Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Vad händer med mina solceller när de tjänat ut?

Solceller installeras i SundhultSolceller fortsätter öka explosionsartat i antal installationer. Nu har det blivit så ekonomiskt fördelaktigt att allt fler väljer att sätta upp dem. Från att argumentationen har varit att de är för dyra eller har för dålig verkningsgrad går det nu över till att tala om miljöpåverkan, speciellt efter att de tjänat ut. Vad händer med solcellerna då?

Jag blir nyfiken och vill veta mer om hur en solcells livscykel ser ut och hur det påverkar miljön. Påverkar gör det, för det gör allt vi tillverkar på ett eller annat sätt.

CO2 vid tillverkning av paneler

Som så ofta fokuserar miljödiskussionen först och främst på utsläpp av koldioxid, och där där det intressant att titta på hur tillverkningen  påverkar. Växthusgaser brukar räknas om i CO2 ekvivalenter och ingå som del i den totala C02 belastningen.

En studie på livscykeln

Argonne National Laboratory, USA, som forskar kring energi och miljöfrågor gjorde en studie 2014 och tittade på hur många år en solcell behöver vara igång för att ha tjänat in den energi som gått åt för tillverkningen. Kina är en stor producent av solceller, och där är miljöpåverkan större, beroende på andelen fossilkraft där (runt 80% när rapporten skrevs) jämfört med exempelvis Europa. Det är i och för sig något som förändras snabbt i och med att Kina ställer om snabbt till mer förnybar energi, så panelerna har betalat tillbaka sin ”energiskuld” från tillverkningen. Kanske bygger solcellsfabriken solceller för att driva solcellsfabriken. 🙂

Verkningsgraden har betydelse

För att räkna ut hur mycket energi en panel producerar för att att jämföra med energiåtgången vid tillverkning är verkningsgraden viktig. rapporten publicerades våren 2014, och sedan dess har det gjorts framsteg även på detta område. I och med att solceller blivit kommersiellt gångbara ökar konkurrensen, och där med viljan för tillverkare att göra en så effektiv panel som möjligt. Det är den som säljer.

Det betyder att vi har två faktorer som gör att vi idag i praktiken har bättre resultat än när studien gjordes, energimixen vid tillverkning och verkningsgrad på solcellen.

En sak som gör att resultatet inte går att föra över direkt för oss i Norden är att de utgår från att solcellen sitter i södra Europa, som har fler soltimmar än vi har.Years to “pay back” energy used in making solar panels in Europe vs. China

I diagrammet ovan hämtad från rapporten ser du hur många år som solcellen behöver producera el för att ta igen det den förbrukat vid tillverkning (Energy payback time, EPBT)). CN visar när solpanelen är tillverkad Kina med mycket kolkraft och RER för Europa med bättre energimix. Det finns olika typer av paneler (monokristallin, multi- eller polykristallin och ribbon som är en variant av polykristallin tillverkning).

Du kan se att 2014 räknade de med att den sämsta panelen hämtat hem sin energiskuld på under 2,5 år. Med dagens paneler och tillverkningsprocesser (mycket hur kisel utvinns och appliceras som råmaterial) är den siffran lägre.

Producentansvar i Europa

De solceller vi sätter upp här i Sverige omfattas av producentansvaret som vi har i Europa (WEEE). Här är arbetar medlemsorganisationen PV Cycle för att ta hand om solceller när de tjänat ut. PV Cycle har byggt processer som återvinna mer än 96% av solpanelen.

Det man får ut från återvinningsprocessen är glas, koppar, plaster (från kablar etc), halvledare (kisel) och silver. Förstås tas aluminiumramarna som de flesta paneler byggs med också hand om.

Dröjer innan vi återvinner vår anläggning

Nu lär det dröja innan vi behöver återvinna vår anläggning. Den har en effektgaranti på 85% efter 25 år, och kommer kunna producera el i många år därefter. I det flesta beräkningar som görs är 30 år den kortaste livslängden som de räknar med. Växelriktaren är sannolikt den del som behöver bytas ut först, och är också en del som skall räknas med när vi tittar på den totala miljöpåverkan.

Det känns att vi gjort helt rätt val även ur ett livscykelperspektiv, och den som sätter upp paneler idag gör ett ännu bättre val. Om Swansons lag fortsätter att ge lägre pris och högre verkningsgrad för solceller för varje år som går så blir valet bättre och bättre. Fast, om alla väntar blir det inte bra för någon, så varför inte göra det nu?

