Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Tolkningen av rapporten om elbilsbatteri är fel

IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en rapport om elbilsbatterier på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket som har tagits upp av bland andra Ny Teknik och Aktuellt. Jag har själv läst rapport, och precis som Chalmersprofessorn i innovation och hållbarhet Björn Sandén, drar jag inte riktigt samma slutsats som journalisterna.

Rapporten är en litteraturstudie, alltså en sammanställning av andra skrifter. Många av de skrifter som analyserats har några år på nacken, vilket har stor betydelse. Den är väldigt tydlig med att det saknas transparens för att kunna validera siffrorna, varför många icke säkra antagande måste göras.

I en av slutsatserna i rapporten står det

In general there is a lack of primary data regarding the production of batteries, something that could be improved upon by partnerships between LCA practitioners and the battery supply chain. More comparisons between different types of vehicles would be interesting.

Så det alltså en rapport som handlar om produktion av elbilsbatterier, som i slutsatsen menar att det finns dålig tillgång på data för att ge ett rätt resultat.

Det kryper lite i mig när en sådan rapport vinklas hårt.

Professor Sandén gör en bredare analys

Björn Sandén som leder arbetet vid avdelningen för Miljöanalys på Chalmers ger ett helt annat budskap än vad som basunerats ut i media. Han menar att ett byte till elbil alltid är motiverat av hänsyn till miljön, så länge den ersätter en fossilbil som används och inte bara står och samlar damm.

Rapporten jämför inte med fossilbilar

Rapporten tittar endast på elbilsbatteriet och gör inga jämförelser med fossilbilar. När en sådan jämförelse görs gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det gör riktigt ont att se de konstiga slutsatser i media som visas med poppig grafik utan källor som försöker visa hur dåliga elbilarna är.

Att en elbil gör mer avtryck vid tillverkning är riktigt. Fast skall en rimlig jämförelse göras måste vi titta på helheten. Elbilen kräver inte alls lika mycket service och underhåll efter tillverkningen. Det är färre rörliga delar som kräver oljor och annan smörjning, samt rörliga delar som kanske måste bytas efter ett visst antal mil.

När media dragit egna slutsatser av rapporten så har de gjort en jämförelse mellan framställning av elbilsbatterierna och bara avgaserna från en fossilbil. De har inte tagit hänsyn till vare sig framställningen av fossilbilen eller dess reservdelar och oljor, och framförallt inte utsläppen kopplade till framställningen av bränslet.

Cirkulärt och förnybart

Ett resonemang som helt saknas är det cirkulära användandet. Diesel till en fossilbil används en gång med ett mycket stort miljöavtryck.

Ett batteri till en elbil kan först användas i en elbil, för att när det tjänat ut där fungera som energilager i en solcellsanläggning, innan det återvinns för att göra ett nytt batteri.

Få siffror kring återvinning

Av givna skäl finns det inte mycket om återvinning med i rapporten. I rapporten säger de att processer för återvinning finns, men att det än så länge saknas ekonomiska incitament för att återvinning skall göras. Å andra sidan är det först nu när elbilarna börjar komma i större skala som det börjar vara lönt att bygga de systemen och skapa effektivare återvinningsprocesser.

De flesta tillverkade elbilsbatterier är dessutom fortfarande i användning, och kommer så vara ett tag till. Det har visat sig att de troligen kommer hålla längre än de beräkningar som gjorts. Lägger vi där till ett cirkulärt användande tar det ännu en stund innan kretsloppet sluts och batterier återvinns.

Det är vi som konsumenter som kan ställa krav genom att välja tillverkare av batterier som tydligt är med och sluter kretsloppet helt.

Dålig energimix i produktionen

I rapporten räknar de med att produktionen körs med 50-70% kolkraft, samtidigt som de poängterar att den siffran förändras snabbt genom att många industrier ställer om till mer förnybar energi.  Ett radikalt exempel ärl Teslas nya batterifabrik som skall drivas av 100% solel.

