Kategoriarkiv: Skog & gård

Den perfekta smörgåsgurkan

 Det har gått åt några kilo frilandsgurka i jakten på den perfekta grönsaksgurkan. För salt, för söt, för stark…
Skivad gurkaMånga har omdömena varit när vi testat olika recept, men nu tror vi oss har hittat den perfekta smörgåsgurkan för vår familj och det står många burkar på hyllan i matkällaren.

Smörgåsgurka

Dag 1

1 kg gurka av inläggningstyp (västeråsgurka, druvgurka)
100 g salt
Vatten

Skrubba gurkorna rena och skiva dem sedan, exempelvis med en vågig kniv eller mandolin. Smaka gärna en ändbit från varje gurka för att kontrollera att den inte är besk. Vissa sorter blir lätt beska om plantorna blivit utsatta för torka. Lägg gurkskivorna in en skål, strö över salt och fyllt upp med vatten så det precis täcker, ca 6 dl. Täck skålen och låt stå till nästa dag.

Dag 2

2,5 dl vatten
2,5 dl ättikssprit (12%)
4,5 dl socker
1 msk senapsfrön

Häll gurkskivorna i ett durkslag och låt de rinna av. Fördela sedan gurkan i absolut rena burkar. Koka en lag av vatten, ättikssprit, socker och senapsfrön. När sockret har löst sig ordentligt, häll den varma lagen över gurkorna så skivorna täcks helt och hållet och burken är helt full. Torka av burken om det skulle rinna över och skruva omedelbart på locket. Det kommer då att bildas undertryck i burken när vätskan svalnar vilket gör att smörgåsgurkans hållbarhet blir i princip oändlig så länge locket håller tätt. Nu finns det ju andra omständigheter som gör att burken aldrig kommer förvaras så länge, eftersom smörgåsgurkan är helt oemotståndligt god på en surdegsmacka med leverpastej.

Smörgåsgurka i matkällaren

Ugnsrostad müsli med kanel

Ugnsrostad müsli går verkligen att variera i det oändliga. Detta är en grundvariant med kanel som passar bra lika bra till sommarens färska bär som vinterns torkade frukt.  Eftersom åtgången på müsli är stor här, så gör jag stora satser i taget. Det krävs en stor långpanna för att få plats, har du en mindre ugn så gör halv sats.

Ugn 200 grader

750 g havregryn
300 g rågflingor
2 dl vetekli
200 g nötter/mandel
4 msk kanel
4 dl kokande vatten
1 msk honung
1 dl matolja

Häll havregryn, rågflingor, vetekli och hackade nötter på en stor långpanna. Strö över kanel och blanda. Koka upp vatten och lös upp en sked honung i det. Häll i en matolja, t ex solrosolja eller rapsolja. Ringla vätskan över långpannan och blanda ordentligt.

Rosta müslin i 200 grader i ca 40 min. Rör runt ungefär var 10:e minut.

Låt svalna. Blanda i  exempelvis solrosfrön, pumpafrön och torkade bär eller servera som den är med färska smultron!

Maskrossirap med rabarber

När gräsklipparen är sönder är det lätt hänt att gräsmattan blir ett gult maskroshav. Detta tog barnen i familjen fasta på och undrade vad vi kunde hitta på för roligt med blommorna.

Det här med maskrossirap verkade spännande men alla recept innehöll citron och det är ju bra mycket roligare om det går att använda lokala ingredienser. Rabarber har jag tidigare använt till flädersaft istället för citron så därför blev det en sats med citron och en med rabarber och enligt vår mening blev rabarbervarianten klart överlägsen. Sirapen kommer bli perfekt att ringla över pannkakor och glass.

5 dl kronblad av maskros
1 stjälk rabarber (ca 100 g)
5 dl vatten

Plocka maskrosblommor och repa av de gula kronbladen tills du har
5 dl. Dela en rabarberstjälk i bitar lagom för kastrullen. Slå på 5 dl vatten och koka upp. Låt puttra i ca 20 min. Sila bort maskroser o rabarber och häll tillbaka den gula vätskan i den sköljda kastrullen.

