Kategoriarkiv: Gården

Så här sätter vi vår lök

Det här är våra tips när det gäller att odla lök för försäljning i standardiserade grävningsfria odlingsbäddar.

Löken sätts i tre rader med lika lång plantavstånd som radavstånd.

En pinne på 25 centimeter används som mätsticka för att få rätt avstånd.

Pinnen placeras först i mitten för att ta ut plantavståndet, och sedan för att få rätt radavstånd åt sidorna. 

Hålet görs med pinnen och samtidigt luckras jorden där löken skall sättas.

I varje hål sätts tre lökar. Då går det snabbt att skörda lökar i buntar om tre stycken så att de bildar knippen till försäljning om tre till sex st beroende på storlek.

Hålen täcks sedan igen med hjälp av baksidan av en kratta.

2,5 kg gul sättlök går det åt till en 10 meter lång och 75 cm bred odlingsbädd.

Det rullar på med odlingsbäddarna

Ni som hängde med förra året när vi gjorde iordning odlingsbäddarna vet att vi la wellpapp på marken och sedan täckte med kompost/jord.

Det vi lärde oss efter förra säsongen var att det är viktigt med tjock kartong alternativt dubbel wellpapp.

För de nya bäddarna har vi därför valt att skaffa så många rullar wellpapp att det skall räcka till dubbla lager, så att de skall hindra ogräset mer effektivt. Där vi bara använde enkel wellpapp så upplöstes den lite för snabbt.

På bilden ser ni rullarna med 1,2 km wellpapp på en bredd av 120 centimeter som kom från Davpack i Halmstad idag, så nu kan vi jobba vidare med att anlägga de nya bäddarna.

1,2 km wellpapp

120 cm bredd är perfekt för en 75 cm odlingsbädd med en gång på 45 cm.

Här har ni en genomgång av bäddarna vi fixade förra året.

Så här namnger vi odlingsbäddarna på Broaker

När vi i höstas började skissa på hur vi skulle ha de nya bäddarna på Broaker hade vi en idé om hur odlingsbäddarna skulle placeras.

Nu när vi har mätt in allt har vi ändrat lite, och gett namn åt varje bädd, för att vi skall kunna kommunicera säkrare om hur vår odlingsplan ser ut. Annars är risken att fel sak planteras i fel bädd.

För att få en bra odlingsplan som ger rätt skörd vid rätt tillfälle gäller det få struktur på allt. Därför är det viktigt att veta vad som skall växa i vilken odlingsbädd under vilken tid.

Dessutom gäller att få ihop det hela med en bra växtföljd, så att jorden inte utarmas och vi drar nytta av olika växters näringsbehov och egenskaper.

Fyra huvudblock med fyra grupper i varje

Vi har delat in odlingsbäddarna på Broaker i fyra huvudblock, som fått namnen A-D.

Varje huvudblock har 24 bäddar, som i sin tur är indelade i fyra grupper med sex odlingsbäddar. Första bädden i gruppen i ett huvudblock kallas 10, och första bädden 11.

Första bädden i första gruppen i A-blocket får namnet A11, och femte bädden i tredje gruppen A35 osv.

Broaker - Karta växtodlingsföljd i Sundhult  i  6-bäddsgrupper

I varje grupp kommer vi odla grödor från samma växtfamilj. Det är här färgerna på bäddarna kommer in, och du kan se betydelse nere till höger i bilden.

Grupperna roteras varje år

Över bäddarna ser du en grå pil som visar hur vi tänker rotera bäddarna för varje år, och där ser du att vi håller ihop en rotation för A & B, och en för C & D.

Alla nya odlingsbäddar utplacerade

Broaker - Översikt med utmätta odlingsbäddar
created by dji camera

Arbetet med de nya odlingsbäddarna pågår för fullt, och idag har vi mätt in och placerat ut alla de nya bäddarna.

Verkligheten stämde inte helt med vår skiss, så vi gjorde om och det blev nog ännu bättre.

Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.

Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.

När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.

Vi kommer göra på samma sätt som tidigare, fast , med dubbla lager wellpapp under komposten/jorden. Så vi har en hel del jobb att göra innan det är klart, bredgrepa, flisa och köra ut kompost.

Vem är egentligen ”the Soilguy”?

Det finns en person som kallas ”The Soilguy”, vars riktiga namn är Ray Archuleta. Han är en av huvudpersonerna när det gäller jordhälsa och har under lång tid via försök visat på hur regenerativt lantbruk återskapar en vital jordhälsa.

Men vem är han egentligen, och vad är hans bakgrund? Är det en person som är värd att lyssna till?

