Kategoriarkiv: Kommentarer

Vet du var uttrycket ”Bilen, biffen, bostaden” kommer ifrån?

Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?

Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?

Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet  av biologen  och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).

Utredningen presenterades 2005

Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.

För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?

Vad hittar jag om Biffen?

I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:

Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.

Oj, då!

”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”

Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.

Att äta hållbart

Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.

Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan. 

Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.

Holistic Management – en nyckel

 En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Det här står att läsa på sidan 49.

Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället

Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen  och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?

Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.

Några saker att belysa

Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.

Hälsosamt kött till konsumenterna

Sidan 60:

Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.



Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.

Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.

Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap

Sidan 61:

För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.

Ett tydligt citat som visar att ordet  Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.

Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift

Sidan 62:

  1. Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).

Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.

Vidare på samma sida hittar du:

  1. Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.

  2. Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.

Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.

Stöd till ökad nötproduktion

På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:

Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.



Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.



Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.

Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.

Ställ om till S.M.A.R.T

I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:

S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:

1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter

Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:

Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:

  • Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.

  • Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).

  • Högre andel ekologiska livsmedel.

  • Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.

  • Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.

Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.

Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?

Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?

Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.

Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.

Nyfiken på elproduktion för ett år

Jag har blivit mer och mer nyfiken på hur det ser ut med elproduktionen över ett år i Sverige. Magen säger att vi gör av med mer el under vintern än sommaren. Är det verkligen så?

Jag laddade hem data från Svenska kraftnät, SVK, och laddade ner för att skapa lite diagram och se hur det ser ut. Det fanns data för 2018 och är enligt Svenska kraftnät baserade på uppmätta timvärden för förbrukning och produktion som rapporteras till eSett.

Genast så ser jag att det stämmer. Vi gör av med mer el på vintern än sommaren. Från 15 655 GWh i januari till 9 516 GWh juli. Det stämmer ungefär med det Svenska kraftnät skriver på sin sida om säsongsvariationer.

Det jag funderar på är om det är kärnkraften som gör att vi klarar oss så bra vi gör under den kalla vintern.

I januari står kärnkraften för 39,7% av elproduktionen, och vindkraften för 9,67%. För juli står kärnkraften för 56,87% när vindkraften står för 33,64%.

Det beror så klart på hur det totala elbehovet ser ut, och det är som sagt var störst i januari och lägst i juli. Kärnkraften ligger på en hyfsad jämn nivå under hela året. Det är de andra energislagen som varierar för att täcka behovet och reglera effektbalansen. Speciellt vår vattenkraft.

Hur ligger det till med sol och vind över året

Tittar vi enbart på sol- och vindkraft är det inte så stor andel idag (2018). Solel gav mest under juli månad, men dock bara 29 GWh och ungefär 0,3% av produktionen. En försvinnande liten andel, när den borde kunnat ge riktigt bra.

Det jag noterar är att när vindkraften ligger lågt i produktion har solelen potential att kompensera.

Vindkraften har ökat ganska mycket de senaste åren (16,7 TWh enligt SVK för 2018) om vi ser på den officiella statistiken, och utgjorde 2017 11% av den totala produktion enligt statistik hos SCB. Med siffrorna från SVK är den siffran 11% för 2018 också.

Utveckling av elproduktion från vindkraft 1997-2017

Vattenkraft är vårt batteri

Helt klart är att vår vattenkraft är vårt elnäts batteri. Är det lägre efterfrågan kan vi fylla på vattenmagasinen för att använda när behov uppstår.

Vilken fantastisk resurs!

Den ligger och reglerar automatiskt för att balansera effektbehovet, så att det finns rätt mängd el att förbruka vid varje tillfälle.

En nackdel är möjligen att vattenkraften till största delen finns i norra Sverige, och en stor andel av förbrukarna i södra delen. Alltså krävs det en hel del överföringskapacitet.

Producerar mer el än vi gör av med

I Sverige producerar vi mer el än vi gör av med. Överskottet exporterar vi till andra länder.

När jag la in statistiken per månad i ett diagram ser det ut så här för 2018.

