Dags att förnya folkrörelsen

Under fredagen fick jag reda på att jag tillsammans med fyra andra personer fått det ärofulla uppdraget att ingå i en Framtidsgrupp som IOGT-NTO kongressen i Åre beslutade tillsätta. Riktigt hur vår uppgift ser ut vet jag inte än, men jag vill ändå skriva lite om min ingång i gruppens arbete. Vad jag tar med mig, och mina förväntningar på resultat.

Detta blir ett ganska långt inlägg, men jag vill försöka ge en tydlig bild av vad jag tar med mig in i arbetet. En del i att berätta det öppet för er är att jag vill få er syn på vad ni förväntar er och hjälpa till att definiera vad jag skall ta med mig in i gruppen. Jag anmälde mitt intresse, efter att ha sett en inbjudan på sociala medier som ledde mig till sidan Vill du ingå i en framtidsgrupp?

Jag hoppas på att du tar dig tid och klickar på länkarna i det här inlägget för att skaffa dig kunskap och förstår mina ingångsvärden. Du kommer inte hinna titta på alla video, lyssna på alla ljudklipp eller läsa allt på en gång, men ta dig gärna tid att beta av dem efterhand.

Helt passiv

Jag har varit helt passiv inom nykterhetsrörelsen under minst 10 år. Det är något viktigt att ta med sig in i gruppen. Varför har jag varit det? Hur kommer det sig att inga lockelserop om verksamhet och evenemang har aktiverat mig?

Ett svar på det är förstås att jag börjat arbeta, flyttat till en skogsgård och fått barn . Fast… Något borde väl intresserat mig så mycket att jag deltagit på någonting? Av någon anledning har det inte varit så. Tills den dag jag fick inbjudan till en fotokurs i digital fotografering. Det är den kursen som gjorde att jag hamnade på kongressen i Åre och sände den direkt över nätet. Det var den som gjorde att jag och Johnny (@JohnnyMostacero) arbetade för att få prova konceptet knykonferens med Sobra|tankar i nykterhetsrörelsen.

Genom att läsa, lyssna och diskutera med Erik Wagner (@erik_wagner) och andra samhällsengagerade personer vill jag verkligen skaka liv i folkrörelsen igen. Den viljan är också något som fått mig aktiv igen. Nu är det fantastiskt roligt att Erik också kommer att ingå i gruppen.

Där har ni faktorer som väckt denna sovande björn.

Vilka influenser tar jag med mig

Jag har redan berättat att Erik Wagner influerat mig start i att tänka ”folkrörelse” som en samhällsförbättrande faktor. Det är ett par personer till som jag vill nämna i det sammanhanget.

Stakston - Politik 2.0Brit Stakston (@britstakston) för att hon skrivit boken Politik 2.0. Jag hade tack vare min bror Niklas (@niklasdahlqvist) kommit att använda sociala medier (Twitter, Facebook) och där noterat Brits bok. Efter att ha läst den kände jag att jag härifrån, mitt i skogen, engagerat kan delta i politiska samtal med en önskan att förbättra världen. Hon öppnade de nya kanalerna för mig. Hon pratar inte sociala medier i mina öron. Hon presenterar ett verktyg som vi skall använda.

Joakim Jardenberg (@jocke) med sin sätt att berätta om transparens och vikten av att föregå med gott exempel. Han har en devis, som nu mer är skriven i sten, vilket är ”Be honest and do good shit”. Fritt tolkat skall man var ärlig, framför allt mot sig själv och  väga in det i det man gör. Så länge det känns ärligt och uppsåtet är gott (och inte uppenbart ont)  skall man göra det. Det behöver inte alltid vara perfekt, men att man försökt är viktigt. Det man gör tål en genomlysning, men varför vänta på att någon skall granska. var ärlig och berätta. Var transparent. Dessutom vikten av att vara en grön prick och föregå som gott exempel, prova för de som som kommer efter och ge driv framåt där jag kan bidra.

Björn Falkevik (@bjornfalkevik) som med sitt engagemang för att föra ut begreppet ”thincasting”, som är en term för att sända över nätet. Det han säger är att allt inte behöver vara perfekt, utan det viktiga är att man gör det. Fokusera på det som är viktigt, budskapet. Han omvandlar mycket av Jockes teori till praktik, genom att lära oss att exempelvis ta en pappmugg och göra om till ett stativ för telefonen när man skall direktsända ett budskap via nätet.

