Jag skall hjälpa skolan att våga förändras


Big BenI veckan hade jag förmånen att vara en av de från Falkenberg som åkte på BETT-mässan i London. En av de största mässorna om digitalt lärande och en perfekt start för mig som ny i Barn- och utbildningsnämnden.

Det jag tar med mig därifrån är att vi måste hjälpa skolan att våga förändras för att våra barn skall få bästa möjliga förutsättningar. Vi måste fundera över hur vi mäter kunskap och hur vi använder resultaten av mätningarna.

Blandad delegation åkte från Falkenberg

Vi som åkte från Falkenberg var en blandad grupp. Politiker, verksamhetsledare, skolledare och utvecklare av IT och lärande i kommunen. Helt fantastiskt att få åka i en sådan blandad grupp, få tid till att samtala och höra deras bild om vart vi är på väg. Inte bara det, utan också få tid att titta bakåt och höra vilken väg de tagit innan de hamnat på den plats de finns på idag. Jag skulle inte kunnat få en bättre möjlighet att ta del av den kunskapen. Oerhört viktigt för mig i det framtida arbetet tillsammans.

Jag är stolt över att komma från Falkenberg

Det var en häftig känsla att få representera Falkenberg och möta skolfolk från hela Sverige. Visst, jag visste att det har gjorts ett bra arbete i kommunen att utveckla skolan och inte minst att ha med en digital aspekt i det hela. Det vittnar nomineringen till Guldtrappan om. Tänk er att av Sveriges 290 kommuner så är Falkenberg en av de fem som kan få utmärkelsen Guldtrappan. Ett bra kvitto att vi är på rätt väg.

När jag berättade att jag kom från Falkenberg märkte jag direkt att de andra ser upp till vad vi gör och hur långt vi har kommit. Extra roligt var det att få alla kommentarer om hur bra det är att det var politiker på plats beredda att lyssna till vilka utmaningar som står framför skolfolket på ”verkstadsgolvet”. Jag är inte säker på om någon annan kommun hade representanter från politiken.  Jag mötte i alla fall inte någon.

Höjdpunkten var Simons föredrag

Simon Breakspear - Leading the future of learningHöjdpunkten för mig var att få lyssna till Simon Breakspears föredag om hur vi måste tänka för att innovera lärandet. Inte hur utbildningssystemet skall ändras, utan lärandet i skolan. Det är en viss skillnad i det angreppssättet.

Simon doktorerar i lärandet, och har arbetat med PISA-undersökningen, och med det som bakgrund var det väldigt intressant att få höra hans syn på det framtida lärandet.

Sätt PISA-undersökningen i sitt sammanhang

Citat om PISAJag tog med mig speciellt två saker från hans föredrag. Det första var  hans syn på resultatet i PISA-undersökningen används. Breakspear poängterade att PISA visar en delmängd av det skolan skall ge våra barn. Skolan är så mycket mer än de stickprov som PISA är, men det kan ge oss indikationer på vad vi behöver arbeta med. Det behövs sannolikt stickprov i andra ämnesområden som inte alls mäts i PISA. De olika mätningarna måste vägas samman för att få en helhet. PISA i sig själv är inte ett bra mått på hur vårt utbildningssystem mår.

Det går att hitta relevanta data som kan väcka tankar i PISA, som till exempel att resultatet bland svenska pojkar sjunkit. Hur  kommer det sig?

Våga göra fel

Simon BreakspearDen andra saken jag tog med mig var att han drog paralleller till innovationsprocesser och att skolan behöver ta sig till av de metoderna för att utveckla lärandet. Han visade på hur de agila metoderna fungerar med små iterationer med en rörelse framåt. Det finns risk att det blir fel då och då, men så länge vi kan hantera felen på ett bra sätt är vi rätt ute. Vi måste våga ta risker och göra fel även i skolan.

Det som gör detta arbetsätt hanterbart är att göra förändringen i små snabba steg och hantera felen på ett bra sätt.

Han poängterade att vi måste förhålla oss till att hälften av de arbetsuppgifter som finns på arbetsmarknaden idag kommer att försvinna och nya kommer att uppstå. Många, många, många kommer ha sin bas på något sätt från det digitala, oavsett vad arbetsuppgiften är. Vårt samhälle digitaliseras på alla plan.

Lyssna själv på en sammanfattning av Simon.

BETT-mässan för skolutvecklarna

Förutom föreläsningar och workshops så var vi också på BETT-mässan med massor av utställare som på olika sätt bidrar till digital skolutveckling. Att gå runt på mässan kanske inte gav mig så mycket ur min roll som politiker, och jag har en bakgrund som gör att jag redan är insatt i mycket av det som visades upp. Som förälder är det intressant att se hur  teknik kan användas i lärandet. Ni som följer bloggen eller mig i de digitala kanalerna vet att jag exempelvis programmerar med barnen och testar andra sätt att lära tillsammans med dem.

Barnen visade vad de lärt sig

En annan del som var väldigt kul att få ta del av var de elever som visade hur de hade använt digitala verktyg i sitt lärande. Det började med att ett gäng 13-åriga barn från en skola i Bergen, Norge. visade hur det lärt sig matematik och fysik och annat med hjälp av robotar. En fantastisk presentation där de bland annat körde upp en AR Drone i luften över scenen.

Det var också elever från Danmark och Sverige som berättade om hur de använt exempelvis programmering i sitt lärande. En sak som jag suckade lite över var att i ett svenskt exempel hade barnen arbetat i en datorklubb utanför skoltid. Vi behöver nog fundera på hur vi skall få med mer av det nya sättet att lära i den vanliga undervisningen. Vi har att förhålla oss till att världen blir mer och mer digital och för att våra barn skall få bästa möjligheterna i framtiden måste det finnas en förståelse för det, precis som för matematik eller språk.

