Bygge av odlingstunnel, del 2

Det har gått rätt lång tid nu sen vi påbörjade bygget av våra odlingstunnlar. En hel del har hänt och vi fortsätter att prova oss fram med vad som fungerar. Nu finns det en gurktunnel, en kåltunnel och en tomat/paprikatunnel. Böntunneln har inte riktigt hunnits med än.

Varmbänk blir gurktunnel

Spenatskörd
Pellytrådbackar passar att hänga på tunneln

Tunneln som nu är fylld med gurk- och squashplantor var den första som gjordes i ordning. Denna tunnel byggdes över den varmbänk som sattes upp i februari. För att så fort som möjligt ta till vara på värmen så täcktes armeringsmattorna med ett spontaninköp av byggpresenning från Byggmax. Denna är nog egentligen lite väl tjock för att släppa igenom tillräckligt med ljus på våren. Men vi fick en fin, tidig skörd av spenat. Både sallad och ruccola har växt på bra i hästgödseln men rädisorna blev det däremot inget av, blasten blev halvmeter hög men rädisorna pyttesmå. I varmbänken försåddes även rotselleri och purjolök.

Presenning motverkar bastueffekt

Det ska bli spännande att se om ljuset räcker för gurka och squash. En fördel med presenningen är att det inte blir lika varmt som med genomskinlig plast. Eftersom våra tunnlar är låga och långa skulle det lätt kunna bli bastuvärme då luftcirkulationen blir liten.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Sniglarna anfallerOdlingstunnel - Sågspån på gången

Gången i mitten har täckts med sågspån från vedhanteringen på gården. Sågspån är bra av flera anledningar; det håller gången torr och varken sniglar eller ogräs trivs. Dock har sniglarna visat sig bli ett större problem än väntat. De spanska skogssniglarna har tyvärr hittat till Sundhult i år, tidigare har vi bara haft svarta skogssniglar samt trädgårdssnäckor.  Flera gurkplantor har strukit med och det ger sig om det blir några kvar som kan ge skörd. De gurkplantor som såddes ”för säkerhets skull” får vänta lite med att planteras ut för att se om de klarar sniglarna bättre i större tillstånd. Squashplantorna har klarat sig bättre, även om de också har blivit angripna. Salladen har säkert bidragit med att locka sniglarna till tunneln. Varken purjolök eller rotselleri verkar vara smakligt för våra sniglar, de har helt saknat angrepp.

Nyplanterad gurktunnel
Nyplanterad gurktunnel

Så satte jag upp en lokal utvecklingsmiljö

För att kunna koda lite webbsidor lokalt i OSX på min MacBook så ville jag sätta upp en lokal utvecklingsmiljö med webbserver, datbasserver och lite verktyg som textredigerare och versionshantering. Efter lite letande på nätet har jag hittat bra beskrivningar på nätet, och väljer att skriva ner lite om det här för att spara det för framtiden.

Vad vi ville jag ha?

Mitt mål har varit att sätta upp en miljö för att kunna knacka lite WordPress-kod och och bygga lite teman och plugin. Jag hittade en bra beskrivning av Chris Mallison, kompletterad med en lokal startsida av Robin Wouters som jag modifierat för att passa mina behov.

Vad valde jag för programvara?

Development tools v2Det var väldigt roligt att hitta Chris sida om lokal utvecklingsmiljö. Jag hade redan sedan tidigare valt att använda flera av de programvarorna som han rekommenderade, så det var bara att köra på.

Givetvis går det att köra mycket med det som redan finns i operativsystemet, framför allt direkt i ett terminalfönster. Fast jag föredrar att arbeta i några verktyg som ger mig en annan visuell överblick på det jag håller på med.

Jag kör dessa för att utveckla:

Development servicesSedan finns det olika tjänster som jag kör lokalt och i molnet för att att få allt att snurra:

  • Apache (lokal webbserver)
  • MySQL (lokal databasserver)
  • GitLab (extern versionshantering)

I Chris beskrivning så installerar han Xcode och Homebrew, med verktyg kring det för att sy ihop det hela. Och som komplement till allt detta använder jag som sagt var terminalen i operativsystemet.

För att kontrollera att du har korrekta rättighetsinställningar för filerna kan du läsa den här guiden.

Ge mig fler tips, tack!

