Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.

Morgonstund har guldgult i mun

Morgonluften är klar och solarnas strålar tittar precis över träden i öster. Solljuset gör guldockradörren ännu vackrare. Samtidigt som jag trycker ner dörrhandtaget och öppnar så ökar kacklandet. När luckan öppnas blir det trängsel när alla vill ut i den stora rastgården. 

I redena ligger flera nylagda ägg som jag samlar in.  Det blir ägg till altanfrukosten idag också.

IMG_2555Det där är visionen för vårt projekt ”Hönshuset” som vi dragit igång här.  Vi skrev i vår familjebok för sju månader sedan att höns hade varit ett trevligt inslag på gården. Flera av våra grannar har höns, och vi har varit där på besök och tittat. Vi har läst på om regler från Jordbruksverket och Krav. Vi har tittat på hur hönshus kan utformas för att vara lättskötta. Vi har tittat på var vi kan placera hönshus och rastgård för att hönsen skall ha det så bra som möjligt.

Hönshus och växthus i ett

När vi letat efter information om hönshus har vi hittat flera fina varianter, inte minst ett kretsloppshus. Där har hönshus kombinerats med växthus och kompost. Komposten ligger i huset och ger värme under de kalla månaderna. Med rätt kompost så skulle hönorna också picka i komposten, men det verkar vara lite överkurs tycker vi. Däremot vill vi ha möjligheten att ansluta ett växthus mot hönshuset. Växthuset kan användas som en inglasad rastgård på vintern, där hönorna kan sprätta i jorden. De kommer lätt in växthuset genom en lucka direkt från hönshuset.

Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.
Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.

Byggåtervinna och göra annorlunda

Gamla dörrar från Lillestue
Gamla dörrar från Lillestue

När vi skissat och funderat på hur vi vill ha det så inser vi att det passar bra att återvinna en del som finns på gården. Gamla dörrar från Lillestue, som målas i guldockra. Dubbla dörrar så vi lätt kan köra in med en skottkärra i hönshuset när det skall städas.

Som tak skulle vi vilja ha ett sedumtak. Det är fetbladiga och lågväxande växter som planteras i ett jordlager på taket.  Det fungerar till viss del som isolering och skyddar tätskiktet från solljus.

Det finns många gamla fönster liggandes också, vilka passar perfekt för växthuset. Vi har också en gammal altandörr liggande, som skulle tjäna bra som ingång till växthuset.

Gamla fönster att återvinna
Gamla fönster att återvinna

Fixa i etapper

Som jag började skriva är detta en vision. Vi får se vad vi har hemma, vad ekonomin tillåter och när det finns tid att bygga.  Dessutom kanske inte allt byggs på en gång, först hönshus, och senare växthus är väl planen.

Någon gång, någon dag så kommer det förhoppningsvis vara ett trivsamt kacklande i Sundhult igen, och ett ägg med guldgul gula till frukosten.


Familjeboken

Familjeboken ger oss energi

Vid nyårshelgen satte sig vår familj och skrev en Familjebok efter inspiration av Olof Röhlander. Sedan dess har det hänt saker konstaterar jag idag, och vi får nog ta och uppdatera den mer än vi trott.

FamiljebokenOlof har en övning i sin bok där du skriver ner olika saker som du skulle vilja göra och uppnå. Sedan väljer du ut de viktigaste sakerna och anger när det skall ske, inom ett, tre, fem eller tio år. Tanken är att man ska ha flera saker i varje kategori, alltså såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Den där nyårshelgen satte sig familjen ner, och var och en berättade om saker vi ville göra eller något vi ville uppnå, var och en av oss. Sedan listade vi en rad saker som hela familjen ville göra tillsammans. Alltsammans skrev vi upp i en gammal skrivbok som dottern skrev Familjebok på.

