Så här bygger vi vårt nätverk hemma

UniFi - grunduppsättningNu är det dags att börja planera för att få in fiber i huset. Då är det dags att skaffa ett bra robust nätverk här hemma. Utrustningen som kommer att användas blir UniFi-serien från Ubiquiti.

Det här är något som jag gått och väntat på länge, att få byta ut den billiga och instabila utrustningen mot riktig utrustning.

Den gamla routern ersätts med tre delar

Det kan se ut som att det blir många prylar, och det beror på att den gamla hemmaroutern kommer ersättas med tre delar, i stället för den allt-i-ett-maskin vi har idag. Det är en brandvägg, en switch och till sist en kontroller som övervakar nätet, vilka ofta sitter ihop i en enhet i billig hemmautrustning.

Det betyder att varje del har en egen processor som styr enheten. I en billigare tre-i-en enhet sköts allt oftast av en processor.

Dessutom kommer jag byta ut Apple Airport Extreme mot accesspunkter från Ubiquiti som bland annat har bättre räckvidd.

UniFi Security Gateway – brandväggen

UnFi Security Gateway - USG

Basen i nätet blir en USG, som är brandväggen.  Den skyddar ditt interna nätverk från intrång genom att undersöka trafiken och se om någon av dina enheter pratar med de som adresseras.

Som du ser har den få portar. En WAN för inkommande nät, en LAN för ditt interna nätverk och en VOIP för telefoni. På nyareversioner står det WAN2/LAN2 på den här porten.  Den porten kan bli en extra WAN och koppla in en extra inkommande nätverksanslutning. Det går då att lastbalansera mellan de två internetanslutningarna, alternativt kan du låta enheter koppla över till den extra anslutningen om den första skulle sluta fungera. Extraanslutningen skulle kunna vara en mobilanslutning.

Det går också att konfigurera om den porten till att vara en extra LAN-port för mer avancerad routing i ditt interna nätverk.

UniFi Switch 8 150W – US8-150W

 

UniFi US8 150 W

Eftersom vi vill ansluta flera olika saker till vårt nätverk räcker det inte med ett uttag. Det löser vi genom att sätta dit en switch som kan fördela datatrafiken vidare.

Den switch som vi kommer ha i Sundhult är en UniFi US8-150W  som stödjer power-over-ethernet, POE, vilket gör att utrustning kan spänningsmatas direkt från switchen.  Alla portar på den här switchen har POE enligt standarden IEEE 802.3af/at PoE/PoE+. Den har också den egna standarden passive 24V från Ubiquiti.

UniFi US8-150W har också två SFP-portar, till vilken det går att ansluta optofiber. Det betyder att om du skaffar en extra switch i framtiden skulle du kunna ansluta de båda switcharna via fiber.

Har du utrustning som kan anslutas via nätverkskabel och är stationär skall du försöka ansluta den direkt till switchen. Det ger bättre prestanda och mer robust drift. Dessutom frigör det utrymme för alla de trådlösa enheter som du kommer köra i ditt nätverk. Det kan vara en stationär dator eller en mediaspelare som Apple TV.

UniFi CloudKey – kontroller/övervakning

UniFi CloudKey

UniFi CloudKey är en liten pryl som du ansluter i nätverket till en nätverksuttag med POE, vilket ser till att enheten får spänningsmatning.  CloudKey fungerar som gränssnitt för inställningar till alla enheter i UniFi-serien. Enheterna har inga egna webbgränssnitt, utan det måste finnas en kontroller på nätverket som du gör inställningarna via.

Istället för att köra den här lilla lådan går det att köra ett program på en dator eller liknande. Fördelen med den här är att den hela tiden är igång, och är med och hanterar ditt nätverk och dina enheter på nätverket.

Har du flera UniFi enheter i ditt nätverk ser programvaran i CloudKey till att enheterna samarbetar och ger bästa prestanda till inkopplade enheter, inte minst när du har flera trådlösa accesspunkter i ditt nät.

