivor i hela pannrummet. Så därför valde vi att sätta nytt gips. De gamla väggarna var rätt så sotiga och skitiga och fulla med hål, så det fräschade upp pannrummet ordentligt.

När tanken monterades ned så blev det bitar av fibercementskivor över. Dessa satte vi upp först, och sedan gips över, vilket betyder att det är dubbelt brandskydd i väggarna.

Ut med en gammal oljetank

I pannrummet har det också stått en gammal oljetank som användes till en ännu äldre panna. Det har funnits funderingar att på att konvertera den till en ackumulatortank.  Nu när det var en ny större tank på ingång valde vi att slänga ut den, för att ge plats åt fler vedsäckar i pannrummet.

För att skydda väggarna där valde vi att sätta OSB-skivor längst ned, eftersom de är mer oömma än gipsskivor.

Ny bärande takdelar

Där tanken suttit reglade vi upp nya bärande takdelar, vilket innebar lite pyssel för att ansluta till det gamla taket. Vi riktade och förstärkte så gott vi kunde, för att utrymmet ovanför pannrummet ska kunna användas som ”förråd”.

Ett pannrum med fondvägg

Pannbyte - Målning av pannrum med fondväggVi valde att måla hela pannrummet i en ljusgrå nyans, vilket blev en total skillnad mot hur det hade sett ut tidigare.

Bakom pannan finns en gjuten vägg mot verkstaden, där skorstenen är. Den cementväggen valde vi att måla med samma gröna färg som Herz har på pannan, alltså blev det en fondvägg i pannrummet. Hur många är det som har en fondvägg i sitt pannrum?

Helt nytt elsystem i pannrummet

När tanken revs bort och väggarna och taket skulle göras om var vi tvungna att ta ner befintliga elkablar där. Det gjorde att vi rev bort all gammal el i pannrummet och ersatte den gamla proppbestyckade elcentralen med en ny med snabbsäkringar och inte minst jordfelsbrytare. Vi passade på att sätta upp ett externt eluttag till exempelvis högtryckstvätt.

Till taket hittade vi IP-klassade LED-plafonder på 1200 lumen som lyser upp pannrummet riktigt bra.

Elen till panna och värmesystemets styrning kopplades på ett sätt som gör det enkelt att kunna köra den på någon slags reservkraft framöver.

Vi gjorde mycket av installationen själva

 

Pannbyte - Lin och kitt i kopplingarVi gjorde mycket av arbetet själva vilket var väldigt roligt. Erik på VOTAB svarade tålmodigt på alla våra nyfikna frågor, och lärde oss också hantera pressverktyg, lin och kitt.

Fantastiskt kul att det är gammal beprövade metoder som lin och kitt som fortfarande gäller, i blandning av nya som pressning.

När linet blir fuktigt sväller det och tätar då gängorna så att det inte läcker.

Pannbyte - PresskopplingarAlla kopplingar med gängor satte vi lin och kitt i, medan rör utan gängor kunde skarvas/vinklas med presskopplingar. Det är kopplingar som träs på röret, och som sedan pressas ihop runt om med ett specialverktyg. Verktyget pressar ordentligt runt om och maskinen släpper inte taget förrän rätt tryck runt kopplingen uppnåtts. Tittar du på kopplingen efter pressningen ser du några små deformationer runt om som är till för kopplingen inte skall kunna lossa. Inne i kopplingen finns en o-ring som fungerar som tätning.

Laddkopplet hamnade på fondväggen

Vi knepade och knåpade för att få en bra placering på alla delar i pannrummet, vilket gjorde att laddkopplet hamnade på den fina gröna fondväggen.

Pannbyte - Hanna installerar styrning till laddkoppling

Inkopplat och klart

Pannbyte - Inkoppling klarSå här ser det ut när värmesystemet är färdigt och inkopplat. Till vänster ser ni kulverten. Kanske noterar ni rören som går uppåt, de är till för att kunna komplettera med styrning för separat värme till ekonomibyggnaden.

Den lilla rutan på väggen vid rören är en servicelucka för att komma åt luftningen och anslutningarna till ackumulatortanken, som står bakom väggen i maskinhallen.

De röda tankarna är de två expansionskärlen, och på den gröna väggen sitter laddkopplingen.

Rummet har sedan kompletterat med hyllor, ni ser skenorna på väggen, där vi har itänne. Itänne är ett dialektalt ord för stickor, papper och annat som används för att tända pannan.

