Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Se den: Jorden är en levande organism

Den här filmen är värd var enda sekund av din tid. Ta dig 12 minuter och lär dig mer om vad som händer i jorden som din mat kommer ifrån.


Det är det här vi vill uppnå med det vi gör i Sundhult och inom Solskensfarmarna,

Det är för att ge matjorden bästa förutsättningarna att få rötterna från växterna att nå långt, långt ner i jorden som vi vill ha höns gående på våra marker. Tillsammans med betande djur ger det ett naturligt och ekologiskt gödsel som ger växter som kan ta upp mer näringsämnen och mineraler ur jorden den lever i.

Just nu är vi på jakt efter en djupkultivator för att se om den kan fungera för att luckra jorden på djupet och samtidigt behålla ytan för gräset så väl det går. Det betyder bättre möjlighet att lagra vatten och bli mindre känslig för torra perioder och bättre inlagring av kol.

Det är dags att skifta fokus på att titta på växterna och koncentrera sig på att mata jorden. Då kommer växterna att trivas.

Resultatet är växter som kräver mindre vatten från ytan och blir mer näringsrika.

Nu är det dags för höns i Sundhult

Den som följt oss på bloggen under en längre tid vet att vi varit på gång att skaffa höns, och nu är det dags.

Det är onlinekursen som inspirerat oss att ta det vidare nu, framförallt för att använda hönsen för att förbättra matjorden på markerna.

För att bygga matjorden runt om på den brukade marken kommer vi ha en äggmobil som hönsen skall bo i. Det gör det annorlunda mot hur vi tänkte från början.

Mobil hönsgård med färskt grönbete

Hönsen kommer få en egen husvagn fylld med värpreden och sittpinnar. Äggmobilen, som den kallas, kommer stå i en mobil hönsgård på ca 600 m² begränsad med elnät. Den mobila utgården flyttas ungefär varannan dag, vilket gör att hönsen hela tiden får tillgång till färskt grönbete.

Höns kommer sprätta runt i området, och på så sätt minska exempelvis mossa. Själva äggmobilen har ett golv av grovt nät som släpper genom spillningen, så över hela det område där hönsen går kommer det att gödslas på ett naturligt sätt. Det hjälper oss bygga en bättre matjord som kan binda mer kol från luften och ge bättre och mer näringsrikt gräs till Solskensfarmarnas highland cattle, vilket är precis det vi vill göra.

Vi skall bygga äggmobilen av en husvagn

Begagnad husvagn som skall bli äggmobil

Vi har nu införskaffat en gammal skrotfärdig husvagn från vilket vi skall ta underedet och bygga en äggmobil på. Storleken blir runt 4,8×3,5 meter och kommer ha reden och sittpinnar för 350-400 höns. Nu kommer vi inte ha så många höns. I alla fall inte till att börja med, men det finns möjlighet att expandera till det. Modellen lånar vi från Ridgedale Permaculture som byggt flera stycken och förbättrat modellen för varje gång. Det betyder att vi har något beprövat att utgå ifrån.

Färska grönbetesägg blir ett resultat

Något som hönsen kommer att ge oss är ägg. Massor av ägg! Det blir inte vilka ägg som helst, tack vare att de går på nytt grönbete hela utomhussäsongen. Det gör att det kommer bli ägg som nog är svåra att hitta i en vanlig affär, och de blir extra näringsrika.

Sundhult Grönbetesägg

Vi kommer att sälja ägg, och funderar på att öppna upp för möjligheten att prenumerera på ägg.

Skulle du vilja få färska grönbetesägg med jämnt mellanrum? Då får du höra av dig och teckna dig på listan för att säkra upp att just du får grönbetesägg.

Vi tänker köra igång direkt

Vi är på gång för fullt för att kunna få höns på markerna i vår för att bygga jorden. Det hänger lite på om vi kan få tag i de höns vi vill, vilket kan bli en utmaning eftersom vi är lite sent ute.

