Kategoriarkiv: Politik & Samhälle

Mina tankar inför valet 2018

Jag (Christian) har varit öppen här på bloggen hur jag röstat i val tidigare, och eftersom bloggen blir något jag lämnar till eftervärlden tänkte jag nämna några ord om årets val också.

Det lätta var att välja parti. Jag gjorde en grundlig genomgång inför förra valet, och hamnade då i Centerpartiet. En socialliberal ideologi som stämmer med mina värderingar, även om jag hoppas att den sociala andelen kan öka något. Oavsett så tycker jag att den här mittenideologin stämmer med mig. Vi har en stor frihet, men också ett stort ansvar för varandra.

Hur kryssade jag då i de olika valen?

Kommun: Anneli Andelén

Anneli är ett spännande namn som tar sig an politiken fullt ut. Jag gillar att hon kommer in som en företagare (från inlandet), för med fler små företag kommer det finnas fler som har det jobb de önskar.

För att lyckas gäller det att bygga lag, och med den före detta landslagsspelaren i fotboll så tror jag hon har förmåga att göra det. Hon kan alltid slå en signal till sin lagkamrat Pia Sundhage och anamma filosofin ”spela på bästa fot” fullt ut.

Hon bor i kustlandet, men har verkat i gränsbygden och jag tror därför att hon har med sig flera perspektiv in i politiken.

Regionen: Agneta Åkerberg

Jag tycker det är bra att kryssa ett namn för att visa vilka frågor som är viktiga. Till regionen går de flesta in med samma frågor i portföljen, så att valet föll på Agneta beror på att jag vet att hon alltid förbereder sig till 100% och dessutom driver sina åsikter vilket inte alltid är lätt i det politiska spelet.

Riksdagen: Harald Lagerstedt

Ett kryss gjort utifrån vilka frågor jag tycker behöver få fokus och som jag vet att Harald driver. Det handlar bland annat om svensk matproduktion, inte för att den är svensk utan för att den är klimatsmart.  De öppna landskapen, biologisk mångfald och utan onödig antibiotika.

Dessutom förespråkar han människan framför systemet och vill hitta lösningar. Jag var ganska nära att istället ta Centerpartiets rikslista för att kunna kryssa Johanna Jönsson.

Det finns fler

Det finns många namn som jag skulle kunna tänka mig kryssa på de olika listorna, men någonstans måste jag göra ett val och då blev det dessa tre namnen.

Många av de andra namnen kommer ändå vara med att påverka politiken på olika sätt.

För mig är det viktigt att politiken efter valet blir en medmänsklig, klimatmedveten och förändringsbenägen politik.

Det tror jag att jag får med mina kryss.

 

Den okreativa landsbygden är en myt

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.

Du kommer skaffa elbil och solceller

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.

Jag skall hjälpa skolan att våga förändras


Big BenI veckan hade jag förmånen att vara en av de från Falkenberg som åkte på BETT-mässan i London. En av de största mässorna om digitalt lärande och en perfekt start för mig som ny i Barn- och utbildningsnämnden.

Det jag tar med mig därifrån är att vi måste hjälpa skolan att våga förändras för att våra barn skall få bästa möjliga förutsättningar. Vi måste fundera över hur vi mäter kunskap och hur vi använder resultaten av mätningarna.

Blandad delegation åkte från Falkenberg

Vi som åkte från Falkenberg var en blandad grupp. Politiker, verksamhetsledare, skolledare och utvecklare av IT och lärande i kommunen. Helt fantastiskt att få åka i en sådan blandad grupp, få tid till att samtala och höra deras bild om vart vi är på väg. Inte bara det, utan också få tid att titta bakåt och höra vilken väg de tagit innan de hamnat på den plats de finns på idag. Jag skulle inte kunnat få en bättre möjlighet att ta del av den kunskapen. Oerhört viktigt för mig i det framtida arbetet tillsammans.

