Jag var på Webcoast i helgen och gjorde ett par live-sändningar via Bambuser. Eftersom jag tidigare inte sänt via min laptop blev kanske inte kvalitén så bra som jag hoppats på. Här delar jag med mig av några erfarenheter.
Först tänkte jag dela med mig av vilken teknisk utrustning som jag använt:
Jag pluggade bara in, loggade in på mitt Bambuser-konto och tryckte ”Go live with your cam” under dashboard.
Nu har jag lärt mig att, via en workshop@jocke sända dagen efter eventet, att jag skulle installerat Adobe Flash Media Live Enconder (FMLE). Då ges möjligheten att få bättre kvalité. Som tur är finns en guide på Bambuser hur installationen går till. Jag hade ett problem när jag startade FMLE. Eftersom jag inte maximerade fönstret tog det en stund innan jag såg startknappen. :/ När jag hittade den, var det bara att trycka på den för att starta sändningen.
Några andra saker som jag kom att tänka på när jag skulle köra live från Webcoast är Set till att ha något att fästa kameran i. för att få en bra vinkel. Första sändningen hade jag kameran på datornpå golvet, vilket gav en gräslig vinkel.
Andra gången satte jag datorn på ett bord, men då hade jag önskat att det var lätt att panorera, vrida kameran, för att visa deltagarna i rummet som diskuterar.
Tredje sändningen var mer statisk eftersom det var en föreläsning med presentation på duk, och problemet där var kanske att datorn hamnade långt från mig, så att jag inte kunde övervaka chatten i Bambuser.
Mina slutsatser är se till att få Bambuser att fungera tillsammans med Adobe Flash Media Live Encoder, ha någon form av stativ som går att panorera och få lite höjd på kameran och slutligen att prova om man kan ha en USB-förläning till webbkameran för att kunna ha kameran bra placerad.
Min tanke att detta inlägg skall ge de som vill en snabb kom igång, så om det är något jag förbisett så skriv det i kommentarsfältet.
Jag har turen att ha en arbetsgivare som tillåter att jag kan vara hemma och arbeta en del i skogen, vilket jag har gjort idag. Det blev en riktigt bra dag i gallringsskogen idag.
Måndag och tisdag denna vecka har jag och Hanna (@HannaDahlqvist)(på bilden) arbetat tillsammans i skogen med motorsågar för första gången (vad jag kan komma ihåg). Speciellt idag blev det en mycket bra, där vi i fint väder har gallrat en skogsbestånd. Vad innebär det då?
Ett bestånd, eller avdelning, i skogen är ett område. Ofta är det idag skog som är planterat vid ett tillfälle, och växer på samma marktyp. I detta fallet är beståndet en 30-årig granskog ståndortsindex G32. G32 innebär att träden beräknas vara 32 meter vid 100 år.
Varför gallrar man då? Jo, det är precis som i morotslandet, där man tar bort dåliga och mindre morötter för att ge plats åt andra så att de kan växa till sig och bli stora. Vi tar bort träd som är undertryckta av större, och försker skapa en jämn bra fördelning i beståndet, så att det skall bli många fina, grova och långa granar som blir fint timmer någon gång när det nått en ålder på cirka 80 år.
Tyvärr har vi två olika motorsågar. Den ena, en Stihl MS200, är en underbar såg att ha i gallringsskogen. Vi funderade på att skaffa en till, men de görs inte längre, vilket beror på skärpta avgaskrav.. Den andra är en tyngre, Husqvarna 346XPG, som jag tycker är slitsam att gå med en hel dag i skogen. Får invänta Stihls nya variant av sågen , som klarar kraven.
Idag har det gått bra, och vi har fällt och apterat en hel del. Aptera är när man bestämmer längden biten när man kapar av den. I vårt fall är det massaved som skall bli pappersmassa i Värö. Vi gör alla bitar 3 meter långa.
Nästa steg är att brossla ihop det vi fällt, alltså lägga det i höger. Där efter tar vi skotaren och skotar ut det ur skogen. Skotaren är en specialbyggd traktor för skogsbruk. Den har midjestryning och en stol som kan roteras, så man vet knappt vilket som är framåt och bakåt på maskinen.
Tänkte det kunde vara lite kul att berätta lie mer vad vi gör i skogen. Undrar du något så skriv gärna en kommentar så skall jag svara.
