Kategoriarkiv: Kommentarer

Vad händer med mina solceller när de tjänat ut?

Solceller installeras i SundhultSolceller fortsätter öka explosionsartat i antal installationer. Nu har det blivit så ekonomiskt fördelaktigt att allt fler väljer att sätta upp dem. Från att argumentationen har varit att de är för dyra eller har för dålig verkningsgrad går det nu över till att tala om miljöpåverkan, speciellt efter att de tjänat ut. Vad händer med solcellerna då?

Jag blir nyfiken och vill veta mer om hur en solcells livscykel ser ut och hur det påverkar miljön. Påverkar gör det, för det gör allt vi tillverkar på ett eller annat sätt.

CO2 vid tillverkning av paneler

Som så ofta fokuserar miljödiskussionen först och främst på utsläpp av koldioxid, och där där det intressant att titta på hur tillverkningen  påverkar. Växthusgaser brukar räknas om i CO2 ekvivalenter och ingå som del i den totala C02 belastningen.

En studie på livscykeln

Argonne National Laboratory, USA, som forskar kring energi och miljöfrågor gjorde en studie 2014 och tittade på hur många år en solcell behöver vara igång för att ha tjänat in den energi som gått åt för tillverkningen. Kina är en stor producent av solceller, och där är miljöpåverkan större, beroende på andelen fossilkraft där (runt 80% när rapporten skrevs) jämfört med exempelvis Europa. Det är i och för sig något som förändras snabbt i och med att Kina ställer om snabbt till mer förnybar energi, så panelerna har betalat tillbaka sin ”energiskuld” från tillverkningen. Kanske bygger solcellsfabriken solceller för att driva solcellsfabriken. 🙂

Verkningsgraden har betydelse

För att räkna ut hur mycket energi en panel producerar för att att jämföra med energiåtgången vid tillverkning är verkningsgraden viktig. rapporten publicerades våren 2014, och sedan dess har det gjorts framsteg även på detta område. I och med att solceller blivit kommersiellt gångbara ökar konkurrensen, och där med viljan för tillverkare att göra en så effektiv panel som möjligt. Det är den som säljer.

Det betyder att vi har två faktorer som gör att vi idag i praktiken har bättre resultat än när studien gjordes, energimixen vid tillverkning och verkningsgrad på solcellen.

En sak som gör att resultatet inte går att föra över direkt för oss i Norden är att de utgår från att solcellen sitter i södra Europa, som har fler soltimmar än vi har.Years to “pay back” energy used in making solar panels in Europe vs. China

I diagrammet ovan hämtad från rapporten ser du hur många år som solcellen behöver producera el för att ta igen det den förbrukat vid tillverkning (Energy payback time, EPBT)). CN visar när solpanelen är tillverkad Kina med mycket kolkraft och RER för Europa med bättre energimix. Det finns olika typer av paneler (monokristallin, multi- eller polykristallin och ribbon som är en variant av polykristallin tillverkning).

Du kan se att 2014 räknade de med att den sämsta panelen hämtat hem sin energiskuld på under 2,5 år. Med dagens paneler och tillverkningsprocesser (mycket hur kisel utvinns och appliceras som råmaterial) är den siffran lägre.

Producentansvar i Europa

De solceller vi sätter upp här i Sverige omfattas av producentansvaret som vi har i Europa (WEEE). Här är arbetar medlemsorganisationen PV Cycle för att ta hand om solceller när de tjänat ut. PV Cycle har byggt processer som återvinna mer än 96% av solpanelen.

Det man får ut från återvinningsprocessen är glas, koppar, plaster (från kablar etc), halvledare (kisel) och silver. Förstås tas aluminiumramarna som de flesta paneler byggs med också hand om.

Dröjer innan vi återvinner vår anläggning

Nu lär det dröja innan vi behöver återvinna vår anläggning. Den har en effektgaranti på 85% efter 25 år, och kommer kunna producera el i många år därefter. I det flesta beräkningar som görs är 30 år den kortaste livslängden som de räknar med. Växelriktaren är sannolikt den del som behöver bytas ut först, och är också en del som skall räknas med när vi tittar på den totala miljöpåverkan.

Det känns att vi gjort helt rätt val även ur ett livscykelperspektiv, och den som sätter upp paneler idag gör ett ännu bättre val. Om Swansons lag fortsätter att ge lägre pris och högre verkningsgrad för solceller för varje år som går så blir valet bättre och bättre. Fast, om alla väntar blir det inte bra för någon, så varför inte göra det nu?

Den okreativa landsbygden är en myt

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.

Du kommer skaffa elbil och solceller

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.