En avstämning efter sju månader

I dag tog jag fram boken och läste högt ur den. Många av de saker vi satt upp på listan har redan genomförts. Vissa saker redan efter sju månader, trots att vi gav det exempelvis tre år innan det skulle ske. Det är en sak att själv skriva ner och börja tänka på vart du vill komma och vara i framtiden. Det är en extra knuff i ryggen när resten av familjen också känner till det, och vi kan puffa varandra framåt steg för steg för att nå enskilda och gemensamma mål.

Vi lär oss hela tiden

Vi lär oss hela tiden att tänka på nya sätt, och hjälpa varandra med det. Inte minst vår dotter som har förmågan att så gott som alltid se saker positivt. Hon kan säga de där små peppande sakerna så att jag skäms att jag inte har samma tankesätt.

Alla saker i boken har vi inte lyckats med, men det är nyttigt att ta fram boken och friska upp minnet om saker vi ville uppnå. Inte minst är det trevligt att läsa avsnittet där vi tänker oss att målet är uppnått, och vad vi känner då. Vad vi misslyckats med? Tja, det där med ordning och reda här hemma har inte riktigt uppfyllts till den grad vi hoppats på.

Dags för en uppdateringIMG_2555

Vi skall sätta oss hela familjen och uppdatera boken. Den var inte riktigt färdig, till exempel kan vi arbeta mer med bilder, för att få tydligare visioner. Som att målet att skaffa höns fått en bild på en höna inklistrad intill. Jag tänker mig också att arbeta mer med bilder som jag ser dagligen för att fokusera på något, eller några få av målen.

När tänker du och din familj göra en familjebok?

 

 


Svartvinbärsdryck

Svalkande svartvinbärsdryck

Vad kan passa bättre än en svalkande c-vitaminbomb så här på högsommaren? Skräm bort semesterförkylningen all världens väg. Resten av drycken sparar du i frysen att ta fram en mörk vintermorgon, eller varför inte värma den som alternativ till glöggen?

Svartvinbärsdryck

Svartvinbärsdryck
Svartvinbärsdryck

1 liter orensade svarta vinbär
2 liter lätt packade svartvinbärsblad
2 liter vatten

2,5 dl strösocker

Bären, bladen och vattnet kokas i 20 min och silas sedan genom silduk. Diska kastrullen och häll tillbaka bärsaften. Häll i strösockret och låt allt få ett uppkok. Låt svalna och häll sedan i burkar som förvaras i frysen.

Späd 1+1, eller efter smak.

 


Att leda med glädje - spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin

Pia’s ledarskap är ren glädje

Vilken bok! Jag har precis avslutat boken ”Spela på bästa fot – om att leda med glädje” av förbundskaptenen Pia Sundhage och Elisabeth Solin och tankarna virvlar runt. Boken är spännande skriven i en blandad form av dagbok och analys. Verkliga fall av ledarskap för att få USA:s damlag i fotboll att ta OS-guld 2008. 

En bok som jag starkt rekommenderar.

Att leda med glädje - spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin
Att leda med glädje – spela på bästa fot, Pia Sundhage & Elisabeth Solin

Jag har sneglat på den här boken under en tid, men väntat på ljudboken. När jag såg att Ida Hedberg satt på ett tåg och läste den bestämde jag mig att göra precis samma sak på ett tåg till Stockholm. Vilken resa det blev, och då tänker jag inte på tågresan utan boken.

Pias dagbok är grunden

Bokens grund är den dagbok som Sundhage skriver, från det att hon avslutar sitt uppdrag som assisterande förbundskapten för Kina 2007, tills dess att hon blir olympisk guldmedaljör med USA:s damlag. Dagboken ger perspektiv på problemen som en ledare ställs inför. I detta fall är det ett fotbollslag, men det skulle lika gärna kunna vara ett arbetslag ute i näringslivet. Frågorna är det samma, om hur laget skall svetsas samman och hur du som ledare ska kommunicera för att nå de mål som är uppställda.

