Kategoriarkiv: Gården

Mät brix med refraktometer för att planera ditt bete

Använd refraktometer för att mäta brix när du skall förbättra ditt bete

Har du funderat över hur din beteskvalité är egentligen?
Har du varit sugen på att få ditt bete analyserat, men tycker det är för kostsamt?
Skulle du vilja kunna göra det själv för att bättre kunna följa upp resultat?

Då har vi ett förslag till dig. Skaffa en refraktometer och lär dig använda den och tolka resultaten.

En refraktometer, eller brix-mätare, används för att mäta brytningsindex på en vätska. Refraktometern är ett ofta använt instrument inom livsmedelssektorn, ofta för att mäta sockerhalten, som till exempel för honung, för att se om tomater redo att skörda eller av vinodlare för att bedöma vindruvor innan skörd.

Den kan också användas för att bestämma koncentration i andra lösningar, som exempelvis kylarglykol.

Varför ska du mäta brix?

Brix ger en mycket god bild av hur väl fotosyntesen fungerar i en växt. En väl fungerade fotosyntes visar i sin tur på att det är hög biologisk aktivitet i jorden. Kontinuerliga brix-mätningar är ett mycket bra verktyg för att få en god magkänsla hur dina beten fungerar, och i kombination med andra enkla verktyg för observationer kan du snabbt får väldigt informativa resultat.

Enheten brix kommer från den tyske matematikern och ingenjörn Adolf Brix och kan förkortas Bx.

Hur mäter jag brix-värde?

I videon går Hanna genom hur du gör en brix-mätning med refraktometer och hur du kan använda det som ett verktyg för att bedöma dina beten. Nedan beskrivs det med text, som dessutom innehåller mer information än vad filmen gör, och vad du skall tänka på när du skaffar refraktometer, hur du tar provet och mer om vad du kan utläsa av din mätning.

Vad skall jag ha för refraktometer?

En refraktometer avläser brytningsindex för en vätska som droppas på glaset. Instrumentet avläses genom att rikta den mot solen så att ljusstrålarna bryts i vätskan vilket förflyttar linjen på skalan och visar, i vårt fall när vi mäter på växter, koncentrationen av socker i provet.

Refraktometer med automatisk temperaturkompensation, ATC, och LED-lampa. Skalan är 0-32% brix
Brix-värde på cirka 12%, med en något suddig gränslinje.

Över linjen har du ett blått fält, och under ett vitt eller gult. Gränsen för de båda fälten läses av mot brixskalan och ger ett värde i procent.

När du tittar i refraktometern kommer du se brix-skalan. Olika refraktometrar har olika skalor beroende på vad de skall användas till. För bete är en skala från 0-32 lämplig.

Refraktometern har en okular som du sätter ögat emot för att kunna läsa av. Okularet kan vrids för att få fokus på bilden i instrumentet.

En del refraktometrar har en kompletterande skala, exempelvis wort SG som utläses wort specific gravity. wort SG används exempelvis vid ölbryggning för att bestämma alkoholhalten. Du kan hitta refraktometrar med helt andra skalor, anpassade för att utläsa koncentration i batterivatten, glykol eller annat mätområde i procent för exempelvis honung, Se till att välja en som passar med det du skall mäta.

Brytningsindex påverkas av temperaturen, varför refraktometern behöver kalibreras för att kompensera för det. Det finns refraktometerar med automatisk temperaturkompensation, ATC, som gör att du slipper det momentet. Likväl kan det vara idé att verifiera kalibreringen på en sådan refraktormeter. Kalibrering sker med en liten skruv som justerar så att skalan visar noll för destillerat vatten.

Har du ingen refraktometer kan du använda den här länken och köpa en via Amazon.
Du betalar lika mycket som alla andra, och ändå får vi en liten, liten peng för att vi tipsat dig om den.
Denna refraktometer har en brix-skala på 0-32%, en wort SG-skala och har automatisk temperaturkompensation.
Länk: https://amzn.to/3PixY2v

Lösningen är lösningen

För att kunna mäta krävs alltså en vätska, en lösning. Den lösning som används för mäta brix för bete fås genom att pressa ur växtsaften ur en växt. Du tar ett prov av ditt gräs och rullar ihop till en liten boll. Bollen skall rullas så hårt att cellväggarna bryts upp så att växtsaften kan komma ut ur växten. Provet läggs sedan i exempelvis en vitlökspress där du genom en pumpande rörelse pressar ut 2-3 droppar av växtsaften på refraktometerns prisma.

När du tar provet så ta det av det dominerade gräset som dina djur äter. Det betyder också att du skall tänka på att ta den del av gräset som idisslaren äter, vilket betyder den övre delen av gräs för kor som går på ett nytt bete.

Refraktometer och vitlökspress

Ett pumpade är lättaste sättet att pressa fram växtsaften. Om du bara pressar hårt utan att pumpa riskerar du att trycka så hårt att vitlökspressen går sönder. Det finns även andra verktyg att pressa ur växtsaften med men oftast duger det med en vitlökspress.

Vad kan jag utläsa av brixvärdet?

Brix påverkas förutom av socker även av exempelvis mineraler, aminosyror, protein, lipider och pektin. Sammantaget kan det sägas att det är ett värde på hur väl växternas fotosyntes är verksamt och skjuter ner glukos genom rötter ut i marken och utbyte med näringsämnen med mikrolivet i jorden. Ett högre brix-värde visar alltså på växter som har god symbios med mikrolivet i jorden.

Brix-värdet beror av tid på dygnet mätningen görs

Brix-värdet är känsligt för vilken tid på dygnet du gör avläsningen. Ju mer fotosyntesen är aktiv, desto högre brix-värde avläser du. En solig dag ger högre värde än en mulen. 

Brix-värdet är som högst på eftermiddag och tidig kväll.

Det vanliga är att det är som mest fotosyntes på eftermiddag/tidig kväll. Vid det tillfället skall du mäta brix, för då ger du plantan en chans att visa sin bästa förmåga vilket gör att du får det mest rättvisa svaret på hur den kan prestera.