Jag är stolt över att komma från Falkenberg

Det var en häftig känsla att få representera Falkenberg och möta skolfolk från hela Sverige. Visst, jag visste att det har gjorts ett bra arbete i kommunen att utveckla skolan och inte minst att ha med en digital aspekt i det hela. Det vittnar nomineringen till Guldtrappan om. Tänk er att av Sveriges 290 kommuner så är Falkenberg en av de fem som kan få utmärkelsen Guldtrappan. Ett bra kvitto att vi är på rätt väg.

När jag berättade att jag kom från Falkenberg märkte jag direkt att de andra ser upp till vad vi gör och hur långt vi har kommit. Extra roligt var det att få alla kommentarer om hur bra det är att det var politiker på plats beredda att lyssna till vilka utmaningar som står framför skolfolket på ”verkstadsgolvet”. Jag är inte säker på om någon annan kommun hade representanter från politiken.  Jag mötte i alla fall inte någon.

Höjdpunkten var Simons föredrag

Simon Breakspear - Leading the future of learningHöjdpunkten för mig var att få lyssna till Simon Breakspears föredag om hur vi måste tänka för att innovera lärandet. Inte hur utbildningssystemet skall ändras, utan lärandet i skolan. Det är en viss skillnad i det angreppssättet.

Simon doktorerar i lärandet, och har arbetat med PISA-undersökningen, och med det som bakgrund var det väldigt intressant att få höra hans syn på det framtida lärandet.

Sätt PISA-undersökningen i sitt sammanhang

Citat om PISAJag tog med mig speciellt två saker från hans föredrag. Det första var  hans syn på resultatet i PISA-undersökningen används. Breakspear poängterade att PISA visar en delmängd av det skolan skall ge våra barn. Skolan är så mycket mer än de stickprov som PISA är, men det kan ge oss indikationer på vad vi behöver arbeta med. Det behövs sannolikt stickprov i andra ämnesområden som inte alls mäts i PISA. De olika mätningarna måste vägas samman för att få en helhet. PISA i sig själv är inte ett bra mått på hur vårt utbildningssystem mår.

Det går att hitta relevanta data som kan väcka tankar i PISA, som till exempel att resultatet bland svenska pojkar sjunkit. Hur  kommer det sig?

Våga göra fel

Simon BreakspearDen andra saken jag tog med mig var att han drog paralleller till innovationsprocesser och att skolan behöver ta sig till av de metoderna för att utveckla lärandet. Han visade på hur de agila metoderna fungerar med små iterationer med en rörelse framåt. Det finns risk att det blir fel då och då, men så länge vi kan hantera felen på ett bra sätt är vi rätt ute. Vi måste våga ta risker och göra fel även i skolan.

Det som gör detta arbetsätt hanterbart är att göra förändringen i små snabba steg och hantera felen på ett bra sätt.

Han poängterade att vi måste förhålla oss till att hälften av de arbetsuppgifter som finns på arbetsmarknaden idag kommer att försvinna och nya kommer att uppstå. Många, många, många kommer ha sin bas på något sätt från det digitala, oavsett vad arbetsuppgiften är. Vårt samhälle digitaliseras på alla plan.

Lyssna själv på en sammanfattning av Simon.

BETT-mässan för skolutvecklarna

Förutom föreläsningar och workshops så var vi också på BETT-mässan med massor av utställare som på olika sätt bidrar till digital skolutveckling. Att gå runt på mässan kanske inte gav mig så mycket ur min roll som politiker, och jag har en bakgrund som gör att jag redan är insatt i mycket av det som visades upp. Som förälder är det intressant att se hur  teknik kan användas i lärandet. Ni som följer bloggen eller mig i de digitala kanalerna vet att jag exempelvis programmerar med barnen och testar andra sätt att lära tillsammans med dem.

Barnen visade vad de lärt sig

En annan del som var väldigt kul att få ta del av var de elever som visade hur de hade använt digitala verktyg i sitt lärande. Det började med att ett gäng 13-åriga barn från en skola i Bergen, Norge. visade hur det lärt sig matematik och fysik och annat med hjälp av robotar. En fantastisk presentation där de bland annat körde upp en AR Drone i luften över scenen.