Utöver det sker det hela tiden export/import i elnätet mellan våra grannländer. Det sker ett utbyte där man hjälps åt att balansera effektbehovet och överföra elenergi mellan länderna och olika regioner i länderna.

Följ vad som händer i elnätet i realtid

Du kan se hela tiden vad som händer i vårt elnät. Svenska kraftnät har en sida de kallar ”Kontrollrummet” där du kan se balansfrekvens, import/export just nu, vilket håll elen flödar mellan länder och regioner och vad som producerar elen just nu.

Titta in i Kontrollrummet och undersök hur det ser ut just nu!

Stillat min nyfikenhet

Nu har jag stillat min nyfikenhet och kan bättre förstå diskussioner kring elenergi.

Visst borde vi kunna öka andelen solenergi?
Visst borde vi kunna ha mer vindkraft, som är rätt stabil för varje månad?

Dessutom blir jag mer nyfiken på att studera vilka möjliga typer det finns kring energilagring för att exempelvis vind och sol kan utgöra en ännu större del av vår elproduktion.

Inte minst för att placera energireserver nära förbrukarna och minska behovet av långa överföringskapaciteter vid effekttoppar.



Rädda världen på 21 minuter

Är det en möjligt? Kanske inte, men Jörgen Andersson presenterar i det här videoklippet på 21 minuter några metoder hur vi kan förändra det underpresterande samhället till något bra.

Det låter ganska kaxigt av Jörgen, men han har många poänger som vi kan till oss. För är det vi eller ekorrarna som skall förändra hur vi hanterar vårt jordklot?

För dig som vill ha en fördjupande version har Jörgen gjort en sådan också, på 2 timmar och 24 minuter.

Därför är matjorden ett viktigt verktyg för ett bättre klimat

Det diskuteras en hel del hur vi skall bromsa och vända klimatförändringar. Renare bilar, färre flygresor och mindre fossilbränsle är några saker som ofta tas upp som exempel verktyg för att få till det vi önskar.

Många menar att vi måste sluta att äta nötkött, men så är det inte. Vi måste däremot hantera djuren och inte minst markerna på ett bättre sätt.

I det här föredraget redogör Walter Jehne hur vattencykler, kolcykler och metangascykler påverkar klimatet och gör tydligt hur viktig matjorden under markytan är för att vi skall få bukt med de negativa klimatförändringar.

Det behöver vi göra för att vi skall kunna förse alla med bra mat och för att alla skall få rätt till ett bra liv.

Salatins tre E:n

Joel Salatin höll ett intressant föredrag hösten 2018 som är mycket intressant att lyssna till.

I den diskuterar han tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Han utvecklar dessa tre E:n och förklara varför vi behöver göra annorlunda.

Han förklarar tydligt varför vi behöver kor och andra djur, inte minst som en del i att minska CO₂ genom att får ner den i marken med hjälpa av de ekologiska systemen.

Han förklarar varför BNP är ett uselt mått att mäta och varför vi skall leta fler icke-tekniska lösningar för problem.

Han förklarar varför vi skall samarbeta för att det är ett smartare nyttjande av resurser och få ekonomisk behållning av det. Framförallt genom lokala lösningar.

Helt klart en föreläsning värd att lyssna på.

Åredalen ger djupare tankar

Jag fortsätter att leta inspiration och dyker in djupare i begrepp, företag och namn som jag hört i uppbyggnadsfasen av Solskensfarmarna. Denna dag började jag med att springa på en fantastisk radiointervju med Fjällbetes Jörgen Andersson uppe i Åredalen.

Jörgen är en tänkare och han har tänkt mycket om både det ena och det andra.  Mycket om samhällsutveckling i stort och specifikt landsbygdsutveckling.

Mina tankar inför valet 2018

Jag (Christian) har varit öppen här på bloggen hur jag röstat i val tidigare, och eftersom bloggen blir något jag lämnar till eftervärlden tänkte jag nämna några ord om årets val också.