Är detta vår skattkarta?

Den onlinekurs vi går ger oss nya tankar och gör att vi ser på gården och dess möjligheter på ett nytt sätt.

Frågan är om kartan över gården är en skattkarta om vi tänker om och planerar rätt?

Titta bakåt för att se framåt

Kursen gör att vi ser på våra marker på ett nytt sätt, Trots att vi brukar väldigt små bitar jämfört många moderna lantbruk så finns det möjligheter att göra något riktigt bra. Speciellt om vi hämtar inspiration från de som brukat markerna en gång tiden. På den tiden hade man flera olika djur som samverkade för att få ett bättre utbyte, från såväl djuren som från odlingar. I skogsbygden användandet av markerna har under många år gått ut på att hålla markerna öppna i stället för vad de faktiskt kan ge oss i utbyte.

Planera, mäta och räkna

Med de kunskaper som kursen gett oss får vi börja planera hur vi kan använda och förändra bitarna på ett nytt regenerativt sätt för låta ekologiska system vara en viktig del. Vi får mäta längder, arealer och räkna vilka djur som kan passa in och hur många de kan tänkas bli. Allt behöver in i kalkylark för att se att tänkta investeringar och kostnader kan täckas av vad djur och mark kan ge oss.

Dessutom att vi får en rimlig lön för det arbete som krävs för att få hela verksamheten att snurra.

Frågan är alltså om vi kan hitta de dolda skatterna när vi tittar på kartan över de öppna markerna i Sundhult.

Vad tror du?

Salatins tre E:n

Joel Salatin höll ett intressant föredrag hösten 2018 som är mycket intressant att lyssna till.

I den diskuterar han tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Han utvecklar dessa tre E:n och förklara varför vi behöver göra annorlunda.

Han förklarar tydligt varför vi behöver kor och andra djur, inte minst som en del i att minska CO₂ genom att får ner den i marken med hjälpa av de ekologiska systemen.

Han förklarar varför BNP är ett uselt mått att mäta och varför vi skall leta fler icke-tekniska lösningar för problem.

Han förklarar varför vi skall samarbeta för att det är ett smartare nyttjande av resurser och få ekonomisk behållning av det. Framförallt genom lokala lösningar.

Helt klart en föreläsning värd att lyssna på.

Suger upp kunskap som en växt som får mycket näring

Jag (Christian) är en person som är nyfiken och gärna vill lära mig en hel del innan jag påstår att jag kan något. När vi nu är delägare till en djurbesättning genom Solskensfarmarna kände jag att jag måste lära mig mer det. Jag och Hanna har i många år pratat om att utveckla Sundhult med djur, och eftersom hon gått naturbruksgymnasium så är det hon som drivit den delen av gården.

Nu är det dags att för mig att skaffa så mycket kunskap att vi kan ta bra beslut tillsammans. Det har gjort att vi hoppat på en spännande onlinekurs.

I slutet på 2018 har jag läst och tittat videoklipp om olika metoder och det är ett par saker som fångat mitt intresse.

Alan Savorys metod för att restaurera landskap

Det som ganska snabbt dyker upp på radarn är Alan Savory och hans TED-talk där han visar att betande djur kan få marken att växa bättre. Det är till och med så att områden som omvandlats till öken åter kan få gräs genom betande djur och genom att efterlikna deras naturliga beteende. Det ekologiska kretsloppet börjar då arbeta för att återställa markerna genom att bygga upp jorden.

Frågan är hur det är möjligt att få mer gräs om du har fler djur som betar marken, borde det inte vara tvärtom? Alan ger svar.

Joe Salatin har en spännande multifarm

En annan person som blippar in är Joe Salatin och hans Polyface farm i USA. Genom att ha flera olika djurslag som samverkar bygger de upp jorden.