Det var också elever från Danmark och Sverige som berättade om hur de använt exempelvis programmering i sitt lärande. En sak som jag suckade lite över var att i ett svenskt exempel hade barnen arbetat i en datorklubb utanför skoltid. Vi behöver nog fundera på hur vi skall få med mer av det nya sättet att lära i den vanliga undervisningen. Vi har att förhålla oss till att världen blir mer och mer digital och för att våra barn skall få bästa möjligheterna i framtiden måste det finnas en förståelse för det, precis som för matematik eller språk.

Det och mycket mer

Det här var mina största intryck från resan. Det var en massa annat som hände också på workshops och i möten med besökarna där. Intressanta föredrag om beteendevetenskap och tankar kring pedagogisk utveckling.  En bok som kommer hamna på min måste-läsa-lista är Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft.

Alla skall lyckas!

Skillnaden mellan mål och visionDet pratades om hur vi bör ställa upp visioner för skolan och vad skillnaden mellan mål och vision är. En bra bild som vi fick med oss var Troed Troedsons (@troedtroedson) formulering på skillnader mellan dessa. Det jag fastnade lite extra för var ”nutida” i beskrivnings för mål. Det är något jag kommer reflektera över vad det innebär för vår vision.

Och vet ni vad? Falkenbergs vision kom upp som exempel och några arbetade med den under en workshop. Vad vår vision är?

Alla skall lyckas!

Det kommer bli spännande och kul att få arbete för den visionen tillsammans med de som var med på resan. Vi som åkte dit i vår roll som politiker är överens om att det är en bra vision och att vi skall göra vad vi kan för att komma dit. Det sköna är att de som jobbar i verksamheten verkar känna likadant vilket betyder att vi alla hjälper till att dra utvecklingen åt samma håll. Visst, där kommer att komma hinder på vägen som blir bökiga att ta sig runt, och det betyder bara att vi lär gneta på ännu hårdare för att alla barn i Falkenbergs kommun skall lyckas.

Tack till alla som var med på resan och delade med er så frikostigt av era ingångar i arbetet med skolan. Det blir ett nöje att få arbeta med er fram över. Ni har sett till att kommunens skolarbete blivit nominerad till Guldtrappan, och nu åker vi vidare mot nästa steg mot framtiden.

Går det att köra elbil?

Jag lockas av tanken att ha solcellspaneler på huset som tankar en elbil. Frågan är om går det att köra elbil utan att helt förstöras av räckviddsångest eller bli låst till vart du kan resa?

Jag har försökt få reda på lite mer hur det verkligen är, och här är lite av det jag kommit fram till.

Eftersom jag själv inte har någon elbil är jag inte den som kan säga säkert hur det fungerar. Som tur är finns det flera andra som kör elbil och som gärna delar med sig av sina erfarenheter. Innan jag redovisar mina slutsater kan jag rekommendera er att titta på ett videoklipp jag spelade in av Gordon ”Blixtgordon” Strömfelt, en av Sveriges största elbilsambassadörer, som skrivit om sitt ägande under många år på sin blogg.

Klippet kommer från Varberg den 19 september 2014 när Energi- & Miljöcentrum ordnade en dag där du kunde prova olika elbilar.

Beteendemönstret viktigt

Gordon Strömfelts Leaf
Elbilen Nissan Leaf

Förmodligen är det beteendemönstret som är den största förändringen med att köra elbil, på grund av att de flesta av dagens elbilar har en kortare räckvidd per ”tankning” än motsvarande fossilbil.

Ofta kör du nog inte så långt ändå. Det kanske så att du kan ladda din bil vid slutdestinationen så du lätt kan komma hem igen (hemmet-arbetet exempelvis). Det är de längre resorna som kräver lite mer planering än med en fossilbil.

En laddare sitter i bilen

En sak du kan tänka på vid köp av elbil är att det sitter en laddare i bilen, som omvandlar växelström till likström. Det kan finnas lite olika versioner av  bilen med olika kraftfulla laddare. Laddaren har inverkan på hur snabbt du kan ladda din elbil. Om nu laddtiden har så stor betydelse för just dig kan det vara idé att undersöka vad det finns versioner för din tilltänkta bilmodell.