En CloudKey gör det också möjligt att komma åt och underhålla ditt nätverk på distans. Det kan vara en bra funktion om du vill ha hjälp av någon annan när ditt nätverk krånglar.

Det går också lätt att säkerhetskopiera alla inställningar till ett SD-kort som medföljer. Det gör det lätt att återställa nätet om något skulle hända.

UniFi AP AC Pro – trådlöst nätverk

 

UniFi AP AC ProFör att få trådlöst nätverk ansluts en accesspunkt till nätverket. Här har vi valt UniFi AP AC Pro som är en högpresterande enhet.

UniFi AP AC Pro portarAccesspunkten ser ut lite som ett tefat och kan monteras i taket. Har du möjlighet kan du dra kabeln ner genom taket till enheten så att den döljs helt. Det går också bra att montera den på en vägg om det skulle passa bättre. Det finns också ett extra uttag där du kan koppla vidare till en nätverksbunden enhet.

En av fördelarna med accesspunkter i UniFi-serien är att de går att spänningsmata via POE. Det betyder att det räcker med att ansluta en nätverkskabel på switchen till accesspunkten. Ingen apparatkabel till något vägguttag behövs. En annan fördel med detta är att du genom att ansluta switchen till en UPS, ett batteri som automatiskt startas vid strömavbrott, får ett nätverk som fortsätter att fungera även om du har strömavbrott.

Om man inte har en POE-switch går det istället att använda en POE-injector som sitter mellan switchen och accesspunkten. Injectorn behöver strömförsörjas via ett vägguttag. En injector följer med i paketet.

Den här modellen har 3×3 MIMO antenner för både 2,4 GHz och 5GHz banden. Räckvidden är 122 meter, under förutsättning att det inte finns hinder (som väggar exempelvis).

Redan idag har vi en UAP AC Pro i vår ekonomibyggnad, som kommer ingå i vårt nät.

Fler accesspunkter om det behövs

Du kan ansluta flera accesspunkter för att skapa bästa möjliga täckning runt om i ditt hus. När du kör gränssnittet i CloudKey kan du få en en bild som visar ungefär hur täckningen är om du lägger in en karta över huset.

Unifi AP AC inWallDet finns andra accesspunkter i UniFi-serien också, bland annat en som monteras i en infälld apparatdosa (Ø 70 mm, den heter UniFi AC AP InWall (se bilden intill) . Det det finns också rena utomhus antenner för dig som vill få bra täckning utomhus. en UAP AC Pro klarar även utomhusmiljö.

Det finns också en som heter UniFi AC AP LR, där LR står för long range, vilket skall ge extra lång räckvidd. Det du kan tänka på är att enheten som accesspunkten skall kommunicera med också behöver vara ”long range”. I många fall är det nog bättre att sätt dit två vanliga accesspunkter i stället.

Bra saker kostar pengar

Att bygga upp ditt nätverk med den här utrustningen från Ubiquiti kostar en slant. Bra saker som är robusta och driftsäkra kostar pengar. Det finns många alternativ som säljs billigare än detta, men vill du ha ett bra nät är det idé att lägga lite pengar i infrastrukturen. Speciellt om du nu går från en dålig kopparledning eller mobil uppkoppling till en fiberanslutning.

Det här är vårt grundpaket

UniFi - grunduppsättning

Inköpslistan för grundpaket ser alltså ut så här:

  • UniFi Security Gateway – USG
  • UniFi Switch 8-150W – US8-150W
  • UniFi CloudKey
  • UniFi  AC AP Pro – UAP AC Pro

Tankar kring alternativ

En mindre switch

För den som vill få det lite billigare och inte ser nyttan med att ha åtta portar med POE på switchen kan alltså välja en UniFi US8-60W, som bara har fyra. En POE-port kommer användas för CloudKey, och en för en UAP AC Pro, så då finns det två över att expandera på.