Under helgen har jag befunnit mig på Webcoast i Göteborg, och det är en av de häftigaste upplevelserna på länge. Massor av folk som skapar någon sorts magi som jag känner mig förtrollad av. En god magi som jag tar med mig hem, skall försöka bevara och inte minst dela med mig av.
200 personer samlades i Lindholmen Sciencepark för en unconference. En deltagardriven konferens, där de som kommer dit tillsammans bygger ett dagschema av intressanta sessioner. En session kan vara en föreläsning, workshop, eller bara en diskussion. Ämnena som avhandlas beror helt på vilka som är där eftersom det är deltagarna som bestämmer. Det hela kan låta väldigt ”flummigt”, men så har inte alls varit fallet.
Deltagarna i det här fallet var folk som på något sätt ville dela sin kärlek för webben. Som alla gjorde det sedan! Det fina med att alla de webb-aktiva som deltog har som ledstjärna att ”sharing is caring” är att har jag möjlighet att återge mycket av vad som hände där i detta inlägg, så det blir ett långt inlägg.
Allt började i november när Maria Gustafsson (@mikumaria) skickade ut en tweet där hon tyckte att det borde fixas ett event på västkusten. Några nappade och de bildade sedan en ekonomisk förening som har genomfört en av de bästa tillställningar jag varit på. En tweet var det som skapade magi på Lindholmen. Arbetsgrupp har kört hårt redan från början, och webbplatsen har varit levande under lång tid och skapat riktigt höga förväntningar. Mycket höga förväntningar som för min del har uppfyllts.
Radio Halland ringde för intervju
För egen del började webcoast helgen med ett inlägg på Puls i P4 Radio Hallands Facebooksida.
Den sociala media-kontakten ledde till att Linda Thulin ringde och gjorde en telefonintervju med mig.
Vi började diskussionen i bilen
Jag åkte upp med Anders Nyman (@anders7205) och Andreas Krohn (@andreaskrohn) från Helsingborg, som plockade upp mig på vägen. Redan bilfärden upp bjöd på intressanta diskussioner.
Väl uppe i Göteborg började vi med att checka in på hotellet där vi skulle bo i helgen, Ibis hotel Göteborg, en båt på södra sidan om älven. Det var inte så mycket båtkänsla på rummen, men ett riktigt trevligt och fräscht hotell.
Vi läste på Twitter att det skulle serveras räkmacka till kvällsmål, och vi blev lite oroliga att vi inte skulle bli mätta på det. Sagt och gjort, vi gick till ett närbeläget kafé och käkade lite.
Kvällen började med registrering där vi bland annat fick en välfylld goodie-bag, innan vi minglade och vi fick en stor och rejäl macka, så vi fick ordentligt med energi. 🙂
Sedan var det dags att fylla gridden. Gridden är det tomma schema som vi gemensamt fyllde med lappar om spännande ämnen.
Det var så fantastiskt många intressanta ämnen som kom upp på gridden att det var svårt att välja vad man skulle se. Många sessioner live-sändes på nätet via Bambuser, så jag skall ägna en del tid åt att titta i kapp vad jag missat.
En transparent lördagsförmiddag
Lördagen började redan utanför Lindholmen Science par, där Brämhults stog och delade ut sin färskpressad juice. Jag tar åt mig lite för att de fanns där. 😉
Tycker den är kul att ha som ännu ett exempel på hur kopplingar via sociala medier gör att det faktiskt händer.
Lördagsförmiddagen gick i transparensens tecken. För lyssnade jag till Johan Lange (@JohanLange) som pratade som ledarskap i sitt LUCK-koncept. Fantastiskt intressant där man går djupare in i processerna för att skapa ett gemensamt mål inom en organisation. Konceptet bygger på Lean-ledarskap, Utveckling och underlättande med verktyg för dialog, Coachande förhållningssätt och Kognition. Det sista handlar om hur vår hjärna fungerar, vår reptilhjärna.
Lean används för att hitta fel i processerna och få upp dem till ytan, och de andra om dialogen för att hitta rätt väg att eliminera felen.
Jag kunde lugnt sitta kvar i samma sal för att lyssna till Joakim Jardenberg (@jocke) när han pratade om öppenhet, och lite Wikileaks. Det blir så ofta självklart när Jocke pratar transparens, men jag behöver höra det om och om igen för att hitta rätt argument att använda för andra.