Hans lantbruk är plöjningsfritt, vilket minskar utsläpp av exempelvis CO2, eftersom kol läcker ut i atmosfären varje gång som jorden vänds upp och blottas av plogen. Genom att bruka på det här sättet, med betande djur, binds mer kol efterhand som jorden ökar sin mullhalt.

”Permakultur” är ett ord som dyker upp ofta

Ett ord som dyker upp i många texter är ”permakultur”, och riktigt vad som läggs i det ordet och brukningsmetoden är svårt att få grepp på. Speciellt om jag tar steget från köksträdgård till att titta på en hel gård. Någonstans pratas det om att använda växter som är fleråriga, men hur och vilka?

Många frågor behöver svar

Som du förstår har det blivit många nya frågor som jag vill ha svar på. Det låter väldigt bra när jag läser texter och tittar på videoklipp, men jag har lite svårt att få en samlad bild. Dessutom är det utländska exempel, och hur fungerar metoderna i kalla Sverige?

Jag hittade snart till Ridgedale Permaculture, en gård som engelsmannen Richard Perkins byggt upp i värmländska Ämtervik med de här metoderna. Han har också skrivit en bok om hur de startat upp sin verksamhet på gården.

En bok med goda recensioner

Jag tittade på om det vore intressant att köpa och läsa boken ”Make small farms work”. Läser jag recensionerna för boken hittar jag bland annat Alan Savorys namn:

“Industrial chemical agriculture, producing twenty times as much dead eroding soil as food needed every year, is the most destructive industry of mankind – more so than fossil fuels or any mining.

Developing a new biologically-based, and holistically managed, regenerative agriculture is imperative if civilization as we know it is to survive.  I heartily recommend Richard Perkins’ book for all socially conscious new and old farmers.”
 
Allan Savory. President, Savory Institute & Chairman, Africa Center for Holistic Management


Bland citaten hittar jag också ett från Fjällbetes Jörgen Andersson som jag tycker är riktigt bra:

”Richard and Yohanna are an invasive species in Sweden; threatening to destroy our traditional culture of hopelessness. This book may seem harmless, full of sweet pictures and practical advice for small farms, but it is actually spreading revolutionary seeds that jeopardise agribusiness and the alienation between people and nature.  

Romantic dreamers have been advocating rural livelihoods before, whilst struggling to make a living off the land. Ridgedale Permaculture seem to actually know what they are up to.

These folks are walking the talk of Holistic Management, enabling them to manoeuvre within complexity without losing sight of what they really want to achieve. So, good people, if you are standing up for your rights as victims of your circumstances, stay away from these people, and this book.”
 
Jörgen Andersson (Fjällbete) Nordic Savory Hub

Visst blir du sugen på att läsa boken?

Jag tycker i och för sig att det är lättare att ta till mig saker när jag kan lyssna på personer som berättar och delar med sig av sin kunskap, och som tur är kunde jag få det här också.

Det slutade med kurs hemma framför tv:n

Richard Perkins håller onlinekurs

Richard Perkins har gjort en onlinekurs som du läser i din egna takt. Den kostar en del pengar och jag tvekade länge om innehållet håller god nivå så att pengarna inte bara kastades i sjön. Till slut slog jag till och fick med mig Hanna framför tv:n för att lyssna på vad vad Richard har att säga.

Kursen har tretton moduler

Kursen är uppdelad i tretton moduler, eller kapitel:

  1. Kontext & introduktion
  2. Skapa en holistisk kontext
  3. Kartor och landskap
  4. Keyline design
  5. Vattensystem
  6. Träd & buskar
  7. Bygga infrastruktur, staket och stängsel
  8. Betande slaktkycklingar
  9. Ägg från grönbeteshöns
  10. Gräs och bete
  11. Grönsaksträdgård utan att gräva
  12. Föda jorden
  13. Gårdsekonomi, marknadsföring och planering

Vi har precis börjar på kapitel 6, och hittills har det varit mycket inspirerande, informativt och lärorikt. Vi vill hela tiden framåt för att få en bättre helhetssyn på allt.

