Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Malwan har kommit hem

Ny grind, uppdaterad mjukvara i styrsystemet, krandämpare och en hel del annat smått och gott som förbättrats. Nu är Malwan hemma och redo för arbete.

Jag skall ut och testa lite hur det känns att köra med krandämparen alldeles strax. Det jag konstaterar direkt är att den nya grinden förbättrar sikten avsevärt.

Första arbetet blir att skota bort ris och ved från en åker, där jag huggt i kanterna. Vi testade att ta en större stock av en bok, och det var inga problem.

Man har gjort några förändringar för att förbättra transmission, vilket också skall bli spännande att få se om det är någon skillnad.

Nä, nog skrivet. Dags att stega ut till maskinen! 🙂

Japanska stamkvistningsågar

Idag dök de upp. De japanska sågarna som vi har tänkt att använda till stamkvistning. Det skall blir riktigt intressant att få prova sågarna i fält.

Nu är det inte säsong att stamkvista, så det riktiga fältestet får vänta till efter nyår. Nu finns sågarna redo, vilket är skönt. Annars blir det lätt att det glöms bort, och drar iväg med leveranstider med mera när det väl är dags för användning.

Nu var det inga problem alls med leveransen från Malco. Det tog trearbetsdagar att få dem, mot faktura med 15 dagars kredit. Det enda som möjligen inte var perfekt var att reservbladet inte passade till hundra procent i teleskopskaftet. Men det är inte deras fel.

På tips från tvillingarna Eriksson i Hyssna valde vi en japansk såg med fina tänder, vilket skulle passa bra till gran. Stamkvistningssågarna har rätt stora aggressiva tänder. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är hela bladet härdat på stamkvistningsågen, medan det på byggsågen bara är själva tanden. Bröderna menade att byggsågen är lättare att arbeta med. Vi beställde en teleskopisk grensåg från Malco (artnr 782) på 3,4m. Det är den röda sågen i mitten på bilden som följde med den teleskopiska grensågen. Dessutom beställdes också en slöjd- & byggsåg (artnr735), som är den gröna längst upp i bilden. Den fungerar bra om arbeta med så långt man når från marken. Den gröna sågen går inte att fästa på någon av stångarna som Malco saluförde, så vi beställde reservblad (artnr S-730) avsett för den gröna sågen. Nu passade inte bladet helt perfekt, utan jag fick göra skåran i sågskaftet några millimeter djupare. Det viktiga var att hålbilden för de två fästskruvarna stämde, vilket det gjorde.  Resultatet är den röda sågen fäst på teleskoparmen längst ned i bilden.

Så nu finns handsåg och teleskopsåg redo för stamkvistningsförsök i våra skogar. Spännande!

Våga vara sann inför sig själv

Jag imponeras av Johan Ronnestam (@ronnestam) och Anna-Carin Carnebro(@carnebro) som i sina blogginlägg berättar hur det valt att följa sin inre röst.

Johan skriveri I just to be my self om hur han lämnade ett jobb, gick ned i lön för att få var sig själv. Anna-Carin berättar om hur hon träffade rätt personer som fick henne att ta ett steg i sitt inlägg En känsla av lycka.

Det är så härligt att läsa om personer som vågar göra något annorlunda, och ännu trevligare när det annorlunda uppenbart är rätt sak att göra.

Visst är man ofta feg för att bryta mönstret och våga göra något annorlunda för att vara sann inför sig själv.

Några dagar med motorsågen

Nu har jag äntligen kommit ut med motorsågen igen. Har dröjt ett litet tag. Just nu är det kvistning av det jag syrfällde för ett gäng veckor sedan.

I slutet av sommaren fällde jag ett antal lövträd utmed en åker här. Nu är det dags att arbeta upp och kvista träden, efter att löven fått suga ur så mycket vatten det går. Syrfällning kallas det för er som inte känner till det.

Stihl MS200 tankas med Flutite tanksystem.