5 dl socker (vi tog hälften/hälften strösocker och rörsocker)

Lägg i en assiett i frysen. Tillsätt sockret i kastrullen och koka ihop sirapen ca 40 min. Häll lite på den kalla assietten och kontrollera konsistensen genom att dra ett finger genom sirapen. Vill du kunna ringla den över t ex pannkakor eller glass bör den inte vara för tjock. 

Rapport över solelsproduktion september 2016

Det där strömavbrottet den härligt soliga dagen i början av månaden gjorde att vi inte nådde upp till beräknad produktion för september.

Det var e-on som uppgraderade vårt elnät och slog av strömmen under 5-6 timmar. Anläggningen stänger ner när det inte finns någon spänning på elnätet.

Differensen för månaden blev -25 kWh, totalt ligger vi -212 kWh mot beräknad produktion. Solcellerna har gett 7,1 MWh hittills.

soleceller-produktion-september-2016

Maximal produktion för en dag: 72,96 kWh (5:e september)
Medel produktion för dag i september: 38,17 kWh
Minsta produktion för en dag: 7,06 kWh (29:e september)

Totalt producerat i september: 1 145,12 kWh

Perioden juni-september 2016 mot beräknad: -272 kWh
Total produktion maj-september 2016: 7,1 MWh

Inlagd hackad gurka

När man får så stor skörd av västeråsgurka som vi fått i år så är det läge att prova nya saker. Förutom olika recept av smörgåsgurka har vi även lagt in hackad gurka som blev riktigt god.

Västeråsgurka 1 kg gurka av inläggningstyp
1 gul lök (ca 150 g)
1 röd eller orange paprika (ca 150 g)
1 msk senapsfrö
2 tsk salt
1 dl ättiksprit 12%
2 dl socker

Finhacka lök, paprika och gurka. Jag använde en lökhack och hackade i omgångar. Lägg samtliga ingredienser i en kastrull. Blanda och koka upp. Låt puttra ca en halvtimma, rör om då och då. Sterilisera under tiden glasburkarna i ugnen, vid 150-200 grader släpper även en del gamla etiketter. Tänk dock på att inte plåtlockens gummipackningar inte klarar så hög temperatur! Låt burkarna svalna något innan du fyller dem ända upp med gurkröran. Sätt genast på locken så att det bildas undertryck när burkarna svalnar. Förvara svalt tills de öppnas och därefter i kylskåp.
Inlagd hackad gurka

Rapport över solelsproduktion augusti 2016

Augusti var ingen lysande månad för solcellerna. I mitten var det riktigt kallt, grått och regnigt. Givetvis återspeglar det sig för solelsproduktionen för den här månaden.

Det blev ett underskott i energiproduktion mot det beräknade värdet. Det beräknade värdet bygger på en medelvärdsbildning av soltimmarna under de 20 senaste åren på den här platsen. Differensen mot beräknad produktion blev -207 kWh.

Solceller - Produktion juni 2016

Maximal produktion för en dag: 76,99 kWh (17:e augusti)
Medel produktion för dag i juli: 46,32 kWh
Minsta produktion för en dag: 13,72 kWh (20:e augusti)

Totalt producerat i augusti: 1433 kWh

Perioden juni-augusti 2016 mot beräknad: -248 kWh
Total produktion maj-augusti 2016: 5,94 MWh

Framtiden är något du skapar

Framtiden är något som du skaparDet där är något jag försöker arbeta med. Eftersom jag själv skapar min framtid är det dumt att gnälla, tycka att andra bara gör fel och säga att jag inte kan.

Sortera, känn efter vad du verkligen vill och börja skapa. Visst ingår det att välja bort saker som inte leder åt rätt riktning.

Vilken framtid vill du skapa?