Han har också en tag-line som är ”Be honest and do good shit”, och den är så klockren. Ärlighet varar längst brukar det heta, och i det här fallet är transparensen ärligheten och att göra good shit innebär att man undviker att göra det som uppenbart är ont. Det är inte alltid man lyckas att göra rätt (good) från början, men undviker man att göra det uppenbart dåliga så lär det nog bli hyfsat i alla fall. Det är min tolkning av Jardenbergs session.
Eftermiddagen började med sociala medier i b2b med Stanley Ekelund (@stanleyekelund). Nu kom det mer att handla om företagskonton, internkommunikation och kanske mer exempel ur ett b2c, men ändock mycket intressant.
Denna session spelades in på video en del 1 och del2.
På uppdrag av IT-ministern
Efter middagen började jag med att gå på en session där två medlemmar, Brit Stakston (@britstakston) och Karin Ajaxon (@lillmacho) ur Anna-Karin Hatts (@annakarin_hatt) Digitaliseringsråd ville få inlägg från oss på Webcoast. (video av @jocke)
Vi pratade podcast
Nu var det dags för mig själv, Anders Nyman (@anders7205) och Martin Lindeskog (@lyceum) att prata podcast. Jag tyckte att det var riktigt roligt att så många ville komma och lyssna. Vi inte visste vad som skulle efterfrågas, och vilken kunskapsnivå som fanns om podcast. Vi försökte känna av publiken och ge så mycket vi kunde av tips och förståelse av vad det är och hur det användas.
Vi pratade inte så mycket teknik, för det är något vi kan lösa tillsammans i en diskussion. Ni har våra Twitter-alias, så det är bara att fråga på. Mer än gärna. I Podda med PodProducer tar jag upp den teknik jag använt mig av för att göra podcasts.
Jag har i efterhand fått frågan vilka som skall använda hashtagen #swepod. @anders7205 tanke med taggen är att det är program som är gjorde som podcasts. Alltså passar inte program som i första hand sänds i ”vanlig” radio eller annat, utan de skall vara gjorda för att vara podcast från början.
Smickra den du tycker om
Därefter var det en föreläsning om Flattr med Marie Axelsson (@kinkymal). Flattr är ett sätt att visa uppskattning för saker på nätet. Du sätter in pengar på ditt Flattr-konto, som vid varje månadsslut fördelas på alla de Flattr-knappar du klickat på. Exempelvis har detta blogginlägg en Flattr-knapp, så klickar du för att du uppskattar det och jag får ett litet bidrag. Enligt mig en briljant idé!
Vill du inte se hela föreläsningen rekommenderar jag att kolla den här korta videon om vad Flattr är och skaffa ett konto på www.flattr.com, och sedan är det bara att klicka Flattr-knappen längst ned på denna sida. 😉
Den video som finns i det här inlägget är den första riktiga live-sändningen jag gjort via Bambuser. Blev väl inte så bra, men jag låter den ligga kvar för att tipsa andra som vill göra live-sändningar att tänka på bildvinkel. Jag kopplade en Logitech C910 webbkamera till min laptop, och lät den sitta på skärmen. Får nog fundera på att fixa något stativ, så att man lätt kan vrida kameran, för att bättre fånga ljud och få bättre bilder.
Skillnad mellan starta företag och startups
Annika Lidne (@annika), från Disruptive Media, pratade om lean startups, eller kanske skillnader mellan att starta företag och kör ingång en startup. Tyckte det kom fram många intressanta vinklar, inte minst arket för en snabb översikt på ”affärsplanen”.
Däremot hörde jag röster, och delar nog uppfattningen, att summorna på 10 miljoner användare och omsättning på 100 miljoner är i största laget. Alla företag behöver inte bli globala, utan de finns de som nöjer sig med andra värden. I diskussion kände vi det som att det beror på typen av verksamhet och produkt. (video av @jocke)
När kvällen kom bjöds vi på middag, och ett popquiz signerat @studiomannen. Svårt var det, och trots att jag satt vid ett bord med mycket kunskap (@lokkomotion, @binero, @kinkymal och @britstakston) vann vi inte. Å andra sidan fick jag några mycket intressanta samtal. Hela kvällen var full av trevligt mingel och massor av intressanta människor med idéer och tankar.