Kvistningen har jag gjort med vår Stihl MS200. En liten, men ack så bra, motorsåg. Jag imponeras över hur mycket den klarar av trots sin ringa storlek. Trots att jag varit lite elak mot den och kapat några riktigt kraftiga lönnbitar så klagar den inte så mycket. Givetvis hade det gått enklare med en kraftfullare såg, men man måste ju testa. 🙂

I fredags passade jag på att ta med både kameran och videokameran för att dokumentera Flutite. Ett tanksystem som minimerar spillet vid tankning av sågen och vid påfyllning av kombidunken. Fotografierna hittar ni på min Flickr-sida, som jag delar under creative commons licens. Filmen finns på vår YouTube-kanal, och kan ni titta på här:

Kodak Zi8 på GorillaPod SLR

Filmen spelade jag in med min julklapp, den lilla Kodak Zi8. Den fäste jag på en GorillaPod SLR. Fungerade riktigt bra. Det jag konstaterar är att den lilla videokameran kräver en del ljus, men att det fungerar väl.Filmen är inspelad i full HD-kvalité. Jag har klippt filmen i Windows MovieMaker (WMM). Det uppstod genast ett problem, eftersom  WMM inte kan importera QuickTime-filer (.MOV) som vilket är videokamerans format. Detta löste jag genom att ladda ner Microsoft Expression Encoder, som klarar av att konvertera från .MOV till .WMM. Till visa av grafik momenten använda jag Inkscape, som är ett gratis vektorbaserat ritprogram. Har ni fler frågor om hur jag gjorde video får ni gärna ställa frågan i en kommentar till inlägget.

I början av veckan skall vi få hem Malwan igen. Nu har det utrustats med krandämpare, fått en nydesignad grind, uppdaterat mjukvara i styrsystem + en massa annat smått och gott. Skall bli skönt att få hem maskinen igen, och jag ser fram mot att få komma ut i gallringsskogen med den.  Då skall den få arbeta med att skota i hop ris och veden som jag nu kvistat.

Några filmer med Tvillingarna Eriksson

Tvillingarna Johannes och Anders Eriksson i Hyssna driver Melltorps Skogsförvaltning. Deras syn på skogskötsel är lite annorlunda mot många av de som hörs mest i skogssverige. Jag filmade lite på en skogsdag som Rådgivarna i Sjuhärad hade, filmerna finns längre ned på sidan. Först sammanfattar jag lite deras syn på skogsskötsel och funderar själv lite fritt.

Många av de idéer som bröderna har går tvärtemot skogsbolagens tanke sätt, röj med stor försiktighet, gallra svagt, stamkvista och plantera gärna lärk.

I deras synsätt skall man ha många stammar som volymen fördelar sig på. Då får man kvistrensat kvalitetsvirke med lagom stora årsringar. En allt för gles skog ger stora årsringar, och tvillingarna menar att kvaliteten försämras och att fiberegenskaperna också försämras för pappersmassa. För att behålla en stor stamtäthet anser de att småskalig utrustning skall användas. De menar att de skogsmaskiner som används är massförstörelsevapen som slukar kubikmeter som skulle stå kvar och utvecklas till en slutavverkningen där de ger bättre avkastning.

De förespråkar stamkvistning, och menar att det kommer bli brist på kvistfritt kvalitetsvirke framöver. Det tar några minuter per träd som för bättre kvalitén avsevärt enligt Johannes och Anders. De ser gärna att man planterar lärk, och menar att det fungerar fantastiskt bra tillsammans med andra trädslag. Det går inte ta miste på deras syn att blandskog är bäst. Det pratar mycket om de förhärskande monokulturerna, och då främst gran.

Hägn är en självklarhet för alla planteringar. Viltskadorna är så omfattande att de hägnar in alla planteringar. Enligt Erikssons är viltstammen för stor och därför krävs hägn. Personligen tror jag på att man måste finna vägar för att balansera viltvården och skogsskötseln på något sätt, kanske genom att avsätta ytor för viltfoder bland annat.

Jag håller med i mycket som Tvillingarna Eriksson predikar för, och önskar att de kunde visa tydliga kalkyler som verkligen påvisar att det finns ekonomi att sköta skogen efter deras idéer. Idag finns bara kalkyler från skogsbolagen som hela tiden skall visa på optimerad vinst för varje åtgärd. Problemet för många skogsägare är nog att den investering man gör i att gallra svagt för att få ett bättre netto vid avverkningen inte kommer nuvarande ägare till gagn. Frågan är hur man kan motivera det, jämfört med att få ett netto i gallringen som kan betala skogsskötseln just nu. Hur många skogsägare kan idag leva på sin skog? Hur mycket skog krävs det? Måste man ha ett en annan, mer regelbunden, inkomst vid sidan av?