Rapport över solelsproduktion augusti 2017

Från att ha varit i fas med den beräknade produktionen ramlade vi ner på negativt värde. De är faktiskt så att bästa dagen blev den första i månaden, och den sämsta i slutet av månaden. Samtidigt är mängden för månaden nästan på pricken mot vad anläggningen producerade förra året.

Det är väldigt intressant att kunna jämföra år, för att se hur väl beräkningsprogrammen, som solcellsprojektören använde sig av, stämmer. För vår del har det känts rimligt hittills, speciellt när vi har i minnet att det skall bli ett medel över flera år.

Så här såg det ut per dag i augusti.


Nu tror vi på en härlig september med en hel del sol så att kurvan viker av uppåt och hämtar hem det vi tappade den här månaden.

Solceller - Produktion augusti 2017

Maximal produktion för en dag: 77,96  kWh (1:e augusti)
Medelproduktion för dag i augusti: 46,06 kWh
Minsta produktion för en dag: 9,82 kWh (25:e augusti)

Totalt producerat i augusti: 1427,74 kWh (217 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2017: 9,67 MWh (212 kWh mindre än beräknat)

Den okreativa landsbygden är en myt

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.

Rapport över solelsproduktion juli 2017

När du tänker tillbaka på juli, hur minns du den då? Jag minns den som ganska tråkig. Väldigt få varma och härligt soliga sommardagar. Trots det producerade solcellerna bra i juli, eller kanske just på grund av den uteblivna värmen. Solcellerna är nämligen mer effektiva då de inte är för varma.

I juni låg den verkliga produktionen under beräknad produktion. I juli blev det comeback och det gör att vi på årsbasis håller oss över den beräknande årsproduktionen.

Solceller - Dagsproduktion för juli 2017

Solceller - Produktion juli 2017

Maximal produktion för en dag: 96,49  kWh (5:e juli)
Medelproduktion för dag i juli: 60,55 kWh
Minsta produktion för en dag: 20,47 kWh (29:e juli)

Totalt producerat i juli: 1877,11 kWh (17 kWh mer än beräknat)
Total produktion 2017: 8,24 MWh (4 kWh mer än beräknat)

Är Volvos nya strategi så bra?

Med buller och bång har Volvo gått ut med att de skall sätta en elmotor i alla sina nya modeller från 2019. Det har mottagits med jubel. Själv höjer jag på ögonbrynen och funderar på varför de inte är ännu modigare.

Att stoppa in elmotorer och börja bygga ”milda hybrider” är ett steg i rätt riktning. Speciellt om det hade gjorts för 5-10 år sedan. Nu känns pressmeddelandet mest som en reaktion i stället för aktion (se pressklipp längst ned i inlägget). Hybridbilar har de tillverkat under en längre tid så det är inget nytt, och konkurrenter har gjort det framgångsrikt. Dags att komma i kapp?

Volvo har gjort rena elbilar sedan 2010

Det är inget nytt för Volvo att tillverka 100% elbilar heller. De har funnits en version av C30, som tyvärr inte har satts i massproduktion.

Andra biltillverkare har kommit längre där och har elbilarna ute på marknaden, som BMW, VW, Hyundai, Opel etc.

Varför har Volvo väntat?

Volvos utspel kommer två dagar innan Tesla rullar ut sin första Model 3 ut ur fabriken. Tesla har 400 000 förbeställda bilar att tillverka nu.

Är Volvos utspel en reaktion på det?

Volvo gissade på 5-10% elbilar 2020

Tittar vi på den pressrelease som Volvo släppte 2011 när de gick ut med att de byggde Volvo C30 Electric gissade att elbilsmarknaden 2020 skulle vara 5-10% av fordonsmarknaden i Sverige.  Här är det lite rörigt med begreppen, för till elbil räknas också laddhybrider. Frågan är om det kommer gå fortare att överträffa det?

I Norge utgjorde 42% av bilförsäljningen elbilar (laddhybrider och rena elbilar) under juni 2017. Alltså nästan hälften av alla sålda bilar. Statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har dubblerats det senaste året, även om det är blygsamma 4,1% i jämförelse. Med tanke på Tesla kommer börja leverera sin Model 3 kommer vi nog få se att en stor ökning på rena elbilar. Nissan kommer med en ny Leaf den 5:e september.  Det samtidigt som vi vet att Hyundai Ioniq och Opel Ampera-e inte hinner tillverkas i den takt som kunderna önskar.

Varför så stor uppståndelse?