Din bil lär stå stilla en stor del av dygnet och kan då ladda, som hemma i garaget eller på jobbet. Se till att din arbetsgivare ser till att det finns tillgång till ström på parkeringen, och det gör det ofta för motorvärmare.

Ett exempel på daglig användning

Säg att du har 8 mil till arbetet. På morgonen är bilen fulladdad, och du kan ta dig till jobbet. Med en elbil ser du också till att bilen är varm innan du åker, genom att programmera in den tid du skall åka till arbetet. Då värms bilen upp med ström från eluttaget.

Medan du arbetar laddar du bilen fullt igen och kan köra hem utan räckviddsångest. Det enda som behövs är vanliga växelströmsuttag, där det som påverkar laddtiden är vilket strömuttag du kan göra.  Tillåts tillräckligt högt strömuttag är laddtiden inget problem för dig.

Du skulle inte behöva ladda hela dagen för att nå hem utan några problem, men när bilen ändå står där kan den lika gärna ladda.

Snabbladdare viktig på längre turer

SemiladdstolpeDet är på de längre turerna som snabbladdare blir viktiga. Snabbladdare är en laddare som (oftast) direkt ger likström med hög ström (effekt på 50 kW och mer) direkt till batteriet. I dag byggs nätet upp i rask takt. Det som kan vara knepigt är att det finns ett antal olika typer av laddkontakter. De heter Typ-2, CHAdeMOD och CSS. EU har beslutat att  minst Typ-2 måste finnas tillgänglig vid laddstation från 2016. När du skaffar din elbil, se till att de slänger med lite adaptrar så du kan koppla in dig på så många laddstationer som möjligt.

På några få månader har vi i Falkenberg fått flera nya laddare. Tyvärr är det ”vanliga” (3,7-22 kW) eller semiladdare  på de flesta ställena. För att kunna köra längre med de små elbilarna, som har mindre energilager (batterier), vill du kunna snabbladda samtidigt som du tar en kortare paus för toalettbesök och att äta något. På de platserna får det gärna vara snabbladdare, även om de som säljer mat vill att du stannar och äter för extra mycket pengar. 🙂

Vilka laddstolpar finns i Falkenberg (september 2014)

Vid Stortorget i Falkenbergs centrum finns det nu en vanlig laddstolpe (230V/16A). Vid McDonalds vid motorvägsavfarten mot Ullared finns en snabbladdare. Precis intill har Max två ”vanliga” stolpar (230/16A) och åtta Tesla SuperChargers. Teslas laddare fungera bara till deras bilar.

Gekås i Ullared har fyra platser (230V/16A, 7,4 kW), tyvärr ganska långt bort från ingången, men grattis laddning är inte fel. Jag misstänker också att elen kommer från Gekås vindkraft (de har satsat 20 miljoner i vindkraft) , som täcker hälften av Gekås energibehov.

Tesla på laddning
En Tesla på laddning vid Max i Falkenberg

Det jag konstaterar är att det fortfarande finns få platser, och för att elbilen skall få bättre genomslag så behövs det synas att det finns gott om laddplatser. Å andra sidan kommer du säkert oftast ladda hemma och på arbetet. När laddstationerna blir mer synliga kommer fler att våga satsa på en elbil.

Tesla som är en riktigt, riktigt fin elbil och har längst räckvidd och bäst laddare med sina SuperChargers (egen standard) och för att hjälpa andra elbilar att få fart på utvecklingen har de släppt sina patentfria.

Vad kostar det då?

Det är kostnaden som möjligen gör dig osäker att skaffa en elbil, i alla fall innan du räknat på det.

Det är över tid du vinner på en elbil, för den är dyrare i inköp. Du har en mycket, mycket längre bränslekostnad och lägg där till att du vid service inte behöver byta dyra oljor. Bromsarna lär inte slitas lika mycket, eftersom elmotorerna används för att bromsa. Det blir motorns funktion generator som laddar batterierna när du sänker farten. Du får istället se till att smörja bromsoken så de inte kärvar ihop.