Myten om kreativa städer och en okreativ landsbygd

Det här var titeln på ett föredrag som Teo Härén hade på Leksands Sparbank häromdagen. Jag tycker det var ett riktigt intressant föredrag som sätter fingret på några viktiga punkter.

Teo Hären om den kreativa landsbygdenDet finns en sak som gör att försprånget som staden haft under lång tid har rubbats. Det heter internet. Det förändrar utbud, service, och klusterbildning. Det betyder att även ”skräpytor” inte skiljer sig så mycket från storstaden.

Du kan gå in på webbsidan för Leksands Sparbank och titta på föredraget. Det är lite dåligt ljud precis i början, men håll ut.

Stort utbud överallt

Som Teo poängterar har e-handel mognat så mycket nu att jag enkelt och snabbt kan köpa vad jag vill från vilken plats som helst. Skall jag ha tag i nya handtag till skåpsluckor kan jag först surfa runt och inspireras och välja modell. Sedan letar jag en e-butik som har sådana i lager och beställer. Bara någon dag senare har jag handtagen hemma och kan montera.

Detta gäller det mesta, från kläder, prylar till mat. Utbudet utanför storstaden är lika stort som mitt i smeten.

Service bättre än någonsin

Servicen på landsbygden har aldrig varit bättre. Visst stängdes ett litet bankkontor i närheten nyligen, men tack vare internet har jag i princip en bank som är öppen 24/7. Jag kan göra de flesta bankärenden jag vill, när jag vill och från den plats jag är just nu. Jag kan göra det från min kajak mitt ute på Tjärnesjön om jag så vill. Där hade banken aldrig funderat på att öppna ett kontor, men i praktiken finns det faktiskt via internet.

Service får inte vara bunden till plats och tid

Nästa steg är att få de som erbjuder service att tänka om. Många är fast i att kundservice skall utgå från platsen där de finns. Bankkontoret exempelvis. Historiskt har det varit så att vi varit tvungna att ta oss dit för det har funnits fysiska begränsningar. Kassavalvet var svårt att ta med sig för att besöka kunder. Senare när mer och mer skötts via datasystem har problemet varit att datorerna varit tvungna att sitta fast i väggen. Idag skulle bankmedarbetaren kunna ta en dator under armen och åka ut till kunden och göra mycket av arbetet där.

Vi  måste verkligen tänka om och hitta nya former. Tekniken gör det möjligt att ha affärer i en liten by som har öppet dygnet runt, eller utlämning av paket där jag kan hämta via paketautomater. Bokbussen är riktigt bra, men är jag inte hemma, och inte har möjlighet att vara på plats när den kommer till en hållplats nära mig spelar det ingen roll. Bokbussen måste göras om till en service där tid och plats inte har samma betydelse.  Jag vill ha möjlighet att prata med en bibliotikarie när jag har tid, och sedan kunna få tag i min bok på en plats och tid när jag kan. Hur kan vi skapa en sådan service?

Samma sak gäller för mycket service, där vi varit tvungna att komma till en fysisk plats mellan specifika tider. Så är det inte längre om vi låter digitaliseringen arbeta.

Kluster ger kreativa människor

Som Härén säger bygger gamla kluster på en geografisk avgränsning. Daniel Priestley brukar dra ett bra exempel på personer som har intresse av att samla etiketter på äpplen. Det är nog inte helt lätt att hitta en gemenskap ens inom ett landskap som delar samma intresse. Via virtuella kluster som inte har begränsningar geografiskt kan du hitta flera som samlar på äppeletiketter, och via en Facebookgrupp kan dela sin passion.

Det här gör att vi kan bygga kluster som ger kreativa människor som skapar på olika nivåer. Det gör det också lättare att även på en geografisk yta hitta samarbeten och skapa förändring.

Men hur blir det med ”Asta” som inte kan internet?

Jag håller med Teo i det mesta, och brukar själv argumentera på samma sätt. En fråga som ofta kommer upp exempelvis när jag pratar bankservice ”vi måste tänka på pensionärerna, det finns de som inte kan dator”.

Så är det så klart. Men det kan inte stoppa att vi utvecklar servicen för de allra flesta över hela landsbygden. Frågan är istället hur vi kan hantera ”Asta”. Dels borde, i mitt exempel, banken hitta lösningar så att de kan hantera de få som behöver extra hjälp. Sedan anser jag att vi har ett ”samhällskontrakt” att föröka hjälpa varandra. För visst skulle vi kunna hjälpa ”Asta” att sköta sina bankärenden? Vi har dessutom möjlighet att göra det 24/7 och inte bara när bankkontoret har öppet.