Samtidigt är det bra att ta prover vid olika tider över dagen för att få en bättre känsla för hur växterna presterar över tid, och för att få data som kom hjälpa dig förstå vad du kan göra för att förbättra betet.

Generellt gäller att ju högre brix-värde du har på betet, desto mer energi finns det tillgängligt för djuren på betet. Därför kan det vara idé att släppa djuren till nytt bete på eftermiddagen när värdet är som högst, eftersom de då äter som mest. På detta sätt kan du öka produktionen och tillväxten på djuren.

Du kan också använda brix-värdet som hjälp för att bestämma till vilket bete du tänker släppa djuren, om du väljer mellan två eller fler möjliga beten. Brix-värdet ökar i takt med att gräset växer och är som högst när gräset återhämtat sig, innan det vissnar.

Det är väldigt spännande att gissa vilket bete som kommer ha bäst brix-värde och sedan göra en mätning.

Vad betyder en suddig linje?

Ibland kan linjen bli suddig, och i det nedre fältet kan vissa refraktometrar ha en gul ton i stället för vit. Det beror på större innehåll av kalcium. Kalcium (Ca) brukar kallas lastbilen som transporterar mineraler och näringsämnen i en växt. Alltså oerhört viktig för hög biologisk aktivitet.

Det du önskar är en riktigt suddig linje som visar att det finns gott om kalcium (Ca) för att flytta näringsämnen.

En skarpare linje visar på mer nitrat vilket inte är så bra.

Vad betyder ett högre brix-värde?

Ett högt brix-värde betyder att fotosyntesen fungerar bra, och därmed mikrolivet i jorden

Förenklat betyder ett högre brix-värde att du har ett bättre bete.

Ett högt värde betyder att växterna tål torka bättre och är mindre frostkänsliga eftersom de har mer socker i växten.

Växten har även mindre risk att drabbas av skadedjur, insekter och sjukdomar.

Du kan också mäta skillnaden mellan topp och botten av en planta och om du får en stor skillnad visar det på en obalans, ofta kopplat till kaliumbrist.

Vad betyder ett lägre Brix-värde?

Ett lägre brix-värde visar på brister och liten biologisk aktivitet i mikrolivet

Ett brix-värde under tre indikerar ofta att det finns mycket nitrat i jorden.

Om du har lika lågt eller lika högt brix-värde vid lunch jämfört med morgonen säger det dig att det kan saknas tillgängligt bor.

För att kalcium skall fungera som bärare av näringsämne i växten krävs det att det finns bor. Om kalcium (Ca) är lastbilen av näringsämnen sägs bor (B) vara ratten.

Brist på bor (B) betyder att växten inte släpper ner socker till rötterna och det blir därmed mindre aktivitet i mikrolivet runt rötterna.

Om du har längre perioder utan sol kommer du märka att på marker med mer humus kommer brix-värdena att falla långsammare. Detta beror på att det är i humus många näringsämnen finns. När solen kommer tillbaka så kommer även växten att återfå goda brix-värden snabbt där det finns gott om humus.

En stressad växt har lågt brix-värde. En egenskap som är intressant att observera med tanke på att det är en stressad planta som lockar till sig skadeinsekter och är känsligare för sjukdomar.

Ett lågt brix-värde visar att du har alla möjligheter att förbättra ditt bete.

Vad är bra brix-värde för bete?

Eftersom det är många olika faktorer som påverkar brix-värdet, som tid på dygnet, hur soligt det är, vilket atmosfärsikt tryck det är etc, så är det inte helt lätt att tolka mätningarna. Det är därför viktigt med kontinuerliga mätningar vid samma tidpunkt och väderlek för att se förändringar över tid.

Högre brix är bättre och ett bra bete över 12% Bx. Baljväxter får gärna ligga lite högre, gärna över 14% Bx och mer.

När tappar skadeinsekter intresse för en växt?

Ju högre brix-värde desto mindre tryck får växten från skadeinsekter. Det finns observationer som visar att när du når upp till 6% Bx eller högre så minskar antalet insekter som är intresserade av växten, från bladlöss till gräshoppor. Ett bra brix-värde för bete beskrivs som 12% Bx och det är också då som angreppstrycket minskat riktigt ordentligt.

Skadeinsekter minskar sitt intresse för en växt med ökat brix-värde.
Källa: Dr Thomas Dykstra

Noterar att det minskar, men inte helt elimineras. Det kan fortfarande finnas insekter som kan göra skada på plantorna.

Mått på mängd och kvalité för bete

Högre brix går parallellt med att fodrets vikt ökar, som du också ser med skalan SG, specific gravity. Det ger en möjlighet att få en mellan-tummen-och-pekfingret-indikation hur mycket foder som ett djur behöver äta av det som finns på betet.

I diagrammet kan du se att en ökning i brix-värdet också kommer öka den dagliga tillväxten för djuren eftersom betet innehåller mer energi och näringsämnen. Så vill du ha bättre produktion gör du rätt i att försöka få upp ditt brix-värde. När du kommer till 20% Bx eller mer planar kurvan ut.

Daglig medeltillväxt för nötkreatur
Källa: Grass Fed Insight LLC

Följande tabell visar hur det dagliga behovet av torrsubstans en ko kräver minskar med ökat brix.

Brix %Behov daglig torrsubstans/ko i %
1-34,0
4-63,7
7-103,4
11-133,2
14-163,0
17-192,6
>192,5
Källa: Grass Fed Insight LLC

Ta blodprov på dina växter

Du kan redan ute i fält snabbt få en god bild av vad som saknas i din jord genom att använda en refraktometer tillsammans med andra instrument som kan mäta på växtsaft. Det blir som att ta ett blodprov på dina växt.

Om du skaffar en pH-mätare som kan mäta växtsaft så får du snabbt en indikation på vilka näringsämnen som det kan råda brist på.