En annan fråga är vad det kostar att byta batteri. Det är intressant att ställa mot om du räknar på vad fossilbränslet kostar totalt när du köper en dieselbil till exempel. Batterierna blir hela tiden bättre och bättre (håller längre) och kan lagra mer och mer energi (längre räckvidd).

Låt oss säga att du behöver byta ett batteri efter 10 000 mil. Jämför med en dieselbil som drar 0,45 liter/mil och bränslepriset är  14,50 kr/liter. Då borde vi kunna räkna så här:

10 000 x 0,45 x 14,50 = 65 250 kr

Det är vad ett batteribyte kan få kosta för att gå på ett ut. Skillnaden är att vi har investerat stort i miljön. Inga oljor i bilen, och inget fossilbränsle.

Det är klart att det kostar att köra en elbil också. Vad jag förstår drar en elbil ca 1-2 kW/mil, och sedan får du sätta ett rimligt elpris på det.

Läs mer

Jag är nyfiken och vill veta mer, och eftersom jag skrivit om det på sociala medier har jag fått flera frågor om elbilar. Eftersom det är ett nytt område lär jag mig hela tiden. Jag kan tipsa om några sidor och bloggar att läsa mer på:

Jag får återkomma allteftersom jag lär mig. Hittar du fel i min text så hör av dig så får jag ändra och komplettera.

Jag vill att hela Falkenberg skall bli bättre

Jag har fått frågan om jag tänker driva personvalskampanj och sikta på att kryssa mig in i kommunfullmäktige i Falkenberg.

Svaret är att jag tänker vara med och påverka det som händer kommande mandatperiod.  Det oavsett kryss eller inte.

Christian CenterprofilbildJag vill vara med och påverka hur kommunen utvecklas, och ge mina perspektiv.

De perspektiven handlar om hur Falkenbergs inland, kustland och stad kan utvecklas i en symbios som gagnar alla. En infrastruktur med bra vägar och kommunikationer så företagande och boende kan utvecklas över hela kommunen. Förenklingar så fler kan starta och driva företag för att förverkliga sina drömmar. En skola som passar fler, där pedagoger och andra som finns i skolan ges möjlighet att göra den så bra som möjligt. Driva på omställning till mer förnybar energi, och få med miljöaspekter inom alla områden. Allt detta ur ett kommunalt perspektiv.

Närodlad politik i praktiken.  Att vara med och påverka mer, här där vi bor.

Som medlem i Centerpartiet kan jag vara med på medlemsmöten ge min syn på frågor som skall tas upp i olika delar av kommunen, även om jag inte sitter med i kommunfullmäktige.

Möjligen skulle kryss på mig visa att de frågor jag nämnde ovan är viktiga, men jag tänker vara med och  påverka ändå.

För mig är det viktigaste att du kryssar någon från Centerpartiet.

Vi måste tänka på stan – Insändare i Inlandsbladet

Inlandsbladet nr5 2014I senaste numret av Inlandsbladet skrev jag en insändare, som jag vill ge er möjlighet att läsa. Inlandsbladet är en tidning som ges ut Gunnarp, Gällared och Krogsereds socknar och skall ge en positiv bild av Falkenbergs inland.

Ibland tycker jag det blir lite mycket vi i inlandet, de i kustbygden och stan. Jag vill vi ser inlandet i ett större sammanhang, där vi kan nyttja det vi är bra på.

För er som inte har Inlandsbladet publicerar jag min insändare här så att ni också kan läsa den.


Vi måste tänka på stan

Christian Dahlqvist - Sommaren 2013Nu är det valtider igen, och som så ofta blir diskussionen om svart och vitt. Vi och de. Visst känner ni igen snacket om att ”de i stan inte tänker på oss öster om E6:an”. 

Jag tycker det är dags att prata om oss i stället och se vad vi kan göra tillsammans för att utveckla kommunen. Sanningen är den att vi här i inlandet behöver stan och kusten lika mycket som de behöver oss. Det är när vi finner samarbeten, utnyttjar kraften som finns på varje plats och låter så många som som möjligt känna att de bidrar som vi blir riktigt livskraftiga. Det oavsett var vi bor i kommunen.