Eftersom fossilbränslen nu också blivit ekonomiskt sämre än förnybar energi, som sol och vind, ger det en rask omställning, så för varje dag blir det allt bättre med elbilar.

Vilken energimix räknar media gjort i jämförelser med framställning och användning av fossila bränslen?

Tekniken utvecklas snabbt

Rapporten baserar sina antagande en hel del på batteriteknik som har omkring 10 år nacken. Det har betydelse eftersom den ökade efterfrågan som kommer nu ger mer resurser för utveckling av tekniken och processer för framställning. Elbilsindustrin är mycket medvetna om vilka råvarumaterial som de vill ersätta för att batterier skall bli mer hållbara ur miljösynpunkt.

Tekniken har redan gått framåt och material ersätts med bättre alternativ, och nya batterier görs på andra sätt än för 10 år sedan.  Litiumjonbattriets fader, John Goodenough (94 år), arbetar  med ny teknik som han menar kommer lösa många problem som dagens batterier har.

Vad är din slutsats av rapporten?

Min slutsats av rapporten är att det inte går att göra bra beräkningar, eftersom transparenta data saknas. Dessutom sker det snabb utveckling, både vad gäller energiframställningen och själva batterietekniken, som gör att siffrorna skall tas med en stor nypa salt.

Det som är enormt bra med rapporten är att belysa vilken väg vi måste gå mot ett mer cirkulärt tänkande och att välja rätt material som gör batterier mer hållbara ur miljösynpunkt.

Vilken slutsats gör du?

Rapport över solelsproduktion maj 2017

Nu blir det spännande, för nu kan vi göra ett första bokslut över ett år med solelsproduktion i Sundhult. Frågan är om vi nått upp till den beräknande årsproduktionen. 

Svaret är nästan. Den beräknade produktionen för ett år är 12,6 MWh/år, vilket är ett medel sett över flera år. Om vi räknar från 1:a juni 2016 till 31:e maj 2017 har anläggningen producerat 11,8 MWh grön el. Ganska bra tycker jag, för det var en ganska dyster höst.

Hur gick det i maj?

Maj blev en trevlig månad med högre produktion än det beräknade medelvärdet. Lite synd att vi inte fick bryta genom 100 kWh-vallen för en dag. Det var riktigt nära flera gånger. Konstaterar att vi haft en härlig maj även får, även om början var ganska kall så tog det sig i andra hälften. I och för sig är det bra med kyligt väder för solcellernas effektivitet, för när de blir varma producerar de inte riktigt lika mycket. Det märks också på att den högsta produktionen fick vi 1:a maj (97,17 kWh), trots att det varit lika soligt men längre dagar i slutet mot månaden så producerades det inte mer än det. Sol och kallt är bra för att producera gr. Fast vi som går omkring här i Sundhult tar gärna lite värme med solen.

Solceller - Dagsproduktion för maj 2017

Hittills i år har vi en snygg kurva och nu hoppas vi på tre-fyra månader med mycket grön solel. Skall också bli kul att börja jämföra mot tidigare produktion och få se mer hur anläggningen fungerar över tid.

Solceller - Produktion maj 2017

Maximal produktion för en dag: 97,17  kWh (1:e maj)
Medelproduktion för dag i maj: 63,29 kWh
Minsta produktion för en dag: 8,93 kWh (30:e maj)

Totalt producerat i maj: 1961,84 kWh (+92 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 4,65 MWh (+103 kWh mot beräknad)

Rapport över solelsproduktion april 2017

Även april bjöd på överskott i solelsproduktionen i Sundhult, inte mycket men ändå. 

Solcellerna tuffar på. Är det bra lite sol produceras grön el, och gör vi inte av med det själva delar vi med oss av det ut på nätet. Nästa månad har det varit i drift i ett år, och vi har inte gjort något alls. Ett skönt sätt att producera energi på.