Victoria Ahlén (@victoriaahlen) hade sån energi under hela helgen att jag blir matt av att bara tänka på det, och har gjort att jag alltid kommer förknippa Danny’s In the club med den här helgen, eller hur Anders?
Kvällen hade också ett avbrott, där alla fick gå ut. Utanför smög det upp en kille och genomförde en eldig show (video av @anders7205).
Speciellt Mattias Östmar (@mattiasostmar) gav mig massor att tänka på. Massor!!! Tillsammans med Jonas Andersson (@jonas_halmstad) pratade vi under slutet av kvällen, vilket gjorde att mina hjärna hade svårt att sova. Det gick bara inte att sova med alla dessa intryck från dagen.
Diskussioner kring att blogga
Söndagen betydde två pass för mig. Först ett som var en diskussion om att blogga med Szofia Jakobsson (@szofiaj). Blev intressanta diskussioner, och jag tror vi kunde suttit där tre gånger så lång tid och diskuterat.
Förresten så passade jag på att köpa boken Sociala Medier av Szofia, där hon är en av 35 författare. Min bror Niklas Dahlqvist (@NiklasDahlqvist) rekommenderade mig boken.
Du bestämmer om Internet stör
Nästa session var det Callisto Utriainen (@callisto_u) som pratade om ”Att få saker gjorda trots Internet”. Hon berättade för oss hur man kan identifiera störmomenten, och eliminera dem. Det handlar mycket om att sätta rätt målbilder och bestämma sig om det är värt allt arbete att nå försöka nå målet.
Hela det här blogginlägget är exempel på sociala medier. Hela projektet startade via en tweet, jag fick kontakt med Radio Halland via Facebook, vi som åkte dit konverserar via sociala medier, de kom sponsorer via Twitter, vi delade foton, uppdateringar, video, presentationer via sociala medier.
Webcoast är nog det bästa event jag varit på de senaste 10-15 åren. Jag kan nog inte komma på några negativa saker. Maten var bra, läsken i baren var okej prissatt, bra sessioner, schemat fungerade och lokalerna var bra. Jag hade högt ställda förväntningar, och ändå lyckades gänget bakom Webcoast överträffa det. Grymt!!!
Jag blev förtrollad av den magi som fanns på Webcoast, och jag sammanfattar det hela med att vi var ett gäng, som vill framåt, vill gott och tror på att genom att vara modiga, dela våra passioner, dela vår glädje, dela våra kunskaper gör vi framtiden ljusare i en värld där vi hjälper varandra och bryr oss om varje individ. Jag lånar Jockes uttryck och lägger till lite:
Be honest and do good shit! Be social good!
2011-03-21 Uppdaterat med länkar till Langes sidor om LUCK, förklaring till varför jag behåller videon om Flattr och vem som bör använda hashtaggen #swepod.
2011-03-24 Uppdaterat med video på @JohanLange och @jocke sessionerna.
Jag och min syster Ingrid har ett tag funderat på att skaffa en 2 ponnyer lagom till Joar och Nora och deras kusin Kajsa. När så vårt 27-åriga varmblod inte orkade med längre fick vi en lite skjuts i ryggen att göra slag i saken.
Efter en dag i Skåne när Kajsa, Ingrid och jag tittade på lämpliga kandidater, bestämde vi oss snabbt för en 6-årig Shetlandsponny med det ståndsmässiga namnet Linnestofta Kardinal. Påven, som han kallas, tycker om att både ridas och köras. En fantastisk snäll liten kille som verkar vara alldeles lagom pigg och väldigt läraktig.
Ett minst lika tjusigt namn har den New Forest som vi direkt blev förälskade i. Lord Nelson är en 9-årig valack som är snäll att rida men inte särskilt skolad. Det är å andra sidan inte vi heller, så vi kommer säkert passa bra ihop!
Vår Nordsvensk Jullan blev stormförtjust över att få sällskap i hagen och det verkar som de kommer trivas alldeles utmärkt ihop!
i var ett gäng i Hyltebruks UNF som var med och startade och formade Hot Space Disco. Vi var ett gäng UNF:are som åkte runt och körde disko för barn i Junis åldern. En verksamhet som fortfarande bedrivs inom rörelsen.
