Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Vet du var uttrycket ”Bilen, biffen, bostaden” kommer ifrån?

Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?

Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?

Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet  av biologen  och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).

Utredningen presenterades 2005

Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.

För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?

Vad hittar jag om Biffen?

I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:

Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.

Oj, då!

”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”

Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.

Att äta hållbart

Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.

Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan. 

Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.

Holistic Management – en nyckel

 En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Det här står att läsa på sidan 49.

Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället

Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen  och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?

Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.

Några saker att belysa

Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.

Hälsosamt kött till konsumenterna

Sidan 60:

Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.



Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.

Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.

Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap

Sidan 61:

För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.

Ett tydligt citat som visar att ordet  Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.

Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift

Sidan 62:

  1. Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).

Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.

Vidare på samma sida hittar du:

  1. Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.

  2. Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.

Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.

Stöd till ökad nötproduktion

På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:

Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.



Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.



Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.

Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.

Ställ om till S.M.A.R.T

I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:

S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:

1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter

Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:

Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:

  • Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.

  • Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).

  • Högre andel ekologiska livsmedel.

  • Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.

  • Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.

Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.

Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?

Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?

Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.

Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.

Nu river vi husvagnen

Nu är det dags att sätta ordentlig fart med att fixa äggmobilen till hönsen, som kommer i juni. Steg ett är att riva den gamla husvagnen för att bygga den ny äggmobilen på underredet.

Ni som följer bloggen vet redan att vi fick tag i en husvagn via en Facebook-annons.

Den är i rätt uselt skick, och nu när vi börjar riva syns det att den är lite skadad av dålig hantering. Nu gör det inte oss någonting, för hela rasket skall rivas. Det är bara underredet med boogie, drag och stödben som skall användas till den nya äggmobilen.

Nytt hus byggs ovanpå

Efter att allt är borta och vi gått över underredet kommer vi bygga en ny överdel som är lätt och anpassad för hönsen. Det blir sittpinnar och värpreden för minst 350 höns (antagligen fler)

Golvet blir ett nätgolv, så att hönsens gödsel kan ramla rakt genom ner på marken.

Det kommer bli en lucka så att vi kan stänga in hönsen över natten, så att de är säkra för rovdjur.

Till väggarna kommer vi använda plåt, och ramverket blir av trä.

Inspiration från Ridgedale

Det kan tyckas vara en galen idé och du undrar säkert hur det skall bli. Då kan jag berätta att vi inspirerats av Richard Perkins på Ridgedale farm i Värmland. Han har byggt flera olika varianter av den här typen av äggmobil, och det verkar som ett husvagnsunderrede är en av de bättre lösningarna.

Det är många som byggt på det här konceptet, så den är beprövad och fungerar väl. Varianten är också använts för att hålla höns enligt KRAV.

200 höns kommer i juni

I mitten av juni kommer det 200 höns av rasen brun Lohman till oss i Sundhult. Det kommer vara riktigt gått om plats då äggmobilen skall rymma 350-400 höns enligt djurskyddsbestämmelserna och regler kring KRAV.

Vi ser fram mot det, och det skall bli spännande att se om de kan hjälpa oss att bygga matjorden på våra marker. Der är huvudmålet att på ett naturligt sätt få gödsel spridd över markerna, samtidigt som hönsens naturliga krafsande vitaliserar odlingsytan.

Tanken är också att hönsen skall förse oss med ägg som du kommer att kunna prenumerera på. Alltså ägg från höns som går på nytt grönbete hela tiden. Äggmobilen skall flyttas frekvent (varje till varannan dag) så att de ny färsk mat varje dag.

Nyfiken på elproduktion för ett år

Jag har blivit mer och mer nyfiken på hur det ser ut med elproduktionen över ett år i Sverige. Magen säger att vi gör av med mer el under vintern än sommaren. Är det verkligen så?

Jag laddade hem data från Svenska kraftnät, SVK, och laddade ner för att skapa lite diagram och se hur det ser ut. Det fanns data för 2018 och är enligt Svenska kraftnät baserade på uppmätta timvärden för förbrukning och produktion som rapporteras till eSett.