Det och mycket mer

Det här var mina största intryck från resan. Det var en massa annat som hände också på workshops och i möten med besökarna där. Intressanta föredrag om beteendevetenskap och tankar kring pedagogisk utveckling.  En bok som kommer hamna på min måste-läsa-lista är Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft.

Alla skall lyckas!

Skillnaden mellan mål och visionDet pratades om hur vi bör ställa upp visioner för skolan och vad skillnaden mellan mål och vision är. En bra bild som vi fick med oss var Troed Troedsons (@troedtroedson) formulering på skillnader mellan dessa. Det jag fastnade lite extra för var ”nutida” i beskrivnings för mål. Det är något jag kommer reflektera över vad det innebär för vår vision.

Och vet ni vad? Falkenbergs vision kom upp som exempel och några arbetade med den under en workshop. Vad vår vision är?

Alla skall lyckas!

Det kommer bli spännande och kul att få arbete för den visionen tillsammans med de som var med på resan. Vi som åkte dit i vår roll som politiker är överens om att det är en bra vision och att vi skall göra vad vi kan för att komma dit. Det sköna är att de som jobbar i verksamheten verkar känna likadant vilket betyder att vi alla hjälper till att dra utvecklingen åt samma håll. Visst, där kommer att komma hinder på vägen som blir bökiga att ta sig runt, och det betyder bara att vi lär gneta på ännu hårdare för att alla barn i Falkenbergs kommun skall lyckas.

Tack till alla som var med på resan och delade med er så frikostigt av era ingångar i arbetet med skolan. Det blir ett nöje att få arbeta med er fram över. Ni har sett till att kommunens skolarbete blivit nominerad till Guldtrappan, och nu åker vi vidare mot nästa steg mot framtiden.


Fiber i form

Enkelt, saftigt och gott. Precis så jag vill ha ett vardagsbröd. Ett bröd man vill ha var dag helt enkelt. Om det sen är nyttigt och fullt av fibrer så ska man väl inte klaga. Jag använder en bakmaskin (assistent) när jag bakar, men det går säkert att kompensera med lite muskler.

Macka
Frukostmacka med kirskål

Fiber i form

2 st formbröd

Dag 1, kväll

100 g surdegsgrund av råg
120 g fint rågmjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Fiberskållning
Skållade fibrer

Blanda surdeg, rågmjöl och vatten i assistentens/bakmaskinens bunken. Täck och låt stå i rumstemperatur.

90 g vetekross (1 dl)
70 g linfrö (1 dl)
80 g havregryn (2 dl)
300 g kokande vatten

Lägg vetekross, linfrö o havregryn i en skål. Häll över kokande vatten. Lägg över ett lock eller tallrik och låt stå i rumstemperatur.

Dag 2, morgon

350 g vetemjöl special
250 g vetemjöl
20 g kruskakli
350 g vatten, 40-gradigt
50 g honung

Häll i alla ingredienser i bakbunken (jag ställer den på vågen och nollställer vågen efterhand). Det är inte så noga med förhållandet mellan mjölsorterna, det får bli lite vad som finns hemma. Vilken sorts kli som används spelar inte heller någon roll.

Kör bakmaskinen 5 min på låg hastighet och därefter 5 min på hög hastighet. Låt degen vila i ca 10 min.

20 g flingsalt (eller vanligt salt)

Tillsätt salt och kör 3-5 min snabbt. Degen kommer vara lös men elastiskt. Täck och låt jäsa till dubbel storlek (3-6 timmar beroende på väderlek och rumstemperatur). Häll ner degen i två smorda brödformar (vanliga 1,5 liters). Jag tycker det funkar bäst att smörja med smör. Strö över mjöl och täck med bakduk.

Jäs i ca 1 timme medan ugnen blir varm, 250-275 grader. Snitta bröden med vass kniv innan de ställs in i ugnen, något lägre än mitten. Sänk värmen till 200 grader efter 10 min och stick in en stektermometer. Bröden är klara när de är 98 grader. Ta ut dem ur formarna och låt svalna på ett galler.

Fiber i form


2014 rörde om ordentligt livets gryta

I förra årets nyårskrönika skrev jag att året som gick inte blev som jag tänkt mig. Den titeln skulle mycket väl kunna återanvändas i år igen, för det här året har bjudit på många saker som jag absolut inte trodde skulle ske. Skillnaden  är möjligen att det mesta som rört om har varit av positiv natur.

Förra året avslutades rubriken med ”Nästa år så!”, och det stämde.

Familjeboken är nyckeln

FamiljebokenEn av de allra viktigaste sakerna som hände förra året kan tyckas liten. Det var Familjeboken. Vi i familjen satte oss ner och började skriva upp mål i en gammal skolbok. Önskemål om saker som vi vill skall ske i framtiden, stora som små saker. Efter att varje medlem i familjen, barnen också, skrivit upp olika mål så skrev vi hur långt in i framtiden de olika sakerna skulle ske. Den där boken har varit med familjen hela året, och har gjort att vi gått från ord till handling i många saker. Det som gjorde skillnad var att familjen pratade om det, blev medveten om varandras önskemål och att hjärnan kunde sortera målet tydligare.

Många steg i hemmet

Boken ledde till att vi tog många, många steg här hemma. Nu tar vi ett större gemensamt ansvar hemma, även om vi har en del att jobba på där, och förbättrat mycket.