Det lätta var att välja parti. Jag gjorde en grundlig genomgång inför förra valet, och hamnade då i Centerpartiet. En socialliberal ideologi som stämmer med mina värderingar, även om jag hoppas att den sociala andelen kan öka något. Oavsett så tycker jag att den här mittenideologin stämmer med mig. Vi har en stor frihet, men också ett stort ansvar för varandra.

Hur kryssade jag då i de olika valen?

Kommun: Anneli Andelén

Anneli är ett spännande namn som tar sig an politiken fullt ut. Jag gillar att hon kommer in som en företagare (från inlandet), för med fler små företag kommer det finnas fler som har det jobb de önskar.

För att lyckas gäller det att bygga lag, och med den före detta landslagsspelaren i fotboll så tror jag hon har förmåga att göra det. Hon kan alltid slå en signal till sin lagkamrat Pia Sundhage och anamma filosofin ”spela på bästa fot” fullt ut.

Hon bor i kustlandet, men har verkat i gränsbygden och jag tror därför att hon har med sig flera perspektiv in i politiken.

Regionen: Agneta Åkerberg

Jag tycker det är bra att kryssa ett namn för att visa vilka frågor som är viktiga. Till regionen går de flesta in med samma frågor i portföljen, så att valet föll på Agneta beror på att jag vet att hon alltid förbereder sig till 100% och dessutom driver sina åsikter vilket inte alltid är lätt i det politiska spelet.

Riksdagen: Harald Lagerstedt

Ett kryss gjort utifrån vilka frågor jag tycker behöver få fokus och som jag vet att Harald driver. Det handlar bland annat om svensk matproduktion, inte för att den är svensk utan för att den är klimatsmart.  De öppna landskapen, biologisk mångfald och utan onödig antibiotika.

Dessutom förespråkar han människan framför systemet och vill hitta lösningar. Jag var ganska nära att istället ta Centerpartiets rikslista för att kunna kryssa Johanna Jönsson.

Det finns fler

Det finns många namn som jag skulle kunna tänka mig kryssa på de olika listorna, men någonstans måste jag göra ett val och då blev det dessa tre namnen.

Många av de andra namnen kommer ändå vara med att påverka politiken på olika sätt.

För mig är det viktigt att politiken efter valet blir en medmänsklig, klimatmedveten och förändringsbenägen politik.

Det tror jag att jag får med mina kryss.

 

Ett år blir aldrig som du tänkt dig

Så är vi då vid den dagen där jag kan göra en återblick över det senaste året. Precis som de flesta åren blev 2017 inte alls vad jag tänkte mig.  Kanske är det därför som det är svårt att sätta upp storslagna planer för ett kommande år. Frågan är hur du istället kan göra.

Det känns rätt att blicka bakåt i ett retrospektiv för att se vad som faktiskt hände, och hur olika saker lett till andra.

Åtta dagar in på nya året ändrades hela året

För 2017 förändrades allt redan åtta dagar in på det nya året när vi hade styrelsemöte med Solskensfarmarna. När jag som ordförande avslutat mötet berättade Jerry att han fått reda på att det gamla affärshuset i Kärnebygd skulle säljas, och att han hade fått frågan om han kände till några intresserade köpare. Där och då började vi fundera på om vi i den ekonomiska föreningen kunde äga det och hjälpa oss att utveckla bygden.

En månads intensivt räknande

Under någon månads tid pågick ett intensivt arbete med kalkyler, finansieringsplaner, marknadsundersökningar för att driva bed & breakfast och undersökningar av renoveringsbehov. Allt mynnade ut i en affärsplan som vi presenterade för banken för att få hjälp med finansieringen.

Den 15:e februari stod Solskensfarmarna som ägare till det gamla affärshuset.

Självklart höll inte planen

Planen med huset vara att göra en snabb uppfräschning för att sätta igång att hyra ut rum omedelbart. Som sagts tidigare är det svårt med längre planer, och arbetet förändrades raskt till att renovera huset mer ordentligt. Det där som vi hade tänkt skulle pågå under flera år framöver.