Här är en intervju bakom personen där du får svar på flera av frågorna.

Han förespråkar plöjningsfritt lantbruk och att vi borde titta mer på naturen självt och försöka imitera hur de biologiska och ekologiska systemen fungerar.

Om du vill se honom göra några av sina första och beskriva hur viktig jordhälsan är kan du titta på den här serien av videoklipp

Vi heter Sundhult Hemman

Under rätt lång tid har vi funderat på att registrera ett företagsnamn för vår gård men har inte riktigt känt att vi kommit på ett tillräckligt bra.

Vi skickade in förslaget ”Sundhult” till Bolagsverket, men eftersom det är namnet på en geografisk plats gick det inte igenom.

För att få fler idéer bad vi om hjälp via vår Facebooksida.

Vi fick in massor av bra förslag och tips på hur vi kunde tänka. En sak som vi ville var att behålla sundhult.com som webbadress, och därför ville vi inte få dit ett genitiv s på slutet.

Hela familjen deltog

Sista dagen som ett reviderat namnförslag skulle skickas in till Bolagsverket satt vi i familjen och gick igenom alla förslag, alla som kommit från de som följer vår Facebooksida plus alla som vi själva hade spånat fram.

Tillslut provade Hanna ordet hemman, och när vi letade fram beskrivningen på Wikipedia kändes det helt rätt.

Sundhult Hemman - www.sundhult.com

Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Ett hemman som övergivits och länge stått obrukat kallades ödeshemman. Den person som äger ett hemman kallas hemmansägare.

Ordet används även i uttryck som ”vara på sitt eget hemman” eller ”vara på eget hemman” för att beskriva någon som är fullt hemmastadd eller säker på sin sak.

Sundhult var en gång i tiden ett krykohemman, så det finns en anknytning till gården också.

Vi skickade in förslaget och Bolagsverket god tog det, så nu heter vårt företag Sundhult Hemman.

Hur går det med expansionen av Broaker?

I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.

Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?

I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.

Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.

Vy över Broaker vid början av expansionen

Massor av stora stenar

Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.

Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.

En stor stenbumling tas bort från nya delen av Broaker

Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.

Miljöschakt, som utförde entreprenaden, kör med HVO i bränsletanken, ett fossilfritt bränsle, vilket passar oss i Sundhult.

Jordhögen fördelades ut

Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.

En väg till komposten

Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.

Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.

Ytan planeras med hjälp av drönare

Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.

Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.

För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.

Drönarfoto på Broaker till planering av nya odlingsbäddar

På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.

Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.

Broaker - Plan 2020

Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.

Vi tar det allt eftersom

Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.

Vi hade också åtta bäddar i odlingstunnlarna av armeringsnät, vilket kommer att ersättas med tio bäddar inne i den nya polytunneln som är anpassad efter samma standardmått för odlingsbäddar.

Allt som allt blir det alltså 106 odlingsbäddar som vi kan fylla med massa härliga grönsaker.

Dock kommer vi kanske inte använda alla redan i år. Vi får se vad tiden räcker till, och hur vi kommer att formera vår odlingsplan.

Mot Ridgedale i Tesla för att träffa Joel Salatin

I maj kommer vi få träffa våra mentorer Joel Salatin, Polyface farm, och Richard Perkins, Ridgedale farm. Då har nämligen Richard bjudit in Joel till sin gård för att hålla en fyra dagar lång utbildning.

Det är något alldeles extra. För att förklara perspektivet är det lite som någon fotbollsspelare i korplaget får komma och träna med/under Ronaldo under en vecka.

Joel Salatin är en stor förebild

Joel Salatin har skrivit flera böcker som tar upp matproduktion och frågor kring den. Andra böcker handlar om att driva en mindre gård, och vikten av mångfald. Det är därför hans gård i Virginia, USA, heter Polyface farm

Vi kommer åka Tesla till Ridgedale för att gå en masterclass med Joel Salatin

Ni som följer vår blogg eller Facebooksida har sett att vi delat saker och skrivit om Joel tidigare.

Bland annat har vi nyligen tipsat om Thriving Farmer Podcast där Joel var med i ett avsnitt, och som sammanfattar många av hans tankar.

Vi har också berättat om ett föredrag där han berättar om tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Referenserna från oss är många.

Därför är det ett givet val när han kommer till Sverige och håller en fyra dagar lång masterclass.

Kursen hålls på Ridgedale

Ridgedale farm, där kursen kommer hållas, ligger i Värmland vid Västra Ämtervik. Den gården drivs av Richard Perkins som med sina böcker Making Small Farms Work och Regenerative Agriculture varit en väldigt stor inspirationskälla för oss. Han har visat att det går att lyckas med de här tankarna även i Sverige.