IMG_2912Förbättringar består mycket i små saker, men också av större. Byte av varmvattenberedare som vi dragit oss för, förbättring av ljus och möjligheter att använda hushållsmaskiner i köket och inte minst ett ordentligt trädgårdsland.

Ett av målen i familjeboken är att bli mer självförsörjande på vad jorden kan ge. Boken Lev mer på mindre Av Maria Österåker gav inspiration, och det har verkligen hänt saker under året, och kommer så ske framöver. Hanna har verkligen kommit igång och ger oss god mat och väldigt mycket kommer från egen skog och mark.

Jag vågade säga upp mig

Ni vet det där med att du går och egentligen vill göra helt andra saker än du gör idag och inte tar steget för det är tryggt och säkert som det är i dag. Det går att ändra på om du vågar. Frågan är bara vad det är som gör att du skall våga ta steget. För min del började det med en frukost med Mikael Trieb (@mikael_trieb) på Webcoast i mars 2014. Han hade inte tänkt hålla någon session, men när jag frågade honom om vad han skulle vilja prata om peppade jag honom att hålla en session.

Mikael Trieb pratar om mål
Mikael Trieb pratar om mål

Den sessionen på Webcoast om att nå sina mål gjorde att jag sedan åkte hem och sa upp mig. Jösses, vad det tog emot, och fortfarande är det jobbigt i bland, att lämna den tryggheten som anställd med ett lönekuvert innebär. I familjeboken fanns dock ett avsnitt som sa att jag ville jobba mer med saker på gården och att ha möjligheten att arbeta mer hemifrån. Visserligen låg det målet ett antal år framåt i tiden, men Mikaels session och det blogginlägg som han hänvisade till gjorde att jag hoppade ut i det okända redan nu.

Får jag presentera?

Tala i bilder från Näringslivsfrukost 600pxJag har känt mig för lite under året om vad jag känner att jag kan bra och gillar att göra. Jag gillar verkligen att få stå inför en publik och dela med mig av saker jag kan. Samtidigt gillar jag att hela tiden få ta del av ny kunskap. När jag hör andra berätta om vad de kan känner jag att jag skulle kunna hjälpa för att de skall lyckas ännu bättre.

Presentationsteknik är något jag satsar på, och känner att jag har mycket jag kan dela med mig inom. Jag är riktigt sugen på att lära mig mer och läser mycket litteratur och tar olika kurser som breddar och fördjupar mina kunskaper om presentationsteknik. Jag har haft förmånen att få komma ut och prata om presentationsteknik, och jag blir glad av tillropen jag fått efter det.

Nu har jag satt ihop olika utbildningspaket som gör det lättare för mig att komma ut och föreläsa om presentationsteknik eller på andra sätt hjälpa till med det, och det skall bli spännande att se hur det faller ut under 2015.

Skolan blir en viktig del av 2015

Det har gått fort politiskt för mig. Jag ville bli medlem i ett parti för att visa tydligt och aktivt att jag är för ett samhälle där fler skall få chans att lyckas, oavsett vilket hem du är född i.

Slutet av 2013 blev jag medlem i Centerpartiet, och det har nu lett till att jag den kommande mandatperioden fått en plats som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden. Något jag ser fram emot, inte minst med tanke på de andra partikollegorna som kommer arbeta i nämnden.

Dessutom gillar jag devisen som nämnden arbetar utefter: Alla ska lyckas!

Dags att uppdatera familjeboken

Målbildstavlor på köksväggenDet är nog dags för familjen att sätta sig ner igen för att uppdatera familjeboken. Revidera tidsplaner, och sätta ny mål.  I viss mån har vi gjort det genom att sätta upp nio tavlor i köket. Varje liten tavla visar en målbild som familjen eller en enskild familjemedlem har. Där ser vi varje dag vart vi vill nå, och påminner oss om målen.

Jag undrar vad 2015 har att erbjuda. Jag vet inte riktigt, för det står inte tydligt i familjeboken.

Än…


Nordlux har en dålig miljöpolicy

Nordlux Trasig lampaFörra år sedan bestämde vi oss för att köpa utelampor efter att ha letat i flera år. Ingen lampa har riktigt matchat den stil vi ville ha, och tillslut tog vi den som låg närmast våra önskemål.

Nu, 1,5 år senare, har den ena lampan gått sönder i foten och svaret jag får från tillverkaren är att jag får köpa en ny lampa. 

Är det rimligt att jag inte skall kunna köpa en reservdel? Speciellt från ett företag som säger sig ha en policy som värnar människan och miljön?

Lampan gick sönder vid foten

Just nu håller Trafikverket på att göra ordning vägen förbi vårt hus. I samband med det gick en stolplampa av vid foten. Det var tråkigt med tanke på att lampan sattes upp förra sommaren.

Jag kontaktade tillverkaren via e-post för att höra var jag kan köpa en ny fot som reservdel.

 

Nordlux mail 1

Nordlux mail 2

Nordlux mail 3

Nordlux mail 4

 

Företaget skryter med sin miljöpolicy

Företaget är Nordlux, som har som vision att bli Skandinaviens största leverantör av belysning. Frågan är om vi som kunder vill att de skall bli det?

På sin webbsida skryter Nordlux om sin kundorientering och miljöpolicy på flera ställen. Exempelvis skriver de:

Drivkraften är resultatorientering, innovation, kund och serviceorientering samt prioritering av human ressources. Allt detta skall ske i harmoni med de moraliska teman som social och miljömässig ansvarsfullhet.

Nordlux Vision och strategyJag kan inte låta bli att fundera på vad det betyder för Nordlux. Varför lever de inte upp till den vision de skriver ut på sin webbsida?