Därför förstår jag inte riktigt all uppståndelse över Volvos beslut.

Det är enda möjligheten för Volvo att överleva. VW och Mitsubishi utklassar andra märken vad det gäller PHEV (laddhybrider) så där ligger Volvo egentligen efter. Det är Toyota som gnetar på med sin Prius som skall ha erkännande för att de tidigt drev tekniken framåt. Volvo framstår som en seg gammal gubbe i keps, som nu vill vara med och bli hipp.

Ni som läst på bloggen här och tittat på Tony Sebas föredrag vet att det är är elbilen som är framtiden. Egentligen borde Volvo hoppa på 100% elbilståget ännu tydligare för att inte räka ut för det som Nokia gjorde  efter att Apple lanserade iPhone.

Kan inte låta bli att tänka på just Nokia och Microsoft och hur de tacklade iPhone när den kom.

Visst är det likheter i  iPhone vs Nokia/Microsoft och Tesla vs Volvo?

För 2,5 år sedan (oktober 2014) sa Håkan Samuelsson till Dagens Nyheter.

– Rena elbilar tror vi inte på, de har för många begränsningar

Jag önskade att Volvo vore modiga och berättade att det är 100% el de skall satsa på.

Ha riktiga visioner, och inte bara haka på.

Frågan är om Volvo blir ett nytt Nokia nu.

Här är Volvos ”Strong Commitment To Electrifition”. Vad känner du när du hör vad Hans har att säga?

Du kommer skaffa elbil och solceller

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.

Rapport över solelsproduktion juni 2017

Den 21:e juni, på årets längsta dag, trillade vi över gränsen för första gången. 100 kWh producerat för ett dygn. Detta är också första månaden som vi kan jämföra en månads produktion i vår anläggning med föregående år.

Solceller - Dagsproduktion för juni 2017

Gör vi jämförelsen mot förra året är årets juniproduktion något sämre än 2016, 1853 mot 1741 kWh. Mot den beräknade produktionen hamnade vi back 116 kWh.

Ser vi till halvårssummeringen har vi producerat mycket nära det beräknade snittet på 6,38 MWh. Det saknas endast 13 kWh.

Solceller - Produktion juni 2017

Maximal produktion för en dag: 100,02  kWh (21:e juni)
Medelproduktion för dag i juni: 57,13 kWh
Minsta produktion för en dag: 11,13 kWh (16:e juni)

Totalt producerat i juni: 1741,03 kWh (-116 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 6,37 MWh (-13 kWh mot beräknad)

Hoppsan! Det går för fort med elbilen

Axel på Hedins Bil lämnar över nycklarna till en Nissan Leaf 30 kWh Tekan till SundhultI dagarna passerade vi 1 500 mil i vår elbil. Det är tidigare än vi räknat med i vårt leasingavtal. Det har helt enkelt fungerat så bra att köra elbil att milen trillat in en efter en. Snabbare än vi trodde. Lite för fort. Nu får vi betala för övermil i några månader.

Vi var väldigt positiva till elbil redan innan vi hämtade ut den, och nu kan vi konstatera att det fungerat bättre än vi hade hoppats. Vår Nissan Leaf är första valet när vi skall åka någonstans. Vår andra bil, Kia Ceed SW, används bara om vi behöver två bilar, eller om vi behöver extra stort bagageutrymme.

Pendlingen till Halmstad har fungerat toppen

Guessometern i Nissan Leaf visar annan räckviddDet som gjorde oss mest osäkra var hur det skulle fungera för Hanna att pendla till Halmstad under kalla vinterdagar. en resa på totalt 14 mil. Det har visat sig fungera bra. En enda riktigt kall dag stödladdade hon lite för att vara på säkra sidan.

Med ett bara lite större batteri så blir det här en ickefråga för de allra, allra flesta. Vi kommer snart se elbilar som minst har räckvidd på 30 mil, vilket gör att elbilarna kan ersätta de flesta fossilbilarna.

Långresorna har fungerat bra

http://blogg.sundhult.com/wp-content/uploads/2017/06/Elbil-Laddar-vår-Nissan-Leaf-vid-BrahehusHemmakära som vi är har det blivit få långresor, och de vi gjort har fungerat bra. Snabbladdstationer poppar upp med ganska raskt takt, och den utvecklingen kommer att fortsätta. Där tar det en knapp halvtimme att få laddning 80+%. I vår bil stannar vi efter cirka två timmar även om vi inte behöver ladda. Det brukar var läge för en kisspaus, bensträckare, fika eller matbit, och då kan vi lika gärna passa på att ladda.