Skapa motivation

Givetvis gäller det att hitta vägar för att motivera teamet. Hur hjälper vi varandra att bli bra? Pias filosofi är att spela på bästa foten, att hjälpa sina medspelare att nyttja den fot som är bäst. Fokusera på det som är bra, snarare än det som kan förbättras hela tiden. Det senare ger fokus på det negativa, att bara fokusera på att förbättra den dåliga foten. Om jag blir bättre med den bra foten drar den med sig den dåliga så att jag blir bättre på bägge fötterna.

Elisabeth analyserar

Efter avsnitten med dagboksberättelserna analyserar Elisabeth Solin coachning från Pia. Det är här boken blir så spännande. De verkliga fallen som Pia ställs inför och löser beskrivs alltså från en mer faktabaserad vinkel. Det blir en dynamik som ger spänst. Jag vill hela tiden veta hur det går med förberedelserna inför OS och hur hon tacklar utmaningarna.

Delegera mera

Förutom att göra varandra bra och spela på bästa fot, så ser Sundhage till att delegera ansvaret på flera olika sätt. Hon ser till att skapa ett ledarteam, där varje persons expertkunskap tas till vara. Varje spelare har också ett ansvar att göra sig själv bra för att nå lagets mål. Det gäller att ha fysik att orka spela en tuff OS-turnering, när du skjuter ett skott gäller det att det sitter. Även om det är den bästa foten så måste den tränas och bli så bra att skottet går in.

Jag kan inte undgå att tänka på Bengan Johansson, när han som förbundskapten för det svenska herrlandslaget i handboll ofta överlät många beslut till spelarna under matchen. Han förberedde spelarna så gott det gick på träningar, och för att få engagemang och delaktighet fick spelarna ta ett stort ansvar under matcherna.

Kommunikation skapar laget

Om och om igen återkommer boken till vikten av bra kommunikation. Den sker på så många sätt. Det kan vara snack mellan ledare och spelare, spelare och spelare, och lika mycket genom kroppsspråk. I Pias fall är det även genom sång, vilket hon tar till som ett annorlunda sätt att få fokus på en fråga eller uppgift.

Ett sätt är att dialogen vara nyfiken, ställa frågor och låta laget eller den individuella spelaren komma med svaret.

Läs denna annorlunda bok

Jag kan inte annat än rekommendera dig att läsa den här boken. Jag lovar att du får följa med på en spännande resa mot OS-guld, och samtidigt får du lära dig massor om ledarskap, en hel del om genustänk och du förstår ditt ansvar att skapa en miljö där du kan utvecklas.

Det är omöjlighet att inte känna av Pias passion för damfotboll och viljan att vinna. Jag skall också hitta den där rätta passionen och se till att vinna inom mitt område.

Jag hoppas att boken kommer som ljudbok, och jag skulle verkligen vilja att Pia och Elisabeth själva läser in boken, men innan det händer tycker jag du skall läsa den.

Om du inte orkar läsa kan du titta på den här inspelningen av en föreläsning med Pia Sundhage.


Pecha Kucha talarna

En fantastisk Pecha Kucha Night

Falkenbergs StrandbadenDen 11 juni genomfördes Falkenbergs första Pecha Kucha NightStrandbaden på Skrea Strand. Jag var en av de som hade förmånen att få hålla föredrag. 

Låt mig berätta om den här kvällen.

Tänk er en ljum försommar kväll på terassen till ett hotell som ligger direkt på stranden. När du stiger in i lokalen spelar ett band soulklassiker med stor inlevelse. Runt  om i lokaler står och sitter massor av kreativa människor och byter erfarenheter med varandra.
Precis klockan 20:20 stiger en kvinna på på scenen, och följs av tre stycken inspirerande och intressanta föredragshållare. Bandet stiger upp på scenen under pausen som följer.