Företag måste tänka cirkulärt

Det är dags att vi som kunder ställer krav på företag att tänka cirkulärt, att göra den cirkulära ekonomin till normen. Den cirkulära ekonomin lånar tankesättet från naturens kretslopp. Jag ser gärna att produkten har en så lång livslängd som möjligt innan det går in i nästa del av kretsloppet.

Nordlux nya visoner

 

När vi utvecklar lampor så gör vi det med gott samvete. Det innebär att vi tar ett stort socialt och miljömässigt ansvar i vår vardag, från det första strecket har ritats fram till att lampan står klar i butiken. En ledande design handlar nämligen också om att värna om människor och miljö.

Redan när Nordlux ritar första strecket på pappret skall de fundera på vad som händer med lampan sedan. Nordlux måste, precis som andra företag, tänka längre än att lampan står i butiken.

  • Hur länge kommer den att hålla?
  • Hur kan vi se till att den håller så länge?
  • Vad händer med lampan när den inte skall användas längre?

Vi har ändliga resurser på vår planet, och att ha ansvar för människor och miljö är enligt mig självklart för ett företag som anser sig värna om det.

Välj ytterbelysning med omsorg

Mitt bidrag till att få till en förändring är att be dig välja ett märke som erbjuder reservdelar när du skall köpa utebelysning nästa gång. Det tänker jag göra. Vi får se till att hjälpas åt att lyfta de som faktiskt tar en miljöansvar.

Vi som kunder skall fundera på om vi kan reparera när något går sönder, även om det kostar lite mer. Det är vårt ansvar som konsumenter. Och som människa.


Kryddig aroniamarmelad

AroniamarmeladNu är det älgjakt i Halland och då måste det bli plats i frysen till det värdefulla köttet. På sensommaren åkte aroniabären in i frysen och sen blev de liggande där. Aroniabär får precis som rönnbär en något mindre kärv smak om de fryses före användning. 

Denna marmelad passar utmärkt till de flesta sorters dessertostar. Själv är jag svag för vällagrad brie och cambozola.

Jag förbereder burkarna genom att stoppa in dem i ugnen i 10-15 min i 150 grader. Dels blir de desinficerade, dels så släpper de flesta typer av etiketter. Dock tål de flesta lock inte denna temperatur pga gummitätningarna. Dessa får man nöja sig med att värma till ca 75 grader. Burkar bör också svalna av till denna temperatur tills det är dags att hälla upp marmeladen, annars fortsätter den koka när den hälls upp.

Aroniamarmelad

Aroniamarmeladkok
4 liter frusna aroniabär
8 dl vatten
4 kanelstänger
10 g stjärnanis
1 vaniljstång (ca 5 g)

7 dl syltsocker
7 dl socker

Häll bär, vatten, kanel och stjärnanis i en stor kastrull. Dela vaniljstången och skrapa ner fröna i kastrullen. Låt resten av stången följa med. Koka minst en halvtimma. Plocka upp kanel, stjärnanis och vaniljstång. Mosa bären med exempelvis en potatisstöt, eller kör med stavmixer för ett slätare resultat.

Tillsätt sockret, koka upp och låt koka ca 5 minuter. Fyll förvärmda burkar och sätt omedelbart på locken.


Soppa med potatis och svartkål

IMG_2912Inför middagen gick idag gick jag till köksträdgården och hämtade ett knippe svartkålsblad. Det är första året vi odlar svartkål, men definitivt inte den sista. Nästa år är planen att göra en tunnel av armeringsnät över kålodlingen för att lätt kunna täcka med nät/tyg som håller kålfjäril och kålmal borta.

3 portioner

1 klick smör
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
6 medelstora potatisar
Ca 1 liter vatten
1 msk örtsalt
Ett knippe svartkål, ca 150 g
3 dl mjölk
Svartpeppar

Hacka den gula löken och vitlöken grovt och fräs i smöret. Tillsätt den tärnade potatisen, ca 1 liter vatten (så det täcker potatisen) och 1 msk örtsalt. Jag använde hemmagjort örtsalt som gjort på lök, gräslök, dragon, oregano, persilja och salt. Låt koka under lock 5-10 min. Grovhacka svartkålen under tiden, använd hela bladet inklusive mittennerven.  Häll i svartkål och 3 dl mjölk. Koka ca 10 min utan lock. Mixa soppan slät och smaka av med svartpeppar.

Här räckte soppan som enda middagsmat till två vuxna + en matlåda. Det är härligt när nästan alla ingredienser kommer från den egna gården!

IMG_2914

 


Vad tänker du hitta på i framtiden?

#futureconf var ett härligt koncept där jag fick lyssna på bra samtal.
#futureconf var ett härligt koncept där jag fick lyssna på bra samtal.

Denna blåsiga tisdag var vi 900 personer som gick in i Helsingborg Arena för att vara med på #futureconf. Jag tog plats i en soffa där i mörkret och hade ganska stora förväntningar på dagen med tanke på vilka som skulle finnas på scenen och prata om framtiden.

Det visade sig bli  fyra och en halv timma mycket intressanta samtal om vad vi har att vänta oss och hur vi kan förhålla oss det till framtiden. Jag gillade också hur det blev mångfacetterat. Det handlade om kreativtet, att våga, att du kan om du vill, att allt omkring oss är påhittat och därmed kan förändras och att om att vi skall lyssna.

Så här sammanfattar jag min upplevelse av #futureconf:

  • Framtiden finns inte.
  • Vi hittar på den.
  • För att den skall bli vad vi vill måste vi lyssna.
  • Det skall finnas ett syfte för det vi gör. 

Låt mig berätta lite mer hur jag tänker.