Jag stannade upp lite här om dagen och började fundera på vad som hänt sedan jag sa upp mig från min fasta anställning sommaren 2014.  Jag kom fram till att det är en hel del, även om det kanske inte känts så. Framförallt en förändring i livsstil.

Ett mer hållbart liv

odlingstunnlarEn sak som verkligen har hänt är att livsstilen förändrats mot något mycket mer hållbart. På gården har vi börjat utnyttja de resurser vi har på ett bättre sätt och producerar nu egen mat, där vi har kontroll på hur den tas fram. Det gör vi bland annat i våra odlingstunnlar och på en liten åker. Vi har mycket att äta runt omkring oss, med bär, svamp och vilda djur i skogen och ett varierat landskap som ger mångfald på olika sätt.

Ett sätt att bli ännu mer hållbara är attvi tillsammans med grannar i vår rote skapat Solskensfarmarna, där vi skall bli solskensbönder och se till att vi bibehåller det varierade landskapet som fått stå tillbaka de senaste 50 åren i och med industrialiseringen av jordbruket. Det var en riktigt bra utveckling, där vi fått mer mat till fler till lägre kostnad. Nu när vi nått dit är det dags att förändra och tänka mer hållbart och börja nu. Både genom hur maten produceras och livsstilen vi lever.

36 solcellspaneler i SundhultDet handlar om många små saker som läggs ihop och gör att vi i Sundhult går mot rätt håll. Vissa saker har vi inte kunnat förutse, som ett pannhaveri. Det gjorde att vi fick uppgradera vårt värmesystem drastiskt, till ett mer energieffektivt och som fortfarande använder sig av den energi vi har i vår egen skog. Andra saker är medvetna val som att skaffa solceller för att försöka gå mot att vi själva producerar den energi vi gör av med.

Vi vill transportera oss med eget bränsle

Det senaste valet att köra elbil gör det möjligt att själva generera den energi som går åt för att transportera sig. Där är vi inte riktigt idag, men vi gör det möjligt att använda ett mer grönt energislag än den fossila oljan. I förlängningen kan vi expandera vår egna solcellspark för att skapa bränsle till bilen. Nu pratar vi ”mackdöden på landsbygden” på riktigt. För nu kommer vi använda våra ladugårdar för att ha solceller på och generera det egna bränslet. Får vi lite över kan säkert urbanisterna i stan få överskottet.

Tar mer vara på tiden

21 utvecklande ljudböckerJag tar mer vara på den tid jag har också. Av naturen är jag nyfiken och vill lära mig mycket. Jag är lite orolig i själen, och kastar mig gärna in i nya områden och gillar att grotta ner mig i detaljer. Jag arbetar med att se det som ett positivt drag, även om det samtidigt gör det svårt att ta snabbare beslut. Jag vill ju verkligen veta att det är rätt beslut ur så många perspektiv som möjligt.

Jag har njutit av att kunna läsa många, många bra ljudböcker, speciellt de som handlar om att förändra tankesätt, att bli mer kreativ och bli bättre på att hitta en egen bekväm riktning för framtiden.

Christian paddlar kajak på TjärnesjönEn annan sak som börjat komma sakta mer och mer är att njuta mer av platsen som vi bor på. En sjö som är perfekt för att ta kajakturer på, skog som är härlig att vandra i och att vara nära djur som har en härlig puls i takt med naturen. Det gäller bara att ta in och se att allt det där finns runt om mig.

Kutar runt i hjulet för att få råd

Ofta springer vi i ekorrhjulet samtidigt som vi vill vara med i det som händer utanför. Frågan är om varför vi kutar runt i det där hjulet. Oftast är det för att vi skall få råd. Råd med vad?

Där behöver vi stanna upp sortera och hitta riktning mot vad vi vill igen. Vad är det verkligen vi vill få råd till? Är det en resa till Thailand, eller är det att kunna köra elbil.

I en av böckerna jag läst gavs rådet att tänka ”Hur ska jag få råd?” snarare än att säga ”Jag har inte råd”.