Samtidigt vet vi att det görs stora framsteg i energilagring, och det dröjer nog inte länge innan det blir vanligt att lagra elen för att använda när det inte är lika soligt. Titta på diagrammet och tänk dig att et skulle gå smeta ut allt till ett jämt flöde. Vi producerade i medeltal 48,5 kWh/dag under april.

Det ser ut som vi håll kurvan riktigt bra, och totalt för 2017 ligger vi något över den beräknade produktionen. Det är idé att påminna om och om igen att den beräknade produktionen är ett medelvärde över 20 år. Alltså kan det vara lite mer och mindre över tid.

Maximal produktion för en dag: 85,98  kWh (19:e april)
Medelproduktion för dag i april: 48,52 kWh
Minsta produktion för en dag: 12,41 kWh (28:e april)

Totalt producerat i april: 1455,71 kWh (+36 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 2,69 MWh (+11 kWh mot beräknad)

Rapport över solelsproduktion mars 2017

Vi går mot ljusare tider. Det visar i alla fall statistiken från solcellerna. Den här månaden har vi producerat rejält över det som är beräknad produktion för mars månad.

Det har varit några riktigt soliga dagar i slutet mot månaden, Det skall också bli intressant att följa månads lägst produktion fram till midsommar. Frågan är om det syns en tydlig trend att dagarna blir längre och längre och på så sätt ger en högre lägsta nivå.

Solceller - Dagsproduktion för april 2017

De där fyra riktigt soliga dagarna mot slutet av månaden hjälpt upp totalen för månaden rejält.

Solceller - Produktion mars 2017

Maximal produktion för en dag: 66,21  kWh (26:e mars)
Medelproduktion för dag i mars: 24,88 kWh
Minsta produktion för en dag: 5,26 kWh (5:e mars)

Totalt producerat i mars: 771,13 kWh (+211 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 1,24 MWh (-24 kWh mot beräknad)

Myten om kreativa städer och en okreativ landsbygd

Det här var titeln på ett föredrag som Teo Härén hade på Leksands Sparbank häromdagen. Jag tycker det var ett riktigt intressant föredrag som sätter fingret på några viktiga punkter.

Teo Hären om den kreativa landsbygdenDet finns en sak som gör att försprånget som staden haft under lång tid har rubbats. Det heter internet. Det förändrar utbud, service, och klusterbildning. Det betyder att även ”skräpytor” inte skiljer sig så mycket från storstaden.

Du kan gå in på webbsidan för Leksands Sparbank och titta på föredraget. Det är lite dåligt ljud precis i början, men håll ut.

Stort utbud överallt

Som Teo poängterar har e-handel mognat så mycket nu att jag enkelt och snabbt kan köpa vad jag vill från vilken plats som helst. Skall jag ha tag i nya handtag till skåpsluckor kan jag först surfa runt och inspireras och välja modell. Sedan letar jag en e-butik som har sådana i lager och beställer. Bara någon dag senare har jag handtagen hemma och kan montera.

Detta gäller det mesta, från kläder, prylar till mat. Utbudet utanför storstaden är lika stort som mitt i smeten.

Service bättre än någonsin

Servicen på landsbygden har aldrig varit bättre. Visst stängdes ett litet bankkontor i närheten nyligen, men tack vare internet har jag i princip en bank som är öppen 24/7. Jag kan göra de flesta bankärenden jag vill, när jag vill och från den plats jag är just nu. Jag kan göra det från min kajak mitt ute på Tjärnesjön om jag så vill. Där hade banken aldrig funderat på att öppna ett kontor, men i praktiken finns det faktiskt via internet.

Service får inte vara bunden till plats och tid

Nästa steg är att få de som erbjuder service att tänka om. Många är fast i att kundservice skall utgå från platsen där de finns. Bankkontoret exempelvis. Historiskt har det varit så att vi varit tvungna att ta oss dit för det har funnits fysiska begränsningar. Kassavalvet var svårt att ta med sig för att besöka kunder. Senare när mer och mer skötts via datasystem har problemet varit att datorerna varit tvungna att sitta fast i väggen. Idag skulle bankmedarbetaren kunna ta en dator under armen och åka ut till kunden och göra mycket av arbetet där.