Jag kommer inte exakt hur det hela började, men jag har för mig att vår UNF-förening fick en förfrågan av junior-distriktet om att hjälpa till med ett disko. Här var samtidigt som UngRadion börjat avvecklas, eftersom närradioföreningen fick färre och färre medlemmar.
Gänget i föreningen tog det på fullaste allvar och vi skapade ett koncept där genomförandet blev en egen verksamhet, och som gjorde att juniorföreningar runt om i Halland fick en aktivitet där de kunde berätta för barnen om verksamheten.
Många är de nätter som vi åkt genom Halland, för att nå Forum i Hyltebruk och lasta ur ett överfullt släp med utrustning innan vi fick komma hem och sova. I början hjälpt vänliga personer i Junis distriktsstyrelse till med att köra oss, men mest klarade vi oss själva.
Vi hade en inställning att vi skulle göra ett disko som vi själva skulle kunna gå till. Bra ljud & ljus och aktiviteter under kvällen. För att bli bättre anlitade vi Michael Brinkenstjärna, då känd DJ nu mer känd som skandal manager, att föreläsa för oss. Det året han var hos oss hade han den mest sålda singeln det året, en cover på Var skall vi sova i natt.
Hur det kunde låta? Tja, jag gjorde ett försök att sätta ihop en Spotify-lista med Hot Space Disco Originals. Tyvärr fanns inte artister som Ronny & Ragge, men jag hittade i alla fall några av de annorlunda låtarna vi brukade köra.
Vi var lite av ”stjärnor” som kom till de olika Halländska små orterna. Kommer i håg hur jag och Jonas Ring ofta fick lasta medan de häftiga DJ:s fick sitta och skriva autograf på autograf. Till och med beundrarpost kom det till oss. 🙂
Vi försökte vara väldigt seriösa i vårt genomförande och gjorde till och med en slags manual för diskot.
Vi exporterade idén vidare till Jönköpings distrikt, och vidare ut över landet. Som sagt var har jag sett att namnet Hot Space Disco inom Junis då och då. Riktigt kul!
Jag skrev ett inlägg i Januari som jag kallade Ger sociala medier riktiga vänner. Nu har jag varit på Vintermingel, och en tweetup i Halmstad, och konstaterar att om det inte ger riktiga vänner så ger det definitivt bekantskaper som är beredda att ge mig positiv energi.
Kan berätta att de närmsta två veckorna kommer vara fylld med massor av nytändning tack vare mitt nyttjande av sociala medier.
Redan nu på onsdag skall jag träffa Johnny Mostacero och bolla lite idéer hur vi kan använda nya tekniker, som bland annat sociala medier, i nykterhetsrörelsen. Ett spännande projekt där det skall bli intressesant att se om hur det kan fungera i praktiken, och en av de större utmaningarna kommer att bli att få med äldre och mer eller mindre datorovana.
På fredag 11:e mars är det tweetup Halmstad med både gamla och nya sociala medier bekantskaper. Förra tr5äffen vi hade var vi inte så många på plats, men jag tycker ändå det var mycket trevligt. Tweetup som företeelse är inte så stort i Halmstad, men jag har insett efter rapporter från andra (inte minst vad som berättades för mig på Vinterminglet), att det kan vara både roligt, energigivande och kunskapsbyggande.
Den 18-20:e mars drar jag till Göteborg för att delta på Webcoast där det kommer massor, och då menar jag massor, av intressant folk. Där skall vi köra en unconference, vilket betyder att deltagarna bestämmer innehåll på plats. Jag vet inte exakt vad det kommer för ämnen, men jag vet redan nu att det kommer bli lysande. Många spännande människor att träffa och lyssna till.
Måndagen en vecka senare, 28: mars, tänker jag åka ner till Helsingborg för att delta på deras tweetup där. Jag följer flera på Twitter därifrån som jag vill träffa ansikte mot ansikte. Sedan är det spännande att se hur det ser ut på en tweetup där, och jämföra med Halmstad.
Så jag vill påstå igen att sociala medier ger, om inte riktiga vänner, relationer till människor som gör att jag växer som person, breddar min kunskap, ökar min förståelse och nya nätverk.
Hylterevyn var en skrattfest under många år i Folkethus, Forum, i Hyltebruk. Det var IOGT-NTO Hyltebruk som låg bakom den.