Blandat med föreläsningar, fältstudier och litteratur

Kursen innehåller alla delar. Richard har spelat in matnyttiga föreläsningar som blir teoripass. Till detta lägger han till blanda annat fältvandringar på sin egen gård . Vi har följa med på en 2,5 timma lång rundvandring. Väldigt intressant att få se hur det ser ut på en plats där konceptet körts från en ”vanlig” gård till den vision som teoripassen förmedlar.

Till detta skall vi parallellt arbeta med att skapa underlag för vår egna gård. Det ingår pass i kursen om hur vi kan använda verktyg som Google Earth för att rita kartor som endel i att bygga vårt underlag.

Vi bjuds även på en hel del tips om fördjupningar i videoklipp, olika texter och böcker.

Vi vill köra igång nu!

Det är så inspirerande att vi vill köra igång meddetsamma. Vi har redan nu massor av idéer om vad vi kan göra, och en hel del förslag på hur vi skall lösa det. Det här gäller för Solskensfarmarna, men framförallt hur vi kan utveckla vår egna gård, Sundhult.

Rapport över solelsproduktion december 2018

Det blev en mörk avslutning på året igen. Anläggningen producerade bara 33% mot det beräknade snittet för december. Å andra sidan spelar det mindre roll då detta är en månad med väldigt låg solelsproduktion, eftersom det är få soltimmar.

Vi skaffade en drönare som kom till Sundhult i början av månaden, och därför vet vi att det varit få dagar med sol, för vi har väntat och väntat på dagar som ska ge riktigt fina bilder över våra marker, men vi har fått vänta. December producerade ca 3,5 gång mindre mängd energi jämfört med november. Ännu ett bevis på hur viktiga soltimmarna är.

Dagsproduktion december 2018

Totalt på helåret blev det ungefär beräknad produktion, endast 1,5% överskott. Detta den fina sommaren till trots. En stor anledning till detta är februaris produktion som i princip försvann helt pga snötäckta solpaneler.

Sedan anläggningen startades i maj 2016 har den producerat 96% mot beräknad mängd. Helt okej tycker vi.

Solceller - Produktion december 2018

Här är data för december månad:
Maximal produktion för en dag: 10,43  kWh (5:e november)
Medelproduktion för dag i december: 2,02 kWh
Minsta produktion för en dag: 0,08 kWh (17:e december)

Totalt producerat i december: 62,68 kWh (127 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2018: 12,40 MWh (184 kWh mer än beräknat)

Alla rapporter

Solceller - Produktion december 2018

Rapport över solelsproduktion december 2018

Det blev en mörk avslutning på året igen. Anläggningen producerade bara 33% mot det beräknade snittet för december. Å andra ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion november 2018

Rapport över solelsproduktion november 2018

Tre år på raken har vi nu hamnat på en solelsproduktion runt 200 kWh för november månad. Det är lägre ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion oktober 2018

Rapport över solelsproduktion oktober 2018

I oktober mer eller mindre prickade vi beräknad produktion av solel för månaden. Det betyder att vi redan nu kan ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion september 2018

Rapport över solelsproduktion september 2018

Sätter mig några dagar in i oktober för att göra förra månadens solcellsrapport och matar in siffrorna i mitt kalkylblad ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion augusti 2018

Rapport över solelsproduktion augusti 2018

Några dagar in i augusti tog den soliga sommaren slut, och plötsligt har vi nästan höst på en gång. Det ...
Läs hela rapporten
Produktion juli 2018

Rapport över solelsproduktion juli 2018

Allra bästa månaden någonsin jämfört mot beräknad, 125%. Det ger +772 kWh sett på perioden från januari-juli, vilket är ungefär ...
Läs hela rapporten
Laddar…

Ut med det gamla, in med det nya

Det är en bra sammanfattning av mitt (Christians) 2019. Några projekt har avslutats och det är dags på allvar att tag i några nya. Extra skönt är det med ett speciellt avslut, fibernätet i bygden.