Ge gärna dina tips om verktyg och inställningar för en lokal utvecklingsmiljö. Det jag tänker titta vidare på kan vara vara olika verktyg för Continious Integration, CI, för testning och ”deployment”.


Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker


Våren har kommit till odlingslådorna

Detta blir tredje året som Joar och Nora odlar grönsaker i pallkragar i trädgården. Vi hade en rabatt där kirskålen (eller som vi säger här, kärsen) tagit över totalt, och som därför legat täckt med markduk i något år. Där placerade vi fyra stycken odlingslådor. Varje odlingslåda består av tre pallkragar, varav två är fyllda med jord. Det tredje pallkragen hjälper till att skapa en drivbänkseffekt genom att täckas med gamla fönster.Odlingslåda

För att bättre ta till vara på näringen och minska risk för sjukdomar så odlar vi i en växtföljd i de fyra lådorna. Joars jordärtskockor får byta låda varje år, för att följas av Noras spritärtor följande år. Efter ärtorna, som likt alla baljväxter har förmågan att binda kväve från luften, odlas de mest näringskrävande växterna. I år kommer det odlas mangold samt ett par omgångar spenat. Tidigare år har vi odlat grönkål, men den får flytta till en kåltunnel i trädgårdslandet i år. Det sista året innan jordärtskockorna återkommer, odlar Joar lök och sommarmorötter. Lådorna gödslar vi med hästgödsel och kökskompost. De kvävekrävande växterna får under sommaren även nässelvatten.

Dags för schalottenlök

Joar sätter schalottenlökFörra året köpte Christian en påse schalottensättlök på Gekås. Denna satte Joar i sin låda och det blev ett mycket lyckat resultat. Schalottenlök är en typ av lök som delar sig i ett helt knippe. Av en lök blir det alltså ett helt gäng nya lökar. Skörden har förvarats hängande i köket och har hållit sig helt perfekt, nära till hands när man vill ha en mild lök i matlagningen. Det som var kvar nu på vårkanten har nu Joar satt i årets lök/morotslåda och vi hoppas på lika fin skörd i år!


Noras chokladpannkakor och -plättar

Ikväll gjorde jag chokladpannkakor till min bror och min mamma. Eftersom de blev så goda så ger jag er receptet här.

Chokladpannkakor, ca 12 st

Du behöver detta:IMG_3677

  • Ca 25 g smör
  • 4 dl vetemjöl
  • 8 dl mjölk
  • 5 ägg
  • 1/2 tsk salt
  • 1 1/2 tsk socker
  • 3 msk kakao

Så här gör du:

  1. Ställ ett pannkaksjärn och en plättlagg på spisen och sätt på plattorna på medelvärme
  2. Lägg smöret i pannkaksjärnetNora steker pannkakor och plättar
  3. Ta fram en bunke och en ballongvisp
  4. Häll mjölet i bunken
  5. Sen tar du hälften av mjölken och häller i bunken
  6. Vispa tills det blir slätt och det inte (ej) finns några klumpar kvar
  7. Vispa i äggen i smeten och saltet
  8. Sikta i kakaon och häll i sockret
  9. Vispa ihop allt med resten av mjölken
  10. Häll i det smälta smöret i smeten
  11. Häll 1 dl smet i pannkaksjärnet och 1 dl i plättjärnet
  12. Vänd när smeten stelnat
  13. Fortsätt steka pannkakor och plättar tills smeten är slut
  14. Ät gärna med sylt

IMG_3687


Enkla surdegsfrallor

Frallor är smidigt att ha i frysen, att ta fram och tina till frukost eller mellanmål. Dessa frallor smakar lika gott nybakade som upptinade, mjuka, mättande och med lagom tuggmotstånd.

Surdegsfrallor, ca 20 st

Kväll dag 1

100 g surdegsgrund, rågSurdegsfrallor och valnötsbröd
50 g fint rågmjöl
150 g specialvetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda surdegsgrunden, rågmjöl, vetemjöl och vatten i assistentbunken. Täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Morgon dag 2

800 g specialvetemjöl
450 g vatten, 40-gradigt
25 g honung
ca 5 g jäst

Blanda fördegen från gårdagen med vetemjöl, en lite bit jäst, honung och vatten. Kör bakmaskinen/assistenten fem minuter på låg hastighet och därefter fem min på hög hastighet.

18 g salt

Tillsätt salt och kör några minuter till på hög hastighet. Täck bunken och låt jäsa till dubbel storlek, ca 3-5 timmar.