Johan Lange (@JohanLange) för att han delar med sig av sin kunskaper att vända perspektiv och ge verktyg för att arbeta tillsammans i grupp. När jag fått förmånen att i djupa diskussioner fundera kring hans LUCK-koncept inser jag att många detaljer kring det var så naturligt när jag var aktiv i rörelsen senast. Arbetssätt som jag faktiskt saknar idag, där det sociala bidraget i det man gör inte ens finns på listan. Där är oftast bara pengar drivkraften.

Pierre Andersson (@pierrea) som med sitt intresse för rörelsens historia låter mig tänka på vad som var viktigt när vi en gång startade i tiden. Hur kom det sig att vi organiserade oss? Vad tillförde vi de medlemmar som var med då? Vad är det vi glömt bort idag. Jag har inte lyssnat färdigt på Pierre än, snarare tvärtom. Han har mycket att lära mig. Mer om hur vi byggde våra gårdar. Hur Oscar Olsson (bilden) fick studiecirkeln att fungera som ett sätt att utbilda medlemmar och vår samverkan med NBV, och säkert en hel del annat han inte nämnt än.

Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) finns där också. Vi har haft massor av lunchmöten som kom att handla om folkrörelse, personligt engagemang och möjligheter istället för det vi verkligen träffades för att diskutera. Mötena skulle i de flesta fall handla om knytkonferensen Sobra|tankar, men hans arbete som utvecklingskonsulent i rörelsen och mina influenser från personerna jag redan skrivit om har gjort att det handlat om helt andra saker. Dessutom ser Johnny paralleller till Rydöbruk där han är uppväxt, och som alltid varit föreningstät. Föreningarna har använts för att driva samhället framåt, trots nedläggningar av industrier och samhällsservice.

Jag skulle vilja nämna Bengt Göransson som fått mig att tänka i termerna medborgare och medborgaransvar när jag läst hans ”Tankar om politik”, och Mathias Persson (@sandlyckan) nästan dagligen påminner om att man ur ett samhällspolitiskt perspektiv måste vrida och vända för att se samhällsvinsterna av ståndpunkter man har.

Till dessa adderar jag massor av människor aktiva i sociala medier.

Alla har en sak gemensamt: Alla delar med sig av sin kunskap i stort och smått. Alla tror på att vi kan hjälpa varandra att göra världen bättre. Alla tror att vi kan göra det tillsammans. Alla tror på att individen kan göra det. Tillsammans.

Vad vill jag göra i en framtidsgrupp?

Jag tar med mig av vad alla ovanstående personer gett mig i form av kunskap och tankar  för att använda det i arbetet i gruppen. Det är viktigt att vi i en framtidsgrupp är de där gröna prickarna och visar på sätt att arbeta, och föregår med gott exempel för andra inom nykterhetsrörelsen. Ni kommer kunna följa arbetet, för jag skall se till att det sker transparent. Dessutom skall ni kunna berätta för oss om vi är på fel väg innan vi står där med en slutrapport. Ni skall kunna börja prova nya former av aktiviteter innan det kommer någon slags dokument från en lång process från oss. Så länge vi är ärliga och tror på att det mynnar ut i något gott skall vi se till att göra, inte vänta. Perfektion är inte ett mål, utan förändringen till det bättre.

Jag lovar er att det kommer hända saker. Snart. För dig som har Facebook, gå in och gilla sidan Sobra|tankar så får du information där, annars får du hålla koll på Sobra|tankars webbsida.

Det skall bli spännande att få arbeta i gruppen. Erik har jag träffat och diskuterat med en del med via sociala medier, och Andrine känner jag till lite sedan UNF-tiden . Jennfier och Ulf känner jag inte till alls.  Tror det gör det hela mer spännande och dynamiskt. Jag är mycket nyfiken på vad de andra kommer med för influenser och ingångsdata för vårt arbete, som på kongressen beskrevs som  ”… ett levande forum för framtidsfrågor som är viktiga för IOGT-NTO:s utveckling.”

Nu har globen satts i rullning. Nu finns bara en rikting: Framåt!

 

Foto:
Be Honest and do good shit,  av Joakim Jardenberg
Björn Falkevik, av Pellesten

Hur var knytkonferensen Sobra|tankar?