Mesta laddningen sker hemma

Elbi l- Övernattenladdning av vår Nissan LeafSnabbladdarstationerna är inte ett så stort problem som många tror, för du laddar oftast hemma. Varje dag du ger dig iväg har du en fulladdad bil. Och är du på besök hos någon annan så räcker det med ett vanligt 240 Voltsuttag. Effekten du tar ut är inte mer än en vattenkokare eller elelement.

Tänk vad många laddställen det finns! Bara det finns ett eluttag. Nu börjar det också komma allt fler destinationsladdare, alltså speciella elbilsladdare som kan ge mer effekt och snabbare laddning. Inte lika snabb som en snabbladdare, men om du är på ett ställe där du parkera ett par timmar ger det fullt batteri (lite beroende på vad du har för laddare inbyggd i bilen).

Det blir elbil i fortsättningen också

Vi valde att göra en leasing på två år för att kunna utvärdera om det skulle fungera att bo på landet, ha ganska långt pendlingsavstånd och ändå välja elbil framför fossilbil.

Svaret är otvetydigt ‘JA!’, och med de nya modellerna som precis  kommit och kommer under hösten 2017  (Opel Ampera-e, nya Nissan Leaf, Tesla Model 3 mfl) kan de flesta som kör bil välja elbil.

Det blir en spännande tid framöver med tekniken för elbilar som utvecklas och en infrastruktur som byggs upp på ett hållbart sätt. Vi tror det kommer gå ruskigt fort i omställningen till elbilar.

Tolkningen av rapporten om elbilsbatteri är fel

IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en rapport om elbilsbatterier på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket som har tagits upp av bland andra Ny Teknik och Aktuellt. Jag har själv läst rapport, och precis som Chalmersprofessorn i innovation och hållbarhet Björn Sandén, drar jag inte riktigt samma slutsats som journalisterna.

Rapporten är en litteraturstudie, alltså en sammanställning av andra skrifter. Många av de skrifter som analyserats har några år på nacken, vilket har stor betydelse. Den är väldigt tydlig med att det saknas transparens för att kunna validera siffrorna, varför många icke säkra antagande måste göras.

I en av slutsatserna i rapporten står det

In general there is a lack of primary data regarding the production of batteries, something that could be improved upon by partnerships between LCA practitioners and the battery supply chain. More comparisons between different types of vehicles would be interesting.

Så det alltså en rapport som handlar om produktion av elbilsbatterier, som i slutsatsen menar att det finns dålig tillgång på data för att ge ett rätt resultat.

Det kryper lite i mig när en sådan rapport vinklas hårt.

Professor Sandén gör en bredare analys

Björn Sandén som leder arbetet vid avdelningen för Miljöanalys på Chalmers ger ett helt annat budskap än vad som basunerats ut i media. Han menar att ett byte till elbil alltid är motiverat av hänsyn till miljön, så länge den ersätter en fossilbil som används och inte bara står och samlar damm.

Rapporten jämför inte med fossilbilar

Rapporten tittar endast på elbilsbatteriet och gör inga jämförelser med fossilbilar. När en sådan jämförelse görs gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det gör riktigt ont att se de konstiga slutsatser i media som visas med poppig grafik utan källor som försöker visa hur dåliga elbilarna är.

Att en elbil gör mer avtryck vid tillverkning är riktigt. Fast skall en rimlig jämförelse göras måste vi titta på helheten. Elbilen kräver inte alls lika mycket service och underhåll efter tillverkningen. Det är färre rörliga delar som kräver oljor och annan smörjning, samt rörliga delar som kanske måste bytas efter ett visst antal mil.

När media dragit egna slutsatser av rapporten så har de gjort en jämförelse mellan framställning av elbilsbatterierna och bara avgaserna från en fossilbil. De har inte tagit hänsyn till vare sig framställningen av fossilbilen eller dess reservdelar och oljor, och framförallt inte utsläppen kopplade till framställningen av bränslet.

Cirkulärt och förnybart

Ett resonemang som helt saknas är det cirkulära användandet. Diesel till en fossilbil används en gång med ett mycket stort miljöavtryck.

Ett batteri till en elbil kan först användas i en elbil, för att när det tjänat ut där fungera som energilager i en solcellsanläggning, innan det återvinns för att göra ett nytt batteri.

