Mikael Karlsson - Silvaskog

Skogsexkursion om Lübeckmodellen

Idag har vi varit på utflykt utanför Fjärås för att lära oss mer om Lübeckmodellen. Vår guide i skogen var Mikael Karlsson från Silvaskog. En intressant  dag med många tankar med hem. 

Lübeckmodellen är en variant kontinuitetsskogsbruk, där man plockhugger träd. Utgångspunkten är att man anpassar skogen till ståndorten, och låter det trädslag som har den som naturlig växtplats dominera. Detta ska ge en blandskog med de naturligt bästa förutsättningarna och en ekologisk stabilitet. Skogen blir flerskiktad, det vill säga att skogen har träd av alla åldrar.

Även en skog som brukas enligt trakthyggesbruk, med kalhyggen, har skog i de flesta åldrar, men fördelat i de olika bestånden över en skogsfastighet. Här finns samma virkesförråd, men fördelat jämt över hela fastigheten. Dessutom låter man det fördelas på fler trädslag, som skall vara bättre anpassad till trädgruppens ståndort.

Här förklarar Mikael Karlsson (bilden) mycket snabbt vad Lübeckmodellen innebär.

Bara värdefulla träd hanteras

Ur en ekonomisk synvinkel gör man i princip bara åtgärder  på träd som ger avkastning. Det betyder att man bara hanterar träd som är lite grövre. Större dimensioner ger bättre ekonomi, eftersom fällning och kvistning av ett grovt träd tar ungefär lika lång tid som ett klent, men ger fler antal kubikmeter virke ut från skogen. Träd med liten diameter hanteras inte alls, vilket gör att man inte har några kostnader för röjning och låga kostnader för gallring. Dock ger det dyrare kostnader för avverkning av enstaka träd över större större areal, men den kostnadsökningen skulle kompenseras med att röjning och plantering inte kostar något.

När det gäller plantering låter man skogen självföryngras, med påståendet att det bäst anpassade plantmaterialet är det som själv väljer att växa där. Som sagt var skulle man då också spara in pengar på att slippa köpa plantor och betala för plantering. Skulle det bli problem med självföryngringen kan man gå in och plantera vissa områden, eller hägna in för att slippa betestrycket.

Dominanta träd viktiga

Modellen arbetar aktivt med de dominanta träden. Man ser också till trädgrupper och inte hela bestånd. För varje grupp av träd letar man upp den dominanta och bedömer denna. Är den av bra kvalité? Är den avverkningsmogen, och är de ekonomiska förutsättningarna rätt. Det går bra att vänta några år innan man bestämmer sig  för att avverka tills det är mer ekonomisk fördelaktigt.

Skulle det dominanta trädet vara av dålig kvalité gallrar man ut den för att den näring som det trädet tar skall frigöras och komma de andra träden tillgodo.

Träd som är undertryckta kring ett dominant träd av bra kvalité rör man inte. Ofta är detta små träd, som inte påverkar det dominanta trädets tillväxt och näringsupptag. Detta visas genom att titta på årsringarna på ett undertryckt träd, som är mycket täta, vilket skulle bevisa att näringsupptaget är mycket litet. Hanteringen av dessa små träd är dyrt, då medeldiametern är liten. Trädet är inte till någon belastning för beståndet, och det gör inget om det självdör. Om det inte dör har det istället goda möjligheter att bli ett kvalitetsträd när dominanten väl avverkas genom att det på ett naturligt sätt skapats kvistfritt tätvuxet timmer.

Ett träd som däremot konkurrerar med det dominanta trädet genom att vara nära i storlek kan gallras bort för att gynna dominanten.

Stickvägsnätet är fast

Stickvägarna läggs med fördel ut med 40 meters avstånd. Det kommer vara ett fast vägnät, eftersom skogen mellan vägarna kommer vara fullskiktade. Mellanzonen manuellhuggs, vilket i en fullskiktad skog ofta innebär grova träd som kräver mindre insats per kubikmeter.

Markkompakteringen hålls på de fasta stickvägarna.

Vi började i en referensskog

Det första beståndet vi tittade på var en självföryngrad, fullskiktad blandskog som varit orörd i 100 år. Det var tydligt hur de äldsta träden som haft gott om utrymme vid ung ålder hade fått grova grenar medan många av de yngre träden blivit naturligt raka och kvistfria genom att de vuxit upp i trängre skog. Skulle denna skog varit brukad enligt Lübeckmodellen hade förmodligen de äldsta, krokiga och kvistiga träden var bortgallrade i ett tidigare skede (om de inte sparats som evighetsträd). En vacker skog med mycket blåbärs- och lingonris där kontinuitetsbrukande kändes rätt självklart.

Sen fick vi se ett antal enskiktade, grandominerade bestånd som gallrats en första gång för att ställas om till Lübeckmodellen. Här var det tydligt att bara för att granarna planterats samtidigt så var de inte lika stora. Den stora skillnaden mot traditionella trakthyggesgallringar var att de undertryckta träden fått stå kvar. Vid omställning från trakthyggesbruk görs ingenting i bestånd under 30 år. Det naturliga urvalet styr då vilka träd som blir dominanta och som passar för växtplatsen. Röjning som det pratas så mycket om idag skulle inte behövas, utan bara vara ett sätt att tvinga på ett för växtplatsen onaturligt trädslag. Vill björken komma istället för granen, låt den göra det, vi vet ändå inte vilket trädslag som kommer att betala sig bäst i framtiden. Riskerna sprids genom att ha en blandad skog. Onekligen en intressant tanke då prisbilden på senare tid svängt från bäst betalt för barr till löv.

Passar det oss?

Det återstår att se. Vi skall titta på vår skog och fundera om det är en modell som passar oss. Kanske på valda delar av fastigheten. Det är helt klart intressant att arbeta mer med naturen och det den själv vill göra, och inte föra in allt för exotiska trädslag för att vinna diametertillväxt.

Läs gärna Silvaskogs Lilla skogspraktika för att få deras uppfattning av skogsbruk.

Jag tog och gick en runda i skogen dagen efter vår skogsexkursion och funderade vidare.


  • Skogsbrukare

    Finns det någonstans där man dokumenterat hur det fungerar på lite längre sikt, typ 40-50 år? Att gallra en gång är ju en sak, men frågan är ju vad som händer på sikt.
    Hur blir produktionen?
    Hur länge har Silvaskog tillämpat systemet?

  • Jag vet inte, och skulle också vilja se det. Antar att det finns varianter i Tyskland som kan vara intressanta att titta på. 

    Lübeckmodellen kom till i början av 80-talet som dokumenterad modell om jag förstått saken rätt, så det kanske inte finns väldokumenterade resultat än?
    Det finns många frågor som man skulle vilja se siffror och kalkyler på.

    //Christian

  • Mikael

    Hej! Jodå – det fins en herre utan för Katrineholm som varken kalhuggt eller planterat en planta på 50 år – endast skörda, skördat o skördat… 5000m3sk/år (ifrån ca 1000ha) 

    I tyskland har det dokumenterat det hela mycket väl – vi kommer att ha en studieresa dit i Oktober  – se vårt ”kallendarium” på hemsidan för vidare info.

    Lägreprokduktion – kanske mätt i m3sk –  ej mätt i SEK/Ha

    Med vänliga hälsningar – Mikael Karlsson, Silvaskog

  • Planeras det inte en exkursion till Katrineholm?