Ett stort steg kvar

En sak som ligger djupt i mig, och som kommer från en generation som är uppfostrad för att fungera i en industrialiserad värld. Det är det där med att du måste jobba för att få pengar. Det betydde att du skulle gå till fabriken och låta dina händer utföra en uppgift och byta det mot pengar. Pengar var du tvungen att ha för ha råd att skaffa det där som alla behöver.

Why - Simon SinekVår identitet är arbetet. När du träffar någon  är ofta en av de första frågorna ”Vad jobbar du med?” Stefan Hyttfors och Simon Sinek har lärt mig att frågan snarare borde vara ”Varför jobbar du?”.

Det där är väldigt stor skillnad. Vad är meningen med det jag jobbar med? Gör det den skillnad jag vill för någon eller för vår planet? Jobbar jag i ett sammanhang där jag känner att det vi gör i företaget ligger i linje med mitt varför?

Personligen ställer jag om i huvudet från att tänka att jag måste jaga pengar, och vill hitta ett varför där jag också kan få lite pengar när jag gör det. Jag behöver inte alls så mycket som jag tror. Det handlar mer om att jag sätter mig ner och funderar på vad jag vill lägga pengar och energi på.

Förändra det du faktiskt kan förändra

My business - Katie ByronSlutsatsen är på något sätt att sätta fokus på det du faktiskt kan förändra. Det är ofta mer än du tror.

Byron Katies modell är bra att ha i huvudet:

  • God’s business – Väder och annat som ingen av oss direkt kan påverka
  • Your business – Något som någon annan kan påverka men inte du
  • My business – Det du själv kan påverka, och som du skall fokusera på

Dags att leda för framtiden

Känner du att det är dags för förändring?
Känner du att du vill och inte vet hur du skall börja?
Känner du att du är beredd att börja nu?

Häng då med på kursen u.lab: Leading From the Emerging Future på MIT så kör vi där ifrån tillsammans. Kursen börjar nu i september 2016.

Jasså, du har inte tid? Varför inte då? Hur kan du stuva om schemat för att börja din resa i den riktning du vill färdas. Jag tänker dra mot framtiden, du får välja om du vill vara kvar eller hänga på.

 

Rapport över solelsproduktion juli 2016

Andra hela månaden av solelsproduktion är till ända, och denna gång nådde vi inte helt upp till beräknad produktion.

För juli är den beräknade produktionen 1860 kWh och för 2016 gav det i realiteten 1796 kWh, alltså ett underskott på 64 kWh. Det har varit en hel del fina dagar, fast kanske inte så solklara. De hade bara behövts två/tre dagar med något mer sol för att vi totalt över månaden skulle hamnat över beräknad produktion.

Maximal produktion för en dag: 83 kWh (22:e juli)
Medel produktion för dag i juli: 58,87 kWh
Minsta produktion för en dag: 14,35 kWh (10:e juli)

Totalt producerat i juli: 1796 kWh

Perioden juni-juli 2016 mot beräknad: -41 kWh
Total produktion maj-juli 2016: 4,5 MWh

Solceller - Produktion juli 2016

Höskörden 2016 avklarad

SträngläggningVi har några små åkerlappar där vi varje år skördar hö. Eftersom höet äts av ponnyer som lätt blir feta av att bara titta på mat så är det bra om höet inte innehåller för mycket av framförallt socker. Därför skördar vi höet lite senare än om det skulle ha ätits av till exempel nötkreatur eller tävlingshästar. Då har den mesta av näringen lämnat gräset. I år blev det extra sent på grund av vädret i juli. Det har regnat var och varannan dag i tre veckor, men nu var det äntligen dags.

Alla har sin uppgift i slåtterarbetet

Hanna slog gräset med rotorslåtter i tisdags, vände det under onsdag och torsdag och så var det dags att köra in det under fredagen. Var och en har sina sysslor under höskörden, det ger en trygghet när det kan bli stressigt med regnet annalkande. I år var det dock inga hotande regnmoln utan Christian kunde ta god tid på sig med strängläggaren för att underlätta för körningen med pressen.