Mer om hur systemet fungerar

Du kommer kunna läsa mer om hur systemet fungerar i en kommande artikel.


Ny panna värmer Sundhult

Vi funderade.

Vi vände.

Vi vred. 

Det enda vi visste var att vi behövde uppgradera värmesystemet på gården för att få det smidigare och mer effektivt. Ny ackumulatortank var ett måste. Fast hur stor? Och var skulle den stå?

Vi räknade, gjorde ritningar och tittade på olika alternativ så länge att pannan gav upp och allt blev akut. Nu var vi tvungna att ta beslut, och frågan är vad vi då till slut valde.

Vi har skaffat smidig vedhantering

Under åren har vi skruvat på vedhanteringen för att göra det smidigare att få färdig ved. I den processen har vi gått från meterved till kortare bitar för att det lämpar sig bättre att förvara i säck.

Tidigare sågades och klövs veden i en meterbitar, som staplades på specialgjorda pallar. Det blev en del tunga moment och jobbig hantering.

Vi skaffade en vedmaskin, som gör flera moment lättare. Att lyfta upp stock till sågen, kapa i rätt längd, klyva och sedan transportera veden till en stor säck görs av en och samma maskin.

När vi sedan köpte upp gamla lastbilskapell och skar till hättor till varje säck istället för att hantera stora tunga presenningar som täckte flera åt gången,  kände vi att vi nog har skaffat oss en riktigt bra process där.

Stor panna, liten tank

Pannbyte - Gamla ackumulatortanken monteras nedTittar vi i pannrummet så var det utrustat med en tank på 2500 liter och en panna på 70 kW, och den kombinationen är inte så väl avvägd. Pannan var utbytt en gång, så tanken var en kvarleva från den förra pannan.

Pannbyte - Gamla pannan från Veda åker utTanken har under ett antal gånger sprungit läck och  reparerats, så vi kände att den skulle behöva bytas. Energin som lagrades i tanken för uppvärmning skulle gärna få vara större, så att det inte krävdes att pannan behövde tändas upp lika ofta.

Pannan var en miljöpanna från Veda, som klarar att elda det mesta i. En stor cylinderformad förbränningskammare med underförbränning gav plats åt 450 liter ved, med en meter långa bitar. Med vedmaskinen gör vi som längst 60 cm, så här var det inte optimalt anpassat.

Hur valde vi en ny panna?

Vi har ett problem i Sundhult. Vi analyserar, vänder och vrider på så många parametrar att vi ibland har svårt att komma till skott. Det kanske var tur att pannan sa ifrån så att vi blev tvingade till ett byte.

Det gjorde att vi läste och grunnade mycket. Det finns många pannor, från gamla stabila gjutjärnspannor från öst till österrikiska högteknologiska förbränningsmonster.

Och visst blev Christian sugen på en internetuppkopplad panna med automatiskt tändning när pannan kände av att ackumulatortanken kylts av och väl kontrollerad förbränning för bästa energiutbyte och kontroll av utsläpp. En sådan pannan kostar en hel del mer än den stabila gjutjärnspannan. Tur att det finns en medelväg.

Vårt val föll på Herz

Till slut, tack vare vår granne Göran, fick vi upp ögonen för den österrikiska pannan Herz. Det är tydligt att man i Österrike jobbat mycket med att utveckla pannan och förbränningstekniken. Det finns många märken, som Fröling, Hargassner och ETA, som visar på den breda kunskapen.

Det finns en hel del svenska pannor också, fast när jag läste om dem kändes det som de ligger snäppet efter de österrikiska.

Lokal leverantör av Herz

Pannbyte -VOTAB visar pannan för oss hemma i SundhultEn stor anledning till att valet föll på Herz var också att det fanns en leverantör och servicestab, VOTAB, för pannan i Varberg, vilket kändes tryggt. Dessutom hade de en panna med lagom mycket teknik, som gjorde att priset inte sprang iväg för långt.

De kom hem till oss och tittade på befintligt system och hade då med sig den panna som var intressant för oss på en släpvagn och eldade i den på plats och berättade om den. Pannan vi valde är på 40 kW vilket är väl anpassat till vårt behov.

Mer om installationen

För dig som vill veta mer om installationen kommer snart ett inlägg som beskriver mer om renoveringen av pannrummet och alla data och teknisk beskrivning av värmesystemet.

Tills dess kan du läsa om hur vi tänkte med nya panna i kombination med solceller.