Ett optimalt pH för växtsaften är 6,4, hamnar du över det är det troligen brist på någon av anjonerna kväve (N), fosfor (P) eller svavel (S). Ju högre pH, desto större risk för insektsangrepp.

Hamnar ditt värde under pH 6,4 har du troligen brist på några av katjonerna kalcium (Ca), magnesium (Mg), kalium (K) eller natrium (Na). Med det ökar risken för sjukdomar hos växten. Natrium har inte så stor betydelse i det här fallet, och då återstår de andra tre.

Tar du ett prov från samma planta och använder din refraktometer kan du använda dig av att en suddig, riktigt suddig, gränslinje visar på god tillgång av kalcium (Ca).

Lägger du till en kaliummätare till din arsenal kan du mäta för att se om det är magnesium eller kalium det råder brist på. Tyvärr är en liten fickmätare för kalium ett ganska dyrt instrument.

Resultatet ger dig svar på vad du kan tillsätta för att kickstarta bioaktiviteten i marken. Faktum är att exempelvis brist av kalcium (Ca) kan bero på överskott på kalium, och där kalcium (Ca) blir tillgängligt för växten genom att tillföra magnesium (Mg).

Testa din biostimulant

Testytor för biostimulanter som följs upp med brixmätning

Det går också att göra tester med biostimulanter (som du kan göra själv) och spruta på en testyta på exempelvis 1×1 meter, vänta någon timme för att se hur brix-värdet ändrats mot en referensyta, och på så sätt avgöra vad det kan vara brist på. Får du en ökning av brix-värdet på minst två enheter är det sannolikt en brist för växten. Skulle brix rasa finns det redan ett överskott.

Skaffa en refraktometer och börja undersöka ditt bete

Nu är det dags att du ger dig ut och börjar mäta brix för att skaffa dig en känsla för ditt bete.

Saknar du refraktometern, beställa gärna via den här länken så vi får en liten slant för den information vi bjudit på här.

Länk: https://amzn.to/3PixY2v

Amerikansk rockstjärna på Betesutbytet 2023

Allen Williams, en av regenerativt lantbruks rockstjärnor

Andra helgen i augusti letade ett gäng bönder från Sverige sig till församlingshemmet i Gökhem. Samlingslokalen som bara ligger ett stenkast från Bältaregården där Mia & Tomas Torsein driver sin verksamhet med att ha boskap i bygden. De hade bjudit in bönderna för att byta erfarenheter om bete i något de kallar Betesutbytet.

I år hade de bjudit in Allen Williams, en person som brukar kallas en av rockstjärnorna inom regenerativt lantbruk. Det här ville vi inte missa så trots att tiden är begränsad åkte vi upp över lördagen för att lära mer av Allen.

Mer än en profilbild

Vi gav oss iväg tidigt på morgonen för att stiga in genom dörrarna på församlingshemmet vid åttatiden. Redan på parkering utanför mötte vi ett bekant ansikte från Halland, och där inne fanns det fler personer som vi känner.

Några hade vi träffat tidigare, ännu fler känner vi till genom diskussioner och samtal via nätet. Det blev ganska snart uppenbart att många kände till oss, eftersom de följer vår Youtube-kanal.

Det var väldigt trevligt att få träffas och lära känna lite mer av varandra bakom profilbilderna på nätet.

Allen Williams, en av våra mentorer

Christian brukar säga att han har flera mentorer via nätet. En av de personerna är Allen Williams, och när Mia & Tomas nu ansträngt sig att ta hit denna världsstjärna kände vi att vi borde tas oss tid att åka dit, trots att det tiden är ganska begränsad.

Allen Williams har en 15 år lång bakgrund i den akademiska världen, där han har en doktorstitel inom genetik och fysiologi hos djur. Han är den sjätte generationen som driver släktgården Joyce Farm,

I den här filmen berättar han om beslutet att lämna den akademiska världen för att ta över släktgården. Det var ett tufft beslut att lämna en säker inkomst och pension för en osäker framtid på Joyce Farm.

Kanske var det trots allt ett av de bättre beslut han kunde ta. För oss berättade han att det gäller att förstå vad som finansierar forskning, att försök och undersökningar ofta ger de resultat du önskar. Det må vara omedvetet, men söker du ett visst svar går det ofta att tolka insamlad data till det resultatets fördel.

Med det sagt är det viktigt med kunskap, och kunskap är kanske den största bristen hos lantbrukare idag. Med det menar han kunskap att själv förstå det du arbeta med och inte förlita sig på vad andra säger.

Regenerativt lantbruk bygger mycket på kunskap som lantbrukaren själv skaffar sig.

Dessutom använder regenerativt lantbruk sig av naturen som förebild och drivkraft. Energi som tillförs lantbruket är först och främst solenergi genom fotosyntes, och genom att förstå och använda naturens egna processer minimeras mängden dyra insatsvaror i gödning, bekämpningsmedel, fossila drivmedel, dyr teknisk utrustning.

Regenerativt lantbruk är helt enkelt ekonomiskt för de nyttjar tillgängliga resurser bättre.

I filmen ovan berättar Allen Williams mer om hur det kommer sig att de valt driva Joyce Farm som ett regenerativt lantbruk, och vad det innebär där.

Vad är definitionen av ”regenerativt lantbruk”?

Allen Williams berättar om Understanding Ags definition av regenerativt lantbruk.

Efter hälsningsfraserna satte vi oss vid borden för att börja dagen med ett teoripass där Allen berättade mer om Joyce Farm och verksamheten där.

Dessutom berättade han om hur Understanding Ag definierar begreppet ”regenerativt lantbruk”. Understanding Ag är ett företag som som Williams grundat tillsammans med Gabe Brown, Ray Archuleta och David Brandt. Företaget bedriver konsultverksamhet och utbildning inom lantbruk.