Sköna samtal kring köksbordet

Jocke och BeataDagen leddes av Helsingborgs Internetchef Joakim Jardenberg (@jocke) och Beata Wickbom (@beataw) som gjorde det alldeles utmärkt. Scenen var indelade i tre delar. En barbappasoffgrupp, en där traditionella föreläsningar kördes och ett köksbord där samtal hölls.

Just det där köksbordet gillade jag. Att samla de där smartskallarna kring ett köksbord för ett samtal var riktigt bra. Jag blev flugan som satt på väggen och fick lyssna på vad de satt och pratade om. Känslan jag fick var att de som satt runt bordet också fick nya insikter av varandra och fick nya infallsvinklar i ämnena.

Skönt med ett empatiskt avbrott

Navid Modiri berättar om mellanförskapet , att allt är påhittat och vikten att lyssna.
Navid Modiri berättar om mellanförskapet , att allt är påhittat och vikten att lyssna.

Det var fantastiskt att få se Navid Modiri (@navidmodiri) berätta om hur allt omkring oss är påhittat. Människan har hittat på väldigt mycket av det som vi ser, hör och känner. Det där är en väldigt viktig insikt om vi tänker på hur vår framtid ser ut. Vi har möjlighet att hitta på något nytt, som är annorlunda mot det vi har idag. Om bara du och jag vill.

Navid talade också vikten av samtalet. Han fick stor uppmärksamhet som den iranier som vi Musikhjälpen vann auktionen att spela en golfrunda med Jimmie Åkesson. Modiri berättade om sitt mellanförskap och om hur viktigt det är att samtala och inte ”tar debatten”. När vi tar debatten så vill vi vinna. Det blir argumentation utan att lyssna, bara för att min ursprungliga idé skall vi vinna. Han pratade om samtalet, och som jag uppfattade det menade han att vi måste bli bättre på att lyssna och försöka förstå den vi pratar med.

Avståndet mellan oss människor är också påhittat. Om vi kan skapa främlingskap kan vi också skapa närhet.

– Navid Modiri

Lyssna gärna på hans Sommarprat från 2014, som är en längre version av vad vi fick höra på plats.

Se video med Navids soloföreläsning.

Det behövs mer kultur

Jag ser Navids del som ett kulturinslag, och det behövs verkligen fler kulturella delar i teknik- och näringslivsevenemang. Människan har behov av sociala och kulturella inslag, mer än vi kanske förstår. Hoppas på det blir mer av sådant framöver på konferenser.

Skit i affärsplanen och känn varför du gör det du gör

Vad vill du ha uppnått med dit liv? undrar Hampus Jakobsson
Vad vill du ha uppnått med dit liv? undrar Hampus Jakobsson

Jag gillade verkligen Hampus Jakobssons (@hajak). Han får allt att låta så enkelt, och ofta krånglar vi kanske till det. Han berättar att vi skall utmana oss själv och vara nyfikna på det vi inte kan. Den där rädslan av att inte ha veta skall vara en drivkraft. Syssla med det som du är mest orolig över.

Hampus uppmanar oss att be om hjälp. Våga fråga! Det är en fantastisk drivkraft vara nyfiken och hela tiden lära sig mer menar han. Jag kan inte annat än att hålla med. Jag vill alltid lära mig mer, och det är alltid lika stor tillfredsställelse när jag får dela med mig av mina kunskaper.

Det talas ofta om att du skall följa din passion. Hampus poängtera att du inte behöver veta vad din passion är direkt. Låt det ta tid att hitta den. Prova många, många olika saker och plötsligt kommer du hitta det du gillar att göra, och då går allt lättare. Målet skall inte vara att börja jobba på ett ställe för att få guldklocka några tiotals år senare, utan göra något som ger dig en mening och syfte att göra.

Han undrar också hur länge kommer arbetsgivare och arbetstagare att finnas? Heter det inte arbetsskapare? undrar han. Ett intressant tankeexperiment.

Pengar blir ointressant om du har ett syfte.

– Hampus Jakobsson

Det kanske är en generalisering och lätt att säga. Kanske ligger det något i att om du verkligen hittar ett syfte att göra något så löser sig det där med pengar, men jag är inte helt säker.

Ett utmanande påstående var också att inte lägga så mycket kraft på affärsplaner och långa planer, utan lita på att du göra rätt saker Jag gillar också när han poängtera att du inte behöver ha allt på en gång, utan ta en del i taget. Nöj dig med mindre säger han, och jag känner att det är något jag behöver ta till mig.

Det är tillåtet att misslyckas. Det är till och med en förutsättning menar Jakobsson. Det är av misstagen vi lär oss.

Se video från Hampus soloföreläsning.

Människan kan inte förutsäga framtiden

Förstå människors behov, säger Katarina Graffman.
Förstå människors behov, säger Katarina Graffman.

Katarina Graffman (@inculture) som är antropolog berättade för oss om hur människan ofta säger en sak och gör något annat.

När vi exempelvis får frågan om vad vi helst vill välja i butiken svarar de flesta att de vill handla ekologiskt, men när vi väl handlar är det bara 4-5% som väljer att köpa det.

Katarina menar att vi måste komma bakom det politiskt korrekta för att förstå bättre.

För att få förändring måste vi skapa en mening i det du skall göra.

– Katarina Graffman

Det gäller ställa frågor och vara nyfiken, att försöka förstå olika människors behov och hitta meningen.

Ett sätt att förstå en person bättre är att titta i soporna. Lever du som du lär och vill vara? Ligger där en returflaska som borde pantas eller sorteras på ett annat sätt?

En insikt som Katarina gav var att när våra barn växer upp kommer de se en iPad som en barnslig sak, för det är en pryl de haft som barn. De associerar surfplattan med barndomen.