Genast så ser jag att det stämmer. Vi gör av med mer el på vintern än sommaren. Från 15 655 GWh i januari till 9 516 GWh juli. Det stämmer ungefär med det Svenska kraftnät skriver på sin sida om säsongsvariationer.

Det jag funderar på är om det är kärnkraften som gör att vi klarar oss så bra vi gör under den kalla vintern.

I januari står kärnkraften för 39,7% av elproduktionen, och vindkraften för 9,67%. För juli står kärnkraften för 56,87% när vindkraften står för 33,64%.

Det beror så klart på hur det totala elbehovet ser ut, och det är som sagt var störst i januari och lägst i juli. Kärnkraften ligger på en hyfsad jämn nivå under hela året. Det är de andra energislagen som varierar för att täcka behovet och reglera effektbalansen. Speciellt vår vattenkraft.

Hur ligger det till med sol och vind över året

Tittar vi enbart på sol- och vindkraft är det inte så stor andel idag (2018). Solel gav mest under juli månad, men dock bara 29 GWh och ungefär 0,3% av produktionen. En försvinnande liten andel, när den borde kunnat ge riktigt bra.

Det jag noterar är att när vindkraften ligger lågt i produktion har solelen potential att kompensera.

Vindkraften har ökat ganska mycket de senaste åren (16,7 TWh enligt SVK för 2018) om vi ser på den officiella statistiken, och utgjorde 2017 11% av den totala produktion enligt statistik hos SCB. Med siffrorna från SVK är den siffran 11% för 2018 också.

Utveckling av elproduktion från vindkraft 1997-2017

Vattenkraft är vårt batteri

Helt klart är att vår vattenkraft är vårt elnäts batteri. Är det lägre efterfrågan kan vi fylla på vattenmagasinen för att använda när behov uppstår.

Vilken fantastisk resurs!

Den ligger och reglerar automatiskt för att balansera effektbehovet, så att det finns rätt mängd el att förbruka vid varje tillfälle.

En nackdel är möjligen att vattenkraften till största delen finns i norra Sverige, och en stor andel av förbrukarna i södra delen. Alltså krävs det en hel del överföringskapacitet.

Producerar mer el än vi gör av med

I Sverige producerar vi mer el än vi gör av med. Överskottet exporterar vi till andra länder.

När jag la in statistiken per månad i ett diagram ser det ut så här för 2018.

Utöver det sker det hela tiden export/import i elnätet mellan våra grannländer. Det sker ett utbyte där man hjälps åt att balansera effektbehovet och överföra elenergi mellan länderna och olika regioner i länderna.

Följ vad som händer i elnätet i realtid

Du kan se hela tiden vad som händer i vårt elnät. Svenska kraftnät har en sida de kallar ”Kontrollrummet” där du kan se balansfrekvens, import/export just nu, vilket håll elen flödar mellan länder och regioner och vad som producerar elen just nu.

Titta in i Kontrollrummet och undersök hur det ser ut just nu!

Stillat min nyfikenhet

Nu har jag stillat min nyfikenhet och kan bättre förstå diskussioner kring elenergi.

Visst borde vi kunna öka andelen solenergi?
Visst borde vi kunna ha mer vindkraft, som är rätt stabil för varje månad?

Dessutom blir jag mer nyfiken på att studera vilka möjliga typer det finns kring energilagring för att exempelvis vind och sol kan utgöra en ännu större del av vår elproduktion.

Inte minst för att placera energireserver nära förbrukarna och minska behovet av långa överföringskapaciteter vid effekttoppar.



Rapport över solcellsproduktion april 2019

Oj, vilken bra månad för solelsproduktion! Den fjärde bästa månadsproduktionen hittills, med ett resultat på 138% jämfört med beräknat. Nu ligger vi i fas med årsproduktionen igen!

Denna succémånad har gjort att vi kommit upp till 105% mot beräknad produktion för årets första fyra månader. Då har vi alltså missat februari helt som du minns.

Det var i slutet av april som både topp och botten kom med bara ett par dagars mellanrum.