Eftermiddag dag 2

Sätt ugnen på 250 grader i god tid före utbakningen.

Surdegen delad i frallorHäll ut degen på ett mjölat bakbord och dela den i två delar. Forma försiktigt varje del i en lång rulle, utan att förstöra alla luftbubblor. Strö över mjöl och dela varje rulle i ca 10 delar med en degskrapa. Flytta delarna till en eller flera plåtar.  När man använder så hög temperatur som 250 grader så behövs inget bakplåtspapper (frallorna har ju dessutom blivit lite mjöliga vid utbakningen). Ställ in plåten i mitten av ugnen. Grädda i ca 15 min, kontrollera gärna med en termometer att de uppnått 96 grader inuti.

Låt svalna på ett galler. Jag låter dessa kallna under bakduk eftersom jag vill ha en mjuk yta på just de här frallorna. Vill man hellre ha en frasig yta, så låt bli duken.

Surdegsfralla med brie och aroniamarmeladSurdegsfralla med brie och kryddig aroniamarmelad, kan det bli mycket bättre?

 


WebCoast är min företagskick-off

Spaavdelningen på Radisson Blu RiversideI helgen var det jubileum för knytkonferensen WebCoast.  För femte året åkte energifulla personer till Lindholmen Science Park för att få dela kunskap med varandra. Alla delar prestigelöst med sig, oavsett om du är expert eller nybörjare.

Spännvidden på ämnen är bred, och för mig innebar det alltifrån IT-säkerhet, entreprenörskap till stenografi. Låt mig få berätta lite mer om mitt WebCoast.

Redan förra året provade jag på att åka upp till WebCoast redan dagen innan konferensen började, för att vara på plats redan på morgonen. I år var WebCoast extra viktigt för mig som egen företagare. Företag brukar ha kick-off, och detta är min kick-off. Jag lyckades dessutom få med mig Hanna detta året, så vi hade möjlighet att i lugn och ro diskutera året som kommer, sittandes i en varm badtunna på elfte våningen på Radison BLU. Den där torsdagskvällen gör jag gärna till tradition. Lång massage, bastu, bubbelpool och god mat tillsammans med fler webcoastare som kommit en dag tidigare.

Fredagen bjöd på workshops

Sedan några år tillbaka bjuder Webcoast på lite längre workshops på fredagen. Jag valde en som handlade om att tänka nya otänkta tankar, men den var inte riktigt för mig, så jag avvek efter halva tiden och tittade in på kreathonet intill. Riktigt häftigt att få se Strawbees, som är små byggelement för att göra konstruktioner med sugrör. De visade bland annat en drone byggd av sugrör, med elektronik och motorer från ett open source-projekt.

Lördagen började med presentationsteknik

Presentationsteknik på Webcoast 2015 - Foto: Sofia BrolinHela WebCoast bygger på att dela kunskap. Du kan ta del av andras kompetens, och du skall se till att dela med dig av vad du kan också. Ett av mina specialområden är presentationsteknik och jag gjorde på begäran en repris av det föredrag jag höll förra året. Det var roligt, för det kom en hel del och lyssnade på mig. Dessutom var det flera som kom fram och sa att de uppskattat passet. Extra kul att en som lyssnade på mig förra året gick och lyssnade till mig igen och berättade att jag håller ett bra och intressant föredrag.

Sofia Brolin på Brolin form & kommunikation fångade en rätt rolig bild när jag tipsade om att använda mörk bakgrund, bland annat för att inte bli en siluett. Noterar att jag kör med ett konsekvent kroppsspråk. :)

Mäta och tolka statistik för webben

Det första passet jag själv gick på var Erik Bernskiölds (@erikbernskiold) pass om att mäta på webben. För mig var det mycket en repetition, och en påminnelse om att använda Google Analytics för att utveckla webbplatsen. Framförallt att bli klar över vad målet är med webbplatsen, så att jag själv kan tolka data bättre utifrån vad jag vill uppnå.

Genom statistik och så kallade heatmaps kan du öka konverteringen och nyttan med din webb. Det gäller att ha relevant data, förstå dess betydelse och agera på vad den säger.

Anders och Peter kapade internet

Anders Thoresson (@thoresson) och Peter Ljungstrand (@ljungstrand) berättade mer om vad vi skall tänka på när vi kopplar upp oss på internet. Helt klart behöver jag fundera på hur jag gör det, och kanske fundera på på vilka sätt jag kan göra säkrare uppkopplingar mot nätet.