Viktors affärshus- Solskensdagen 2017 med invigning av Viktors affärshus

Tack vare ett intensivt renoveringsarbete av framförallt Jerry, Hanna och Ingrid så kunde vi den 10:e juni på Solskensdagen 2017 inviga det gamla affärshuset med pompa och ståt. Runt 200 personer kom och besökte oss den dagen.

Det var kul att få visa upp huset som istället för uppfräschning renoverats och fått en atmosfär från första hälften av 1900-talet. Linoljefärgens kulörer från den tidseran doftade, och den regniga perioden sprack upp med sol under en dag.

Huset fick namn efter Viktor Andersson som drev ”Kärnebygds diversehandel” i huset 1924-1963. Vi har massor av inredning och saker från Viktor som vi använt när vi återskapat hans lilla lanthandel. Vad huset kallas? Viktors affärshus förstås!

Fortsatt arbete under hösten

Huset har fortsatt att ta tid under andra halvan av året också, även om intensiteten i renoveringen minskat markant. Istället har tid lagts på att ta hand om våra B&B-gäster, för vilka vi öppnade upp huset i juli. Vi har några rum kvar att renovera, och det har varit fantastiskt kul att höra alla vänliga ord från de som bott hos oss. Vi har lyckats få till en känsla som alla verkar att uppskatta och som vi vill bygga vidare på.

Djuren har funnits med

Solskensfarmarna startade under 2016 för att börja bygga en verksamhet kring att ha djur för att hålla öppna de små skogshagarna här i Falkenbergs inland. Långsamt och organiskt har vi byggt ut och utökat verksamheten. Nya hagar har under året tagits i bruk i Kärnebygd rote, och vi fick tio nya kalvar som ökade besättningen.

Hängmörat naturbeteskött såldes i Viktors affärshus

I Viktors affärshus har vi i lokalen där Viktor hyste sin diversehandel sålt hängmörat naturbeteskött. Än så länge har vi haft begränsat med öppettider, och vi har bara slaktat tre djur. Redan har våra hamburgare blivit omtalade och sålt bättre än vi kunde ana. En icke så vild gissning är att det kommer bli en fortsatt storsäljare för Solskensfarmarna.

Företag på landsbygd är enklare med digitaliseringen

Något som jag tar med mig från året är hur mycket enklare det har blivit att driva företag på landsbygden tack vare digitala verktyg. Allt från hantering av bankärenden till att ta betalt av kunder med hjälp av Swish eller betalkort. Det spelar ingen roll om vi är mitt i stan eller på en ö i Tjärnesjön så kan vi arbeta på samma sätt.

Vi ordnade på en timma ett nytt telefonnummer till vårt bed & breakfast, med växelfunktioner och telefonkö.

Vi har kunnat hitta rätt saker till Viktors affärshus, tack vare att vi haft varuhuset ”internet” på närmsta skärm. Mycket har kommit med snabb leverans, även om vi hade ett äventyr med PostNord när vi skulle få tag lite tröjor till Solskensdagen.

Vi har skapat eget bokningssystem och byggt en sajt för vårt bed & breakfast, där vi kan serva vår gäster var vi än finns.

Fiber har blivit ett kall

Något som blivit tydligt för mig under året är att det blivit lite av ett kall att se till att bygden får ett fibernät. Jag och Hanna har lagt ner väldigt många timmar på att navigera bland snåriga ansökningar till myndigheter och för att få in tillräckligt med medlemmar för att bygga ett nät där alla skall kunna vara med.

På veckan nästan fem år efter att vi startade föreningen började grävmaskinerna arbeta med att bygga nätet. Ett fibernät som är så otroligt viktig för samhällsutvecklingen på så många sätt. Inte minst för de som bor på landsbygden, och vi blir fler och fler. Det är något som dessa åren med fiber visat i rena siffror. Det är fler och fler som slår sig ner i Falkenbergs inland, och flera hus har gått från utländsk ägo till svenskar.