En annan verksamhet inom nykterhetsrörelsen i Hylte har alltid varit teater och musik, tack vare Totte Ljunggren. Många har de teateruppsättningar, musikaler och kulturkväll varit som som Totte stått bakom.
Jag tycker den är en briljant idé att blanda underhållning med kryddat med lite allvar och eftertanke. Något som jag tycker Ljunggren lyckats med i sina texter. Kombinationen med bra och rolig verksamhet tillsammans med att få nå en stor publik är oslagbar.
För mig betydde Hylterevyn under ett antal en tradition. Varje Annandag jul mötes vi några tappra själar i forum för att starta scenbygget inför den kommande nyårsrevyn. Det var dags För Kea Hjalmarsson realisera Tottes galna tankar med min och några andra hjälp. Det var snickrande och målande av kulisser, massor av sladdar till ljudanläggningen, klättrande i byggnadsställningar för att få upp strålkastare. Fantastiskt skönt att få krypa undan julhysterin och träffa och arbeta med dessa kreativa människorna.
Revyerna innehöll mycket kommunalpolitik, och man blev ”bekant” med olika nämnders företrädare. Revyns styrka har nog också varit de många duktiga sångerskor/sångare som förgyllt föreställningarna med sånger där Totte satte ny text till kända låtar. Under åren lärde man sig också att känna igen vissa personers skratt, så utan att ha sett dem veta att de fanns i publiken. För det var en tradition för många att gå på revyn med vänner.
Under de första åren var jag med och skötte det som föregicks i foajén. Det handlade om garderob, förtäring i pausen och att kontrollera biljetter. Många blommor har mottagits och förmedlats till skådespelarna och mycket stress att få allt att rulla i pausen, och inte minst efter föreställningen när hela salongen vill ha sina kläder samtidgt för att ta sig hem.
Dessutom har jag sett föreställningen via videokamera under ett antal år. De sista åren var det dessutom en aktivitet i föreningen, att producera video. Då var det ett kopplande och fixande för att få ihop ljud, bil och få in allt i en videomixer.
De sista åren jag aktivt deltog i Hylterevyn gjorde jag det som ljustekniker, och drog i reglarna för att varje scen skulle ha rätt ljus. Det föregicks av en hel del arbeta med att få strålkastarna rätt, utnyttja färgat ljus och nyttja ljuset för att skapa stämning. Under repetitionerna fick man försöka skriva ett schema vilka reglar man skulle dra i, och hur många procents ljusstyrka det skulle vara för varje lampa. Detta kunde oftast inte testas förrän generalrepetitionen. Lagom till det var det dags att avsluta åretsrevy satt ljusschemat bra.
Jag tycker det var skönt att se de lokala politikerna komma och skratta, minst minst åt sketcher där de själva var en del. Jag skulle misstänka att många i Hyltebruk saknar revyn. Som tur är håller stommen som var med i revyn fortfarande på att göra teater, och sätter upp en fars/folklustspel varje midsommar i Tiraholm.
Många gånger träffades gänget efter en föreställning för en pizza. En och annan kväll med te och Trivial Pursuit har det också blivit. Saknar att få gänget som var med bakom revyn. Så naturligt att umgås, och många trevliga kvällar/nätter, varenda gång utan alkohol.
Alf Anderssson, en gång min bildlärare i grundskolan numer på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd, skapade affischer och programblad till de flesta uppstättningarna. Här är ett urval av dem.
ag kom med i nykterhetsrörelsen för att få sända närradio. UNF hade byggt upp något som kallades UngRadio.
UngRadion innebar mer än bara att sätta igång och sända radio. I ett egenskrivet utbildningsmaterial behandlas det mest om att sända radio. Från teknik, via programsekreterare till programledare och producent. Jag kom med i UNF, och direkt in i radioutbildningen som låg till grund för sändningsstarten för närradio i Hyltebruk. Idag är jag tacksam att jag råkade på Robert när jag började gymnasiet så jag kom med i UNF.
Föreningen i Hylte har varit väldigt aktivtetsinriktad. Många av de som varit medlem där har varit det för att få delta i verksamheten (ex sända radio, spela teater). Det är på gott och ont, för visst försöker medlemmar leva upp till medlemskraven i mångt och mycket men alla känner kanske inte samma övertygelse som ”vi”. Med ”vi” menar jag oss som tror att alkoholen är en relativt stor belastning för samhället, och att den skapar problem i familjer, olyckor på vägarna och stora utgifter för samhället. Just det där är en fråga som nykterhetsrörelsen alltid kommer att brottas med. Jag tror det är viktigt med vår verksamhet, men vi måste bli bättre på att skapa förståelse för vår syn på hur alkoholen är en samhällsfråga.