Få siffror kring återvinning

Av givna skäl finns det inte mycket om återvinning med i rapporten. I rapporten säger de att processer för återvinning finns, men att det än så länge saknas ekonomiska incitament för att återvinning skall göras. Å andra sidan är det först nu när elbilarna börjar komma i större skala som det börjar vara lönt att bygga de systemen och skapa effektivare återvinningsprocesser.

De flesta tillverkade elbilsbatterier är dessutom fortfarande i användning, och kommer så vara ett tag till. Det har visat sig att de troligen kommer hålla längre än de beräkningar som gjorts. Lägger vi där till ett cirkulärt användande tar det ännu en stund innan kretsloppet sluts och batterier återvinns.

Det är vi som konsumenter som kan ställa krav genom att välja tillverkare av batterier som tydligt är med och sluter kretsloppet helt.

Dålig energimix i produktionen

I rapporten räknar de med att produktionen körs med 50-70% kolkraft, samtidigt som de poängterar att den siffran förändras snabbt genom att många industrier ställer om till mer förnybar energi.  Ett radikalt exempel ärl Teslas nya batterifabrik som skall drivas av 100% solel.

Eftersom fossilbränslen nu också blivit ekonomiskt sämre än förnybar energi, som sol och vind, ger det en rask omställning, så för varje dag blir det allt bättre med elbilar.

Vilken energimix räknar media gjort i jämförelser med framställning och användning av fossila bränslen?

Tekniken utvecklas snabbt

Rapporten baserar sina antagande en hel del på batteriteknik som har omkring 10 år nacken. Det har betydelse eftersom den ökade efterfrågan som kommer nu ger mer resurser för utveckling av tekniken och processer för framställning. Elbilsindustrin är mycket medvetna om vilka råvarumaterial som de vill ersätta för att batterier skall bli mer hållbara ur miljösynpunkt.

Tekniken har redan gått framåt och material ersätts med bättre alternativ, och nya batterier görs på andra sätt än för 10 år sedan.  Litiumjonbattriets fader, John Goodenough (94 år), arbetar  med ny teknik som han menar kommer lösa många problem som dagens batterier har.

Vad är din slutsats av rapporten?

Min slutsats av rapporten är att det inte går att göra bra beräkningar, eftersom transparenta data saknas. Dessutom sker det snabb utveckling, både vad gäller energiframställningen och själva batterietekniken, som gör att siffrorna skall tas med en stor nypa salt.

Det som är enormt bra med rapporten är att belysa vilken väg vi måste gå mot ett mer cirkulärt tänkande och att välja rätt material som gör batterier mer hållbara ur miljösynpunkt.

Vilken slutsats gör du?

Rapport över solelsproduktion maj 2017

Nu blir det spännande, för nu kan vi göra ett första bokslut över ett år med solelsproduktion i Sundhult. Frågan är om vi nått upp till den beräknande årsproduktionen. 

Svaret är nästan. Den beräknade produktionen för ett år är 12,6 MWh/år, vilket är ett medel sett över flera år. Om vi räknar från 1:a juni 2016 till 31:e maj 2017 har anläggningen producerat 11,8 MWh grön el. Ganska bra tycker jag, för det var en ganska dyster höst.

Hur gick det i maj?

Maj blev en trevlig månad med högre produktion än det beräknade medelvärdet. Lite synd att vi inte fick bryta genom 100 kWh-vallen för en dag. Det var riktigt nära flera gånger. Konstaterar att vi haft en härlig maj även får, även om början var ganska kall så tog det sig i andra hälften. I och för sig är det bra med kyligt väder för solcellernas effektivitet, för när de blir varma producerar de inte riktigt lika mycket. Det märks också på att den högsta produktionen fick vi 1:a maj (97,17 kWh), trots att det varit lika soligt men längre dagar i slutet mot månaden så producerades det inte mer än det. Sol och kallt är bra för att producera gr. Fast vi som går omkring här i Sundhult tar gärna lite värme med solen.

Solceller - Dagsproduktion för maj 2017

Hittills i år har vi en snygg kurva och nu hoppas vi på tre-fyra månader med mycket grön solel. Skall också bli kul att börja jämföra mot tidigare produktion och få se mer hur anläggningen fungerar över tid.

Solceller - Produktion maj 2017

Maximal produktion för en dag: 97,17  kWh (1:e maj)
Medelproduktion för dag i maj: 63,29 kWh
Minsta produktion för en dag: 8,93 kWh (30:e maj)

Totalt producerat i maj: 1961,84 kWh (+92 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 4,65 MWh (+103 kWh mot beräknad)