UniFi har några videokameror i sitt sortiment som också kör passive 24V POE.

Det finns också några andra inställningar som bara den större modellen har, fast för de flesta skall det inte ha någon betydelse.

En mindre accesspunkt

Det finns en billigare accesspunkt som heter UniFi AP AC Lite. Den modell som säljs idag har POE med passive 24V, så då gäller det att ha rätt switch som klarar det om man vill slippa extern strömmatning via POE-injector. Det kan vara idé och räkna på att skaffa US8-60W med en UAP AC Pro jämfört med en US8-150W med UAP AC Lite. Håll  också utkik efter om UAP AC Lite kanske uppdateras med ”riktig” POE.

UAP AC Pro har bättre antenner på 5 Ghz-bandet och högre hastighet än UAP AC Lite. Det är så att accesspunkten kör trådlöst över två band, 2,4 Ghz och 5 Ghz. Den lägre frekvensen går genom väggar bättre, men ger lägre hastighet.


Den perfekta smörgåsgurkan

 Det har gått åt några kilo frilandsgurka i jakten på den perfekta grönsaksgurkan. För salt, för söt, för stark…
Skivad gurkaMånga har omdömena varit när vi testat olika recept, men nu tror vi oss har hittat den perfekta smörgåsgurkan för vår familj och det står många burkar på hyllan i matkällaren.

Smörgåsgurka

Dag 1

1 kg gurka av inläggningstyp (västeråsgurka, druvgurka)
100 g salt
Vatten

Skrubba gurkorna rena och skiva dem sedan, exempelvis med en vågig kniv eller mandolin. Smaka gärna en ändbit från varje gurka för att kontrollera att den inte är besk. Vissa sorter blir lätt beska om plantorna blivit utsatta för torka. Lägg gurkskivorna in en skål, strö över salt och fyllt upp med vatten så det precis täcker, ca 6 dl. Täck skålen och låt stå till nästa dag.

Dag 2

2,5 dl vatten
2,5 dl ättikssprit (12%)
4,5 dl socker
1 msk senapsfrön

Häll gurkskivorna i ett durkslag och låt de rinna av. Fördela sedan gurkan i absolut rena burkar. Koka en lag av vatten, ättikssprit, socker och senapsfrön. När sockret har löst sig ordentligt, häll den varma lagen över gurkorna så skivorna täcks helt och hållet och burken är helt full. Torka av burken om det skulle rinna över och skruva omedelbart på locket. Det kommer då att bildas undertryck i burken när vätskan svalnar vilket gör att smörgåsgurkans hållbarhet blir i princip oändlig så länge locket håller tätt. Nu finns det ju andra omständigheter som gör att burken aldrig kommer förvaras så länge, eftersom smörgåsgurkan är helt oemotståndligt god på en surdegsmacka med leverpastej.

Smörgåsgurka i matkällaren


Vad händer med mina solceller när de tjänat ut?

Solceller installeras i SundhultSolceller fortsätter öka explosionsartat i antal installationer. Nu har det blivit så ekonomiskt fördelaktigt att allt fler väljer att sätta upp dem. Från att argumentationen har varit att de är för dyra eller har för dålig verkningsgrad går det nu över till att tala om miljöpåverkan, speciellt efter att de tjänat ut. Vad händer med solcellerna då?

Jag blir nyfiken och vill veta mer om hur en solcells livscykel ser ut och hur det påverkar miljön. Påverkar gör det, för det gör allt vi tillverkar på ett eller annat sätt.

CO2 vid tillverkning av paneler

Som så ofta fokuserar miljödiskussionen först och främst på utsläpp av koldioxid, och där där det intressant att titta på hur tillverkningen  påverkar. Växthusgaser brukar räknas om i CO2 ekvivalenter och ingå som del i den totala C02 belastningen.