Vi  måste verkligen tänka om och hitta nya former. Tekniken gör det möjligt att ha affärer i en liten by som har öppet dygnet runt, eller utlämning av paket där jag kan hämta via paketautomater. Bokbussen är riktigt bra, men är jag inte hemma, och inte har möjlighet att vara på plats när den kommer till en hållplats nära mig spelar det ingen roll. Bokbussen måste göras om till en service där tid och plats inte har samma betydelse.  Jag vill ha möjlighet att prata med en bibliotikarie när jag har tid, och sedan kunna få tag i min bok på en plats och tid när jag kan. Hur kan vi skapa en sådan service?

Samma sak gäller för mycket service, där vi varit tvungna att komma till en fysisk plats mellan specifika tider. Så är det inte längre om vi låter digitaliseringen arbeta.

Kluster ger kreativa människor

Som Härén säger bygger gamla kluster på en geografisk avgränsning. Daniel Priestley brukar dra ett bra exempel på personer som har intresse av att samla etiketter på äpplen. Det är nog inte helt lätt att hitta en gemenskap ens inom ett landskap som delar samma intresse. Via virtuella kluster som inte har begränsningar geografiskt kan du hitta flera som samlar på äppeletiketter, och via en Facebookgrupp kan dela sin passion.

Det här gör att vi kan bygga kluster som ger kreativa människor som skapar på olika nivåer. Det gör det också lättare att även på en geografisk yta hitta samarbeten och skapa förändring.

Men hur blir det med ”Asta” som inte kan internet?

Jag håller med Teo i det mesta, och brukar själv argumentera på samma sätt. En fråga som ofta kommer upp exempelvis när jag pratar bankservice ”vi måste tänka på pensionärerna, det finns de som inte kan dator”.

Så är det så klart. Men det kan inte stoppa att vi utvecklar servicen för de allra flesta över hela landsbygden. Frågan är istället hur vi kan hantera ”Asta”. Dels borde, i mitt exempel, banken hitta lösningar så att de kan hantera de få som behöver extra hjälp. Sedan anser jag att vi har ett ”samhällskontrakt” att föröka hjälpa varandra. För visst skulle vi kunna hjälpa ”Asta” att sköta sina bankärenden? Vi har dessutom möjlighet att göra det 24/7 och inte bara när bankkontoret har öppet.

Jag tycker Teo har fel om fiber

En sak som jag tycker Teo har lite fel om är när han pratar om att hastighet på en internetuppkoppling inte har någon betydelse. Jag ger honom rätt i att det mesta vi gör på nätet idag inte är beroende på hur snabb uppkoppling du har. Inte mer än att vi kan bli lite irriterade när laddasymbolen står och snurrar. Däremot tror jag att för den fortsatte utvecklingen av vad internet kan ge oss, exempelvis i form om virtuella möten, kommer hastigheten in som en parameter för framtiden. Därför är det viktigt redan nu att skapa en sådan infrastruktur som når så långt ut på landsbygden som möjligt.

Här är ett exempel på vad vad vi kan komma kunna göra med en bra fiberuppkoppling.

Inte antingen eller, utan både och

Som vanligt handlar det inte om antingen eller utan både och. Staden och landsbygden i symbios där vi ger och lånar av varandra.

En viktig sak tycker jag är att vi som bor på landsbygden inte ska förvänta oss andra, t ex politiker, ska ordna saker åt oss. Vi kan göra mycket själva, och vi ska sätta igång direkt. Hittar vi sätt att verkligen göra saker kommer vi köra om staden. Vi har en helt annan möjlighet till det ying & yang som Teo Härén talar om. Det skall vi utnyttja.

Om du bor på landet undrar jag vad du kommer göra idag för att göra det lite bättre att bo på landsbygden?

