Vacker kongress i Åre med vänner

För 16 år sedan var jag på min senaste kongress. 1995 i Örnsköldsvik, där jag gick en seglarverkstad. I år var det kongress i Åre och jag fick möjligheten att åka dit.

Jag steg in på ett chartrat tåg och där satt många kända ansikten. Ingen större, skillnad. Bara lite äldre och i en del fall med mer eller mindre stora barn. Samma öppna sinne och välkomnande som alltid inom nykterhetsrörelsen. Det gjorde inte så mycket att tåget var försenat och att det var riktigt varmt på tåget. Sällskapet gjorde resan trevlig ändå.

Jag blev kontaktad av Pierre Andersson (@pierra) som är chefredaktör på Accent. Accent hade planerat att sända kongressförhandlingarna direkt via nätet, men en person som skulle hjälpa till med sändningarna hade fått förhinder. Jag har skrivit om webbsändningarn från Åre i ett annat inlägg.

Vacker mötesteknik

Onsdagen började med att rigga för sändningen, och det var tufft, för vi hade lite problem med ljudingången på sändningsdatorn. Vi lyckades få ut en sändning i tid, och vi hade genast ett antal som följde kongressen via webben.

Det som direkt slog mig var att man faktiskt saknat att få delta på möten där det finns skarpa hjärna som kan mötesteknik. Både från ombuden och utskotten, men framför allt mötespresidiet.

Ordförandena (Anders, Brigitta, Pia och Margareta) lotsade alla kongressförhandlingarna med sådan precsion och fokus att jag kom mig att sammanfattade det med att ”mötesteknik är vackert”. Replikskiften och yttrande. Bifall och avslag, Votering och kontrapropostionsvotering.

Kanske det inte är mötestekniken soom är vacker, utan demokratin. Alla kan yttra sig, diskutera och efter givna spelregler komma överens och godta sätt att förhålla sig till varandra.

Ömsesidig respekt och vilja att tillsammans förbättra för människor.

Inte bara slit och släp

Det var en hel del slit och släp med webbsändningen. Efter som vi hade begränsat antal kameror krävdes det lite fokus för att få till klipp och försöka ge webbtittarna en närvarokänsla. Dessutom var det kvällsförhandlingar, så märktes mot slutet av veckan att man inte var lika skärpt.

Jag gjorde också en mindre webbsändning om ett projekt kallat Det nya medlemsskapet som Winnie Blom-Jensen (@WinnieBlom) höll.

På nöjeskontot hamnade en antal nattkafé, där jag fick möjlighet att prata med alla gamla bekanta vänner. Inte minst hallänningar, som jag inte träffat hemmavid.

Jag var på UNFs Supergalan, och var mycket stolt över priser och nomnieringar som UNF Halland fick.

Från -18° till het kongressfest

Sista dagen passade jag på att besöka Sauna World på Holiday Club, hotellet där jag bodde. Det fanns en rad olika bastu, från en isbastu på -18° till en mer traditionell på +80°. Där fanns en ”isvak” med 6°-vatten och en rad andra bassänger. Jag som gillar att bastu nöjt av att få sitta i värmen en stund. -18° tilltalade mig inte så mycket. Man kunde inte stå stilla, för då fastnade fötterna i isen på golvet.

Kongressen avslutades med sedvanlig fest. Middagsunderhållningen tyckte jag inte var så bra (standup av Janne Bengtsson och sång av Las Divas), som bjöd på mycket god mat. Den stor underhållning bjöd det mycket trevligt sällskap kring bordet på.

UNF hade disco på ett ställe, och i en annan spelades det upp till dans. Dansgolvet blev för en stund  på kvällen spelplats för General Knas med vänner. Då blev det riktigt bra fart på festen, och jag tyckte det höjde stämningen rejält.

Själv passade jag på att prata med många långt in på natten. Precis som det skall vara på en kongress.

Dröjer det 16 år till nästa gång?

Jag skulle inte tro det. Men vad och hur min relation till och i rörelsen kommer se ut vet jag inte. Jag vet att jag skall vara med och genomföra knytkonferensen Sobra|tankar, men sedan vet jag inte hur det blir.

Jag vet bara att jag vill träffa alla trevliga, smarta och öppna människor snart igen.