Många saker att hålla under uppsikt

Alla generationer hjälper till
Alla generationer hjälper till

När det är dags att pressa hoppar Ingrid upp i balavagnen, ofta tillsammans med något av våra barn eller någon av deras kusiner, för att ta emot balarna som kommer på balbanan och lägga de tillrätta  vagnen. Hanna kör pressen och Christian är på backen för att rycka in och flytta hö om det skulle behövas eller slänga upp en bal som trillat av i en sväng.

Morfar Ingemar räfsar upp det som missas och mormor Boel ser till att det finns fika och mat. Ibland åker ett barn med i traktorn och hjälper till att hålla koll på pressen, att balasnörena knyts som de ska och att inget ser konstigt ut.

Vi la på en rem för att bli klara

Reparation av press
Reparation av press

I år hoppade plötsligt drivremmen av ett par ett gånger. Vi kunde ganska snabbt konstatera att det berodde på att drivknuten och remskivan som ska föra över kraften från traktorn till pressen hade lossnat och flyttat sig. Det gick fort för Christian att hämta en slägga och blocknycklar och sen var vi igång igen.

Lasta av hö är en gymaktivitet

Totalt blev det drygt 700 löspressade balar i år, knappt 6 vagnar. Vagnarna lastas av förhand i ladan. Vem behöver gym när det går att förena med nytta?Räkneverk

Höet förvaras i markplan på trätrallar med anslutning till skulltork. Även om höet känns torrt när vi kör in det blåser vi igenom det ett par dagar för säkerhets skull.

När sista lasset är avlastat bjuds vi som alltid på korv med bärkräm till efterrätt i Lillestue. Beviset på att allt är som det brukar! Den som så önskar avlutar med ett kvällsdopp i Tjärnesjön.

Kvällsdopp

 

Mormor Klaras hallon


Mormor Klaras hallonNu börjar hallonen mogna. Det ser ut att bli en fantastisk
bärsommar i år med många stora bär och få maskar.

När hallonen är
mogna har vi kort tid på oss att plocka dem, efter bara några dagar så trillar de av. Det största hotet nu är de häftiga regnskurarna som kommer titt som tätt. Hallon blir väldigt vattniga i smaken om de plockas när det regnar, så det gäller att vänta tills de torkat upp något. Allra godast blir hallonen om de mognar och plockas i solsken, men just nu har vi väldigt korta stunder med det vädret.

Klara planterade hallon och vinbär

Klara Andreasdotter
Mormor Klara

Vi har både förädlade och vilda hallon i trädgården. De förädlade hallonen sattes en gång av min fars mormor Klara. Hon föddes i Havhult i Fagered och flyttade hit när hon 1893 gifte sig med den äldste sonen i Sundhult, Johan. Deras äldsta dotter Alfrida (Frida) föddes ett år senare och var min farmor.

Klara planterade även röda vinbärsbuskar, som fortfarande ger mängder med bär. Vi vet inte riktigt varför hallonlandet sedan försvann, kanske tyckte nästa generation mer om vinbären.

Från vilda till förlorade tama hallon

När mina föräldrar tog över gården 1980 så trodde man att det endast fanns vilda hallon kvar i trädgården och dessa skott klipptes ner varje år eftersom de vilda hallonen gav mer skörd i skogen i sin naturliga miljö. Hallon ger bär först på andra årets skott vilket gjorde att det dröjde drygt 20 år innan  det upptäcktes att mormor Klaras trädgårdshallon fortfarande levde. Vi hade då tagit över gården och var inte så nitiska i att sköta trädgården. Hallonskotten fick vara kvar och när de stora fina bären kom stod det klart att detta inte var några vilda hallon. Nu plockar vi med glädje det fina bären, njuter av till glass, kokar drottningsylt och fryser in för vinterns efterrätter och kalas.

Styckfrusna hallon
Styckfrusna hallon