En studie på livscykeln

Argonne National Laboratory, USA, som forskar kring energi och miljöfrågor gjorde en studie 2014 och tittade på hur många år en solcell behöver vara igång för att ha tjänat in den energi som gått åt för tillverkningen. Kina är en stor producent av solceller, och där är miljöpåverkan större, beroende på andelen fossilkraft där (runt 80% när rapporten skrevs) jämfört med exempelvis Europa. Det är i och för sig något som förändras snabbt i och med att Kina ställer om snabbt till mer förnybar energi, så panelerna har betalat tillbaka sin ”energiskuld” från tillverkningen. Kanske bygger solcellsfabriken solceller för att driva solcellsfabriken. 🙂

Verkningsgraden har betydelse

För att räkna ut hur mycket energi en panel producerar för att att jämföra med energiåtgången vid tillverkning är verkningsgraden viktig. rapporten publicerades våren 2014, och sedan dess har det gjorts framsteg även på detta område. I och med att solceller blivit kommersiellt gångbara ökar konkurrensen, och där med viljan för tillverkare att göra en så effektiv panel som möjligt. Det är den som säljer.

Det betyder att vi har två faktorer som gör att vi idag i praktiken har bättre resultat än när studien gjordes, energimixen vid tillverkning och verkningsgrad på solcellen.

En sak som gör att resultatet inte går att föra över direkt för oss i Norden är att de utgår från att solcellen sitter i södra Europa, som har fler soltimmar än vi har.Years to “pay back” energy used in making solar panels in Europe vs. China

I diagrammet ovan hämtad från rapporten ser du hur många år som solcellen behöver producera el för att ta igen det den förbrukat vid tillverkning (Energy payback time, EPBT)). CN visar när solpanelen är tillverkad Kina med mycket kolkraft och RER för Europa med bättre energimix. Det finns olika typer av paneler (monokristallin, multi- eller polykristallin och ribbon som är en variant av polykristallin tillverkning).

Du kan se att 2014 räknade de med att den sämsta panelen hämtat hem sin energiskuld på under 2,5 år. Med dagens paneler och tillverkningsprocesser (mycket hur kisel utvinns och appliceras som råmaterial) är den siffran lägre.

Producentansvar i Europa

De solceller vi sätter upp här i Sverige omfattas av producentansvaret som vi har i Europa (WEEE). Här är arbetar medlemsorganisationen PV Cycle för att ta hand om solceller när de tjänat ut. PV Cycle har byggt processer som återvinna mer än 96% av solpanelen.

Det man får ut från återvinningsprocessen är glas, koppar, plaster (från kablar etc), halvledare (kisel) och silver. Förstås tas aluminiumramarna som de flesta paneler byggs med också hand om.

Dröjer innan vi återvinner vår anläggning

Nu lär det dröja innan vi behöver återvinna vår anläggning. Den har en effektgaranti på 85% efter 25 år, och kommer kunna producera el i många år därefter. I det flesta beräkningar som görs är 30 år den kortaste livslängden som de räknar med. Växelriktaren är sannolikt den del som behöver bytas ut först, och är också en del som skall räknas med när vi tittar på den totala miljöpåverkan.

Det känns att vi gjort helt rätt val även ur ett livscykelperspektiv, och den som sätter upp paneler idag gör ett ännu bättre val. Om Swansons lag fortsätter att ge lägre pris och högre verkningsgrad för solceller för varje år som går så blir valet bättre och bättre. Fast, om alla väntar blir det inte bra för någon, så varför inte göra det nu?


Rapport över solelsproduktion augusti 2017

Från att ha varit i fas med den beräknade produktionen ramlade vi ner på negativt värde. De är faktiskt så att bästa dagen blev den första i månaden, och den sämsta i slutet av månaden. Samtidigt är mängden för månaden nästan på pricken mot vad anläggningen producerade förra året.

Det är väldigt intressant att kunna jämföra år, för att se hur väl beräkningsprogrammen, som solcellsprojektören använde sig av, stämmer. För vår del har det känts rimligt hittills, speciellt när vi har i minnet att det skall bli ett medel över flera år.