Min passion för projektet lyser nog genom i alla de texter som jag publicerat på webbsidan för Byafiber under året. Känner mig ganska stolt över den transparenta linje vi har hållit i projektet, och hoppas på att vi har medlemmar med djup och bred förståelse för hur fibernät fungerar.

Vad hände i Sundhult då?

Jag hade som mål när året började att skriva mer på vår blogg, men där har jag inte lyckats riktigt. Kanske för att det blev många texter på fiberföreningens sida (58 inlägg, vilket blir mer än en i veckan) och jag där känt passionen att lära mig mer och få dela med mig av min kunskap. Det var det som var målet med att skriva mer, att lära mig mer och dela med mig av det.

På vår egna blogg blev 32 texter publicerade om både det ena och det andra. 12 av dem är solcellsrapporter, och flera handlar om elbilar.

Planen var massor av gårdsbestyr

Jag hade en tanke om att göra massor på gården i år. Det jag tänkte mig var att jobba i skogen, göra klart hönsgården och måla ekonomibyggnaderna. Nu blev det inte mycket av det gjort i år, för det som fick mitt fokus var det som hände i Solskensfarmarna och Byafiber. Under 2018 behöver vi nog prioritera Sundhult lite mer än vad vi gjort under året.

Vi har fått berätta om vår resa

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandEn sak som har varit rolig är att jag och Hanna fått möjlighet att berätta mer om vår omställning på gården. Det är tydligt att många är sugna på att göra en förändring  och leva på ett annorlunda sätt.

Vi har hållit föredrag och när det var Solskensdagen i Kärnebygd hade vi öppet på gården också och visade solceller, elbilar och självhushållning. Det är redan nu bestämt att det blir en Solskensdag 2018 också.

Kontextswitchning har slitit mentalt

Under andra halvan av året har jag märkt att jag känt mig sliten, framför allt mentalt. Jag känner hur mycket energi ”kontextswitching” suger och att jag behövt längre och längre återhämtningsperioder. Det är egentligen inte längden på perioden som är viktig tro jag, utan att hitta formen som fyller på energi. Många olika miljöer med många olika möten med människor suger ur det sociala batteriet hos mig som är en ganska introvert person.

Under året skall jag leta och hitta metoden att fylla på det sociala batteriet så att jag orkar ännu mer. En given del i det är hitta något som jag känner mig passionerad inför, för det ger automatiskt energi. Vad det är vet jag inte, och jag tror på att prova många olika saker och plötsligt är det något som fastnar.  Det är också därför jag inte vill sätta upp några direkt nyårslöften, utan vara öppen och hela tiden omvärdera vad jag gör och se om det leder rätt. Leva lite mer agilt helt enkelt, med korta avstämningar.

Detta händer 2018

Jag vet att jag fortsatt kommer arbeta hårt med den för landsbygden så viktiga fibern.

Jag vet att jag kommer låta Sundhult få ta mer tid.

Jag vet att det gäller att fånga de tillfällen som dyker upp under året, och vart de kommer leda vet jag inte. Dock lovar jag att testa flera olika saker för att se vad det blir. Jag hoppas det kan inkludera ett sätt att producera mer innehåll på webben och göra den mer värdefull. Kanske är det genom ett videoformat eller podcast? Skall hitta sätt att skriva mer, och bli bättre på det. En utmaning för en person som har en släng av dyslexi.

Jag hoppas på att träffa många av er som läser detta vid olika tillfällen. Om inte annat hoppas jag på att vi träffas på #digikollo, en knytkonferens som ger massor av energi och krockar kunskap på ett härligt sätt.

Vad händer med mina solceller när de tjänat ut?

Solceller installeras i SundhultSolceller fortsätter öka explosionsartat i antal installationer. Nu har det blivit så ekonomiskt fördelaktigt att allt fler väljer att sätta upp dem. Från att argumentationen har varit att de är för dyra eller har för dålig verkningsgrad går det nu över till att tala om miljöpåverkan, speciellt efter att de tjänat ut. Vad händer med solcellerna då?