Här är två filmer där tvillingarna Eriksson beskriver några bestånd som de sköter. Först ett björkbestånd, och sedan lite från olika bestånd där lärken är den röda tråden.

Kommentera gärna hur du ser på det hela. Både bra och dåligt!

Tvillingarna Eriksson sjunger lärken i högan skyn

Tvillingarna Eriksson bjöd på sin show när Rådgivarna i Sjuhärad bjöd in till en skogs dag, där det diskuterades alternativa trädslag med brödernas syn på skogsbruk.

Det är alltid lika underhållande att höra tvillingbröderna Johannes och Anders Eriksson från Melltorps Skogsförvaltning. De brinner verkligen för sin skog, och argumenterar för att lärken skall användas i det svenska skogsbruket. För dem är det en självklarhet att skogen skall skötas med småskalig utrustning.

De har så stort engagemang att de skulle kunna stå dygnet runt och berätta sina ståndpunkter. Det blir en show när de sätter igång och talar om sin skog. Det är svårt att förklara, så jag har en liten video med ett utdrag från skogsdagen som Rådgivarna genomförde.

Det var mycket roligt att få se de hägn där de provat olika trädslag i olika kombinationer. Lärken fanns med som en röd tråd och det var mycket, mycket imponerande att se hur den hade växt. Tujja, douglas och en rad andra olika barrträd presenterade. Det var mycket tal om ”pyntegrön”, ris som såldes och användes som pynt i exempelvis juldekorationer.

Det pratades en del om löv, och främst björk. Vi fick se ett fint björkbestånd som hade riktigt bra tillväxt, och inte krävde så mycket röjning som man tar förgivet när det pratas lövskötsel. Är man lite duktig på att sköta massurbjörk kan man få riktigt, riktigt bra betalt.

Själva sköter de skogen med sin Vimek Minimaster 101 och en Vimek G30 processor. stickvägarna lägger med 50-80 m mellanrum och vinschar ut till stickvägarna. De förespråkar småskaliga maskiner som Vimek, Loglander och givetvis Malawa. De ”vanliga” maskinerna kallar de för massförstörelsevapen och hanvisar till stora stickvägar, markpackning och spårbildning. Storskadliga är benämningen istället för storskaliga i deras mun.

De menar att man tar bort många huvudstammar bara för att kunna kör in med stora maskiner, och att man plockar bort träd som danar kvalitetstimmer. De menar att man kan producera mer total volym trots att det är fler träd. Det vanliga idag är att man röjer och gallra hårt för att få hög diametertillväxt. De påstår också att hållfastheten påverkas och för stora årsringar, och att fibrerna blir kortare som ger sämre egenskaper vid framställning av pappersmassa

De stamkvistar det mesta, och man måste säga att det blir en trevlig skog att vandra i. De hade mycket att säga om stamkvistning, och berättade att det är en ganska lätt åtgärd. Något som man kan engagera familjen i och tillsammans vara i skogen och putsa på skogen. De tipsade om Malco som säljer japanska sågar. Deras erfarenhet var att man skulle använda byggsågar, eftersom stamkvistningssågarna hade för grova tänder och att de är helt härdade. Byggsågen så var bara spetsen på tanden härdad, vilken gjorde den mer lättarbetad. Enligt Erikssons skulle man bara såga i draget för att inte bladet skulle böja sig, och gärna så mycket i lod som det. Man skulle såga sakta när grenen ger vika, för då spjälkar den alltid utåt. Tar man för snabba tag och försöker få av grenen snabbt kan urdrag uppkomma. Spjälkar grenen utåt kan man bara såga av den lilla spjälkande delen av grenen. Grönt skaft på byggsågen var bra till gran (tror röd var bra för lärk och blå för tall).