Richard Perkins från Ridgedale Permaculture håller onlinekurs

Även här kan vi tipsa om en podcast så att du kan lyssna på mer om vad det är Richard gör, och då inser du säkert varför han inspirerar oss så.

Vid årsskiftet 2018/19 startade vi den onlinekurs som Perkins har och för precis ett år sedan publicerade vi ett inlägg om att kursen inspirerat oss så mycket att vi ville köra igång med detsamma.

Vi ska köra Tesla till Ridgedale

Tesla Model 3 LR resa till Ridgedale

Om allt går i lås borde vi få vår Tesla i februari/mars, och då blir detta troligen den första lite längre resan med den bilen, vilket gör det spännande i sig.

Ända sedan vi fick upp ögonen för Ridgedale har vi hoppats på att kunna göra ett besök där för att få se hur det ser ut i ”köttet”, som vi digitaliserade människor säger.

Vi har följt Richard på hans YouTube-kanal och fått se hur det ser ut genom kameralinsen, men det blir annorlunda att se det på plats.

Nu längtar vi till maj och att få möjlighet att lära oss massor nytt!

Nu skall vattnet UV-belysas

Christian sätter UVC-lysrör i reaktorn

Mycket av tiden i höst har gått åt till att bygga växthustunneln, för att hönsen skulle få en trevlig vintervistelse här. Det har gjort att arbetet med ett fullt godkänt äggpackeri fått stå tillbaka lite.

Nu har vi tagit några steg till med packeriet, och där har vi arbetat med att uppfylla Livsmedelsverkets krav på ”vatten av god kvalité” för handtvätt. Det är alltså inte frågan om att tvätta själva äggen, eftersom det försvagar det naturliga skyddet som skalet utgör.

Vad är vatten av god kvalité?

Det lättaste sättet att visa att man har vatten av god kvalité är att ta ett mikrobiologiskt vattenprov. Vi tog ett vattenprov med kemiska och mikrobiologiska tester, samt kontroll av rekommenderade metaller.

Vi har vattenfilter sedan tidigare, så resultatet var bra utom på en punkt.

Ett gränsvärde överskreds

Vi hade ett gränsvärde som överstegs något, och det var mängden koliforma bakterier. Vattnet blir tjänligt med anmärkning även om det ligger precis över gränsvärdet.

Att värdet är för högt kan bero på att de kommer in ytvatten i brunnen, eller att det tränger in någonstans i brunnshålet. Inte så konstigt med tanke på den extremt blöta hösten vi haft, där marken aldrig riktigt hunnit hämta sig.

Vi kommer bestråla vattnet med UV-ljus

Alla delar för UV-filter

För att garantera att vi alltid har tjänligt vatten oavsett hur vädret har varit så bestämde vi oss för att köpa ett UV-filter. Genom lysa med UV-ljus i vattnet kommer alla eventuella bakterierna att dö.

Bakterier, virus, alger och svamparnas DNA klarar inte av när man lyser på dem med ett UV-ljus med våglängden 253,7 nm. Det UV-ljuset benämns UV-C. En typ av UV-ljus som sol också strålar, men som inte når oss.

Vattnet går genom en reaktor eller strålningskammare som har ett lysrör i sig. Det gäller att ha ett lysrör med tillräcklig effekt för att lysa upp hela kammaren, och kammaren skall vara så lång att vattnet får ordentligt med ljus när det passerar genom den. Därför är det viktigt att välja ett UV-filter som klarar den mängden vatten som tappas samtidigt just hos oss.

Lysrör skall bytas varje år

Lysröret är på hela tiden, och skall bytas årligen för att det skall fungera. Effekten på lysröret går ner när det lyst många timmar.

Förbikopplingskrets för UV-filter, där skarvar är tätade med lin och kitt

Vissa typer av dessa filter har en räknare som räknar ner tiden lampan varit i drift.

När lysröret byts ut bör man också rengöra ett kvartsglas (som är ett glas som är extra bra på att släppa genom UV-ljus) som lyröret sitter i inne i reaktorn. Om röret är skitigt så lyser den inte upp kammaren ordentligt. Då är det bra att ha en förbikopplingskrets så att det fortfarande finns vatten till förbrukarna när du rengör glas och kammare.

När vi kopplade in förbikopplingskretsen användes lin och kit för att täta i alla skarvarna, vilket känns mer hållbart än att använda gängtejp av teflon som innehåller PTFE med svårnedbrytbara ämnen. Alla beståndsdelar av kittet är tillåtna tillsatsämnen i livsmedelsindustrin.