Nåväl, detta skulle handla om radio. Kommer ni ihåg vår signaturmelodi? Vi hade en annan först, men det är nog denna som de flesta kommer ihåg.
Jag gick med hösten 1988, och kom direkt i närradioverksamheten. Vi sände radio en gång i veckan, och började med en timmes program. Snart ökade programtiden till två timmar. Vi blandade musik och försökte göra reportage och tema program med blandade resultat. Vi hade en lista med varje vecka (mer eller mindre manipulerad beroende på antalet röster) och ett avsnitt med önskemusik. Under några år avslutade vi alltid programmet med Beethovens Månskens sonat.
Vi riggade upp en trådlös mikrofon och sände direkt utanför studion, och en hel del andra saker. Störst uppmärksamhet nationellt fick vi när min bror, Niklas Dahlqvist (@NiklasDahlqvist) fick en intervju med höjdhopparen Patrik Sjöberg, som bojkottat pressen ett tag. Han skulle hoppa en tävling i Hylte och lät Niklas få träffa honom ensam i omkläddningrummet, medan Expressens och Aftonbladets reportrar fick stå utanför. Det blev mittuppslag i Expressen, och lokala löpsedlar (8:e juni 1989). Det gjordes försök att köpa intervjun av oss. Vi vägrade och sände de. Frågorna? Tja, Niklas var då runt 12 år så frågorna handla om favoritfärg och mat. 🙂
Jag åkte på flera vidareutbildningar runt om i Sverige och träffade många intressanta personer. Senare fick jag också vara med och hålla i utbildningar, eftersom jag kom ed i förbundets UngRadio-kommitté, URK. Jag lärde mig massor om radio och fick chansen öka på min kunskap i att prata för folk och arrangera evenemang.
Vi åkte bland annat till Norge en helg för att studera reklamradio i närradio. Detta var innan vi hade reklamradio i Sverige. Jag hoppade på tåget i Halmstad, och sov under resan till Oslo, där Karl-Erik och Anne-Li skulle möta upp. När jag steg av tåget la en herre sin hand på min axel och visade upp sin tull legitimation. Jag fick följa med till ett rum där de rev upp hela min packning, ner till neccessär och tandkrämstuben. Jag fick frågor om vad jag skulle göra i Norge. Jag hade passet med mig så jag kunde identifera mig. Men de var inte nöjda för de vill veta var jag skulle bo. Det hade jag ingen aning om, för den kontakten hade Karl-Erik. Jag fick lämna tullen till slut och lite senare kom Anne-Li och Karl-Erik. Om jag inte minns fel bodde vi sedan hos en miltärpolis, så de hade bra koll på oss. 🙂
Radion gjorde att jag kom med, men det var mer en bara radio på programmet. Man var iväg på olika föreningsledarkursen och fick en gedigen demokratiutbildning. Givetvis var det också kurser i rörelsens grundsatser och program, vilket stärkte min förståelse om alkoholens påverkan och belastning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
På en kurs träffade jag och Roger Martinsen några killar från Luleå som lärde oss ett nytt uttryck, som de föklarade så här:
Bumma?
Det är när man stänger in sig i ett rum och spelar så hög musik att det bara låter bum bum bum utanför.
Sedan dess använder jag bumma i mitt vokabulär.
Ett par år hade vi något vi kallade Luciasändningen. Vi sände radio flera timmar i sträck under lucia. Detta var något som blev sanslöst populärt i Hylte. Sista året tror jag vi sände 50 timmar i sträck. Det blev lite sömn men mycket roligt. Hylteborna tyckte givetvis det var roligt att önska exempelvis Eddie Meduza med Mera brännvin. För min del gjorde det inget, för jag såg det som en möjlighet att kommentera vem som låg bakom utsändingen och på så sätt få med vårt budskap på ett naturligt sätt.
Här är ett klipp ur Värnamo Nyheter från 1991 (16:e december).