Jag tycker Teo har fel om fiber

En sak som jag tycker Teo har lite fel om är när han pratar om att hastighet på en internetuppkoppling inte har någon betydelse. Jag ger honom rätt i att det mesta vi gör på nätet idag inte är beroende på hur snabb uppkoppling du har. Inte mer än att vi kan bli lite irriterade när laddasymbolen står och snurrar. Däremot tror jag att för den fortsatte utvecklingen av vad internet kan ge oss, exempelvis i form om virtuella möten, kommer hastigheten in som en parameter för framtiden. Därför är det viktigt redan nu att skapa en sådan infrastruktur som når så långt ut på landsbygden som möjligt.

Här är ett exempel på vad vad vi kan komma kunna göra med en bra fiberuppkoppling.

Inte antingen eller, utan både och

Som vanligt handlar det inte om antingen eller utan både och. Staden och landsbygden i symbios där vi ger och lånar av varandra.

En viktig sak tycker jag är att vi som bor på landsbygden inte ska förvänta oss andra, t ex politiker, ska ordna saker åt oss. Vi kan göra mycket själva, och vi ska sätta igång direkt. Hittar vi sätt att verkligen göra saker kommer vi köra om staden. Vi har en helt annan möjlighet till det ying & yang som Teo Härén talar om. Det skall vi utnyttja.

Om du bor på landet undrar jag vad du kommer göra idag för att göra det lite bättre att bo på landsbygden?

2016 var ett energifyllt år

Dags att städa undan ännu ett nytt år till arkivet, fast innan jag vrider upp huvudet och tittar framåt tar jag och tittar bakåt för en liten stund med min årskrönika.

Massor av fiberarbete

Första halvåret i år innehöll massor av fiberarbete. Samtidigt som Länsstyrelsen ville ha komplettering på komplettering på vår ansökan om stöd för att bygga försökte jag få ihop underlag för den offentliga upphandling vi var tvungna att göra för att få stödet. Kravet gäller ett så kallat förenklat förfarande, vilket inte spelar någon större roll när det görs på ideell basis. Det är inte där min kompetens om fiber används som bäst kanske. Hur som helst så kände jag att jag inte skulle orka med samma belastning ett år till, och bad om att få lämna styrelsen. Samtidigt såg jag till att Hanna kom med i styrelsen, som är mycket bättre än jag på att läsa krav och skriva rätt i sådana dokument.

Under sommaren och hösten har hon och de andra i fiberföreningens styrelse gjort ett hästjobb, och nu är det på gång med bygge på riktigt. Den som valdes som ordförande valde att avgå under hösten,  vilket gjorde att en nya namn behövdes. Eftersom mina uppdrag förändrats sedan i våras kunde jag svara ja när jag fick frågan om att vara med igen från december. Nu ser jag fram mot att få bygga ett riktigt bra fibernät för alla i vårt område.

Kulverten sprang läck

Kulvertbyte - Uppgrävd gårdsplanVi började året med att ha den nya pannan i drift. Den fungerade finfint tills dess att den gamla kulverten mellan ekonomibyggnad o bostadshus inte orkade med längre. Vi byggde om från öppet till slutet system, vilket ökar trycket. Kulverten här var gjorda av stålrör nergrävda i marken, och vid en krök var godset tunt efter lite rostangrepp. Inte riktigt vad vi ville råka ut för när det var kallt ute.

Det betydde att vi fick gräva upp kulverten från pannrummet i ekonomibygganden in genom trädgården till huset. Som tur var behövde vi inte gräva allt själva. I trädgården fick vi hjälp av gudsonen och Hannas systerdöttrar med pojkvänner. På gårdsplanen lejde vi in grannen med grävare.

Det tog ett tag innan vi fick hem den nya kulverten och hade fixat till den, men till slut blev det klart. Nu fungerar vårt värmesystem riktigt bra.

Solceller och takbyte

PE Byggtjänst monterar solceller i Sundhult

I februari hörde Länsstyrelsen av sig och undrade om vi fortfarande var intresserade av att ta del av solcellsstödet vi ansökt om för två år sedan. Det ville vi givetvis, vilket drog igång nästa projekt.

Takbyte i Sundhult inför solcellsinstallationFör att kunna montera upp solpaneler på taket var vi tvungna att byta ut en del av taket på ekonomibyggnaden som var täckt med skör korrigerad plast.  Detta samtidigt som det var full fart med fiberarbete, en kulvert som skulle bytas och annat som är på gång. När man dessutom har höga krav på sig själv att det skall bli bra blir det mycket att göra.

Till slut var solcellerna på plats, och sedan mitten på maj producerar vi egen solel i Sundhult.