I helgen, 16-17/9, genomfördes knytkonferensen Sobra|tankar 2011 i Halmstad. Den första knytkonferensen i nykterhetsrörelsens historia. I det här blogginlägget tänker jag sammanfatta min upplevelse av Sobra|tankar.

Tillsammans med Johanny Mostacero, @JohnnyMostacero, så arrangerade jag knytkonferensen i Halmstad. Vårt mål var att intorducera denna fantastiska konferensform för nykterhetsrörelsen. Vi hade hoppats på dubbelt så många deltagare, och vår huvudtalare Brit Stakston fick tyvärr lämna återbud på grund av sjukdom. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att få Brit till ett annat tillfälle, för hon har något att berätta för oss om hur vi kan arbeta för att förbättra världen.

Trots att vi ”bara” blev 20 anmälda ville jag och Johnny genomföra knytkonferensen. Det kändes nödvändigt för att få fler att förstå mekanismerna och energin som kan komma ur det. Jag tror att vi lyckades. Med UNF:are på 19 år upp till IOGT-NTO:are på 90 år hade vi en mix i ålder. Vi hade personer från olika delar av Sverige, med olika erfarenheter av rörelsen. Anställda, aktiva och passiva medlemmar. Där var personer som olika yrkesbakgrunder och intressen. Där var medlemmar som var redo att dela med sig. Precis den mix vi hoppats på.

Mingelfredag

På fredagen inledde vi i den fina NTO-gården på Kärleken. Där startade vi knytkonferensen Sobra|tankar med lite mat. Fantastiskt god mat från Restaurang Karl. När middagen var avslutad gick vi upp en våning för att fylla i schemat för knytkonferensen. Vi förklarade för alla att varje person har något att dela med sig av. På olika sätt. Ett intresse att berätta om, ett ämne man vill diskutera eller på annat sätt ta del eller dela med sig av sin kunskap.

Gridden, schemat kom att se ut så här:

Efter att gridden var klar tog vi kaffe/te följt av lite sällskapsspel.

 Delad kunskap är dubbel glädje

Hela lördagen var full av pass. Pass på 2×20 eller 40 minuter och där efter 20 minuters mingel inför nästa pass. Så här såg min dag ut:

  • Så fungerar en journalist, Pierre Andersson (bilden till höger)
  • Om sociala medier, som jag höll själv
  • Få livet att fungera – kognitiva hjälpmedel, Camilla Tilljander
  • Räkna på danska, Winnie Blom-Jensen
  • Ung och nykter, Jessica Stridh & Jenny Hällberg
  • Om Twitter, Peter Alsén
  • IOGT-NTOs samarbete med Volontärbyrån, Winnie Blom-Jensen
  • Amerikanska nykterhetsrörelsens historia, Pierre Andersson

Vilken blandning! Och då missade jag flera, flera pass som jag önskar att jag hunnit med att gå på. Inte minst Erik Berg, 90 år, som berättade om alla sina år i nykterhetsrörelsen, eller hur Johnny Mostacero skapat en Facebook-sida för sin hemort Rydöbruk och dokumenterar dess historia. Peter Alsén som pratade fåfänga och scarification och så vidare.

Hur föll det ut?

Formen passar oss i nykterhetsrörelsen perfekt. Vi har medlemsskapet som förenar oss och massor av kunskap att dela med oss till varandra. Johnny och jag fick bekräftat att det fungerar, och har nog börjat att arbeta i huvudet för att se till att det blir en ny knytkonferens i början av nästa år. Vi har sett uppdateringar på både Facebook och Twitter där vi kan se att deltagarna också uppskattade det.

Kinesisk avslutning

Själv avslutade jag dagen med Hanna och Pierre och en fantastisk middag på House Ming, med tillhörande intressanta diskussioner.

Jag sammanfattar helgen som lyckad och intensiv, och är som sagt var sugen på att göra om det någon gång i början av nästa år. För er som vill ta del av vad som hände kan ta en titt på Samlat och länkat från knytkonferensen Sobra|tankar 2011. Där finns video, presentationer och andra länkar som rör årets upplaga av Sobra|tankar.

Dags att montera vattenfilter

När man bor på landet får man se till att vattenförsörjningen fungerar och är bra på eget initiativ. Nu är det dags för oss att installera ett nytt vattenfilter.