Pecha Kucha talarnaEfter pausen går ytterligare fyra personer upp och håller lika inspirerande tal. Allt går i ett rasande tempo. Talen håller på i exakt sex minuter och 40 sekunder. Pecha Kucha går nämligen ut på att berätta något som du är passionerad över och välja ut tjugo bilder att visa. Knorren är att dessa tjugo bilder växlar automatiskt efter tjugo sekunder, så den som står på scenen måste få ihop tajmingen.

Det var precis så här på terassen på Hotell Strandbaden i onsdags kväll, och tänk jag var en av de som stod där på scenen och fick tala inför 70-talet personer som kommit för att mingla och nätverka.

Utmanade med presentationsteknik

Jag utmanade mig själv med att prata om presentationsteknik. Ni som känner mig vet att jag gillar ämnet, men det gör också att det är väldigt svårt att hinna med att säga allt jag vill på så kort tid. Vad skall jag ha på mina tjugo bilder? Vad hinner jag säga under de tjugo sekunderna som bilden visas?

Ni har tur, för Michael Sillion (@lordsillion) filmade min dragning så ni kan se det.

Ta chansen och utmana dig själv

Det blev så lyckat så det är redan klart att det kommer att fortsätta. Den 24 september körs nästa omgång, och du kan utmana dig själv och anmäla ditt intresse för att hålla ett av talen.

Om du inte vill tala, ta chansen och kom och möt alla dessa kreativa, entreprenöriella och driftiga människor. Gå in på Facebook sidan för evenemanget den 24 september.


Havrebröd med äpple

Trött surdeg blev till saftigt havrebröd med äpple


Då och då inträffar det att jag glömmer bort att mata en surdeg. Har det inte har gått för lång tid så kan det komma något bra ut av det, som receptet nedan. 

Havrebröd med äppleJag hittade burken med rågsurdeg i kylen och kom på att jag glömt att mata den förra helgen. Eftersom burken var rätt full redan och jag ogillar att slänga mat så blev det till att sätta en fördeg på en gång. Hade inte riktigt ork och fantasi till att bestämma mig för vilket bröd jag skulle baka så jag satte en ”standardfördeg” bestående av;

100 g rågsurdeg
120 g rågmjöl
200 g 40-gradigt vatten

Efter en natt i assistentbunken så syntes det att surdegen blivit lite trött av att inte ha blivit matad. Ganska dåligt med bubblor, så jag lät den stå lite extra. Återigen glömde jag bort degen, då förmiddagen ägnades åt att ta emot kvigorna som ska vara hos oss i sommar. Men vid middagstid blev det dags att bestämma sig för vad som skulle bakas. Lite trötta degar tycker jag passar bäst att göra formbröd av och jag bestämde mig nu för att göra en ny variant med skållade havregryn.

3 dl havregryn
3 dl kokande vatten

Skållningen fick stå och svalna någon timme innan den åkte ner i assistentbunken tillsammans med;

ca 700 g vetemjöl special
350 g 40-gradigt vatten
1 par skedar äppelmos

Assistenten kördes 5 min på låg hastighet innan jag hällde i ca 18 g salt. Sen körde jag ytterligare 5 min, nu på högre hastighet. Den blöta degen fick jäsa fram till kvällen då jag hällde den i två smörade brödformar (1,5-liters) och strödde lite mjöl över dem. Degen fick jäsa ytterligare ca 30 min medan ugnen blev varm, 275 grader. Bröden snittades innan de skjutsade in i ugnen tillsammans med två miniformar med vatten. Vattnet ökar luftfuktigheten i ugnen och ger sprödare yta. Efter 8 min sänkte jag till 200 och satte en termometer i ett av bröden. När den visade nästan 100 grader efter ca 15 minuter så fick bröden komma ut ur ugnen och svalna något innan de stjälptes upp dem på ett galler. Som vanligt fick de sedan svalna utan duk.

Resultatet blev ett saftigt bröd som passade utmärkt som kvällsmacka med en skiva ost!