Lägg örat mot 154:an

Nyckeln till framgång är att lyssna mer. Lägga örat mot 154:an och försök lyssna på vad som händer i stan. Vad har de för problem i kustbygden? Hur ser det ut för de som bor inne vid torget?

Jo, jag vet. Det kan vara lite svårt att höra vad som händer vid andra ändan av 154:an, och vi måste se till att den vägen förbättras. Det är något som vi i inlandet behöver arbeta för. Vi får inte nöja oss med det, för 153:an behöver också få en upprustning.

En bra väg och bra kommunikationer kommer göra det lättare för dig som har ett företag här, och ger möjligheter till bättre samarbete mellan stad, kustbygd och inland. 

Jobbar du i stan blir resan trevligare och säkrare, precis som för alla de som kommer och besöker turistmål som flera av våra grannar, eller du själv, driver här.

Företag är inte ensamma

Det är i kommunikationen mellan personer som företag växer. Du kontaktar någon för att köpa en pryl eller en tjänst. Du kan träffa nya kontakter i möten, eller ringa ett videosamtal för att göra avslut. För att du skall få så bra förutsättningar som möjligt tror jag på att skapa förutsättningar till fler småföretagar-kluster där ni kan dra nytta av varandras företag. 

Med den mobiltäckning som vi skall nå i kommunen skall det inte spela någon roll var du befinner dig för att hålla kontakt med alla de du behöver prata med. Återigen handlar det inte om stad eller landsbygd. Du skall kunna sitta på Skrea strand, ett kafé i centrum eller på en sten vid en av våra sjöar och ha mobilt bredband och kunna ringa det där viktiga samtalet.

Vi gör det tillsammans, på var och ens villkor

Det handlar inte om staden, kustbygden eller inlandet. Det är inte svart eller vitt. Om du får den bästa möjligheten att gör det du vill, på den plats du önskar, och vi lyssnar till varandra så kommer Falkenbergs kommun bli den bästa platsen att bo på. 

Lyssnar vi kan vi ge rätt hjälp till den som behöver stöd. Lyssna noga så att vi inte glömmer någon oavsett var och hur denne bor, oavsett ålder och oavsett hälsa.

Lyssna så vi vet hur det är att gå i andras skor, oavsett bakgrund, oavsett utbildning och oavsett arbete eller inte.  

Din chans att påverka hur det skall bli, är att lägga en röst på det partiet som du tror kan ge flest den bästa möjligheten att ha det bra. 

Själv tror jag på att besluten tas så nära de som berörs.

Christian Dahlqvist

Inlandsbo som tror på samarbete med stan

Kommentar till HN:s ”Sociala medier viktiga i valet”

Twitter - HN ber Christian ringa

Hallands nyheter fångade upp mitt blogginlägg från igår och publicerade en liten intervju, tyvärr bakom betalvägg denna gången också. Lite ironiskt för artiklar som handlar om den sociala webben.

Intervju som resultat på blogginlägg om HN-artikel
Intervju som resultat på blogginlägg om HN-artikel

Alltså är det bevisat att sociala medier har betydelse eftersom de fångade upp den, twittrade ett meddelande till mig där de bad mig att ringa upp och sedan gjorde en intervju som nu är publicerad. 

Jag tycker inte ni får veta vad jag egentligen tycker i det som HN publicerade så därför tar jag möjligheten att använda en annan digital kanal och ger er min syn.

Sociala medier kommer att bli viktiga i valet, om de lokala partiföreträdarna vill det. Jag hoppas det, så att du som invånare i kommunen ges det bästa möjligheten någonsin att lägga din röst på politiker som kommer företräda dina åsikter i arbetet med att utveckla kommunen.

Bloggen är en av de kanaler som jag räknar som sociala medier, och jag hoppas den kommer användas i den lokala valkampanjen för att fler skall kunna se fler nyanser i en fråga. I dag förlitar vi oss mycket på traditionell media där de kan välja vilken bild som förmedlas. Precis som jag inte kände att intervjun i tidningen tog upp det jag ville ha sagt. Denna bloggpost är ett försöka att ta den plats som jag tycker det behövas för att ge ett korrekt svar.