Vi är ganska lyckligt lottade, eftersom vi har tillgång till två brunnar på vår gård. Den ena för bostaden, och den andra för att förse stallet med vatten. Tyvärr är det så att den brunnen som vi använt för bostaden inte har tillräckligt tillflöde av vatten, vilket gör att vattnet tar slut allt som oftast. Den andra brunnen till stallet har betydligt bättre tillgång till vatten. Därför tänker vi nu göra i ordning så att vi ockå kan ta vattnet från den brunnen.

Detta innebär att vi skaffat ett filter som klarar av att rena den mängd vatten som vi kommer förbruka i stall och två bostadshus. Det filtret vi valt kommer från Europe Vattenrening. Är inte säker på att det var det billigaste stället, men det kändes ganska tryggt. De har hjälpt oss att välja rätt filter genom en intervju och en vattenanalys. det gäller till exempel att filtret fungerar mot en hydropress i detta fall. Hydropressen har samma funktion som ett vattentorn. Vattnet fylls i en behåller som har en gummiblåsa i sig. När vatten pumpas in  i hydropressen trycks blåsan ihop. När du öppnar en kran expanderar blåsan igen och vattnet trycks ut ur kranen.

Att koppla in filtret innebär en hel del klurande på vilka vinklar, kopplingar och annat som behövs. Vi pratar dimensioner och längder åt alla håll och kanter. Dessutom skall det vara lätt att göra service på den ingående komponenterna i systemet, så man får tänka efter var man har kranar exempelvis. Dessutom måste materialvalet vara rätt, speciellt innan vattnet gått genom filtret då det kan vara aggressivt. Sedan gäller det att kontrollera dimensionerna på de gamla installationerna, för det kan skilja sig en del mot nuvarande standard.

Vattnet kommer gå genom filtret, och en massa för att anpassa pH-värdet. I filtret finns lager av olika massor som förbättrar vattnet på olika sätt. Massan för pH-korrigeringen måste fyllas på efterhand. För att den andra filtermassan skall hålla sig fräsch spolas filtret baklänges en eller ett par gånger i veckan. Denna bakspolning görs automatiskt i vårt filter. Vid bakspolningen blandas vattnet med en saltlösning som regenererar filtret så att det håller längre och massan återställs. Vi vårt fall har vi en behållare som rymmer ca 200 liter salt. Varje spolning kommer förbruka ca 6 kg salt.

Till helgen ansluter vi filtret så får vi se hur vårt vatten förbättras.

Har du funderingar så ställ frågorna, så får vi se om vi kan hitta svar på dem.

LUCK – Här och nu

Under sommaren har jag flera gånger träffat Johan Lange (@JohanLange) med flera och diskuterat LUCK-konceptet. Johan har också tålmodigt svarat på tankar om funderingar. Nu känner jag att jag vill utvidga med frasen ”Här och nu”.

För att illustrera mina tankar tänkte jag ta till en fiktiv berättelse, och skapa ett scenario. Sedan gör vi en analys och ser vad vi skulle kunna göra bättre.

Hushållsmaskinsföretaget Fiktiva

Låt oss säga att det här utspelar sig på hushållsmaskinsföretaget Fiktiva. De har en serie dammsugarrobotar som ständigt förbättras. En funktion man har är möjlighet att uppdatera den med ny programvara som man kan ladda ned från Internet.

På företagets tekniska kundtjänst jobbar Stina. Hon tar emot kundsamtal via telefon när om något problem har uppstått. Den här morgonen har det varit lungt, och hon tar en vända till kaffeautomaten, där hon stöter på Konrad som arbetar med företagets webbplats. Konrad berättar att han igår plockat bort dammsugarroboten 6701 med tillhörande programvarufiler, eftersom den inte är aktuell längre.

Då sätter Stina nästan kaffet i halsen.

– Men varför har inte jag fått information om detta?! Då kan man väl inte uppdatera den roboten längre? Den modellen har ju varit jättepopulär.

Konrad berättar att han bara gjort det Bengt sagt åt honom att göra. Stina vänder på klacken och går med bestämda steg tillbaka till sitt skrivbord, och lyfter telefonen för att slå numret till Bengt.

Hon undrar irriterat varför de tagit bort filerna utan att hon fått någon som helst information. Bengt förstår problemet och berättar att det snart kommer nya rutiner med checklistor så att det inte skall missas att prata med kundtjänsten till nästa gång. Dock dröjer det ett par månader innan listorna är klara.