Så här såg det ut per dag i augusti.


Nu tror vi på en härlig september med en hel del sol så att kurvan viker av uppåt och hämtar hem det vi tappade den här månaden.

Solceller - Produktion augusti 2017

Maximal produktion för en dag: 77,96  kWh (1:e augusti)
Medelproduktion för dag i augusti: 46,06 kWh
Minsta produktion för en dag: 9,82 kWh (25:e augusti)

Totalt producerat i augusti: 1427,74 kWh (217 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2017: 9,67 MWh (212 kWh mindre än beräknat)


Den okreativa landsbygden är en myt

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.


Rapport över solelsproduktion juli 2017

När du tänker tillbaka på juli, hur minns du den då? Jag minns den som ganska tråkig. Väldigt få varma och härligt soliga sommardagar. Trots det producerade solcellerna bra i juli, eller kanske just på grund av den uteblivna värmen. Solcellerna är nämligen mer effektiva då de inte är för varma.

I juni låg den verkliga produktionen under beräknad produktion. I juli blev det comeback och det gör att vi på årsbasis håller oss över den beräknande årsproduktionen.

Solceller - Dagsproduktion för juli 2017

Solceller - Produktion juli 2017

Maximal produktion för en dag: 96,49  kWh (5:e juli)
Medelproduktion för dag i juli: 60,55 kWh
Minsta produktion för en dag: 20,47 kWh (29:e juli)

Totalt producerat i juli: 1877,11 kWh (17 kWh mer än beräknat)
Total produktion 2017: 8,24 MWh (4 kWh mer än beräknat)


Är Volvos nya strategi så bra?

Med buller och bång har Volvo gått ut med att de skall sätta en elmotor i alla sina nya modeller från 2019. Det har mottagits med jubel. Själv höjer jag på ögonbrynen och funderar på varför de inte är ännu modigare.

Att stoppa in elmotorer och börja bygga ”milda hybrider” är ett steg i rätt riktning. Speciellt om det hade gjorts för 5-10 år sedan. Nu känns pressmeddelandet mest som en reaktion i stället för aktion (se pressklipp längst ned i inlägget). Hybridbilar har de tillverkat under en längre tid så det är inget nytt, och konkurrenter har gjort det framgångsrikt. Dags att komma i kapp?

Volvo har gjort rena elbilar sedan 2010

Det är inget nytt för Volvo att tillverka 100% elbilar heller. De har funnits en version av C30, som tyvärr inte har satts i massproduktion.

Andra biltillverkare har kommit längre där och har elbilarna ute på marknaden, som BMW, VW, Hyundai, Opel etc.

Varför har Volvo väntat?

Volvos utspel kommer två dagar innan Tesla rullar ut sin första Model 3 ut ur fabriken. Tesla har 400 000 förbeställda bilar att tillverka nu.

Är Volvos utspel en reaktion på det?

Volvo gissade på 5-10% elbilar 2020

Tittar vi på den pressrelease som Volvo släppte 2011 när de gick ut med att de byggde Volvo C30 Electric gissade att elbilsmarknaden 2020 skulle vara 5-10% av fordonsmarknaden i Sverige.  Här är det lite rörigt med begreppen, för till elbil räknas också laddhybrider. Frågan är om det kommer gå fortare att överträffa det?

I Norge utgjorde 42% av bilförsäljningen elbilar (laddhybrider och rena elbilar) under juni 2017. Alltså nästan hälften av alla sålda bilar. Statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har dubblerats det senaste året, även om det är blygsamma 4,1% i jämförelse. Med tanke på Tesla kommer börja leverera sin Model 3 kommer vi nog få se att en stor ökning på rena elbilar. Nissan kommer med en ny Leaf den 5:e september.  Det samtidigt som vi vet att Hyundai Ioniq och Opel Ampera-e inte hinner tillverkas i den takt som kunderna önskar.