 


Christian Dahlqvist - Sommaren 2013

Vi måste tänka på stan – Insändare i Inlandsbladet

Inlandsbladet nr5 2014I senaste numret av Inlandsbladet skrev jag en insändare, som jag vill ge er möjlighet att läsa. Inlandsbladet är en tidning som ges ut Gunnarp, Gällared och Krogsereds socknar och skall ge en positiv bild av Falkenbergs inland.

Ibland tycker jag det blir lite mycket vi i inlandet, de i kustbygden och stan. Jag vill vi ser inlandet i ett större sammanhang, där vi kan nyttja det vi är bra på.

För er som inte har Inlandsbladet publicerar jag min insändare här så att ni också kan läsa den.


Vi måste tänka på stan

Christian Dahlqvist - Sommaren 2013Nu är det valtider igen, och som så ofta blir diskussionen om svart och vitt. Vi och de. Visst känner ni igen snacket om att ”de i stan inte tänker på oss öster om E6:an”. 

Jag tycker det är dags att prata om oss i stället och se vad vi kan göra tillsammans för att utveckla kommunen. Sanningen är den att vi här i inlandet behöver stan och kusten lika mycket som de behöver oss. Det är när vi finner samarbeten, utnyttjar kraften som finns på varje plats och låter så många som som möjligt känna att de bidrar som vi blir riktigt livskraftiga. Det oavsett var vi bor i kommunen.

Lägg örat mot 154:an

Nyckeln till framgång är att lyssna mer. Lägga örat mot 154:an och försök lyssna på vad som händer i stan. Vad har de för problem i kustbygden? Hur ser det ut för de som bor inne vid torget?

Jo, jag vet. Det kan vara lite svårt att höra vad som händer vid andra ändan av 154:an, och vi måste se till att den vägen förbättras. Det är något som vi i inlandet behöver arbeta för. Vi får inte nöja oss med det, för 153:an behöver också få en upprustning.

En bra väg och bra kommunikationer kommer göra det lättare för dig som har ett företag här, och ger möjligheter till bättre samarbete mellan stad, kustbygd och inland. 

Jobbar du i stan blir resan trevligare och säkrare, precis som för alla de som kommer och besöker turistmål som flera av våra grannar, eller du själv, driver här.

Företag är inte ensamma

Det är i kommunikationen mellan personer som företag växer. Du kontaktar någon för att köpa en pryl eller en tjänst. Du kan träffa nya kontakter i möten, eller ringa ett videosamtal för att göra avslut. För att du skall få så bra förutsättningar som möjligt tror jag på att skapa förutsättningar till fler småföretagar-kluster där ni kan dra nytta av varandras företag. 

Med den mobiltäckning som vi skall nå i kommunen skall det inte spela någon roll var du befinner dig för att hålla kontakt med alla de du behöver prata med. Återigen handlar det inte om stad eller landsbygd. Du skall kunna sitta på Skrea strand, ett kafé i centrum eller på en sten vid en av våra sjöar och ha mobilt bredband och kunna ringa det där viktiga samtalet.

Vi gör det tillsammans, på var och ens villkor

Det handlar inte om staden, kustbygden eller inlandet. Det är inte svart eller vitt. Om du får den bästa möjligheten att gör det du vill, på den plats du önskar, och vi lyssnar till varandra så kommer Falkenbergs kommun bli den bästa platsen att bo på. 

Lyssnar vi kan vi ge rätt hjälp till den som behöver stöd. Lyssna noga så att vi inte glömmer någon oavsett var och hur denne bor, oavsett ålder och oavsett hälsa.

Lyssna så vi vet hur det är att gå i andras skor, oavsett bakgrund, oavsett utbildning och oavsett arbete eller inte.  

Din chans att påverka hur det skall bli, är att lägga en röst på det partiet som du tror kan ge flest den bästa möjligheten att ha det bra. 

Själv tror jag på att besluten tas så nära de som berörs.

Christian Dahlqvist

Inlandsbo som tror på samarbete med stan


Christian håller föredrag på Webcoast

Men… Vad skall du göra nu?