Öppet hus i Sundhult 2016

Öppet hus i Sundhut 2016 - TackNågra av höjdpunkterna var att få dela med sig av tankar kring självhushåll, solceller och elbilar som vi gjort ett par gånger under året. På min födelsedag kom det ett 80-tal personer till vårt öppnet hus i Sundhult. Då hade vi bjudit in leverantörerna av solcellsanläggningen och pannan som höll föredrag och det kom flera olika elbilar med förare som gärna delade med sig om hur det är att äga och köra elbil.

Vi kommer nog ha någon form av öppet hus i år också, för att ge likasinnade möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Vi har några andra projekt att prata om då, och vi kan berätta hur det faktiskt är att ha solceller och elbil.

Delägare i nystartat miljöföretag

SolskensfarmarnaI somras blev vi i Sundhult delägare i ett alldeles nytt miljöföretag, Solskensfarmarna. Tillsammans med grannar i roten kommer vi att ha djur för att hålla markerna öppna och ha stor biodiversitet.

Bolaget är startat som en ekonomisk förening, där stadgarna hjälper oss att beskriva vilka som får vara delägare, vilket säger att du måste bo i eller ha tydlig anknytning till gamla Kärnebygd rote.

Vi har ett manifest som beskriver hur vill att företaget skall fungera, och det är fokus på miljö och sol i sinne. Vi har varit igång drygt ett halvår och det går som planerat. Riktigt kul eftersom många säger att det inte går.

Andra prioriteringar under hösten

Jag har sedan årskiftet 14/15 varit med i Barn- och Utbildningsnämnden i Falkenberg, Jag gick med i Centerpartiet för några år sedan för att jag ville ta ställning mot den främlingsfientlighet som växt fram. Även här har jag haft höga krav på mig själv, och känner att jag vill förstå ordentligt innan jag är med och fattar beslut. Jag känner att jag inte haft möjlighet att leverera på nivå jag ställer på mig själv. Dessutom känner jag att vissa uppdrag som jag vill ta mig an kanske krockar med ett politiskt uppdrag , och det har gjort att jag valt att avgå från uppdraget i BUN.

Det har också gjort att jag känner att jag kunnat göra lite andra prioriteringar. Dels att hitta lite tid att göra saker som jag verkligen gillar själv. Jag försöker också välja saker där jag kan göra skillnad, och verkligen känner att jag gör det.

Vidareutbildning via MOOC

Christian pluggar MOOC under äppelträdet

Jag har sedan ett par år haft som mål att lära mig nytt och mer varje år. Bland annat genom att läsa MOOC, Massive Online Open Course. I år blev det en riktigt spännande kurs som heter u.lab: Leadning from the emerging future. Kursen lär ut nya sätt att ta sin an och forma vår framtid som ledare. En stor nyckel i det är att lyssna på andra ordentligt, ”deep listening”. Har du möjlighet tycker jag att du skall ta chansen att läsa kursen.

Det är rätt häftigt att jag kan sitta under äppelträdet här mitt i skogen och läsa en kurs på den erkända skolan MIT. Jag kommer fortsätta ta kurser under året som kommer.

Fossilfri elbil i Sundhult

Axel på Hedins Bil lämnar över nycklarna till en Nissan Leaf 30 kWh Tekan till SundhultI slutet av oktober kom elbilen till Sundhult. Vi har pratat om det länge, och efter att bara ha haft en bil under ett år kände vi att vi behövde två. Det är inte helt lätt att få ihop pendling till Halmstad, olika aktiviteter på olika håll både för föräldrar och barn.

Nu har vi en Nissan Leaf som vi leasar på två år, och den tid vi har haft den har det fungerat över förväntan.

Göra saker i det lilla ger stora effekter

Året 2016 lägger jag bakom mig med lärdomen att det är i det lilla som jag kan göra stora saker. Det är att skaffa solceller, det är att skaffa elbil och det är att starta Solskensfarmarna med en ny hållbar och medveten affärsmodell.  Det är här jag kan vara med och påverka, göra det jag tror är rätt och berätta om vad och hur jag gör för att inspirera andra. Göra det där som många säger inte går eller inte är lönt.  Är vi många som gör så skapar vi förändring.

Det är så här jag går in i 2017. Jag kommer skapa mer saker som tar rätt riktning mot framtiden.

7 böcker som utvecklar ditt engagemang

7 böcker för engagemangJag har tidigare tipsat om utvecklande ljudböcker på bloggen, och nu tyckte jag det var dags att göra en liten lista som tar avstamp i framtiden. Hur kommer vi som vill vara ansvarsfulla i framtiden att agera  och vara då. När vi bestämt oss för det går vi tillbaka till idag och ser vad vi kan göra här och nu. De här sju böckerna är en lista som hjälper dig göra det avstampet.