Vårt fibernät började att byggas hösten, och våren 2018 blev det extra intensivt. Fram tills dess var det gräventreprenörerna som arbetat i projektet. I början av året kom även fiberteknikerna igång och då blev det extra intensivt. Samtidigt var det bygglov, tillstånd från Trafikverket och mycket, mycket annat som skulle hanteras. Det där har pågått intensivt ända fram till oktober. Projektet är inte slut än, men det mesta i byggfasen är avslutat.

Känner mig stolt över vad vi åstadkommit

Fiberprojektet har upptagit mycket tankeverksamhet sedan 2012 då vi startade fiberföreningen, och jag har tagit på mig en drivande roll eftersom jag anser att det är en så otroligt viktig infrastruktur för oss på landsbygden. När jag nu ser vad vi gjort, hur det genomförts och ser slutet på byggfasen känner jag mig stolt över vad vi lyckats göra.

Fibernätet åt Byafiber byggs i bygden

Vi har verkligen lagt ner tid för att bygga ett robust fibernät och lyckats hålla tidsplanen och ser ut att klara budgeten också. Det känns fantastiskt bra.

Jag har dokumenterat mycket

Ett mål jag tidigt hade i projektet var att försöka vara väldigt transparent i vårt arbete för alla som är intresserade, även de som inte är med i vårt nät.

Det har resulterat i en hel del texter på föreningens webbsida, där jag tagit reda på och delat fiberkunskap och löpande berättat om framstegen i projektet. Det i sig har tagit en hel del tid, men har känts viktigt för mig.

Elbil är ett avslutat kapitel, två gånger om

Certifikat elbilskurs

2018 innebar också två avslut när det gäller elbil. Det första avslutet var att jag slutförde en distanskurs på Technology University of Delft. Kursen hade ett tidspann på 24 veckor och krävde en hel del arbete. Känner mig stolt att jag tog mig igenom kursen samtidigt som det var mycket annat som också skulle göras.

Christian föreläser om elbilen

Jag har verkligen fått använda mina kunskaper på olika sätt. Jag föreläst om elbilar, skrivit en text om miljöaspekter kring elbilen som blivit uppmärksammad och många är det som hört av sig på olika sätt för att diskutera elbil och få råd när de bestämt sig för att skaffa en.

Andra avslutet var när vi leasingen på elbilen gick ut och vi fick lämna tilbaka vår Nissan Leaf 30 kWh. Som tur är lyckades jag se en blänkare på Facebook om en ettårsleasing på elbil som skulle passa oss. Det ger elbilstillverkarna ännu ett år att få fram ”vår” elbil. Under 1½ månad var vi utan elbil. Det var en jobbig tid… 🙂

Solen lyste på Solskensfarmarna

En hel del tid blev avsatt för att arbeta med Solskensfarmarna också. Det blev en hel del måsten i och med den extremt varma och torra sommaren. Vi blev tvungna att stängsla nya bitar för att få bete till djuren, och det var en stort arbete att samla vinterfoder till djuren.

Solskensfarmarnas djur på nytt strandbete
Nytt strandbete vid Kalvsjön, Kärnebygd

Det blir inte alltid som planerat, men som Joar brukar säga till mig:

Du kanske inte gjort det du tänkte göra, men du har gjort det du skulle!

Som tur är har vi haft riktigt god hjälp av många bygden som har stöttat oss i sommar på olika sätt. Många har erbjudit oss att få ta foder på deras bitar. Det är så härligt när vi hjälps åt att lyckas, och ärligt talat är det den andan vi känner kring Kärnebygd just nu.

Fantastisk Solskensdag

Gunnar Rundgren talar på Solskensdagen 2018

Vi genomförde en Solskensdag som jag tyckte blev riktigt bra. Vi hade debattören och författaren Gunnar Rundgren på plats som lärde oss mer om mat. Det var väldigt skönt att få höra någon som verkligen grottat ner sig i ämnet ge oss fakta svart på vitt att det vi gör med Solskensfarmarna är på rätt väg.