Varsamt gallrad granskog i Sundhult.
Varsamt gallrad granskog i Sundhult.

Nu har det gått lite mer än två veckor sedan jag bestämde mig för att sluta på HMS. Den vanligaste frågan sedan dess är nog ”Vad skall du göra nu?” Sanningen är att jag inte har det klart för mig riktigt. Men det är klart, några visioner har jag, låt mig berätta.

Ena foten i den halländska skogsbygden

Som de flesta vet bor jag på en gård i det innersta av Falkenbergs kommun. En skogsgård med 98 hektar produktiv skog. En skog som alltid gallrats varsamt och vårt mål med gården är att det skall förbli så. Hanna (@hannaisundhult) har de senaste åren lönearbetat 50%, och upptill arbetat i perioder hemma på gården. Trots det finns det mycket mer som kan och behöver göras, och vi hoppas att få ännu mer tid att sköta om skogen här i Sundhult. Jag och Hanna gillar verkligen att arbeta tillsammans, för vi kompletterar varandra bra, och är hyfsat bra på att hantera våra egenheter. :)

Gården har dessutom betesmarker och vall som vi skulle kunna utveckla mer. Efter ett par år med endast hästar som betesdjur ser det nu ut som vi kommer få nya kor på sommarkollo. Om allt går i lås på det sätt vi hoppas kommer vi ha djur från Wapnö, som är en halländsk producent av bland annat mjölk. Ser redan nu fram mot att ta hand om djuren över sommaren.

Den andra foten i den digitala framtiden

Christian håller föredrag på Webcoast
Jag pratar presentationer på Webcoast – CC by Ulf Andersson (@uanderss)

Det andra benet letar nog ner sig bland ettor och nollor och landar stadigt på en digital infrastruktur. Jag kommer leta öppningar  där jag kan få vara med att arbeta med digitalt innehåll  som gör det trevligare, lättare och roligare att leva och bo. Exakt vad det är vet jag inte. I dag gör jag inspirationsföreläsningar, pratar digitala verktyg, arbetar en del med innehåll på nätet som bild, video, ljud och text. Jag älskar att få dela kunskap om presentationsteknik och tänker fortsätta arbeta på det spåret. Det fortsätter komma in ströuppdrag här och där.

Nu räknar jag med att få mer tid att erbjuda bra tjänster och kunna åta mig uppdrag jag tidigare haft svårt att prioritera in. Vi har alla ett begränsat antal timmar att bolla med, och vill vi få in något nytt måste något gammalt plockas bort. Jag gör en del investeringar som kommer göra att jag blir ännu bättre på att kunna producera innehåll för webben, och mer blir det!


Kirskål, kärs och surdegspizza

Kärt barn har många namn, så även ogräs. Kirskål, eller kärs som det kallas här, är väl ogräsens mästare och det kan lätt kännas hopplöst om man fått in det i trädgården. Varför inte ta och ändra inställning? Förra året testade jag för första gången att använda det i matlagningen och döm om min förvåning när jag i år faktiskt blev glad när kärsen och brännässlorna började spira i trädgården! I väntan på ruccola och spenat är kärsen ett utmärkt alternativ, t ex som topping på surdegspizzan. Nyttigt också, om vi får tro experterna. Att det sen är närodlat och gratis är ju bara en bonus.

Surdegspizza med kirskål
Surdegspizza med kirskål

Eftersom jag numer nästan uteslutande bakar med surdeg så har jag sällan jäst hemma. Därför behövde jag ett recept på en god, jästfri, pizzadeg. Jag utgick från Martins recept och ändrade efter eget tycke. Om du inte börjat väga ingredienser vid bakning än, så är det hög tid nu! Framförallt sparar det disk, ställ bunken på vågen och häll ingredienserna direkt i utan att smutsa ner några mått. Nollställ mellan varje ingrediens om du inte har lust att underhålla mattekunskaperna just nu.