När det gäller röjningen använder de Bengt-Åke Alrikssons midjeröjare. Deras idé var att man röjde högt och la ett snett snitt. Då gled stammen av och ställde sig på marken. Det viktiga är att man får av toppen så att huvudstammarna får ett försprång. De stammar som blir kvar fungerar även som viltfoder.

Bröderna hägnar alla sina planteringar, vilket skapade diskussion om viltvård och viltvård i kombination med skogsbruk. De talade om betnings- och fejningsskador på bestånden. Det var de som sa att de drev upp exempelvis lärk utan hägn.

Vi tittade på en stor självföryngring, och ett mindre sikta bestånd. De hade många åsikter mot plantera siktagran här. Beståndet var väldigt tätt och det vore intressant att få komma tillbaka och se hur beståndet ser ut om ett antal år.

Som vanligt när man träffar andra skogsägare går diskussionerna varma och erfarenheter utbyts. Det är jättespännande och varenda gång upplyfts jag av hur många som pratar om småskaliga maskiner i skogen och alternativa brukningssätt, jämfört med var de stor aktörerna på marknaden förespråkar.

Jag filmade en del på skogsdagen och skall se om jag inte kan sätta ihop fler intressanta klipp och presentera på vår YouTube kanal. Dagen var inspirerande och man känner sig sugen på att ta tag i sin skog och våga tänka annorlunda.

Mitt första steg som gästbloggare

För någon vecka sedan frågade Anders NymanUppsnappat om jag ville gästblogga på hans blogg. Något jag inte kunde motstå, och igår skrev jag mitt första gästinlägg.


Anders beskriver bloggen så här:

Den här bloggen handlar om små reflektioner jag ofta gör på händelser i min omgivning och reaktioner på nyheter jag läser om i media. Mina åsikter är kanske inte alltid de mest politiskt korrekta, men varför tycka som alla andra?

Jag kommer tillsammans med ett antal andra gästbloggare skriva  i Uppsnappats anda. Läs mitt första gästinlägg Detta var ett prat val på Uppsnappat.

Intressant skogsträff om småskalig gallring

I fredag var jag på en skogsdag arrangerad av Rådgivarna i Sjuhärad som handlade om småskalig gallring.

Det var ganska dåligt väder, med kraftiga regnskurar, men det hindrade inte ett 30-40 tal deltagare. Det intressanta var att få se en gallringsgrupp från Vimek, en Vimek 608 som skotade efter en Vimek 404 T3, och en Malwa. Dessutom pratade bröderna Eriksson från Melltorps Skogsservice om de fördelar de ser på användning av småskalig utrustning.

Vimek 404 T3 jämte en Malwa 460, med klippaggregatet Malwa RC1800. Foto Malwa AB

Jag konstaterar att de flesta vill använda mindre maskiner i skogen, men som mer eller mindre lekmän kan vi inte visa att det skulle vara ekonomiskt försvarbart jämfört med storskaliga maskiner, som får ut mycket mer kubik per timme ur skogen än det småskaliga. I alla fall i just den åtgärden. Det småskalihga lämnar kvar mer i skogen som växer till och  förräntar sig. Det är dock inget som gagnar den som brukar skogen idag. Kanske måste vi vara så egoistiska och tänka på nuet, för det är i dag vi måste betala kostnaderna för skogsbruket, även om avkastningen blir högre vid avverkningen.

Jag här själv läst en hel del i ämnet och tror på det småskaliga. Ni kan läsa om det på Skogspysslingarnas hemsida. Bröderna Eriksson säger sig kunna visa med siffror att det är bättre att gallra med småskalig utrustning, och behålla ett tätare bestånd där diameter utvecklingen inte är lika stor. Jag önskar att jag fick se de siffrorna. Jag träffar bröderna igen på lördag, och hoppas få mer kött på benen då. Då har den en ny träff i Rådgivarnas regi, och vi får se lite av resultatet av deras arbete.

Tyvärr tror jag att brödernas budskap går förlorat när de överdriver och pratar på ett sätt som för tankarna till en frireligös pastor i essä. När man pratar om traditionella skogsmaskiner för massförstörelsevapen eller storskadligt skogsbruk tillsammans med sättet att framföra det minskar trovärdigheten.