Varför så stor uppståndelse?

Därför förstår jag inte riktigt all uppståndelse över Volvos beslut.

Det är enda möjligheten för Volvo att överleva. VW och Mitsubishi utklassar andra märken vad det gäller PHEV (laddhybrider) så där ligger Volvo egentligen efter. Det är Toyota som gnetar på med sin Prius som skall ha erkännande för att de tidigt drev tekniken framåt. Volvo framstår som en seg gammal gubbe i keps, som nu vill vara med och bli hipp.

Ni som läst på bloggen här och tittat på Tony Sebas föredrag vet att det är är elbilen som är framtiden. Egentligen borde Volvo hoppa på 100% elbilståget ännu tydligare för att inte räka ut för det som Nokia gjorde  efter att Apple lanserade iPhone.

Kan inte låta bli att tänka på just Nokia och Microsoft och hur de tacklade iPhone när den kom.

Visst är det likheter i  iPhone vs Nokia/Microsoft och Tesla vs Volvo?

För 2,5 år sedan (oktober 2014) sa Håkan Samuelsson till Dagens Nyheter.

– Rena elbilar tror vi inte på, de har för många begränsningar

Jag önskade att Volvo vore modiga och berättade att det är 100% el de skall satsa på.

Ha riktiga visioner, och inte bara haka på.

Frågan är om Volvo blir ett nytt Nokia nu.

Här är Volvos ”Strong Commitment To Electrifition”. Vad känner du när du hör vad Hans har att säga?


Glutenfri rabarberkaka med smak av fläder

Vi vill gärna erbjuda minst ett glutenfritt fikabröd när vi i Solskensfarmarna har öppet i Viktors affärshus. Idag sammanföll detta med att flädersaften med rabarber var klar för silning. Alltså fanns det rabarber med flädersmak att göra något extra gott med. Har du inte tillgång till fläderrabarber, så blanda de färska rabarberbitarna med lite socker istället.

20 st bitar, Ugn 200 grader

600 g skivad rabarber (från tillverkning av flädersaft)
200 gram smör
6 ägg
2 dl socker
1 krm vaniljpulver
4 dl mandelmjöl

Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret och låt svalna. Bred ut rabarbern på ett bakplåtspapper på en långpanna. Ställ in i ugnen ca 10 minuter.

Dela på äggvitor och äggulor. Vispa äggulorna pösiga med socker och vaniljpulver. Blanda ner mandelmjöl och det smälta smöret. Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd försiktigt ner dem i smeten med en slickepott. Ta upp rabarbern ur långpannan, bred ut smeten och fördela rabarbern jämnt uppepå.

Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter. Skär i bitar och servera med vaniljglass eller vispad grädde.


Du kommer skaffa elbil och solceller

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.


Ugnsrostad müsli med kanel

Ugnsrostad müsli går verkligen att variera i det oändliga. Detta är en grundvariant med kanel som passar bra lika bra till sommarens färska bär som vinterns torkade frukt.  Eftersom åtgången på müsli är stor här, så gör jag stora satser i taget. Det krävs en stor långpanna för att få plats, har du en mindre ugn så gör halv sats.

Ugn 200 grader

750 g havregryn
300 g rågflingor
2 dl vetekli
200 g nötter/mandel
4 msk kanel
4 dl kokande vatten
1 msk honung
1 dl matolja

Häll havregryn, rågflingor, vetekli och hackade nötter på en stor långpanna. Strö över kanel och blanda. Koka upp vatten och lös upp en sked honung i det. Häll i en matolja, t ex solrosolja eller rapsolja. Ringla vätskan över långpannan och blanda ordentligt.

Rosta müslin i 200 grader i ca 40 min. Rör runt ungefär var 10:e minut.

Låt svalna. Blanda i  exempelvis solrosfrön, pumpafrön och torkade bär eller servera som den är med färska smultron!