Vad hände här?

Låt oss stanna där och fundera vad som hände. Jag skall försöka se det ur ett LUCK-perspektiv, och fundera lite på vad som kunde gjorts annorlunda. Har du idéer så kommentera det i anslutning till det här inlägget.

Det första är att Stina känner sig förbigången för att hon inte fått information. K:et (Kognition) gör sig påmind genom att reptilhjärnan slår igång och hon blir arg och irriterad. När hon ifrågasätter Konrad kommer han också gå i försvar när hans reptilhjärna reagerar, genom att han försöker flytta ansvaret till Bengt. När Bengt blir uppringd går också han in i ett slags försvar och meddelar att det kommer rutiner som skall förhindra det. Tre personer går i försvar och skapar säkert lite dålig stämning.

Vad kunde gjorts annorlunda här?

  • Kanske Stina kunde berättat på ett annat sätt för Konrad så att han inte går i försvar (C – Coachande förhållningssätt).
  • Konrad kan sätta sig in i vilka oförutsedda problem det orsakar Stina, och försöka leta efter en gemensam lösning (C).
  • Bengt inser att det är ett problem, men han väljer att hänvisa till kommande aktioner för att rätta. Problemet kommer finnas under tiden, så han kanske skulle ställa frågan till Stina vilka förslag till lösningar hon har på detta (C).
  • Konrad kunde använda det sociala intranätet och när han satte igång arbetet med att ta bort hemsidorna skriva en kort, kort notis. Då kanske Stina hade kunnat uppfatta den och ifrågasätta den innan det satts i verket (U – Utvecklande internetvertyg).
  • Bengt hade kunnat meddelat via det sociala intranätet att man kommer göra förändringar i produktutbudet och plocka bort några paneler. Detta innan uppgiften gavs till Konrad. Det hade gett möjlighet till medarbetare att agera (U).
  • När man upptäcker att något gått på tok här, och att resultatet inte blivit det förväntade borde det ges möjlighet att rycka i nödbromsen. Bengt skulle samla ihop ett team för att se vilka lösningar som finns för att åtgärda problemet så snart som möjligt, så att inga kunder hinner drabbas. Även om uppdateringarna är få av robotarna så blir de kunder som drabbas av att det inte fungerar irriterade, vilket leder till en sämre relation till Fiktiva (L – Lean).

Här och nu

Min egna slutsats är att Stina, Konrad och Bengt skulle agera utifrån ett ’här och nu’-perspektiv, och tänkt på att man har en reptilhjärna som triggar en försvarsställning (K).

Inte titta bakåt på vem som tagit beslutet eller utfört uppdraget (no blame, L), inte på vad som kan göras sedan (kunderna drabbas nu, vilket påverkar Stinas arbetsvardag). Genom att ändra frågeställningen till hur vi tillsammans skall lösa det här kan det vara så att en sedan-lösning är god nog. Det ser man efter en gemensam sittning där inblandade kan analysera problemet. Det kan också vara så att lösningen finns två minuter bort (C).

Arbetar man på Fiktiva på att berätta lite vad man kommer att göra, gör och har gjort kan man fånga upp sådant som inte faller in i rutinerna. Det kommer alltid finnas sådant som ramlar utanför de dagliga rutinerna. Genom att ha en transparens i arbetet man utför ökar möjligheten att fånga upp liknande problem. Det kan dessutom skapa ett klimat där det är OK att komma med förslag. Någon på den administrativa delen som tittar in på utvecklingens informationsflöde kan komma med den där innovativa idéen som ledningen så länge eftersökt från teknikerna (U).

LUCK – här och nu

Här och nuMed LUCK – här och nu – hade många problem på Fiktiva kunnat undvikas. Jag tror man skulle ökat kapaciteten på varje individ, och inte minst på teamet. För teamet blev plötsligt en blandning mellan avdelningar som inte till vardags är ett team. Är alla medvetna om att:

  • K kan göra att vi går i försvarsställning
  • C på rätt sätt skapar en delaktighet och att vi tillsammans letar efter en lösning
  • U skapar ett informationsflöde som aktiverar och engagerar
  • L betyder att vi inte ställer någon till ansvar om något skulle råkat bli fel
  • Vi kan gör allt Här och nu

Då tror jag man har ett företag där många vill jobba, med hög innovationsgrad och en naturlig strävan att alltid vara bäst.