Förutom det så var det många som var intresserade av solceller och elbilar också. En riktigt lyckad dag helt enkelt.

Mer bondekunskap

Jag har hela tiden sagt att jag inte är bonde, men nu är det dags att erkänna att jag blivit det. En anledning till att jag haft svårt att säga bonde om mig själv är att jag känner att jag har dåliga kunskaper på området.

Som tur är går det att råda bot på för en nyfiken själ som mig. När fiberprojektet lugnat ner sig tog jag mig genast tid att börja försöka lära mig mer vad vi kan göra för miljön här. Det gjorde också att jag och Hanna hoppade på en onlinekurs som heter Farm Scale Permaculture and Regenerative Agriculture Design som avslutning av året. Hittills har den varit väldigt inspirerade ur många perspektiv, och vi slås över vad många saker vi gjort rätt i uppstarten av Solskensfarmarna om vi jämför med utbildarens tankar.

Det är en kurs av en engelsman, på engelska, men det som är spännande är att han skaffat en gård i Värmland för att visa att hans metoder kring regenerativt lantbruk fungerar i praktiken.

Det kommer att ta ett tag till innan vi är klara med den kursen. Bara videomaterialet är ca 80 timmar, förutom texter och uppgifter som skall göras under tiden. Men fortsätter det vara lika inspirerande blir det enkelt att lägga tid på det.

Nya tag inför nytt år

I år känns det verkligen som att 2019 blir ett år av nystart. Låta hjärnan få fokusera på gården Sundhult igen, och ta några steg till i det som påbörjades 2014 när jag sa upp mig från min fasta anställning. Vi visade med fiberprojektet att det går att göra bra saker här, och med Solskensfarmarna kommer vi visa det ännu mer.

Solskensfarmarna är ett speciellt projekt. Vi kommer visa i praktiken att det går att driva företag på landsbygden. Det går att göra det i annorlunda former där ekologi, ekonomi och lokalsamhället är viktiga beståndsdelar.

Jag hoppas att jag får många möjligheter att få berätta om det under året. Redan året som gått har jag flera gånger fått berätta om vad vi gör, och jag känner redan att jag har mer att berätta nu. Mitt mål är att berätta mycket mer om det på bloggen, så att de som vill kan följa med i vad som händer.

Ja, 2019 ser ljus ut, speciellt för en solskensfarmare.

Vad binder mest kol – träd eller gräs?

I vår resa att inspireras och lära mer om hur vi kan producera mat som är smart för miljö och klimat har vi tittat ännu mer på hur vi kan minska utsläpp av olika växthusgaser, bland annat CO₂.

En fråga som dyker upp, är det bäst att vi har skog eller gräs på markerna för att binda kolet från koldioxiden?

Här har jag fått många aha-upplevelser och lärt mig att det finns mycket mer än vad ögat ser. Jag låter Tony Lovell förklara det för dig.

tony Lovell, Sustainable landmanagement från Fixing the future 2018 i Barcelona

Visst är det fantastiskt! Tänk att 90% av gräset finns under markytan där vi inte ser det. Där, djupt nere, pågår ett samspel mellan mikrober & svampar och det myllrar av liv.

Som Lovell säger i klippet beror mycket på hur vi människor brukar marken och hur vi har vår djurhållning. Genom att göra det på rätt sätt binder gräs väldigt mycket kol.

Många gånger pratas det om att skogen binder mycket kol, och det är sant. Det är lätt att säga mycket med anledning av ögat lätt kan se stora träd. Det är svårare att se det där 90% av gräset som finns under jordytan på en gräsbeväxt yta som brukats på rätt sätt.