Surdegspizza

4 mindre eller 2 st i ”plåtstorlek”

Kvällen före

80 g surdeg, dinkel eller vanlig vete
100 g vetemjöl (helst special)
100 g vatten, 40-gradigt

Blanda ihop i assistentskålen, täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Morgon

Surdegen från igår
ca 450-500 g vetemjöl (helst special)
300 g vatten, 40-gradigt
En skvätt olivolja

Häll i ingredienserna och kör assistenten 5 min på låg hastighet. Tillsätt 15 g salt och kör sen 5 min på hög hastighet. Degen ska vara lös, men gå att forma. Låt degen vila medan du penslar 4 skålar med olivolja (eller 2 st om du vill att pizzorna ska täcka en hel plåt). Ta upp degen och dela den i så många delar som du önskar. Forma delarna till släta bollar och lägg i varsin skål. Täck med plastfolie och ställ in i kylskåpet. En ruggig dag kan de stå framme i rumstemperatur i hela dagen istället, eftersom deg jäser mycket sämre vid lågtryck.

Eftermiddag och kväll

Pizzadeg
Pizzadeg

Plocka ut skålarna ur kylen ett par timmar innan det är dags att baka. Är du jobbar hela dagen och är sent ute, så ställ skålarna på spisen medan det ugnen blir varm. Vår spis brukar läcka en hel del värme, tillräckligt för att ge degen en extra skjuts. Värm ugnen i god tid till minst 275 grader, bäst blir det med en pizza- eller täljsten, vilka tar minst en timma för att bli varma. I brist på sten, värm en plåt.

Stjälp upp en av pizzadegarna på ett mjölat teflonbakplåtspapper. Tryck sedan försiktigt ut degen med fingrarna så att det blir en luftig degkant runt om pizzan. Ta extra mjöl om degen klibbar. Detta är ett mycket enklare sätt att forma pizzorna än att kavla (och pizzabagarnas sätt har jag aldrig lärt mig).

Nu är det dags att lägga på gottigheter. För att degbotten inte ska bli degig, är tricket att inte ta för mycket blöta ingredienser. Ta endast lite tomatsås (latmansvarianten är att ta passerade tomater) och låt t ex ananas ligga på hushållspapper först så att den mesta vätskan försvinner. Eller gör som Nora och skippa tomatsåsen. Paprika och tomat kan man förgrilla i ugnen med lite olivolja. Efter tomatsåsen är det dags för osten, och sist övriga ingredienser.

Det är svårt att ange en tid för hur länge pizzorna ska vara i ugnen, ta ut dem när de ser bra ut helt enkelt!

Och så glöm nu inte det viktigast så här på våren, täck pizzorna med nyplockade, späda kirskålsblad!

 


Kunskap är en fin present

Jag har sagt upp mig, nya äventyr väntar

HMS Industrial Networks
HMS Industrial Networks

Efter en bit över åtta år är det dags att gå vidare och prova något nytt. Jag har valt att säga upp mig från HMS Industrial Networks för att få tid och möjlighet att kunna fokusera på något nytt. Det är ingen nyhet för många att jag inte känt att det fungerat de senaste åren. Efter WebCoast och Mikael Triebs session där känner jag att jag om sex månader vill göra något annat.

Min anställning den senaste tiden har varit som interaktionsdesigner, och jag har provat på en del olika roller sedan jag började som programmerare på Intellicom Innovations (som sedan gick helt upp i delägaren HMS), bland annat jobbat med teknisk dokumentation och support.

Jag känner att jag vill prova på att arbeta i en annan struktur, samtidigt som jag under en längre tid varit sugen på att få arbeta mer med den egna skogsgården. Jag vet att variation i arbetsuppgifter passar mig, och då menar jag att göra helt olika saker. Som att vara i skogen och arbeta fysiskt en period för att sedan få arbeta med datorn på något sätt. Jag skulle gärna vilja kunna sitta och härjobba på ett kafé med massor av rörelse ena perioden och vid andra tillfällen på egen hand i skogen. Jag vill göra klart ett projekt helt, för att sedan ge mig på något helt annat.