Se video med Katarinas soloföreläsning.

Du behöver inte ha gått i skolan för att kunna

Ellen Sundh berättar att alla kan lära sig elektronik. Det behöver inte göras i skolan.
Ellen Sundh berättar att alla kan lära sig elektronik. Det behöver inte göras i skolan.

Ellen Sundh (@ellensundh) är verkligen en förebild. Inte för att hon är tjej, nörd och är riktigt duktig på elektronik. Nej, det är för att hon visar att det går att lära sig utan att gå i skola. Ellen är nämligen självlärd, och de kunskaper hon har om elektronik och programmering har hon skaffat sig själv genom att använda nätet.

Hon berättade om sensorer för att känna av världen och hur vi sedan kan påverka den med ljud eller mekanik för att ge nya möjligheter.

I ett videoklipp visade hon en film som Elektrolux och Ericsson gjorde för bra länge sedan om hur det framtida hemmet skulle se ut. Allt som fanns i filmen gick att göra när den gjordes, fast ändå ser det inte ut så idag. Det beror på samspelet mellan teknik och människa.Det måste finnas en  känsla och nytta av tekniken för att det skall fungera.

Hon har bland annat gjort ett skoställ som blir ledset om du inte sätter dina skor på hyllan. Ett skoställ med känslor!

Project: Depressed shoe shelf from Ellen Sundh on Vimeo.

Hon har varit med och använt teknik så att blinda kan spela fotboll. Titta på det här inslaget, och försök förstå hur det fungerar. Jag häpnar över hur avancerat det är. Visst skulle vi säga att det är omöjligt att realisera det?

Vänta nu… Vad var det Ellen sa där på scenen nu igen.

Jag har ingen utbildning i elektronik. Men jag här lärt mig hur jag lär mig.

– Ellen Sundh

Det där ger mig hopp. Du skall lära dig  hur du lär dig, sedan kan du göra det omöjliga!

Det där tar jag med mig, och skall tänka på det när jag och sonen skall pilla med den Raspberry Pi  som han fick i födelsedagspresent här om dagen.

Se video med Ellens soloföreläsning.

Var kreativ genom att ta bort det givna

Kreativtet går att utvecklar, säger Teo Härén bestämt.
Kreativtet går att utvecklar, säger Teo Härén bestämt.

Jag gillar det Teo Härén (@teoharen) brukar tala om, och ni som känner mig är nog trötta på när jag tipsar om hans Peak city föreläsning från TEDx Stockholm. Han var bra i dag också.

Teo berättade om kreativtet. Han gav tre sanningar, fyra myter och en dikt.

På ett bra sätt visar han vad kreativitet är, och att det vad det kan blandas i hop med. Som innovation till exempel, eller om hur du bara skulle vara kreativa under korta perioder.

Du är kreativ mest hela tiden, men du väljer att begränsa vad du skall göra.  Bara för att du bestämt vad du skall göra slutar du inte komma på nya idéer. Du väntar bara med att genomföra dem.

Härén gav oss också tipset att varje dag googla ”creative tools”, och se vilka verktyg det finns som kan hjälpa oss att bli ännu mer kreativa. Prova olika verktyg och metoder och utveckla din kreativa förmåga. Kreativtet är inte något som bara är medfött, det är något som kan tränas upp.

Ett sätt du kan använda dig av är att ta bort något som är givet i ett sammanhang. Som hjulen från en cykel. Hur skulle då en cykel se ut och fungera?

Alla har olika förutsättningar för att vara kreativ.

– Teo Härén

I samtalet direkt efter sin dragning poängterar Teo en mycket viktig sak. Varje person har olika förutsättningar för att vara kreativ. En del vill överflödas av intryck, andra vill ha lugn och ro. En del vill att gruppen ändras för att få nya infallsvinklar, medan andra vill att gruppen är statisk där idéerna kommer när du känner tryggheten.

Teo Härén avslutade med en dikt, eller rättare sagt texten till Apples reklamfilm som gjordes när Steve Jobs kom tillbaka till Apple 1997. Visst är den ruskigt bra?

Se video med Teos soloföreläsning.

Känn, fråga och våga

Jag vill dela mina kunskaperVi fick en uppgift under konferensen. Jag skulle skriva något jag vill göra fram över. På min lapp skrev jag ”Jag vill dela mina kunskaper”. Jag gillar att lära mig nya saker, och gärna sedan lära andra vad jag lärt mig, och det är något jag tänker göra mer av.

Det jag tar med mig från #futureconf 2014 är att jag måste känna efter vad jag vill och fundera på syftet till varför jag gör det jag gör. Jag skall fortsätta vara nyfiken och sugen på att lära mig mer, och våga prova nya saker. Det går att lära sig det mest avancerade sakerna utan sitta i skolbänken. Den mesta informationen jag behöver finns runt om mig. Om jag inte hittar det på nätet så kan jag fråga någon annan efter det jag behöver veta.

Det går att vara ännu mer kreativ, och det skall jag öva på helst varje dag.

Tänk på att lyssna och samtala. Debatt blir lätt bara ett tävling att vinna utan att lyssna, och vi behöver lyssna mer på varandra, försöka förstå och se varandras behov.

Världen är påhittad. Framtiden är inte påhittad än. Jag kan bestämma vad jag skall hitta på i framtiden.

Jag skall hitta på något riktigt bra. Vill du vara med?


Går det att köra elbil?

Jag lockas av tanken att ha solcellspaneler på huset som tankar en elbil. Frågan är om går det att köra elbil utan att helt förstöras av räckviddsångest eller bli låst till vart du kan resa?