Det spelar ingen roll i vilken ordning du läser dem. Själv har jag lyssnat på dem som ljudböcker, ofta under promenader.

Leading from the emerging future – Otto Scharmer

Denna bok är en nyckel i den här samlingen. Den berättar hur vi måste börja ta oss an problem på ett annat sätt, framför allt  genom att bli bättre på ”deep listening” innan vi agerar. Den presenterar verktyg för att göra det, och ger tydliga samtida exempel på varför vi måste förändra vårt förhållningssätt.

Att bygga prototyper är ett verktyg, och något som kräver att vi hjälps åt för att skapa nya system i samhället.

The Seventh Sense – Joshua Cooper Ramo

Detta är en bok som ger dig stora fördelar inför framtiden och som hjälper dig att utveckla ditt sjunde sinne. Författaren gör tydliga beskrivningar av vad och hur du kan göra för att skaffa dig ett liv du trivs med.

Boken gör en historisk tillbakablick och berättar hur samhället förändrats historiskt och gör utläggningar om vilka egenskaper som givit fördelar i olika tider. Den visar att vi kommer att gå från en tid där människor gått samman i större organisationer för att förändra och påverka, till att gå mot mindre nätverk som skapar resultat. Det finns många exempel som visar på det

Consiuos capitalsim – John Mackey, Raj Sisodia

I den här boken berättar grundaren av Whole Food Market om sin resa från att vara en person långt till vänster som såg kapitalism som något ont till att tycka att det är en god samhällskraft. Han använder begreppet conscious kapitalism för sitt företagande, och idag är hans kedja en av de mest välmående i USA. Framtidsspanaren Stefan Hyttfors pratar om social kapitalism och presenterar i sitt föredrag grafer som visar vilken matvarukedja som går bäst i USA, nämligen Whole Food Market.

Erik Starck, entreprenören i Malmö, översätter titeln till ‘medvetet företagande’, vilket jag tycker är en bättre översättning. Vi behöver fler medvetna företagare som hittar nya sätt att mäta, och regelverk som tillåter det.

Vi som konsumenter behöver också bli bättre på att vara medvetna konsumenter och hjälpas åt att välja rätt saker när vi handlar. Var och en kan inte känna till allt om ett område, men vi kan hjälpas åt att täcka in rätt mycket.

Linchpin – Seth Godin

Jag bara måste ha med den här boken på en sådan här lista. Jag har in ett inlägg skrivit att det är den bästa boken av alla de böcker jag läst, och jag har läst den flera gånger.

Boken beskriver transformationen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och hur samhällssystemen anpassats till det. Det har varit nödvändigt för att skapa det välstånd vi har idag. Nu lämnar vi industrisamhället för något nytt, och då behöver vi också skapa nya samhällssystem om är anpassat till det. Det är kring detta som Seth resonerar på ett lysande sätt.

Hjärnstark – Anders Hansen

Den här boken lägger fram fakta på hur motion påverkar vår hjärna. Hur det faktiskt är en medicin mot depression, hur barn klarar skolan bättre och hur äldre stärker sin minneskapacitet. Hur det kommer sig och vilken forskning som ligger bakom redovisas i boken. I tider där psykisk ohälsa med rätta fått mer uppmärksamhet tycker jag boken är extra bra.

Själv har det blivit viktigt för mig att med rörelse varje dag sedan jag läste den här boken. I tidevarv då fler och fler arbetsuppgifter innebär stillasittande kan det vara bra att bli påmind om hur viktig rörelse är, och det gäller bara att resa på sig och gå en kort runda, hoppa över rulltrappan eller hissen och utnyttja vardagsmotionen bättre. Det där mötet kanske kan bli ett gående möte, som stimulerar hjärnan och hjälper dig att ta bra beslut.

De promenader jag själv börjat ta sedan jag läste boken fungerar också som meditationstid och utvecklingstid. Antingen struktureras idéer, svar på mejl och annat under promenaden, eller så lyssnar jag på en ljudbok för att utveckla mig själv.

Nya livet – Fredrik Reinfeldt

Det här är en omvärldsanalys som tittar på vad som väntar oss fram över. Det presenteras inte lösningar, utan är ett dokument om vad vi behöver förhålla oss till när det gäller demografisk utveckling, digitalisering, miljöpåverkan och annat. Det är upp till oss att använda det här för att hitta sätta att skapa en hållbar framtid ur många, många perspektiv.

Framtiden kräver att vi är medvetna företagare och konsumenter, och den här boken är ett mycket bra sätt att öka din medvetenhet.