Deras definition av regenerativt lantbruk lyder

Lantbruk i synk med naturen och de fyra ekosystemprocesserna för att reparera, återskapa, vitalisera och återställa ekosystemfunktioner, med början med livet i jorden vidare till allt liv ovan jord.

De kallar sin definition regenerativt lantbruk för ”The 6-3-4”,, där siffrorna refererar till:

Vi låter Allen själv berätta om definitionen genom det här föredraget.

En viktig utgångspunkt hittar allan i ett citat av W.C. Lowdermilk från boken ”Conquest of the land through 7000 Years” där Lowdermilk skriver:

”…. the land does not lie; it bears a record of what men write on it…..a record that is easy to read by those who understand the simple language of the land.”

Så lär du dig läsa och förstå landskapets språk får du svar, för landskapet ljuger inte. De som förstår landskapets enkla språk kommer bli belönad, eftersom landskapet aldrig ljuger för dig.

Ute i fält för att titta på jorden

Tomas berättar om sitt sammanhang, kontext, för Allen Williams på Betesutbytet 2023

Efter en fika drog vi i väg ut på de marker som Bältaregården brukar för att lära oss mer om vad vi kan se med enkla verktyg.

Det började med att Tomas & Mia fick delge sitt sammanhang, sin kontext, för vad de vill uppnå här i sitt landskap. Speciellt hur de vill leva sina liv.

Sexan i The 6-3-4 hänvisar till de sex principerna för jordhälsa, och att definiera ditt sammanhang med landskapet du skall pyssla om räknas till en av principerna. Kanske den allra viktigaste. På engelska använder de begreppet Context, alltså svenskans kontext. Ett ord som vi tycker är knepigt att förstå, så vi använder sammanhang istället.

När du arbetar med beslutsramverket Holistic Management tar du fram en holistisk kontext, vilket i praktiken är samma sak. Du definierar ett sammanhang för inte bara arbete med djur och mark, utan hela livet. Det finns lite olika metoder att komma fram till ett sådant sammanhang

Förutom sammanhang har de andra fem principerna mer med landskapet att göra:

  • Sammanhang
  • Djur & natur
  • Ihållande markstörning
  • Marktäckning
  • Levande rötter i jorden
  • Mångfald & artsamspel

Efter att ha hört på Mia & Tomas sammanhang för landskapet steg vi in i hagen för att börja våra observationer av de övriga principerna. Williams var väldigt tydlig med att den viktigaste egenskapen hos en bra bonde är att kunna göra bra observationer. Ständigt läsa av landskapet och hitta olika indikatorer på tillståndet för omgivningarna.

Indikatorer är sådant som fåglar. Lite beroende på vilka fåglar du har i ditt landskap kan du utläsa andra saker genom att de äter olika saker. Vissa äter insekter medan andra äter mer bär.

Andra markörer insekter och växter som finns runt omkring dig.

Finns det ogräs?

Tillsammans med Allen Williams samlar deltagarena på Betesutbytet 2023 in observationer för att läsa in landskapets tillstånd

En sak som kom upp till diskussion när vi tittade runt fötterna i hagen där vi stod var ogräs. Bland annat fanns det brännässlor lite varstans.

Är brännässlor ett ogräs?

Allen menar att det inte finns något ogräs. Varje växt har sin uppgift på den plats det växer. Det är snarare en indikator som du som värd för landskapet kan använda för ta beslut om vad du ska göra. Brännässlorna tar exempelvis hand om överskott av kväve. Det är aldrig ett statiskt läge i naturen, utan ständig förändring. Många så kallade ogräs har viktiga uppgifter och är viktiga i att uppfylla den sjätte principen som gäller mångfald och diversitet.

Vi påmindes om att marken redan har en omfattande fröbank. Du kan släppa oron över att något som växer på din mark kommer att fröa av sig. Högst troligt finns det redan en ordentlig mängd fröer redo att gro om förutsättningar är de rätta.

Det viktigaste finns under fötterna

Allen Williams med bonden viktigaste redskap för att utvärdera sitt arbete -  En spade - Betesutbytet 2023

Det var nu som Dr Williams tog fram spaden, ett av de allra viktigaste verktygen för att undersöka ditt landskap. Det finns fem verktyg du bör ha tillgång till:

  • Spade, gärna smalare och med metall skaft för att hålla när du bryter upp marken
  • Termometer, fungerar bra med en beröringsfri IR-termometerför att undersöka marktemperaturen, jorden under växtlighet och organiskt material
  • Infiltrationsring, där du kan hälla i vatten för att se hur snabbt marken kan ta upp vatten
  • Refraktometer, för att mäta betets brixvärde som ger en indikation på hur väl mikrolivet fungerar och även växternas mognad
  • Observation, använd se, lyssna, lukta, röra och till och med smaka

Genom att undersöka ditt landskap om och om och om igen kommer du skaffa dig intuition och automatiskt läsa av det.

Glöm inte att dokumentera dina observationer. Skriv ner och framförallt se till att fotodokumentera. Använd mobiltelefonen och ta kort.

Vi fick också lära oss av de andra deltagarna att komma ihåg att säkerhetskopiera eller kanske ännu hellre automatisk uppladdning av fotografierna till molnet. Annars blir du av med alla bilder om du kör över mobilen med traktorn eller stoppar den i slåtterkrossen.

Allen Williams gräver upp en jordprofil som vi studerar på Beteeutbytet 2023

När Allen satte i spaden påminde han om att inte gräva upp en rektangulär klump. Han gjorde ett tramp med spaden och tog sedan upp den och la nästa snitt som överdelen på ett T och bröt upp jordprofilen och satte foten på spaden.

Han berättade att de alltid har med spade i pickupen eller ATV:n för att kunna följa upp resultatet av djurens framfart över betet.