Jag har försökt få reda på lite mer hur det verkligen är, och här är lite av det jag kommit fram till.

Eftersom jag själv inte har någon elbil är jag inte den som kan säga säkert hur det fungerar. Som tur är finns det flera andra som kör elbil och som gärna delar med sig av sina erfarenheter. Innan jag redovisar mina slutsater kan jag rekommendera er att titta på ett videoklipp jag spelade in av Gordon ”Blixtgordon” Strömfelt, en av Sveriges största elbilsambassadörer, som skrivit om sitt ägande under många år på sin blogg.

Klippet kommer från Varberg den 19 september 2014 när Energi- & Miljöcentrum ordnade en dag där du kunde prova olika elbilar.

Beteendemönstret viktigt

Gordon Strömfelts Leaf
Elbilen Nissan Leaf

Förmodligen är det beteendemönstret som är den största förändringen med att köra elbil, på grund av att de flesta av dagens elbilar har en kortare räckvidd per ”tankning” än motsvarande fossilbil.

Ofta kör du nog inte så långt ändå. Det kanske så att du kan ladda din bil vid slutdestinationen så du lätt kan komma hem igen (hemmet-arbetet exempelvis). Det är de längre resorna som kräver lite mer planering än med en fossilbil.

En laddare sitter i bilen

En sak du kan tänka på vid köp av elbil är att det sitter en laddare i bilen, som omvandlar växelström till likström. Det kan finnas lite olika versioner av  bilen med olika kraftfulla laddare. Laddaren har inverkan på hur snabbt du kan ladda din elbil. Om nu laddtiden har så stor betydelse för just dig kan det vara idé att undersöka vad det finns versioner för din tilltänkta bilmodell.

Din bil lär stå stilla en stor del av dygnet och kan då ladda, som hemma i garaget eller på jobbet. Se till att din arbetsgivare ser till att det finns tillgång till ström på parkeringen, och det gör det ofta för motorvärmare.

Ett exempel på daglig användning

Säg att du har 8 mil till arbetet. På morgonen är bilen fulladdad, och du kan ta dig till jobbet. Med en elbil ser du också till att bilen är varm innan du åker, genom att programmera in den tid du skall åka till arbetet. Då värms bilen upp med ström från eluttaget.

Medan du arbetar laddar du bilen fullt igen och kan köra hem utan räckviddsångest. Det enda som behövs är vanliga växelströmsuttag, där det som påverkar laddtiden är vilket strömuttag du kan göra.  Tillåts tillräckligt högt strömuttag är laddtiden inget problem för dig.

Du skulle inte behöva ladda hela dagen för att nå hem utan några problem, men när bilen ändå står där kan den lika gärna ladda.

Snabbladdare viktig på längre turer

SemiladdstolpeDet är på de längre turerna som snabbladdare blir viktiga. Snabbladdare är en laddare som (oftast) direkt ger likström med hög ström (effekt på 50 kW och mer) direkt till batteriet. I dag byggs nätet upp i rask takt. Det som kan vara knepigt är att det finns ett antal olika typer av laddkontakter. De heter Typ-2, CHAdeMOD och CSS. EU har beslutat att  minst Typ-2 måste finnas tillgänglig vid laddstation från 2016. När du skaffar din elbil, se till att de slänger med lite adaptrar så du kan koppla in dig på så många laddstationer som möjligt.

På några få månader har vi i Falkenberg fått flera nya laddare. Tyvärr är det ”vanliga” (3,7-22 kW) eller semiladdare  på de flesta ställena. För att kunna köra längre med de små elbilarna, som har mindre energilager (batterier), vill du kunna snabbladda samtidigt som du tar en kortare paus för toalettbesök och att äta något. På de platserna får det gärna vara snabbladdare, även om de som säljer mat vill att du stannar och äter för extra mycket pengar. :)

Vilka laddstolpar finns i Falkenberg (september 2014)

Vid Stortorget i Falkenbergs centrum finns det nu en vanlig laddstolpe (230V/16A). Vid McDonalds vid motorvägsavfarten mot Ullared finns en snabbladdare. Precis intill har Max två ”vanliga” stolpar (230/16A) och åtta Tesla SuperChargers. Teslas laddare fungera bara till deras bilar.

Gekås i Ullared har fyra platser (230V/16A, 7,4 kW), tyvärr ganska långt bort från ingången, men grattis laddning är inte fel. Jag misstänker också att elen kommer från Gekås vindkraft (de har satsat 20 miljoner i vindkraft) , som täcker hälften av Gekås energibehov.

Tesla på laddning
En Tesla på laddning vid Max i Falkenberg

Det jag konstaterar är att det fortfarande finns få platser, och för att elbilen skall få bättre genomslag så behövs det synas att det finns gott om laddplatser. Å andra sidan kommer du säkert oftast ladda hemma och på arbetet. När laddstationerna blir mer synliga kommer fler att våga satsa på en elbil.

Tesla som är en riktigt, riktigt fin elbil och har längst räckvidd och bäst laddare med sina SuperChargers (egen standard) och för att hjälpa andra elbilar att få fart på utvecklingen har de släppt sina patentfria.

Vad kostar det då?

Det är kostnaden som möjligen gör dig osäker att skaffa en elbil, i alla fall innan du räknat på det.

Det är över tid du vinner på en elbil, för den är dyrare i inköp. Du har en mycket, mycket längre bränslekostnad och lägg där till att du vid service inte behöver byta dyra oljor. Bromsarna lär inte slitas lika mycket, eftersom elmotorerna används för att bromsa. Det blir motorns funktion generator som laddar batterierna när du sänker farten. Du får istället se till att smörja bromsoken så de inte kärvar ihop.