Synteism, att skapa Gud i internetåldern – Alexander Bard & Jan Söderqvist

Den här boken är efterföljaren till duons ‘Futuricatriologi‘, och ger intressanta perspektiv ur ett mer andligt håll, där internet och digitaliseringen är i fokus.

Boken menar att vi människor alltid behöver något att samlas runt, och att det är därför religionen genom alla tider haft en viktig roll. Idag när vetenskap mer och mer kan förklara olika fenomen har detta andliga perspektiv försvunnit. Författarna menar att vi fortfarande behöver något att samlas runt, och att Internet på ett sätt är vårt nya tempel. De skriver lite provocerande att även ateism är en religion, bara det att det som samlas under den etiketten inte har en uttalad gud.

En bok med ganska avancerat språk tyvärr, för innehållet är riktigt, riktigt bra.

Det här är den bästa boken jag läst hittills

21 utvecklande ljudböckerNi som följer mig i olika kanaler vet om att jag läst en hel del böcker de senaste åren. Lite över 160 ljudböcker och en hel hög pappersböcker. En bok är jag inne på mitt tredje varv på, och den blir bara bättre och bättre.

Böckerna jag läser handlar mycket om ledarskap, entreprenörskap, företagande, arbetsmetoder, psykologi och personlig utveckling. Många böcker har varit riktigt bra och inspirerande. För något år sedan listade jag 21 utvecklande ljudböcker att lyssna på och där var den här titeln med.

Svaret är att du ska vara en ”Linchpin”

Det är Linchpin av Seth Godin från 2010. Ja, boken har några år på nacken, men den är oerhört aktuell i den tid vi är inne i. Den berättar om transformationen från jordbrukssamhället till industrialismen, vidare mot den nya era vi är på väg in i.

Alla områden transformeras

Det handlar om hur skolan skulle kunna transformeras, om hur företagande bortom industrialismen ser ut och hur samhället i stort har möjlighet att ta sig an klimathot och andra utmaningar.

Han berättar spännande om hur vi kan förändra skola och företagande, om vi är beredda att ta de stegen. Det är ju ganska tryggt alltid att fortsätta göra som vi gör idag.

Svårt att programmera om hjärnan

Trots att det är, minst, tredje gången jag lyssnar på den är det många WOW! och Aha! från min sida.  Vi har från att vi föddes skolats in i ett tankesätt anpassat för industrialismens era, och det tar tid att programmera om hjärnan till det som kommer.

Så här berättar Seth Godin själv om boken.

Gör dig själv en tjänst och läs boken, och börja göra dig redo för framtiden.

För er som som vill ha en snabbgenomgång kan se det här föredraget.

Framtiden är något du skapar

Framtiden är något som du skaparDet där är något jag försöker arbeta med. Eftersom jag själv skapar min framtid är det dumt att gnälla, tycka att andra bara gör fel och säga att jag inte kan.

Sortera, känn efter vad du verkligen vill och börja skapa. Visst ingår det att välja bort saker som inte leder åt rätt riktning.

Vilken framtid vill du skapa?

Jag stannade upp lite här om dagen och började fundera på vad som hänt sedan jag sa upp mig från min fasta anställning sommaren 2014.  Jag kom fram till att det är en hel del, även om det kanske inte känts så. Framförallt en förändring i livsstil.

Ett mer hållbart liv

odlingstunnlarEn sak som verkligen har hänt är att livsstilen förändrats mot något mycket mer hållbart. På gården har vi börjat utnyttja de resurser vi har på ett bättre sätt och producerar nu egen mat, där vi har kontroll på hur den tas fram. Det gör vi bland annat i våra odlingstunnlar och på en liten åker. Vi har mycket att äta runt omkring oss, med bär, svamp och vilda djur i skogen och ett varierat landskap som ger mångfald på olika sätt.

Ett sätt att bli ännu mer hållbara är attvi tillsammans med grannar i vår rote skapat Solskensfarmarna, där vi skall bli solskensbönder och se till att vi bibehåller det varierade landskapet som fått stå tillbaka de senaste 50 åren i och med industrialiseringen av jordbruket. Det var en riktigt bra utveckling, där vi fått mer mat till fler till lägre kostnad. Nu när vi nått dit är det dags att förändra och tänka mer hållbart och börja nu. Både genom hur maten produceras och livsstilen vi lever.

36 solcellspaneler i SundhultDet handlar om många små saker som läggs ihop och gör att vi i Sundhult går mot rätt håll. Vissa saker har vi inte kunnat förutse, som ett pannhaveri. Det gjorde att vi fick uppgradera vårt värmesystem drastiskt, till ett mer energieffektivt och som fortfarande använder sig av den energi vi har i vår egen skog. Andra saker är medvetna val som att skaffa solceller för att försöka gå mot att vi själva producerar den energi vi gör av med.