Du kan få några tips genom att se det här klippet från en liknande session och vad Allen tittar på i jordprofilen:

Till att börja med undersöktes jordytan, där vi noterade att det fanns lite dött organiskt material som ger marktäckning vilket är mycket bra. Marktäckning sänker jordtemperaturen, skyddar från UV-strålning och håller fukt. Dessutom förbättrar det förmågan för marken att ta upp regn. Att det bara är ett tunt lager med visset material visar på bra mikroliv genom att det mesta redan har brutits ner. Ligger det ett tjockt lager med gamla växtdelar så tyder det på dålig förmåga i marken att bryta ner organiskt material.

När han tittade på själva jordytan konstaterades det att det inte var en skorpa, vilket är bra för infiltration av vatten.

Färgen på jorden avslöjar mängden organiskt material och därmed kol i jorden. En mörkare och mer mörkt chokladfärgad jord innehåller mer kol, och ofta går det att se lager ner i jordprofilen.

Allen visade hur rötterna växte ner på djupet och att det ställe vi tittade på hade en mörk färg genom hela jordprofilen. Det fanns gott om levande rötter i marken.

Allen Williams visar för Christian i Sundhult vad han skall titta på i jordprofilen
Foto. Maria Torsein, Bätaregården under Betesutbytet 2023.

Just den jämna färgen genom jordprofilen visar också att marken inte varit störd på lång tid.

I jordprofilen tittade vi också jordaggregaten, alltså hur jorden håller ihop i klumpar, från de allra minsta klumparna som kallas mikroaggregat till lite större som kallas makroaggregat.

Vi luktade på jorden för att göra observation. En bra jord luktar bra och indikerar en välbalanserad jord mellan bakterier och mykorrhiza., Jorden luktar illa når den är i obalans. En sur lukt på jorden har för mycket bakterier, medan en unken och sumpig lukt visar på en syrefattig jord med mycket lite mykorrhiza..

Liten tuva säger mycket

Slutligen så la Allen snitt runt om så han kunde lyfta upp en tuva. Han skakade den lite så vi kunde se hur mycket jord som fanns kvar runt rötterna, det vill säga om aggregaten hängde fast i rötterna. Det berättar hur aktivt mikrolivet är där.

Allen Williams berättar vad vi kan se runt rötterna på tuvan han grävt upp på Betesutbytet 2023

Aggregaten visar alltså hur mycket aktivt mikroliv det finns i marken, så som bakterier, mikrober och mykorrhitza som är svampar. Det är avgörande att det finns mykorrhiza i jorden som tillför glomalin som fungerar som klister mellan partiklarna i jorden som skapar klumparna. ”Klistret” måste ständigt förnyas och håller någonstans runt 28 dagar.

Aggregeringen av jordklumparna runt rötterna skall se ut ungefär som keso. Det gör att vatten och syre får utrymme att leta sig ner i jordprofilen och lagras där. Mer kol i jorden håller mer vatten.

Principerna gäller alla jordtyper och var jorden finns. så det spelar ingen roll om det är lera, sand eller morän i den mark du undersöker.

Gräset måste få återhämta sig och vila

Allen Williams berättar om återhämtning och vila för gräset för att få bästa möjliga rotationsbete

Genom adaptivt rotationsbete i mindre fållor kan gräset få den viktiga återhämtningen. Mindre fållor ger längre tid mellan betningar eftersom det tar längre tid för djuren att återvända till en viss fålla. En sak som vi blev påminda om är att det är skillnad på att låta gräset återhämta sig och låta det få vila.

Återhämtning innebär att gräset får växa ut igen, att det avbetade gräset får en ny topp. Det återställs helt innan nästa avbetning helt enkelt. När gräsets topp precis börjar skifta mot brunt, så har gräset fått full återhämtning och då är det ultimat att djuren får beta gräset igen. Då har även gräset lagom nivå på protein och socker för att kornas matsmältning ska fungera optimalt. Betas gräset innan det fått full återhämtning kommer det påverkas negativt i längden, genom att rotsystemet minskas.

Vila innebär en längre period utan avbetning, där växterna får fortsätta att växa tills det fröar av sig och vissna. Vila ger också tid för växterna att utveckla rotsystemet. Energin innan har gått åt till att utveckla plantan ovan jord. När rotsystemet får lov att utvecklas och bli större ökas också mångfalden, och en jordprofil som arbetar aktivt blir djupare. Därmed ges bättre förutsättningar för bland annat vattencykel och mineralcykel, samt lättare för andra fröer i marken att gro vilket ökar diversiteten av växter.

Ökad aktivitet i jorden ger mer mykorrhiza som samarbetar med växternas rötter. Det gör att växternas rotsystem får ännu större upptagningsområde för bland annat vatten. Dessutom är mykorrhizan bättre på att frigöra näring som sedan växterna kan ta upp.

Gynna snabb återväxt

För att få snabb återväxt är det inte bara återhämtning som är viktigt utan även att inte beta för hårt. För att gräset ska orka växa så behövs en viss mängd grönmassa som kan jobba med fotosyntesen.

Om 50 % av grönmassan betas kommer tillväxten av rötterna bara hämmas ett par procent, men om 60 % av grönmassan betas kan rottillväxten hämmas så mycket som 50 %. Detta kan vara förödande om det blir en torkperiod och påverkar även tillväxten ovan jord.

Det är alltså viktigt att inte låta djuren beta för mycket av plantan om du vill ha snabb återhämtning av betet.

Mångfald och artsamspel är alltid nyckeln

I varje del av The 6-3-4 hittar du mångfald och artsamspel. Det är alltså nyckeln till ta tillvara på naturens egna kapacitet på allra bästa sätt.

Naturen i sig skapar aldrig några monokulturer. De är alltid skapade av människor.

Därför är det lika viktigt att titta efter djur ovanför markytan som under. Maskar och andra kryp finns med fördel ner i jordprofilen.

Mångfalden med flera olika gräs och örter gör att mer mineraler kommer finnas tillgängligt för djuren att äta. Det gör att du till slut inte behöver ge något mineraltillskott.