Stäng av eller snooza alarm i iPhone enklare

Använder du din iPhone som väckarklocka? Vet du med vilken knapp du stänger av alarmet, och vilken som ger snooze?

Kanske tillhör du de som trycker på skärmen där det står snooze eller stopp? Fast när du ligger där på morgonen och är riktigt trött är det kanske inte alltid så lätt att pricka rätt. Då kan du använda de fysiska knapparna.

Alarm på en iPhoneVolymknappen är det samma som att du trycker snooze på skärmen.

Hemknappen är det samma som att du trycker stopp på skärmen.

Vilken typ av morgonmänniska är du? Snoozar du eller är du vaken så fort alarmet ringer?

En intressant kuriosa är att det är nio minuters snooze vilket kommer sig av gamla mekaniska klockor hade det nr snoozefunktionen kom på 50-talet, och de utnyttjade tillgängliga kugghjul. Konstruktörerna visste att man inte ville ha över tio minuter, får då fanns det risk att du han hamna i djupsömn igen. Allt är alltså en flirt med den de gamla mekaniska klockorna.

Själv har jag tre alarm på vardagar:

  • På morgonen när jag skall vakna har jag ett alarm med etiketten ”Varsågod! En ny härlig dag!”
  • Vid 09:28 har jag ett alarm där det står ”Le”, eftersom ett leende gör oss mer positiva.
  • På kvällen, strax innan läggdags, har jag ett alarm med etiketten ”Vad har du gjort bra idag?”

De två senare alarmen är tysta, och har bara vibration. Vet du om att du kan skapa en egen vibrationssignal? Under ljud kan du längst upp välja ”Vibrering”, och en bit ned har du ”Skapa ny vibrering”. Då får du upp en yta där du med fingret kan ”dutta” fram en unik signal för ditt alarm. Då kan du lätt skilja vibreringen mellan olika meddelande på din telefon.

Rapport över solelsproduktion februari 2017

Denna månadens dagsstaplar kan vi ändra namn till ”solindikator”. Det är tydligt vilka dagar det varit lite sol och inte under februari.

Solceller - Dagsproduktion för februari 2017

Fast nu tycker jag det är dags att solen ryker upp sig lite, så vi kan få fina resultat när vi tittar tillbaka på helåret. En bekväm sak är att vi inte gör något med anläggningen. Den bara tuffar på och ger oss solel så snart solen skiner. Perfekt!

Solceller - Produktion februari 2017

Maximal produktion för en dag: 46,93  kWh (24:e februari)
Medelproduktion för dag i februari: 11,09 kWh
Minsta produktion för en dag: 0,39 kWh (10:e februari)

Totalt producerat i februari: 343,70 kWh
Total produktion 2017: 0,46 MWh (-119 kWh mot beräknad)

4,95 MWh solel ut på elnätet under 2016

Under 2016 producerade vi ca 8 MWh solel i vår anläggning. 4,95 MWh av det skickade vi ut på elnätet, och ca 3 MWh använde vi direkt själva.

Vi har under flera år sett hur vår elförbrukning gått nedåt med olika åtgärder vi gjort. Vi har bytt vattenpump, elvattenberedare och belysning. Allt sammantaget har gjort stor inverkan på elräkningen, och framförallt elanvändningen. Vi behöver alltså komplettera elen från solcellsanläggningen med 8,22 MWh köpt miljöel.

Förbrukar mycket el kvällstid

Att det är så stor andel av det solcellsanläggningen producerar som går ut på nätet samtidigt som vi måste köpa el beror på att vår elförbrukning är ganska jämnt fördelad över dygnet medan solcellerna endast producerar på dagen. Det skall bli intressant att se hur det ser ut efter ett helår, för siffrorna från 2016 gäller från mitten på maj fram till årskiftet.

Elbilen syns tydligt

Som du ser i diagrammet är det tydligt att vi skaffade elbilen i slutet av oktober. Dessutom laddas den på natten, när solelen inte ger något. I år var det inte många soltimmar i slutet på året heller, vilket märks på den låga solelsproduktionen.