Vi vill transportera oss med eget bränsle

Det senaste valet att köra elbil gör det möjligt att själva generera den energi som går åt för att transportera sig. Där är vi inte riktigt idag, men vi gör det möjligt att använda ett mer grönt energislag än den fossila oljan. I förlängningen kan vi expandera vår egna solcellspark för att skapa bränsle till bilen. Nu pratar vi ”mackdöden på landsbygden” på riktigt. För nu kommer vi använda våra ladugårdar för att ha solceller på och generera det egna bränslet. Får vi lite över kan säkert urbanisterna i stan få överskottet.

Tar mer vara på tiden

21 utvecklande ljudböckerJag tar mer vara på den tid jag har också. Av naturen är jag nyfiken och vill lära mig mycket. Jag är lite orolig i själen, och kastar mig gärna in i nya områden och gillar att grotta ner mig i detaljer. Jag arbetar med att se det som ett positivt drag, även om det samtidigt gör det svårt att ta snabbare beslut. Jag vill ju verkligen veta att det är rätt beslut ur så många perspektiv som möjligt.

Jag har njutit av att kunna läsa många, många bra ljudböcker, speciellt de som handlar om att förändra tankesätt, att bli mer kreativ och bli bättre på att hitta en egen bekväm riktning för framtiden.

Christian paddlar kajak på TjärnesjönEn annan sak som börjat komma sakta mer och mer är att njuta mer av platsen som vi bor på. En sjö som är perfekt för att ta kajakturer på, skog som är härlig att vandra i och att vara nära djur som har en härlig puls i takt med naturen. Det gäller bara att ta in och se att allt det där finns runt om mig.

Kutar runt i hjulet för att få råd

Ofta springer vi i ekorrhjulet samtidigt som vi vill vara med i det som händer utanför. Frågan är om varför vi kutar runt i det där hjulet. Oftast är det för att vi skall få råd. Råd med vad?

Där behöver vi stanna upp sortera och hitta riktning mot vad vi vill igen. Vad är det verkligen vi vill få råd till? Är det en resa till Thailand, eller är det att kunna köra elbil.

I en av böckerna jag läst gavs rådet att tänka ”Hur ska jag få råd?” snarare än att säga ”Jag har inte råd”.

Ett stort steg kvar

En sak som ligger djupt i mig, och som kommer från en generation som är uppfostrad för att fungera i en industrialiserad värld. Det är det där med att du måste jobba för att få pengar. Det betydde att du skulle gå till fabriken och låta dina händer utföra en uppgift och byta det mot pengar. Pengar var du tvungen att ha för ha råd att skaffa det där som alla behöver.

Why - Simon SinekVår identitet är arbetet. När du träffar någon  är ofta en av de första frågorna ”Vad jobbar du med?” Stefan Hyttfors och Simon Sinek har lärt mig att frågan snarare borde vara ”Varför jobbar du?”.

Det där är väldigt stor skillnad. Vad är meningen med det jag jobbar med? Gör det den skillnad jag vill för någon eller för vår planet? Jobbar jag i ett sammanhang där jag känner att det vi gör i företaget ligger i linje med mitt varför?

Personligen ställer jag om i huvudet från att tänka att jag måste jaga pengar, och vill hitta ett varför där jag också kan få lite pengar när jag gör det. Jag behöver inte alls så mycket som jag tror. Det handlar mer om att jag sätter mig ner och funderar på vad jag vill lägga pengar och energi på.

Förändra det du faktiskt kan förändra

My business - Katie ByronSlutsatsen är på något sätt att sätta fokus på det du faktiskt kan förändra. Det är ofta mer än du tror.

Byron Katies modell är bra att ha i huvudet:

  • God’s business – Väder och annat som ingen av oss direkt kan påverka
  • Your business – Något som någon annan kan påverka men inte du
  • My business – Det du själv kan påverka, och som du skall fokusera på

Dags att leda för framtiden

Känner du att det är dags för förändring?
Känner du att du vill och inte vet hur du skall börja?
Känner du att du är beredd att börja nu?

Häng då med på kursen u.lab: Leading From the Emerging Future på MIT så kör vi där ifrån tillsammans. Kursen börjar nu i september 2016.

Jasså, du har inte tid? Varför inte då? Hur kan du stuva om schemat för att börja din resa i den riktning du vill färdas. Jag tänker dra mot framtiden, du får välja om du vill vara kvar eller hänga på.

 

Hur skall jag göra för att hitta min passion?