Lyssna på Offentligheten

Petter Knutsson (@petterknutsson) och Mattias Skoog (@therealskoog) driver en podcast som heter Offentilgheten, och i ett avsnitt nyligen pratade de om bloggen. Lyssna på hur utrikesdepartementet  använder bloggen i sin verksamhet, och Jonas Söderströms (@Jonas_blind_hen) som skriver om den svenska bloggens historia berättar hur bloggen kan användas.

Kommer sociala medier ha betydelse för valet 2014?

Mathias intervjuar Annie Lööf
Kommer Facebook, Twitter och Instagram ha betydelse för valutgången? Kanske podcasts, videoklipp och bloggen är påverkans metoder för de politiska partierna?

Nja, inte avgöra kanske, men visst är det också ett samtalsrum.

Jag reagerar på ett citat i artikeln:

”Delvis på grund av att en stor del av Falkenbergs invånare tillhör en grupp som inte är aktiva på sociala medier.”

Dags för de politiska partierna att läsa internetstatistik.se och rapporten Svenskarna och Internet 2013?
Där kan vi se att det är stor del av befolkningen som finns på exempelvis Facebook.

Vilken möjlighet att samtala med de yngre och öka intresset för politiken lokalt. De äldre har varit med, så de vet bättre hur de skall ta del av information, men jag tror ändå vi kan fånga fler som inte är så intresserade av valet. De osäkra rösterna kommer nog i stor del kunna bygga sitt ställningstagande på hur tongångarna sker i sociala medier.

Också idé att läsa mediestrategen Brit Stakstons (@britstakston) tankar kring Supervalåret i sociala medier.

Nu skall det sägas att citaten från de olika partiernas företrädare menar att det kommer ske samtal även via sociala medier. Jesper Berglund (@wege) sammanfattar det bra när han menar att samtal med personer är viktigt, oavsett var det sker.

Det är inte antingen eller, utan både och tror jag.

Vad tror du?

Vems representant är jag?

Närodlad politikJag berättade i ett blogginlägg i höstas att jag blivit medlem i Centerpartiet. Medlemskapet har resulterat i att jag blivit nominerad att stå med på partiets lista till kommunfullmäktigevalet. Visserligen på plats nummer 17 (idag har centerpartiet 11 mandat i kommunfullmäktige), men det betyder att jag deltar på möten och kan vara med och påverka vad Centern i Falkenberg skall tycka i olika frågor. 

Det är ganska lätt att tycka att kommunen inte gör något i den ena och andra frågan. Jag själv inkluderad i vissa sammanhang. Det finns bara ett sätt att ändra på det och det är att själv vara med och påverka tänkte jag.

Jag kommer inte driva någon personvalskampanj inför valet, men däremot vill jag gärna vara med och försöka svara på de frågor som vi som bor i kommunen ställer oss. Jag kommer göra vad jag kan för att vara med och göra så att Centerpartiet blir det partiet som ger dig bästa möjligheten att utvecklas på det sätt du vill. På landsbygden såväl som i staden. För att kunna göra det vill jag veta vad du tycker är viktigt, så berätta gärna det för mig. Skicka ett e-post christian (a) sundhult.com, eller skriv i kommentarsfältet så kan fler se vad du vill och komma med andra infallsvinklar.

Jag tror på idéen om närodlad politik, där vi som bor i Falkenberg ges stora möjligheter att själva driva vår utveckling. För vi har inte samma behov som Halmstad, Varberg eller Stockholm. Precis som du och jag har olika behov för den personliga resa vi gör. Vi skall erbjudas samma möjligheter ha en grundtrygghet, men vi väljer själva hur och åt vilket håll vi reser.

Lyssna på röster om hur Centerpartiet driver närodlad politik runt om i Sverige.

Det vore inte fel att få din hjälp att driva frågorna inom Centerpratiet, så bli medlem och hjälp till! Passar inte Centerpartiet välj ett annat parti så hjälps vi åt och göra Falkenberg ännu bättre.