Vad fick mig att ta steget?

Mikael Trieb pratar om mål
Mikael Trieb pratar om mål

Tankarna på att sluta på Intellicom/HMS har funnits under en längre tid, men jag har inte tagit steget. Mest för att jag vet vad jag har, men inte vad jag får. När Mikael Trieb (@mikael_trieb) höll en session på WebCoast om att sätta och nå mål insåg jag att om jag inte gör en radikal förändring nu kommer jag sitta i samma situation om sex månader. Mikael berättade på sin session att han läst ett blogginlägg som gjorde att han genast ringde upp sin chef och sa upp sig. Jag spelade in hans session så du kan själv höra hans berättelse.

Vad skall jag göra nu?

Vad jag skall göra nu vet jag inte helt och hållet faktiskt. Vi bor på en skogsgård och jag vet att jag tänker se till att få bättre möjlighet att arbeta mer i den egna skogen och kanske bruka marken på ett annat sätt.

Kunskap är en fin present
Kunskap är en fin present

Jag har under de senaste åren haft en hel del sidouppdrag och föreläst om bland annat digitala verktyg på olika sätt (sociala medier etc), har även försökt hinna med att göra en del video och annan digital innehållsproduktion på fritiden. Bland det roligaste har varit de tillfällen jag haft förmånen att få föreläsa och prata om presentationsteknik, och jag tror att jag kommer att kunna nyttja det på olika sätt framöver. Genom att lära ut presentationsteknik, eller få möjlighet att praktisera det när jag pratar om något annat jag gillar. Jag gillar att sätta mig in i nya saker och tycker att dela kunskap är en fin present. Jag är sugen på att dela med mig av allt jag samlat på mig om presentationsteknik på något sätt. Kanske kan bli en bok om jag tar mig tid att skriva.

Något åt det hållet blir det, så länge det går att kombinera med gården.

Olof, Maria & Johan har hjälpt till att ta beslutet

En annan anledning till att jag kommit fram till beslutet är att vi i familjen börjat arbeta med en familjebok efter att jag och Hanna (@hannaisundhult) läst Olof Röhlanders Det blir alltid som man tänkt sig. I boken har alla familjemedlemmar skrivit ner saker vi vill uppnå, och sedan försökte skatta hur många år det kommer att ta att nå de olika delmålen. I den där boken finns mål nedskrivna som kräver en del fokus för att nå. Redan på onsdag kommer Olof (@olofrohlander) och föreläser på Halmstad Teater, och jag tänker vara en av de som sitter i publiken.

Böckerna som Maria Österåker har skrivit är inspirerande. Hon tog steget från akademiker i karriären och började leva mer på mindre. Genom att leva ett liv på sin gård och vara självhushållande på vissa saker sänker familjen kostnaderna och kan leva mer på mindre. Hon har också skrivit en bok som handlar om att våga ta betalt, om att värdesätta det man är bra på och vill göra. Visst är det lätt så att man inte vågar ta betalt när man gör saker på sin fritid som man har passion för. Passionen innebär ofta att man är rätt duktig på det. Jag tänker ta betalt för det jag gillar och har passion för. Priset är att värdesätta det jag gör.

Johan Lange (@JohanLange) har också varit delaktig i beslutet, då hans koncept arbetat i huvudet en längre tid. Jag har skrivit en hel del om hans LUCK-koncept, och hans egen resa från anställd till ledarskapscoach inspirerar.

Hör gärna av dig

Vill ni skicka glada tillrop eller ge goda råd har ni mina kontaktuppgifter här:

Christian Dahlqvist
Mobil: 070-625 33 99
E-post: christian@sundhult.com
Twitter: @sundhult
Facebook: www.facebook.com/christiandahlqvist
LinkedIn: se.linkedin.com/in/christiandahlqvist/