Här är data för april månad:
Maximal produktion för en dag: 90,31  kWh (29:e april)
Medelproduktion för dag i april: 65,45 kWh
Minsta produktion för en dag: 7,98 kWh (27:e april)

Totalt producerat i april: 1963,46 kWh (170 kWh mer än beräknat)
Total produktion 2019: 2,82 MWh (55 kWh mer än beräknat)

Alla rapporter

Solceller - Produktion april 2019

Rapport över solcellsproduktion april 2019

Oj, vilken bra månad för solelsproduktion! Den fjärde bästa månadsproduktionen hittills, med ett resultat på 138% jämfört med beräknat. Nu ...
Läs hela rapporten
Rapport över solcellsproduktion mars 2019

Rapport över solcellsproduktion mars 2019

Den här månaden noterar vi för tredje året på rad hamnar marsproduktionen av solel på 700+ kWh medan den beräknade ...
Läs hela rapporten
Solceller - Elinstallation

Rapport över solelsproduktion februari 2019

Det här blev en månad med noll energiproduktion. Detta beroende på att vi gjorde ett byta av en brytare i ...
Läs hela rapporten
Rapport över solelsproduktion  januari 2019

Rapport över solelsproduktion januari 2019

Nytt år och ny solcellsrapport. Vi börjar detta år något bättre än föregående, även om det mer eller mindre tog ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion december 2018

Rapport över solelsproduktion december 2018

Det blev en mörk avslutning på året igen. Anläggningen producerade bara 33% mot det beräknade snittet för december. Å andra ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion november 2018

Rapport över solelsproduktion november 2018

Tre år på raken har vi nu hamnat på en solelsproduktion runt 200 kWh för november månad. Det är lägre ...
Läs hela rapporten
Laddar…

Använd Six Row Seeder för att så odlingsbäddarna

För att få bäddar som är jämt sådda, och där med lättare att sköta har vi skaffat Johnny’s seed Six Row Seeder.

Detta är en såmaskin som hjälper till att få jämt radavstånd, jämt avstånd mellan plantorna och rätt så djup. Dessutom går det kvickt att så fröerna för en hel grävningsfri odlingsbädd.

I det här videoklippet berättar Hanna (@hannaisundhult) mer om hur SIx Row Seeder fungerar och vilka inställningar du kan göra.

Rapport över solcellsproduktion mars 2019

Den här månaden noterar vi för tredje året på rad hamnar marsproduktionen av solel på 700+ kWh medan den beräknade månadsproduktionen ligger på 560 kWh

Mars är den månad som hittills gett bästa snitt jämfört med det beräknade medelvärdet som bygger på soldata 20 år tillbaka i tiden. Vår data baseras bara på tre år än så länge, och från juni kan vi räkna på fyra år.

Sämsta månaden har varit februari, och då missade vi alltså årets fina månad på grund av att omriktaren varit avstängd. Vi har valt att ta bort februari månad när vi jämför data för året, eftersom det blir missvisande. Så resten av året så kommer jämförelser och ackumulerad data för året visas utan februari.


Tittar vi på dygnsdata ser vi att vi hade omriktaren avstängd de första dagarna. Det var när februarirapporten skulle skrivas som vi upptäckte att den varit avstängd.

Detta följdes av ett antal dagar med snö, innan slutet av månaden bjöd på härlig vårsol.

Här är data för mars månad:
Maximal produktion för en dag: 68,18  kWh (19:e mars)
Medelproduktion för dag i mars: 23,55 kWh
Minsta produktion för en dag: 3,52 kWh (13:e mars)

Totalt producerat i mars: 730,11 kWh (170 kWh mer än beräknat)
Total produktion 2019: 0,86 MWh (55 kWh mer än beräknat)

Alla rapporter

Solceller - Produktion april 2019

Rapport över solcellsproduktion april 2019

Oj, vilken bra månad för solelsproduktion! Den fjärde bästa månadsproduktionen hittills, med ett resultat på 138% jämfört med beräknat. Nu ...
Läs hela rapporten
Rapport över solcellsproduktion mars 2019