Anders Thoresson - kapade nät och annat - webcoast2015Inte minst kommer jag tänka på vilka offentliga och publika nätverk jag ansluter till. Jag skall försöka ta mig tid att läsa på lite olika sätt att kommunicera säkrare över nätet, och hur jag skall göra. Sessionen belyste problem, och kunde lätt fortsatt med en workshop hur jag skall göra i mina första steg mot ett säkrare liv på internet.

Jag brukar ha med en film från en session som varit extra intressant, och jag väljer denna sessionen i år. Början kom inte riktigt med, men där berättar Anders att han satt upp en trådlös router med ett namn på nätverket som är rimligt för platsen, i detta fallet WebCoast2015, och som inte hade något nyckel. Vad kan hända när du kopplar upp dig mot ett sådant nätverk?

Undvik Jävla skitsystem

Jonas Söderström - Jävla skitsystem - webcoast2015Författaren till boken Jävla skitsystem, Jonas Söderström (@jonas_bild_hen) håller på att arbeta med en ny version av den populära boken. Han bjöd på ett föredrag där han delade med sig av fem goda råd för att undvika att hamna i nästa upplaga av boken.

Den punkt som är viktigast är helt klart värdet. Varför skall ett nytt system in, och hur skapar det värde (och för vem)? Jonas saknar inte exempel på hur tokigt det kan bli, och visade bland annat en bild från en restaurang där hovmästaren skrev med whiteboard-penna på skärmen för att systemet var så segjobbat.

Söderström poängterade att jobba med korta iterationer och testa, för som utvecklare går det inte förutse vilka problemen är, eller hur användarna faktiskt jobbar med systemet.

Utanför boxen blev stenografi

Allan Dalqvist - Stenografi - Webcoast2015Varje år brukar jag försöka gå på någon session som ligger utanför det som jag ”borde” gå på. Den här gången valde jag att gå på Allan Dalqvists (@allandalqvist) pass om stenografi. Helt klart spännande, och jag kan förstå om det går snabbt att skriva på det sättet om man kan det. Samtidigt inser jag att jag nog har svårt att lära mig det. Så små nyansskillnader på bokstäverna (vinklar, längd och tjocklek på streck). Men det är klart, precis som när vi skriver med vanliga bokstäver så får du en egen handstil.

Söndagen började kort om mobilvideo

Eftersom det var en lucka för ett tjugominuterspass på söndag morgon, och jag planerade att gå på nästa halvpass, slängde jag in en kort introduktion till mobilvideo. Jag berättade lite om Bambuser, några utrustningstips och framförallt om hur video kan användas på webben på olika sätt.

Nolla min inbox

Jag hade bett Anders Thoresson (@thoresson) hålla en kort version om hur jag skulle kunna arbeta med Inbox zero. En metod att arbeta mer effektivt med e-post och andra tjänster med en inkorg. Anders Thoresson - Nolla din inbox - webcoast2015Det blev intressanta tjugo minuter som gav mig en del uppslag på hur jag kan göra för att kanske någon gång lyckas med arbetssättet. Jag har gjort mina försök, men inte riktigt lyckats.

Anders är en del i dagen Workhack som arrangeras på olika håll i Sverige. En dag som skall hjälpa dig att få en effektivare och bättre arbetsdag. Håll utkik när gänget håller sin nästa dragning, för det finns mycket matnyttigt att hämta där.

En entreprenörs bekännelse

Erik Bernskiöld - En entreprenörs beskännelse - webcoast2015Sedan sommaren är jag egen företagare på heltid, och till WebCoast kommer det många duktiga företagare och entreprenörer. En av dem är Erik Bernskiöld som driver flera företag, har andra uppdrag som rådgivare i olika sammanhang och har mångårig erfarenhet som entreprenör trots sina 23 år.

Han berättade mer om sin väg, sina tankar och sina prioriteringar i sitt entreprenörskap. Han registrerade sitt första företag på sin artonårsdag och har skapat nätverk, inte minst internationellt som gett honom många uppdrag. Erik vågar fånga tillfällen och ha en oerhörd arbetsförmåga. Jag får uppfattningen att han hinner med mångdubbelt mer än vad min kapacitet är. Hemligheten ligger kanske i ett av hans tips, att tro på sig själv. Där har jag nog en del att arbeta på.