En annan fråga är vad det kostar att byta batteri. Det är intressant att ställa mot om du räknar på vad fossilbränslet kostar totalt när du köper en dieselbil till exempel. Batterierna blir hela tiden bättre och bättre (håller längre) och kan lagra mer och mer energi (längre räckvidd).

Låt oss säga att du behöver byta ett batteri efter 10 000 mil. Jämför med en dieselbil som drar 0,45 liter/mil och bränslepriset är  14,50 kr/liter. Då borde vi kunna räkna så här:

10 000 x 0,45 x 14,50 = 65 250 kr

Det är vad ett batteribyte kan få kosta för att gå på ett ut. Skillnaden är att vi har investerat stort i miljön. Inga oljor i bilen, och inget fossilbränsle.

Det är klart att det kostar att köra en elbil också. Vad jag förstår drar en elbil ca 1-2 kW/mil, och sedan får du sätta ett rimligt elpris på det.

Läs mer

Jag är nyfiken och vill veta mer, och eftersom jag skrivit om det på sociala medier har jag fått flera frågor om elbilar. Eftersom det är ett nytt område lär jag mig hela tiden. Jag kan tipsa om några sidor och bloggar att läsa mer på:

Jag får återkomma allteftersom jag lär mig. Hittar du fel i min text så hör av dig så får jag ändra och komplettera.


G33KC4MP är en riktig knytkonferens

Arrangörsgänget av 2014 års G33KC4MPI mars, dagen innan Webcoast, fick jag se en tweet om ett #G33KC4MP i norra Skåne för att  stilla abstinensen av att SSWC planerade att göra en paus i år. Jag anmälde mig direkt, för jag misstänkte att det skulle ge energi. 

Det gjorde det. Och mycket mer.

Vid foten av Hallandsåsen, i Tössjö samlades ett gäng glada geekar, eller g33k som riktigt nördiga personer skriver det. Där,
på kyrkans lägerskola, skapade vi geekar tillsammans en underbar helg. Som sig bör på en knytkonferens bidrog var och en på sitt sätt.

Game&Watch nörderiNågon sjöng, några fixade fantastisk mat, många höll sessioner med högkvalité, hjälptes åt att hålla snyggt och alla var trevliga. Över allt var det nördigt, i diskussioner, bordshockeyspel, allsång, Game&Watch-spelande och så vidare. En perfekt start på en höst. Värme och ljus att ta mig in i en ny termin.

Den tysta revulotionen

En av höjdpunkterna för mig var Linus Jonkmans (@linusjonkman) session om den introversion. Han har skrivit boken Introvert – Den tysta revolutionen.

Tack vare Falkevik & Danehav, som lånade ut utrustning, kunde jag göra en bra inspelning så ni kan ta del av det passet också.

Fantastisk matupplevelse

Rikard Nilsson pratar sensorikDet var mycket som var bra med helgen. Maten var fantastisk. Den var över förväntan, och då visste vi ändå att Rikard Nilsson (@rikard_nilsson) var en i arrangörsgänget. Han höll också en session som lärde oss att vi äter med mer än smaklökarna i munnen. En oväntad och häftig session.

Agilt på rensvenska

Ola Berg (@olaberg) gillar jag att lyssna på när han pratar om att arbeta i agila projekt. Han gör det på lättbegripligt sätt, med svenska termer och en röd tråd som går att följa från början till slut.

Titta på vad du missade

Du kan titta på fler inspelningar från #G33KC4MP, och ta del av lite av vad du missade. Men mycket av det mest utvecklande, trevliga och spännande på en knytkonferens är det som händer mellan sessionerna och att få vara Tossjö kyrkadär i en härlig miljö. I tiden mellan passen fick jag stort utbyte med de andra deltagarna.

Exempelvis hade vi härliga måltider, och då menar jag inte bara maten utan också samtalen. Nya bekantskaper, och gamla vänner att snacka med igen.

Det som var så härligt i helgen var att det var en riktig knytkonferens, där alla kom och bidrog.  Det viktiga är inte att äta och sola, utan att inspirera på det sätt jag kan, och ta del av de som andra bjuder på.


Jag vill att hela Falkenberg skall bli bättre

Jag har fått frågan om jag tänker driva personvalskampanj och sikta på att kryssa mig in i kommunfullmäktige i Falkenberg.

Svaret är att jag tänker vara med och påverka det som händer kommande mandatperiod.  Det oavsett kryss eller inte.

Christian CenterprofilbildJag vill vara med och påverka hur kommunen utvecklas, och ge mina perspektiv.

De perspektiven handlar om hur Falkenbergs inland, kustland och stad kan utvecklas i en symbios som gagnar alla. En infrastruktur med bra vägar och kommunikationer så företagande och boende kan utvecklas över hela kommunen. Förenklingar så fler kan starta och driva företag för att förverkliga sina drömmar. En skola som passar fler, där pedagoger och andra som finns i skolan ges möjlighet att göra den så bra som möjligt. Driva på omställning till mer förnybar energi, och få med miljöaspekter inom alla områden. Allt detta ur ett kommunalt perspektiv.

Närodlad politik i praktiken.  Att vara med och påverka mer, här där vi bor.

Som medlem i Centerpartiet kan jag vara med på medlemsmöten ge min syn på frågor som skall tas upp i olika delar av kommunen, även om jag inte sitter med i kommunfullmäktige.

Möjligen skulle kryss på mig visa att de frågor jag nämnde ovan är viktiga, men jag tänker vara med och  påverka ändå.

För mig är det viktigaste att du kryssar någon från Centerpartiet.