Låt Joel Salatin berätta mer om gräs och solenergi

Joel Slatin – Cows, carbon & climate från TedX Charlottesville 2016

Joel Salatin är känd för hur han på Polyface farm i amerikanska mellanvästern i Virginia fått gården att producera väldigt bra just genom sättet hur han använder gräset. I klippet ovan berättar han pedagogiskt om hur boskap med rätt brukade marker är klimatsmart, om vi använder gräset på rätt sätt.

Blir det träd eller gräs?

Det är väl som vanligt inte en fråga om svart eller vitt. Här i skogsbygden har vi våra små hagar med träd, och kompletterar vi det med en vall som binder kol har vi en bra helhet med biologisk mångfald.

Ny generation Leaf i Sundhult

Idag har vi hämtat hem en ny elbil till Sundhult. En nästa generation av Nissan Leaf, som vi kommer leasa under ett års tid. Vid nästa årsskifte hoppas vi att vi hittat den bil som skall bli vår bil. Batterierna idag är så bra att de ger tillräcklig räckvidd, men vi hoppas att det kommer en elbil i lagom storlek som har dragkrok.

Nissan Leaf 40 kWh Tekna

Den modell vi kommer köra under det kommande året är den nya generationen av Leaf, en Nissan Leaf 2.0 40 kWh Tekna. Det betyder att det är modellen med det största utrustningspaketet. Utrustningspaketen på Leaf är basmodellen Accenta och mellansteget N-Connecta och den vi skall köra som alltså är Tekna. Paketet innehåller bland annat LED-belysning, större Bose ljudanläggning och intelligent adaptiv farthållare & körfältsstyrning. 

Ett års leasing

Vi hade tur och hittade en ett års leasing på en bilfirma i Malmö. För den gäller att det i leasingen ingår 1200 mil och vinter-/sommarhjul. Vi räknar med att köra mer än de mil som ingår, och då kostar övermilen 15 kr/mil. Trots övermil blir det en helt okej kalkyl för oss.

En perfekt lösning för oss

För oss var det en perfekt lösning, för vi vill gärna ha en elbil som får ha dra. Vi har behov av att kunna dra ett släp då och då efter bilen. Så är det på landet, och vi hemskt gärna kunna köra det med elbil också.  Visst, det drar mer energi, men om vi har en elbil som går 40-50 mil på en laddning gör det inget att den bara går en fjärde del med släp. En modern elbil borde kunna temperera batterierna så att det går att plocka ur bra med effekt.

Trevlig resa hem från Malmö

Nissan Leaf 40 kWh Tekna på bilfirman

Det är alltid spännande att ta en bil man aldrig kört för en längre resa. Nu är detta ”bara” en uppdaterad version av Leaf så mycket är bekant. Men det finns en hel del nytt att lära sig och hitta reglagen för. ProPilot som kan kör bilen åt dig, automatisk helljus etc.

Skall ta mig tid att titta lite i bruksanvisningen så att vi inte missar de bra finesserna, alternativt stänger av de som vi själva vill få kontroll över.

Många bra uppdateringar

Det finns uppdateringar som jag gillade på en gång. Som Apple CarPlay som fungerade riktigt bra, eller dödavinkelvarningen i bakspegeln. Ratten, och reglagen på den, är ett riktigt lyft från gamla Leaf. Tycker faktiskt instrumenteringen är bättre också.

Bagaget är rymligt

Många får för sig att bagaget upptas av batterier i en elbil, men här är det riktigt rymligt. När vi körde hem bilen låg alla sommarhjulen i inpackade där bak, utan att fälla några säten. 

Vår bil är en silverpil

Färgen var helt okej den också. De bilarna de leasade ut i den här kampanjen var begränsade till svart, vit eller den silverfärg som vi fick. Visst hade vi gärna tagit en färg som syns, men jag tycker att bilen passade rätt bra i silver. 

Blir en bil att trivas med

Känns som det här blir en bil vi kommer trivas med. Synd att den inte har tempererat batteripaket och kan utrustas med dragkrok.