Om direktsändningen från Åre

Till IOGT-NTO kongressen i Åre fick jag en förfrågan att vara med och direktsända förhandlingarna direkt över nätet. Efter kort betänketid och omstuvning av schemat tog jag chans att åka dit, och tillsammans med Pierre Andersson (@pierrea), chefredaktör på tidningen Accent genomföra sändningen.

Det var roligt att åter se många gamla vänner på kongressen, men det berättar jag om i ett annat inlägg på bloggen. Det här inlägget kommer handla om hur webbsändningen gick till, och lite av mina tankar kring detta.

Jag hoppas ni som är nyfikna läser hela inlägget, och funderar lite på hur ni kan använda internet och detta verktyg hos er.

På www.accenmagasin.se/live fanns video direkt under, tillsammans med ett twitterflöde och länkar till de senaste artiklarna. Ett lätt sätt för medlemmar som inte fanns på plats i Åre att kunna delta i debatten. Lukta på känslan vi hade i Åre.

Själva sändningen bäddades in från tjänsten Bambuser, som tog i mot videoströmmen från kongressen. Tjänsten är gratis för icke-kommersiell användning. det är bara att skaffa ett konto.

Bilderna till Bambuser kommer från programvaran Wirecast, där alla bildkällorna klipps ihop. I Åre hade vi två kameror och en DesktopPresenter. Det är ett litet program som installeras på datorn, och  användes för att fånga upp presentationer som visades med projektor för församlingen. Wirecast  kostar ett antal 1000-lappar, men är väl investerare pengar om man vill använda sig flera bildkällor och klippa ihop direkt.

Bildkällorna utgjordes i detta fallet av två kameror, en Canon XH A1 och Logitech C910. Den förstnämnda är en relativt dyr kamera. Fördelen med den i det här fallet var framför allt att vi kunde zooma in på talarna i talarstolarna. Ett alternativ kunde vara att använda det betydligt billigare Logitech-kamerorna. Problemet i en så stor lokal som vi var i är kabeldragningen. Logitech kameran är en USB-kamera, och maxlängden för USB är ca 5 meter. Det går att läsa genom att ha en förlängare eller hubb som är spänningsmatad för att förstärka signalen.

Canon-kameran hade en firewire utgång, vilket ställde krav på datorn att ha sdan ingång. Det är inte så vanligt att PC-datorer har en sådan ingång idag. Något att vara vaksam på när man skaffar en sändningsdator.

Det allra, allra viktigaste för en webbsändning är ljudet. Bilden kan vara ganska dålig, men så länge ljudet är bra blir man nöjd. I vårt fall hade Pierre sett till att vi fick ljudet direkt ur PA-ljudet i lokalen,  så vi hade mycket bra ljud. På grund av att datorn hade något fel på ljudingången så löste vi det genom att ta in ljudet i Canon-kameran, som hade en XLR-kontakt. Då kunde vi få in ljudet via firewire till datorn.

Här är ett videoklipp hur det såg ut bakom kamerorna i Åre, inspelat med en mobiltelefon och direkt sänd via Bambuser.

 

Jag har själv en inställning att ett sådant här projekt skall plockas ner och göras så enkelt som möjligt. en förhoppning är att distrikt och föreningar inte skall känna att det behövs kalla in experter för att genomföra en webbsändning från olika typer av aktiviteter. Jag vill plocka ned tekniken till så enkel och billig som möjligt för att få fler att använda möjligheten att få en delaktighet med internet som verktyg. Nu hade vi möjlighet att ta i något, och jag tror att det kommer att bli en professionell produktion.

Att sända ett distriktsårsmöte är väl givet, men varför inte en aktivitet i en förening? Eller låta styrelsen sända för och utnyttja den inbyggda chatt funktionen som finns i Bambuser för att få en dialog. Då kan medlemmar sitta hemma och delta för en kort tid utan att behöva åka ner till en lokal som ligger långt borta. Underlättar för de som har barn, eller långt till lokalen att delta.

Möjligheterna är stora, och verktygen finns där. Det viktiga är att man provar, Gör det lätt för sig och testar. Fungerar det inte gör man om och testar något nytt. Det är viktigt är att man inte försöker gör en för stor sak av det. Det viktiga är att man gör.