Jag var med i talkshowen

Liksom förra året avslutades WebCoast med en talkshow där Christian Riedl (@christianreidl) var värd. Jag var med  och berättade om hur förra årets WebCoast förändrat livet för mig efter att jag var med på Mikael Triebs (@mikael_trieb) session om att nå sina mål. Det var efter det passet som jag bestämde mig för att säga upp mig och prova något annat.

Människor och möten

Visst, det är många bra sessioner på Webcoast, men den stora behållningen är som vanligt att få möta människor som har och ger energi. Människor som har och delar sin djupa kunskap. Människor som lyfter varandra.

Det där gör att jag gärna vill åka på nästa upplaga, och jag hoppas att de behåller någorlunda samma koncept. Det är perfekt att få möta våren i Göteborg efter en mörk vinter. Blandningen av egenföretagare, anställda och privatpersoner som har möjlighet att mötas över en helg är oslagbar. Det är trevligt att börja redan på fredagen med längre en workshop, även om det märks att egenföretagare har andra uppdrag och kunder som de måste prioritera.

Blir det en upplaga nästa år kör jag nog på samma koncept igen och åker upp på torsdagen. För det är verkligen en energikick att få vara med på WebCoast!


Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2


Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 2,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel -  kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel


Valnöts- och aprikosbröd

När jag i veckan var på Näringslivsdagen 2015 (som Christian roddade webbsändningen för) var det flera av våra fantastiska matproducenter från Falkenbergs kommun samlade under namnet Falkenbergs Skafferi som lät oss smaka på deras produkter. Jag dröjde mig kvar i Solhaga stenugnsbageris monter och provsmakade lite extra på Saras fruktbröd. Det brödet gav mig inspiration i gårdagens surdegsbak.

Till frukost idag avnjöts brödet med ost från Gäsene mejeri och nyskördade ärtskott från fönsterbrädan.

Valnöts- och aprikosbröd, 2 st

Valnöts- och aprikosbröd med gäseneost och nyskördade ärtskottKväll, dag 1

100 g dinkelsurdeg
50 g fint rågmjöl
150 g vetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda på kvällen surdeg, mjöl och vatten i bakbunken, täck och låt stå i rumstemperatur till morgonen efter.

Morgon, dag 2

750 g vetemjöl (jag använde Berte ekologiska)
400 g vatten, 40-gradigt
30 g honung

Häll ner mjöl, vatten och honung i bunken. Om du har försummat din surdeg och glömt att mata den så att den blivit för sur, så tillsätt även några gram jäst. Kör hushållsassistenten ca 5 långsamt, följt av 5 min snabbt. Låt vila 5-10 min.

ca 20 g salt

Tillsätt salt och kör ytterligare ca 3 min i snabb hastighet.

ca 100 g valnötter
6 st torkade aprikoser

Krama isär valnötter något med handen. Skär eller klipp aprikoserna i bitar. Blanda ner valnötter och aprikoser i degen på låg hastighet. Häll över degen i en stor oljad plastlåda med lock.

Ett antal timmar senare, dag 2

Låt degen jäsa till dubbel storlek, detta tar lite olika tid beroende på surdegens kondition, lufttrycket, värmen osv. Låt ugnen bli 250 grader varm. Har du en baksten se till att värma upp den i god tid, så att det inte blir motsatt effekt och den kyler istället för värmer. Valnöts- och aprikosbrödOm du använder plåt, ställ i den en kort stund så den blir varm.

Vänd plastlådan upp-och-ner på ett mjölat bakbord så degen trillar ner i en hyfsad fyrkant. Dela degen på mitten. Vik ihop varje del tre gånger så att resultatet blir ett avlångt bröd. Lägg skarven nedåt. Skär ett par rejäl snitt i brödet så det får chans att lyfta sig i ugnen.

Skjuts in i ugnen! Ställ in ett par småformar med varmt vatten jämte bröden så blir det frasigare skorpa tack vare vattenångan. Efter ca 10 minuter, sänk värmen till 200 grader, öppna luckan och vädra ut lite. Sätt i en stektermometer. Brödet är klart då temperaturen är runt 96 grader.

Låt svalna på galler. OBS! Täck INTE med bakduk, då förstörs den frasiga skorpan. När brödet har svalnat är det ok att förvara under en bakduk, men det går även bra att det står fritt på en skärbräda (med snittet nedåt).