Vimek 680 jämte en Malwa 460 Foto: Malwa AB

Nåväl, det var kul att få se den senaste maskinen från Vimek jämte Malwa. Jag känner mig nöjd att jag vågade satsa på en Malwa. Resan är inte slut än, men det känns rätt och är en maskin som passar bra för småskaligt skogsbruk.

Malwa visade också sitt nya radiostyrda bioenergiaggregat, Malwa RC1800, och där har man något mycket bra på gång. Ett litet, lätt klippaggregat med ackumulering. Tack vare radiostyrningen så är det bara hydraulslangarna för gripen som behöver kopplas in, och den kan rotera fritt.

Jag ser fram emot att få hem vår Malwa, nu med uppdaterad mjukvara för styrsystemet och dämpare för kranen, och att få ha en trevlig höst med småskalig utrustning i gallringsskogen.

Jag saknar en podcast

Jag lyssnar mycket på podacasts, och har gjort det i många år. Tycker det är intressant och det ger mig mycket att lyssna.

Nu känner jag att jag saknar en podcast. Det är inte helt sant. Jag saknar flera, men på olika sätt kanske.

The Podfather Adam Curry. Foto: Nick Starr CC by sa

Det jag främst tänker på är gamla Daily Source Code med Adam Curry (@adamcurry). Jag gillade hans program om personliga reflektioner, och om podcast produktion på olika sätt. Inte för inte har han kallats The Podfather. Han spelade CC-licenserad musik i en intressant blandning av snack och insändarröster. Hans fredags upplagor kickade i gång fredagen med Fubar Friday, och jag bara älskade Jan Polet’s The Hit test. Jag har inte haft honom i min feed på alldeles för länge. Det var så skönt att ratta in hans kanal igen. Podcast när den är riktigt bra enligt mig. Nu ges den inte ut dagligen, vilket var en av anledningarna att jag följde den på ”den gamla goda tiden” .

Jag saknar att producera min egna podcast, men det har inte fungerat med småbarn attha den där givna luckan i veckan, men i höst verkar det finnas öppningar igen.

Då kanske det finns möjlighet att även producera Hockeysurr, en podcast jag försökte starta för ett antal år sedan, men föll på att jag inte hitade en co-host. Jag tror det krävs en duo som snackar och bollar hockeyhändelser och tankar med varandra. Om jag hittar någon som är sugen på att snacka hockey en stund varje vecka över Skype så drar jag igång den ordentligt.

Jag lyssnar på en hel del podcasts, som exempelvis:

Det är några jag brukar lyssna på. Tipsa gärna om fler i kommentarerna. Alltid kul att hitta nytt och intressant att lyssna på.

Nu skall jag bumma Daily Source Code. Vad bumma är? När jag höll en kurs i närradio i början av 90-talet kom ett par killar och sa att de hade bummat på tåget ned. Hel enkelt när det låter bum-bum-bum utanför det rum man lyssnar på musik i väldigt högt.

Nu bummar jag på!

Dags att vinna!

På onsdag är det dags! Då börjar årets upplaga av Elitserien. Kommer HV71 kunna försvara sitt SM-guld? Kommer jag vinna #twockey trofén?

Enligt tränarnas tips har HV71 en god chans att vinna pokalen igen. Trots att man gått miste om spelare som David Petrasek, Stefan Liv, Björn Melin, Mattias Tedenby mfl. Jag tycker det är starkt att kunna snickra ihop ett lag som anses slagkraftigt. Det lär ta rätt många omgångar innan spelet sitter med alla (ny)gamla spelare i laget.

Då har jag nog en svårare uppgift när det gäller att lägga händerna på #twockey trofén. #Twockey trofén är en tipptävling för dig med ett Twitter-konto och är sugen på att tippa Elitserien. Man vinner twitteräran, vilket får anses som ett stort pris. Så, har du Twitter gå till twockey.fluff.se, och har du inte Twitter se till att registrera ett konto och haka på. Det är gratis, och du behöver inte hänga på Twitter.

När vi når April hoppas jag se HV71 som vinnare av SM-guldet, och mig själv som vinnare av #twockey trofén.