Här är en artikel från Hallandsposten 1991 (25:e december):
Det sista året ringde det så mycket att vår elektronik för att koppla in telefonen till mixerbordet brann upp. Vi hann inte lägga på telefonen för nästa person ringde och önskade en låt, eller deltog i någon av de tävlingar vi hade.
Här är ett UngRadio_Exempel från en gång i tiden. Jag skyller på att jag var ung eller något sådant. 🙂
Detta var en rad mycket fantastiska år där jag fick möjlighet att lära mig massor om radio och inte minst mig själv. Jag har på senare år tagit upp lite av radiosändandet genom att göra podcast, men har inte gjort det på ett par år beroende på barnen. Fast jag ser det bara som ett uppehåll och kommer snart igen. Den där radiomannen inom mig kommer alltid finnas kvar. Det är nästa så man reflexmässigt blir sugen att ’påa’ en låt och få med ”UngRadion 99,2 Mhz”. 🙂
Frågan kommer ofta då man ”avslöjar” att man är nykterist: Varför? Inte nedlåtande, utan av nyfikenhet. Jag tänkte skriva några inlägg där jag berättar hur jag kom med i nykterhetsrörelsen, varför jag har valt att stanna kvar och lite funderingar på vad som kommer hända i framtiden med rörelsen.
Jag väljer att göra det hel i en serie, för jag vill ta chansen att berätta lite mer utförligt om aktiviteter och händelser som jag varit med om som på något sätt är knutna till mitt val att leva som nykterist.
Det hela började på gymnasiet, där jag började läsa El-telereperatör på Kattegattgymnsiet i Halmstad. I min klass började en kille, Robert Nilsson, som gått i parallellklass till mig under grundskoletiden. Han var aktiv i UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund, i Hyltebruk där jag är uppväxt. Han berättade att de skulle börja sända närradio, vilket jag tyckte lät väldigt spännande. Jag kommer ihåg när vi som mycket liten använde oss av flera bandspelare, jag och min granne Magnus, och gjorde radioprogram.
För att få vara med och sände i Roberts gäng var man tvungen att vara med i nykterhetsrörelsen, så jag skrev under på att bli nykterist. Ingen stor uppoffring för mig, för jag har ofta ogillat de som är onyktra.
Jag tänker berätta mer utförligt i ett antal kommande delar i en serie berättelser (som enligt planen ser ut så här):
Det är spännande att få diskutera sociala medier och ny teknik inom nykterhetsrörelsen. Tror det kan göra mycket nytta där. Också spännande med hur Webcoast utvecklar sig. Blir mer och mer sugen att åka för varje uppdatering på deras hemsida.
Skrev ett inlägg om UngRadion idag, och då finns det hur många låtar som helst som man börjar tänkta på. Första listettan som var Listen to your heart med Roxette, eller varför inte Phil Collins med Another day in paradise eller, eller ,eller. Alannah Myles får bli valet, för varje gång man hör den tänker man på arbetet i Forums-källare där vi hade vår närradiostudio.
Klippte ihop en liten snutt från ett UngRadio-program, där denna låten var med. Den fick illustrera hur vi med hjälp av musiken hittade sätt att kommentera UNFs tankar och värderingar.
Hanna, Ingrid och Kajsa var och letade hästar i Skåne. Det var två mycket intressanta som de bestämde sig för och som vi hälsar välkomna hem till Sundhult.
En halländsk artist som har släppt en skiva nyligen, vilket gör att den spelas mycket på lokalradion. Hörde den när jag var ute i det vackra vårvädret och gallrade i skogen. Lyssna lite extra till texten.
Hade lunchmöte med Johnny Mostacero, och diskuterade lite hur man kan arbete med ny teknik (sociala medier) i nykterhetrörelsen. Har också börjat skriva på ett blogginlägg om Hot Space Disco och nyligen ett inlägg om UngRadion. Tycker den här låten kopplar i hop allt.
Fortsatte skriva på inlägget, och gjorde en Spotify-lita kallad Hot Space Disco Orginals. En uppmaning att sätta igång att göra saker, utan att göra allt för långa utvärderingar i bland. Man behöver få det tänket i bland.
Kommer till jobbet trött denna morgon, eftersom jag hade fullt upp igår med att ta hand om sjuka barn. Väl där står Malin med en röd blomma i håret, och jag får genast denna låt i huvudet.