Allen berättade också att hos honom hade djurens intresse för tillskottsmineraler minskat i takt med att mångfalden på betena hade ökat. Dock påpekade han att det gällde rena mineraler. I de flesta fallen blandas mineralerna in i ”godis” som djuren älskar. Så klart äter de då upp allt i mineralbaljan då, men det är för att få tag i melassen snarare än mineralerna som erbjuds.

Störning vs rubbning av jorden

I det regenerativa lantbruket vill man i allra största mån undvika att störa marken ihållande genom exempelvis upprepad plöjning. Däremot kan man på olika sätt medvetet rubba ekosystemet. Detta är något som Allen refererar till i de 3 regler för förvaltning av landskapet.

En störning är en upprepad handling du gör på markerna, som plöjning, betesputsning eller annat som stör och förstör de naturliga systemen.

En rubbning är en medveten handling eller variation för att skapa en väldigt tillfällig störning, som ändrad djurintensitet, olika form & storlek på fållor, olika längd på viloperioden mellan betning och att förändra ordningen när djuren får tillgång till ett visst bete under året. Efter störningen kommer ekosystemprocesserna gå igång för att återställa markerna. I naturen sker rubbningar naturligt, ingenting är statiskt, och det är detta som efterhärmas. Vilda djur förflyttar sig över landskapet men de kommer inte göra det med exakt samma tid och frekvens varje år.

Det man skall komma ihåg är att en åtgärd aldrig ger endast en given effekt, utan alltid får följdeffekter, kaskadeffekter. Det du vet är att en åtgärd alltid kommer ger effekt, antingen positiv eller negativ, och att det påverkar mer än just det du tänkt.

Genom att göra olika typer av variationer så gynnas mångfalden både ovan och under jord. Om du alltid gör allting i samma ordning och på samma sätt så kommer samma art hela tiden gynnas eller missgynnas vilket leder till monokulturer. Därför skall du göra olika på dina marker. Ändra ordningen i betesrotationen, inleda säsongens bete i olika fållor, ändra storlek och form på temporära fållor och så vidare.

Djupare kunskap om refraktometer och brix

Efter föredraget där i församlingshemmet och innan vi skulle ut i fält gick jag fram till Williams och frågade om han kommer att prata något om hur jag kan använda en refraktometer. Något jag var väldigt nyfiken på eftersom vi skaffade en i Sundhult för ett par år sedan just för att jag har hört honom prata om vilket bra verktyg det är, men aldrig riktigt förstått hur jag skall använda den.

Refraktometer för att läsa av brixvärde

Den vi har skaffat har en skala 0-32, har automatisk temperaturkompensering så att den inte behöver kalibreras varje gång och har en LED-lampa för att få tydligare avläsning.

Ett av de allra bästa tipsen jag snappade upp var hur jag skall göra för att att inte ta sönder vitlökspressen. Jag visste att du skall ta ett gräs, rulla till en boll mellan händerna tills cellväggarna brister så att det går att få ut växtsaven.

Tricket som jag fick till mig var att inte bara pressa hårdare för att få ut saven, utan du skall tryck pulsande på handtagen.

Vi använder vitlökspress för att få ut växtsaft till refraktormetern

Refraktometern avläses genom att pressa saften på en rengjord yta, därest litet glas fälls över. Sedan tittar du in i instrumentet där du ser en skala, kallad brix.

Brix-värdet är en en indikator på många saker, så det är på ett sätt ett sammansatt mätvärde. Instrumentet används för att exempelvis se hur söta frukter, bär och grönsaker är. Ett viktigt värde för bland annat vinodlare och biodlare.

Fast brix är också förutom socker sammansatt av mineraler, aminosyror, protein, lipider och pektin exempelvis. Sammantaget kan det sägas att det är ett värde på hur växternas fotosyntes är verksamt och skjuter ner näring genom rötter ut i marken, således att du har ett rikt mikroliv där.

Högre brix är bättre och ett bra bete har över 10 och visar då på bra symbios med mikrolivet i marken.

Allen Williams tittar på betets brix-värde genom en refraktometer

Brixvärdet är alltså känsligt för vilken tid på dygnet du gör avläsningen. Ju mer fotosyntesen är aktiv, desto högre brix-värde avläser du. En solig dag ger högre värde än en mulen.

Det gör att det inte är helt lätt att tolka mätningarna och det är viktigt med kontinuerliga mätningar för att se förändringar över tid.

Ju högre brix-värde du har på betet, desto mer energi finns det tillgängligt för djuren på betet. Därför kan det vara idé att släppa djuren till nytt bete på eftermiddagen när värdet är som högst, eftersom de då äter som mest. På detta sätt kan du öka produktionen.

Du kan också använda brix-värdet som hjälp för att bestämma till vilket bete du tänker släppa djuren. Brix-värdet ökar i takt med att gräset växer och är som högst när gräset återhämtat sig, innan det börjar vissna.

Vill du skaffa en refraktometer så kan du använda den här länken för att handla på Amazon. Priset för dig blir det samma, men vi få en liten, liten peng, som du kan se som ett tack för den kunskap vi delar här.
Länk: https://amzn.to/3QWJ0f2

För dig som vill fördjupa dig finns det här ett föredrag riktat till dig om du vill använda en refraktometer för att läsa av ditt bete:

Vill du undersöka ditt landskap mer?

Om du kommit så här långt i anteckningarna från Betesutbytet 2023 så tror vi att du är sugen på att ge dig ut och undersöka ditt landskap mer och se hur det ser ut i matjorden hos dig.

Här kan vi tipsa dig om att se det här föredraget och kombinera med det läst och sett ovan för dyka ner i den magiska värld du har under dina fötter.

Vad kan djuren berätta för dig?

Allen Williams är doktor i genetik och fysiologi hos djur gjorde det väldigt intressant att höra honom berätta om vad han kunde se hos djuren som gick i hagen.