Rapport över solcellsproduktion mars 2019

Den här månaden noterar vi för tredje året på rad hamnar marsproduktionen av solel på 700+ kWh medan den beräknade ...
Läs hela rapporten
Solceller - Elinstallation

Rapport över solelsproduktion februari 2019

Det här blev en månad med noll energiproduktion. Detta beroende på att vi gjorde ett byta av en brytare i ...
Läs hela rapporten
Rapport över solelsproduktion  januari 2019

Rapport över solelsproduktion januari 2019

Nytt år och ny solcellsrapport. Vi börjar detta år något bättre än föregående, även om det mer eller mindre tog ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion december 2018

Rapport över solelsproduktion december 2018

Det blev en mörk avslutning på året igen. Anläggningen producerade bara 33% mot det beräknade snittet för december. Å andra ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion november 2018

Rapport över solelsproduktion november 2018

Tre år på raken har vi nu hamnat på en solelsproduktion runt 200 kWh för november månad. Det är lägre ...
Läs hela rapporten
Laddar…

Snart finns Solbacken, Sundhult

Nu är det nära! Fredrik som är mätingenjör på Lantmäteriet var i Sundhult för att lägesbestämma en ny tomt som skall styckas av från Sundhult.

Tomten ligger precis intill Solgläntan och Kyrkledsbacken, och därför tycker vi namnet Solbacken passar bra.

Ingrid planerar ett bygge

Det är Hannas syster som planerar att bygga ett hus där. Det är ont om hus i bygden, så ett nybygge är alternativet.

Det som är spännande med bygget är att det blir ett modernt timmerhus. Ingrid hoppas att det kan stå klart någon gång under nästa år.

Då kan Ingrid få leva sin dröm här i Falkenbergs inland tillsammans med oss andra i Kärnebygd rote.

Process som pågått ett tag

Arbetet med att kunna få till en tomt har pågått ett tag. Bland annat behövdes strandskyddet upphävas på grund av en litet skogsdike 60 meter bort. Träd behövde fällas för att kunna gräva provgrop och få tillstånd för avlopp, förhandsbesked sökas från kommunen och tillstånd fås för ny utfart till Trafikverkets väg. Alla förberedelser är nu klara för att kunna få tomten avstyckad.

I förra veckan var alltså Fredrik från Lantmäteriet på plats för att lägesbestämma den nya fastigheten, och på bilden ovan ser ni hur han tillsammans med Ingrid och Hanna diskuterar vad gränsmarkörerna skall placeras.

Okej då, nästan grävningsfri odling

God granne till hjälp att avlägsna sten får B-raden

Nu har vi gått över ytorna med bredgrep där vi skall ha våra grävningsfria odlingsbäddar. Det har varit ett antal stora stenar som vi baxat upp. Till slut fick vi ge oss och kalla på lite hjälp för att få väck några bamsingar till stenar.

Vi har plockat upp en hel del sten när vi gått fram med bredgrepen och i den rad vi kallar A lyckades vi ta upp stenarna med handkraft.

Besegrade av stenar i B-raden

När vi kom till B-raden fick vi se oss besegrade av två stenar. Eftersom det skall bli permanenta bäddar kändes det viktigt att få bort stenarna så vi inte hugger i sten varje gång vi går över med bredgrepen.

Vi tar tag i problemet nu

Dessutom är det inte ovanligt att stenar kryper upp efter hand, så det kan bli ett problem som blir värre med tiden.

Vi vill inte heller att det skall bli stopp nedåt för rotfrukter och grönsaker som vill ner på djupet ordentligt.

Granne till hjälp

Vi har grannar med lite större maskiner som kan hjälpa oss att lösa sådana här problem, och som tur var kunde vi snabbt få tid att få undan stenarna. Grannar som ställer upp med kort varsel är guld värda!

16 bäddar är redo för odling

Arbetet med odlingsbäddarna går framåt. De 16 bäddarna i A-raden är klara att sås i, och det är tur. För nästa vecka skall det börja odlas ute.


Vi har börjat att lägga flis i några av gångarna mellan bäddarna. Resten kommer fixas så snart vi gjort mer flis med den nya flishuggen.