Trots elbilen så har vår förbrukning bara marginellt ökat om vi jämför med tidigare år, vilket är väldigt positivt.

Framtid med lagring av solel

Tänk om energilagring under dagen kan bli billigare så att vi kan ackumulera den solenergi vi tillverkar för att använda på kvällen/natten. Speciellt nu när vi kör elbil.

I och för sig hjälper solelen till på nationell nivå att vattenmagasinen i kraftverksdammarna kan fyllas på under dagen, för att användas under natten. Dessutom ser vi till att större del av elen som används under dagtid kommer från solen. Delarna ger helheten.

Squadron 888 checking in

X-Wing Regionals january 2017 - Squdron 888Så har det varit rymdäventyr i Varberg igen. Det är en skön avkoppling att få spela det här spelet och fokusera lite på strategier, känna av lite action och träffa härliga nördar. Här berättar jag om vad jag flög och hur det gick för mig på Regionals i X-wing Minatures Game på LBS under lördagen.

Spelet innehåller ett stort moment redan innan du kommer till turneringen. Det består i att välja vilka piloter och skepp du skall ha, och hur du bestyckar skeppen med uppgraderingar (system, besättning och vapen). Det i sig är ett pyssel, eftersom du får 100 poäng att röra dig med. Piloter och uppgraderingskort kostar olika många poäng, så det gäller att hitta en kombination som fungerar bra. Det skall passa din spelstil, ha möjligheten att slå ut din motståndare och samtidigt kunna försvara dig effektivt.

Den lista på 100 poäng jag valde att flyga kallar jag Squadron 888, eftersom alla piloter får skicklighet 8 (Pilots kill 8).  Jag letade upp en diskussion med några roliga skepp och tog en lista där. Det blev inte den bästa listan mot mina motståndare.

Squadron 888 – 100 poäng

Poe Dameron – 40 poäng

Poe Dameron känner ni igen från Star Wars – The Force Awakening. En riktigt skicklig pilot. Den här finns faktiskt i två versioner i spelet, och kostar i grundutförandet lite olika. I min lista är det den lite  billigare pilot skill 8 som är med.

Poe är extra rörlig med möjlighet gör extra förflyttningar mest hela tiden, tack vare Pattern Analyzer och Vector Thrusters

Poe Dameron- Regionals Vbg 2017

Jake Farrell – 22 poäng

Jake är med som ett smidigt skepp, med pilot ability där en fokusmarkör ger extra en Boost eller Barrell Roll. Med Adaptability så ändras pilot skill till 8, vilket är för att kunna köra skeppet efter så många andra som möjligt. Då går det att smita ut ur motståndarens skytte.

Jake Farrell - Regionals Vbg 2017

Horton Slam – 38 poäng

Med det här skeppet tänkte jag att jag skulle göra skada på skada på motståndaren. Visst blev det så, men med Twin Laser Turret, TLT, så blir det max två skada per omgång. Det är för lite för att ge ordentlig effekt.

Horton har pilot ability att slå om blanka tärningar. Detta kryddades med Expertise som får vända ögon till träff om skeppet inte är stressat. Det funkade bra, men även om en attack visar tre träffar ger det bara en skada med TLT.

För att ge skeppet lite möjlighet att glida undan får Slam också Vector Thrusters.

Horton Slam - Regionals Vbg 2017

Dagens matcher

Alla spelade fem matcher, och de åtta bästa gick vidare till slutspel den efterföljande dagen.

Match 1

X-Wing Regionals january 2017 - match 1Första matchen gick mot en identisk lista som jag träningsspelade mot torsdagen innan turneringen. Jag visste att det skulle bli knepigt och jag hade inte mycket att sätta emot. Det gick i alla fall bättre än på torsdagen och efter som jag nästan sänkte Bossk fick jag 25 poäng, alltså halva värdet av skeppet. Ketsu Onyo hette piloten i det andra skeppet.