Allen Williams berättar vad vskall titta på hos djur som mår bra

Han började att fråga oss om vi såg kornas ”happy lines”. Med det menade han en täckning i pälsen horisontellt över revbenen som visar på att organen fungerar bra. Det är alltså pälsen som är något längre som gör att det ser ut som linjer om du tittar lite mer noggrant. Dessutom skall djuret har en mörkare linje utmed ryggraden.

Den här träffen genomfördes i mitten på augusti och då skall kreaturen ha tappat sin vinterpäls och inte vara matta i pälsen, för det indikerar att något inte är helt bra.

Allen använde också termen ”frame” för att beskriva hur djuret skall se ut, raka linjer där benen är lika i alla fyra ”hörn”. Halsen skall kännas smal och när kroppen kommer skall den ”explodera” ut åt sidorna och ha en jämn fin form bakåt. Likadant gäller upp och ner där kroppen skall ”explodera” ut och ha ordentligt djup. Finns det insjunkna band över mage så är något tokigt. Korna ska gärna ha korta ben då det gör dem mer robusta och skadefria.

Låt rätt kor kalva och sköta det själv

Ett sätt att få mindre arbetsintensiva djur är att ta bort de som behöver hjälp med kalvningen. Allen berättade att när han tog över gården så hade de kvigorna som skulle kalva instängda i en mindre fålla under kalvningen och såg till djuren var fjärde timme dygnet runt. Det var viktigt att hela tiden veta var draglinor och kedjor fanns för att kunna hjälpa till med kalvningen.

När de sedan började låta kvigorna gå ute med resten av flocken och kalva fritt så minskade problemen med kalvningarna. En anledning var att de inte rörde på sig så mycket när de gick i en mindre fålla så kalvarna roterade inte rätt för att kunna komma ut utan problem.

Att välja att behålla rätt individer som har lätta kalvningar är annan en del, en annan var att ha en blandad grupp med kor i olika åldrar. De äldre korna kan lära förstagångsföderskor vad de skall göra med det där som plötsligt ploppade ur dem.

Nu mer visste han inte exakt var utrustningen fanns för att hjälpa till vid kalvningen, och de behövde inte lägga någon tid på det. Tid som nu kunde användas för annat.

Vilda djur klarar av att bli och vara mammor, så det bör tamboskap också kunna. Om vi bara låter naturen få arbeta som den ska. På så sätt tar vi vara på de resurser som står oss till buds på allra bästa sätt.

Hantera djuren enligt Bud Williams

I förbifarten nämnde Allen Williams sina namne Bud Williams, som är en person som är högt ansedd när det gäller att hantera boskap. Han berättade också att Richard och Tina tagit hans kunskaper vidare sedan han gick bort.

En del kanske har hört talas om ”Bud Box” som är ett speciellt sätt att ställa upp grindar och är namngiven efter Bud Williams.

För dig som vill fördjupa dig i boskaps hantering bjuder vi på den här spellistan där Richard och Tina berättar mer:

Djuren är ditt verktyg att sköta om matjorden

Djuren är ditt verktyg för sköta om markerna och din matjord. Mår jorden bra kommer vi som lever ovan jord också må bra. Såväl djur som människor.

För att få bra effekt med djuren krävs det att du är flexibel, eller adaptiv. Hela tiden förändra efter de olika förutsättningar som ges dig. Återigen är det observationer som

För att få återhämtning, vila och lagom djurintensitet är det adaptivt rotationsbete i mindre fållor som gäller. Det hann vi inte prata så mycket om under dagen vi var uppe, men för den som vill fördjupa sig i det lär Allen ut det i den här serien:

Lyssnar du hellre på podcasts än lyssnar/tittar på Youtube?

Om du hellre vill lyssna på Allen Williams i poddformat bjuder vi dig här på en spel lista där han och Gabebrown berättar mer om regenerativt lantbruk och The 6-3-4.

Sammanfattning: Regenerativt lantbruk är ingen metod, det är ingen formel och har inget exakt recept.

Varje plats i landskapet finns i sitt egna sammanhang. Sitt egna artsamspel, och du som värd för ditt landskap har ditt egna sammanhang och vad du vill uppnå med det.

Verktygen för att läsa av ditt landskap är enkla, så du har all möjlighet att på egen hand skapa ett blomstrande landskap, där naturens egna processer är det drivande, med minimalt med tillsatta resurser utifrån.

Det är så vi försöker jobba i Sundhult och Solskensfarmarna med landskapet vi har runt om oss i Kärnebygd rote.

Så här sätter vi vår lök

Det här är våra tips när det gäller att odla lök för försäljning i standardiserade grävningsfria odlingsbäddar.

Löken sätts i tre rader med lika lång plantavstånd som radavstånd.

En pinne på 25 centimeter används som mätsticka för att få rätt avstånd.

Pinnen placeras först i mitten för att ta ut plantavståndet, och sedan för att få rätt radavstånd åt sidorna. 

Hålet görs med pinnen och samtidigt luckras jorden där löken skall sättas.

I varje hål sätts tre lökar. Då går det snabbt att skörda lökar i buntar om tre stycken så att de bildar knippen till försäljning om tre till sex st beroende på storlek.

Hålen täcks sedan igen med hjälp av baksidan av en kratta.

2,5 kg gul sättlök går det åt till en 10 meter lång och 75 cm bred odlingsbädd.

Det rullar på med odlingsbäddarna

Ni som hängde med förra året när vi gjorde iordning odlingsbäddarna vet att vi la wellpapp på marken och sedan täckte med kompost/jord.

Det vi lärde oss efter förra säsongen var att det är viktigt med tjock kartong alternativt dubbel wellpapp.

För de nya bäddarna har vi därför valt att skaffa så många rullar wellpapp att det skall räcka till dubbla lager, så att de skall hindra ogräset mer effektivt. Där vi bara använde enkel wellpapp så upplöstes den lite för snabbt.

På bilden ser ni rullarna med 1,2 km wellpapp på en bredd av 120 centimeter som kom från Davpack i Halmstad idag, så nu kan vi jobba vidare med att anlägga de nya bäddarna.