Hitta din passionDet talas ofta om att du skall fokusera på din passion och du kan arbeta med din passion i de ljudböcker jag lyssnar till. Jag har läst böcker med fokuset, som exempelvis Sir Ken Robinsons Finding your element. Det var här om dagen när jag lyssnade till Gary Vaynerchucks bok från 2010, Crush it, som jag tyckte jag fick ett enkelt recept.

Om det nu finns några enkla recept.

Vad brinner jag för?

Många vet kanske vad det brinner för rätt av. Jag är inte en sådan person, för jag brinner för mycket, och är hungrig på nytt hela tiden. Det gör att min passion kanske växlar lite med tiden. Sedan jag sa upp mig från min fasta anställning har jag varit lite sökande i vad som är min passion. Det utan att se något helt kristallklart svar. Så i måndags tycker jag Gary Vee hade en förklaring som kan hjälpa mig.

  • Skaffa en blogg.
  • Skriv en lista på 15 inlägg i ett ämne som du skall skriva.
  • Kommer du inte på 15 ämnen i rask takt är det inte din passion.

Är det din passion kommer du lätt på fler än femton inlägg att skriva menar Gary, och det ligger nog någonting i det där.

Hur ser min lista ut?

Det där är en bra måttstock. För min del tänker jag också att jag har svårt att snäva in mig i ett allt för smalt område, utan ser att min är passion är att vara lite divergerad och bred i intresset. Kanske blir det flera olika listor, och då kan jag ta hjälp och se vilken lista som går lättast att skriva.

Ni som följer bloggen vet att jag skriver en hel del om teknik, framtiden och hållbarhet. I den kombinationen ligger min passion skulle jag vilja säga.

Hur ser din lista ut?

Om du skulle starta en blogg, vilka är dina femton inlägg skulle finnas på din lista? Berätta gärna i kommentarerna, för jag är nyfiken på vad du har passion.

Omsätta till något att arbeta med

Nästa steg är att omsätta det du är passionerad för till ett arbete. Eller ett liv kanske är bättre att skriva. För att få pyssla med något du är passionerad för är inte bara ett ”arbete” med den negativa klang ordet kan ha. det är snarare ett sätt att leva, och det är lättare att lägga tid  utan att det känns jobbit på något som du är passionerad för.

Gary menar att just bloggen är ett första steg mot att omsätta din passion till det som ger dig en inkomst. Berätta om din passion, visa din kunskap så andra ser den och gneta på över tid.

Vad skall jag fokusera på för att lyckas?

Måltavla i köketNu sitter den där på väggen.  

Jag var och lyssnade på Kjell Enhager igen i förra veckan, och jag känner att jag behöver påminnas om att fokusera på vad jag själv kan påverka.

Jag behöver också tänka mer på varför jag gör saker snarare än vad och hur. 

Det är därför de där två måltavlorna nu hänger där på köksväggen. De två måltavlorna med budskap som jag känner att jag behöver påminnas om.

Fast vad betyder det egentligen?

Påverka det jag kan påverka – Byron Katie

My business - Katie Byron

Den översta måltavlan beskriver vad jag skall fokusera på utifrån vad jag kan påverka. Byron Katies modell presenterades för mig av Kjell Enhager.

Måltavlan har tre fält. Det jag har kontroll över är mittpunkten, och det kallar Byrons ”My business”. Nästa fält är det som någon annan har kontroll över, vilket hon kallar ”Your business”.  Det yttersta är det som vi inte alls har någon kontroll över, som väder och vind exempelvis. Det fältet kallar hon ”God’s business”.

Jag ger mig inte i att förklara de olika begreppen, utan det är bättre att du lyssnar till Kjell som ger riktigt bra exempel på det i sin podcast. Bara klicka igång ljudfilen nedan.

http://hwcdn.libsyn.com/p/4/f/3/4f3d80ab0bcdc83a/KjellesPodAvsn5.mp3?c_id=7719962&expiration=1461598888&hwt=57f8ac5695daa85314568aa18fc734b7

Varför gör jag det jag gör?
Why - Simon Sinek

 

Den andra måltavlan utgår från Simon Sineks gyllene cirkel. Han menar att de flesta av oss utgår från vad vi gör, och hur vi skall göra det istället för varför vi egentligen gör det vi gör. Jag har skrivit lite om detta i ett tidigare inlägg här på bloggen. Det handlar om hur vi skall få saker gjorda, att det skall kännas bra i magen och att vi gör skillnad.

Fast jag låter Simon själv beskriva sina teorier med en video från TED.

Vill du ha måltavlan på din vägg?

Om du vill ha samma måltavla hemma på din vägg kan du ladda ner bilden som jag har ritat.

Inspiration från Byron - Sinek