Match 2

X-Wing Regionals january 2017 - match 2Spelade mot en ”pannkaka” den här matchen också. Han hade hjälp av två Y-Wing och en Z95.

Den här matchen gick sämre. Jag lyckades få med mig 20 poäng.

Match 3

Här  hade jag så när sänkt Lothal Rebel i sin VCX-100. det var bara någon träff ifrån ett bra tag. hade jag bara fått in en träff till lite tidigare kunde utgången blivit en annan. Nu fick jag bara tillgodoräkna mig halva det skeppet, dvs 20 poäng.

Match 4

Inquisitor, Quickdraft och Dutches var jobbiga. Avslutades med dogfight mellan en hel Inquisitor och en hel Poe. Poe är inte bäst i galaxen…

Jag fick i alla fall med mig 66 poäng.

Match 5

I sista matchen blev det också förlust mot Trandoshan Slaver, Old Teroch och Fenn Rau.

Rau är en tuff motståndare som öser in träffar.

YV-666 har stor vinkel att skjuta ur, 180°, vilket gör att det är svårt att göra undanmanöver och hamna utanför skottlinjen. Det var ju det min lista skulle göra, så att möta det skeppet i två matcher var inte optimalt för mig.

Pris som sämsta spelare

Jag fick pris som dagens sämste spelare, eftersom jag inte vann en endaste match under hela helgen (på söndagen var det en turnering med 80 poängslistor). Vad priset var? En Alternative Art pilotkort med Ketsu Onyo. Antar att jag blir tvungen att skaffa en pannkaka så småningom. Jag har väldigt få skepp ur Scum-fraktionen, och den som läst noggrant ser att jag förlorade mot tre sådana listor.

Jag konstaterade att det var för få anfallstärningar som gav de resultat jag önskade. Horton stod för stor del av listans poäng, men hjälpte inte till offensivt.

Nya tag den 12:e mars

Det är ju inte kul att förlora så många matcher på raken, men vad katten alla kan inte vinna. Det som är skönt med en sådan här dag är att trycka bort en massa vardagstankar och fokusera på annat. Dessutom är alla som är med himla trevliga och härligt nördiga. Jag är så imponerad av alla andra som ha sådan koll på alla skepp och uppgraderingskort, både så att de flyger sina skepp fantastiska och dels att de har stenkoll på vad mina skepp kan göra.

Jag tar nya tag i en turnering i Halmstad den 12:e mars. Vi får se vad jag kan få med mig för skepp dit. Jag gillar rebellerna, och hoppas på att få ihop en rebellista som är mer än roliga att flyga. Jag får träna på att köra med lite missiler kanske, som ger några extra anfallsträningar. Den här listan har gjort att jag fått träna på att flyga och placera skeppen bättre. Nu skall jag bli bättre på att dela ut skada också.

 

Rapport över solelsproduktion januari 2017

Januari har här i Falkenbergs inland varit mörk och grå. Riktigt mörk och grå. Det började med några soliga, fast korta, dagar. Trots att dagarna blivit längre och längre ser du att elproduktionen inte ökat i samma omfattning.

Solceller - Dagsproduktion för januari 2017

 

Nu har vi ett nytt diagram för årsproduktionen. De gröna staplarna är beräknad solelsproduktion. De röda punkterna visar årets faktiska produktion och de gula förra årets produktion. Så från juni kan vi jämföra med vad vi hade förra året. Maj var ju ingen hel månad med elproduktion, eftersom solcellerna driftsattes mitt i månaden.

Solceller - Produktion januari 2017

Maximal produktion för en dag: 14,31  kWh (27:a januari)
Medelproduktion för dag i januari: 3,89 kWh
Minsta produktion för en dag: 0,15 kWh (11:e januari)

Totalt producerat i januari: 120,60 kWh
Total produktion 2017: 120,60 MWh ( -119 kWh mot beräknad)