Arbetet med B-raden har påbörjats, där vi håller på gå över den med bredgrepen.

Nu kan vi jobba hårt och få flis

Woodland Mills WC88 - Monterad och klar för användning

Vi konstaterade att vi vill ha flis i gångarna mellan våra odlingsbäddar. Frågan var om vi skulle köpa flis på något sätt eller skaffa en flishugg för att fixa det själva.

Vi har tidigare använt spån och bark från vedhanteringen i gångarna vid odlingstunnlarna så vi vet att det behövs fyllas på varje år och det vi får från vedmaskinen räcker inte till de nya bäddarna. Eftersom vi har en del ställen vi vill städa upp ris på så blir en flishugg extra intressant.

Dessutom skulle vi kunna använda flis i egen kompostmix för att ge bra jord för bäddarna i framtiden.

Flis till djuren

Dessutom vill vi laborera för att se om vi kan göra en flis som kan användas för att ströa för Solskensfarmarnas djur. Här i skogsbygden har vi inte halm, men gott om skog, så för att vara mer hållbara och använda det vi har här skulle det passa bra om det fungerar.

Valet föll på en kanadensisk hugg

Jag såg ett videoklipp från Swedish Homestead där Simeon berättade om en polsk flishugg han skaffat. När jag läste i kommentarerna till det klippet hittade jag ett tips om en kanadensisk hugg som säljs i Sverige.

Jag hoppade in på den svenska webbsidan för Woodllands Mills och konstaterade att den här maskinen kändes helt rätt. En mindre välbyggd maskin som passar vårt behov och en svensk återförsäljare med reservdelar i lager som kan skickas snabbt.

Leverans på tre arbetsdagar

Efter tre dagar fick vi hem ett stort paket. Flishuggen var paketerad på en specialbyggd pall av järn, med en skyddsbur runt som också var av järn.

För att få en kompakt transportformat krävs en del montering innan flishuggen kan användas Det är bland annat inmatningstratten, som består av fyra plåtar som behöver monteras ihop. Utkastaren skall också skruvas dit.

Alla skruvar som behövs finns i den vattentäta tuben på huggen. Där finns också instruktionsboken med beskrivning på hur allt skall monteras och hur den hanteras.

Det tar en timma eller två att montera ihop flishuggen. Utkastaren kan vridas 360°, och längst upp finns en deflektor för att styra hur långt flisen skall kastas. När maskinen skall förflyttas kan den fällas ihop för att ta sig fram bättre i trånga utrymmen. Det gör också att utrymmesbehovet vid förvaring blir mindre.

Överdelen på på skyddet kring svänghjulet kan fällas ned för att komma åt och göra service på knivarna. Främre delen kan också fällas för att komma åt de tre remmarna som överför kraften från axeln till svänghjulet.

På svänghjulet finns det fyra knivar. Knivarna är vändbara för att snabbt kunna arbeta vidare även om en egg skadas. Dessa lossas enkelt med en invändig sexkantsnyckel.

I botten av maskinen finns en hydraultank som rymmer 20 liter. Inmatningshjulet drivs av en hydraulpump (du ser den ovanför tanken) och en hydraulmotor.

Hydraulmotorn har en riktningsventil som styrs av ett stort rött handtag vid inmatningstratten. Den har tre lägen, framåt – neutral – bakåt. Strax intill hydraulmotorn finns en hastighetsreglering för hur snabbt inmatningshjulet skall gå.

Inmatningen tar trädimensioner upp till 20 centimeter. Maskinen drivs av kraftöverföringen på en traktor, och det ingår en kraftöverföringsaxel i leveransen.

En annan finess som finns är ett fäste för att kunna ta med sig en motorsåg.

Bara att fylla på hydraulolja och justera höjden så att kraftöverföringsaxeln har en bra vinkel, sedan provade vi att göra flis på en gång.

Här nedan kan du se en genomgång av flishuggen av Woodland Mills, när de kör med en liten traktor på 32 hästkrafter. Flishuggen är designad för traktorer på 30 hästkrafter och uppåt.