Jag blir nyfiken och vill veta mer om hur en solcells livscykel ser ut och hur det påverkar miljön. Påverkar gör det, för det gör allt vi tillverkar på ett eller annat sätt.

CO2 vid tillverkning av paneler

Som så ofta fokuserar miljödiskussionen först och främst på utsläpp av koldioxid, och där där det intressant att titta på hur tillverkningen  påverkar. Växthusgaser brukar räknas om i CO2 ekvivalenter och ingå som del i den totala C02 belastningen.

En studie på livscykeln

Argonne National Laboratory, USA, som forskar kring energi och miljöfrågor gjorde en studie 2014 och tittade på hur många år en solcell behöver vara igång för att ha tjänat in den energi som gått åt för tillverkningen. Kina är en stor producent av solceller, och där är miljöpåverkan större, beroende på andelen fossilkraft där (runt 80% när rapporten skrevs) jämfört med exempelvis Europa. Det är i och för sig något som förändras snabbt i och med att Kina ställer om snabbt till mer förnybar energi, så panelerna har betalat tillbaka sin ”energiskuld” från tillverkningen. Kanske bygger solcellsfabriken solceller för att driva solcellsfabriken. 🙂

Verkningsgraden har betydelse

För att räkna ut hur mycket energi en panel producerar för att att jämföra med energiåtgången vid tillverkning är verkningsgraden viktig. rapporten publicerades våren 2014, och sedan dess har det gjorts framsteg även på detta område. I och med att solceller blivit kommersiellt gångbara ökar konkurrensen, och där med viljan för tillverkare att göra en så effektiv panel som möjligt. Det är den som säljer.

Det betyder att vi har två faktorer som gör att vi idag i praktiken har bättre resultat än när studien gjordes, energimixen vid tillverkning och verkningsgrad på solcellen.

En sak som gör att resultatet inte går att föra över direkt för oss i Norden är att de utgår från att solcellen sitter i södra Europa, som har fler soltimmar än vi har.Years to “pay back” energy used in making solar panels in Europe vs. China

I diagrammet ovan hämtad från rapporten ser du hur många år som solcellen behöver producera el för att ta igen det den förbrukat vid tillverkning (Energy payback time, EPBT)). CN visar när solpanelen är tillverkad Kina med mycket kolkraft och RER för Europa med bättre energimix. Det finns olika typer av paneler (monokristallin, multi- eller polykristallin och ribbon som är en variant av polykristallin tillverkning).

Du kan se att 2014 räknade de med att den sämsta panelen hämtat hem sin energiskuld på under 2,5 år. Med dagens paneler och tillverkningsprocesser (mycket hur kisel utvinns och appliceras som råmaterial) är den siffran lägre.

Producentansvar i Europa

De solceller vi sätter upp här i Sverige omfattas av producentansvaret som vi har i Europa (WEEE). Här är arbetar medlemsorganisationen PV Cycle för att ta hand om solceller när de tjänat ut. PV Cycle har byggt processer som återvinna mer än 96% av solpanelen.

Det man får ut från återvinningsprocessen är glas, koppar, plaster (från kablar etc), halvledare (kisel) och silver. Förstås tas aluminiumramarna som de flesta paneler byggs med också hand om.

Dröjer innan vi återvinner vår anläggning

Nu lär det dröja innan vi behöver återvinna vår anläggning. Den har en effektgaranti på 85% efter 25 år, och kommer kunna producera el i många år därefter. I det flesta beräkningar som görs är 30 år den kortaste livslängden som de räknar med. Växelriktaren är sannolikt den del som behöver bytas ut först, och är också en del som skall räknas med när vi tittar på den totala miljöpåverkan.

Det känns att vi gjort helt rätt val även ur ett livscykelperspektiv, och den som sätter upp paneler idag gör ett ännu bättre val. Om Swansons lag fortsätter att ge lägre pris och högre verkningsgrad för solceller för varje år som går så blir valet bättre och bättre. Fast, om alla väntar blir det inte bra för någon, så varför inte göra det nu?

Den okreativa landsbygden är en myt

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.