1,2 km wellpapp

120 cm bredd är perfekt för en 75 cm odlingsbädd med en gång på 45 cm.

Här har ni en genomgång av bäddarna vi fixade förra året.

Så här namnger vi odlingsbäddarna på Broaker

När vi i höstas började skissa på hur vi skulle ha de nya bäddarna på Broaker hade vi en idé om hur odlingsbäddarna skulle placeras.

Nu när vi har mätt in allt har vi ändrat lite, och gett namn åt varje bädd, för att vi skall kunna kommunicera säkrare om hur vår odlingsplan ser ut. Annars är risken att fel sak planteras i fel bädd.

För att få en bra odlingsplan som ger rätt skörd vid rätt tillfälle gäller det få struktur på allt. Därför är det viktigt att veta vad som skall växa i vilken odlingsbädd under vilken tid.

Dessutom gäller att få ihop det hela med en bra växtföljd, så att jorden inte utarmas och vi drar nytta av olika växters näringsbehov och egenskaper.

Fyra huvudblock med fyra grupper i varje

Vi har delat in odlingsbäddarna på Broaker i fyra huvudblock, som fått namnen A-D.

Varje huvudblock har 24 bäddar, som i sin tur är indelade i fyra grupper med sex odlingsbäddar. Första bädden i gruppen i ett huvudblock kallas 10, och första bädden 11.

Första bädden i första gruppen i A-blocket får namnet A11, och femte bädden i tredje gruppen A35 osv.

Broaker - Karta växtodlingsföljd i Sundhult  i  6-bäddsgrupper

I varje grupp kommer vi odla grödor från samma växtfamilj. Det är här färgerna på bäddarna kommer in, och du kan se betydelse nere till höger i bilden.

Grupperna roteras varje år

Över bäddarna ser du en grå pil som visar hur vi tänker rotera bäddarna för varje år, och där ser du att vi håller ihop en rotation för A & B, och en för C & D.

Alla nya odlingsbäddar utplacerade

Broaker - Översikt med utmätta odlingsbäddar
created by dji camera

Arbetet med de nya odlingsbäddarna pågår för fullt, och idag har vi mätt in och placerat ut alla de nya bäddarna.

Verkligheten stämde inte helt med vår skiss, så vi gjorde om och det blev nog ännu bättre.

Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.

Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.

När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.

Vi kommer göra på samma sätt som tidigare, fast , med dubbla lager wellpapp under komposten/jorden. Så vi har en hel del jobb att göra innan det är klart, bredgrepa, flisa och köra ut kompost.

Vem är egentligen ”the Soilguy”?

Det finns en person som kallas ”The Soilguy”, vars riktiga namn är Ray Archuleta. Han är en av huvudpersonerna när det gäller jordhälsa och har under lång tid via försök visat på hur regenerativt lantbruk återskapar en vital jordhälsa.

Men vem är han egentligen, och vad är hans bakgrund? Är det en person som är värd att lyssna till?

Här är en intervju bakom personen där du får svar på flera av frågorna.

Han förespråkar plöjningsfritt lantbruk och att vi borde titta mer på naturen självt och försöka imitera hur de biologiska och ekologiska systemen fungerar.

Om du vill se honom göra några av sina första och beskriva hur viktig jordhälsan är kan du titta på den här serien av videoklipp

Vi heter Sundhult Hemman

Under rätt lång tid har vi funderat på att registrera ett företagsnamn för vår gård men har inte riktigt känt att vi kommit på ett tillräckligt bra.

Vi skickade in förslaget ”Sundhult” till Bolagsverket, men eftersom det är namnet på en geografisk plats gick det inte igenom.

För att få fler idéer bad vi om hjälp via vår Facebooksida.

Vi fick in massor av bra förslag och tips på hur vi kunde tänka. En sak som vi ville var att behålla sundhult.com som webbadress, och därför ville vi inte få dit ett genitiv s på slutet.

Hela familjen deltog

Sista dagen som ett reviderat namnförslag skulle skickas in till Bolagsverket satt vi i familjen och gick igenom alla förslag, alla som kommit från de som följer vår Facebooksida plus alla som vi själva hade spånat fram.

Tillslut provade Hanna ordet hemman, och när vi letade fram beskrivningen på Wikipedia kändes det helt rätt.

Sundhult Hemman - www.sundhult.com

Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Ett hemman som övergivits och länge stått obrukat kallades ödeshemman. Den person som äger ett hemman kallas hemmansägare.

Ordet används även i uttryck som ”vara på sitt eget hemman” eller ”vara på eget hemman” för att beskriva någon som är fullt hemmastadd eller säker på sin sak.

Sundhult var en gång i tiden ett krykohemman, så det finns en anknytning till gården också.

Vi skickade in förslaget och Bolagsverket god tog det, så nu heter vårt företag Sundhult Hemman.

Hur går det med expansionen av Broaker?

I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.

Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?

I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.

Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.

Vy över Broaker vid början av expansionen

Massor av stora stenar

Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.

Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.

En stor stenbumling tas bort från nya delen av Broaker

Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.

Miljöschakt, som utförde entreprenaden, kör med HVO i bränsletanken, ett fossilfritt bränsle, vilket passar oss i Sundhult.

Jordhögen fördelades ut

Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.

En väg till komposten

Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.

Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.

Ytan planeras med hjälp av drönare

Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.

Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.

För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.

Drönarfoto på Broaker till planering av nya odlingsbäddar

På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.

Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.

Broaker - Plan 2020

Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.

Vi tar det allt eftersom

Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.

Vi hade också åtta bäddar i odlingstunnlarna av armeringsnät, vilket kommer att ersättas med tio bäddar inne i den nya polytunneln som är anpassad efter samma standardmått för odlingsbäddar.

Allt som allt blir det alltså 106 odlingsbäddar som vi kan fylla med massa härliga grönsaker.

Dock kommer vi kanske inte använda alla redan i år. Vi får se vad tiden räcker till, och hur vi kommer att formera vår odlingsplan.