Kategoriarkiv: Gården

Nu expanderar vi Broaker

I maj 2015 skrev vi en artikel om att vi började utveckla Broaker. I januari i år så berättade vi att vi skulle göra om Broaker till grävningsfria odlingsbäddar.

Nu tar vi nästa steg och expanderar för att få plats med fler odlingsbäddar.

På måndag kommer en grävmaskin från Miljöschakt hit för att se till att vi får en bra avvägd yta för polytunneln. När den ändå är här kommer Gabriel, som kör maskinen, att få fixa till en yta vid Broaker.

En jordhög från nya stallet

När det nya stallet byggdes i Sundhult 1984 skrapades matjorden av från en del av Broaker och lades i en hög. Tanken har sedan dess varit att den skulle användas för att utöka den del av åkern som fanns kvar, men det har aldrig blivit av.

Nu är det dags.

Vi expanderar Broaker

Det rödmarkerade området i bilden är det som vi tänkt skall odlas i framtiden. Jordhögen ligger i den vänstra halvcirkeln.

Vi skall använda jorden för att jämna ut och skapa mer odlingsyta, för att få plats med ännu fler odlingsbäddar framöver.

Hur många bäddar blir det?

Odlingsbäddar på Broaker

Vi vet inte hur många nya bäddar det kan bli på ytan. En del av ytan är ganska blöt, och kallas Broakers håla, det kommer i alla fall kunna bli många, många fler bäddar framöver. Vi borde kunna få nästan tre gånger antalet de bäddar vi har har idag om vi planerar väl, och vi kan utnyttja hela området.

De gamla tunnlarna flyttas hit

De gamla odlingstunnlarna av armeringsnät har vi tänkt flytta ner till Broaker När vi väl ser vilken yta vi har till förfogande kommer vi bestämma mer exakt var, och hur många bäddar vi kan anlägga.

Sedan kommer vi nog inte göra alla bäddar på en gång. Fast man vet aldrig med oss. Kommer vi väl igång är risken att det blir full fart. 🙂

Omårdet förbereds för polytunneln

Just nu skördas det sista ur de gamla odlingstunnlarna, eftersom det är den nya polytunneln skall byggas, som kom här om veckan.

Inom kort kommer det en grävmaskin för att hjälpa oss att väga av ytan så att polytunneln kommer stå helt rakt, och att vi får ner ankarplattorna ordentligt.

Skulle utan vara ojämna och luta kommer det bland annat bli svårt att få växthusplasten att sitta bra. Vi hoppas på att få detta gjort under nästa vecka.

När grävmaskinen ändå är här skall vi se till att få lite annat gjort för att kunna utveckla våra verksamheter. Vi får berätta mer om det senare.

De gamla tunnlarna flyttas

De gamla tunnlarna av armeringsnät kommer vi flytta till odlingarna vid Broaker och använda där i stället.

Att vi vill ha ha polytunneln på den plats där vi har odlingstunnlarna i dag beror på närheten till andra byggnader. Bland annat för att underlätta att ha vatten på vintern för hönsen som skall bo där då.

Ungefär så här kommer tunneln att se ut

Förresten, här är en animation av polytunneln som visar alla möjliga tillval som kan göras. Det finns massor av olika storlekar hos First Tunnels, och den här visar just den vi valt.

Vi har alltså valt:

  • Ankarplattor för att fästa tunneln i marken (anchor plates kit)
  • Träreglar i basen
  • Förstärkning av bågarna (crop bar kit)
  • Längsgående förstärkning (twin support bracket kit)
  • Ventilation längs båda långsidorna
  • Skjutdörrar på gavlarna

Varför träbas?

Nu undrar du kanske varför vi valt en träbas istället för aluminium. Jo, det är för att kunna ha ventilation som går att öppna/stänga längs sidorna måste det vara trä för att det skall kunna monteras.

Varför skjutdörrar?

Helt enkelt för att det tar mindre plats, och är lätt att öppna bara lite.

Det sista är bra då vi tänker ha höns i den över vinterhalvåret, och för att kunna ventilera bra har vi många möjligheter att göra det. Bara att öppna dörrar med en liten springa, och justera ventilationen längs långsidorna.

Skjutdörrar är också bra när vi skall hålla på att arbeta med att ta in och ut material i tunneln.

Dessutom är det begränsat med utrymme vid bägge gavlarna. På ena sidan kommer en beteshage med staket, och på andra sidan vår gårdsplan.

Varför så mycket extra förstärkning?

Här kan det komma en hel del tung snö på vintern. Vi bor strax öster om Ullared, och här är det ofta mer snö än mot kusten. Så för att vara säkra att tunneln klara av snölaster bättre valde vi försträkningskit.

Förstärkningskitet hjälper också till så att tunneln står emot högre vindstyrkor.

En annan bonus är att försträkningsrören kan användas för att hänga upp bevattning, stöd för plantor och utrustning för hönsen när det behövs.

Nu väntar vi ivrigt

Nu väntar vi ivrigt på att grävmaskinen skall komma så att vi kan resa polytunneln . Det skall bli så spännande att se hur den ser ut på plats.

Inte minst skall det bli roligt att kunna erbjuda mer och bättre grönsaker under nästa odlingssäsong.

Leverans av växthus direkt från England

Idag kom den. Vår polytunnel som vi köpt av First Tunnel och tagit hem från Storbritanien.

Nu är det dags att få upp den så att hönsen har ett vinterhus att flytta in i.

Leverans av polytunnel från First Tunnel i England

Vi valde en polytunnel från England

Vi har letat ett tag efter rätt sorts växthustunnel, och till slut frågade vi på en offert hos First Tunnel. Priset var så pass bra att vi valde att köpa från dem, och hittills har allt flutit på som vi kan förvänta oss.

Vinterhus för höns och sommarhus för tomater

Hönsen kommer att bo i polytunneln under vintern, där de går på en djupströbädd. Den djupströbädden skall sedan användas till våra odlingar.

På sommaren kommer vi odla grönsaker i tunneln, framförallt tomater men också annat.

Avsluta nuvarande växtsäsong

Vi kommer avsluta växtsäsongen i de befintliga armeringstunnlarna för att ge plats åt den nya polytunneln. De gamla tunnlarna kommer vi flytta till odlingsbäddarna vid Broaker.

Bra intervju med vår inspiratör

Den person som inspirerat oss väldigt mycket är Richard Perkins som har sin gård Ridgedale i Västra Ämtervik i Värmland.

Vi har tidigare berättat om hans online-kurs som vi gick i vintras som hjälpt oss komma igen med det vi gör i Sundhult idag.

Här är en mycket intressant intervju i podcasten No-till Podcast.

För dig som vill ha fullständiga anteckningar till avsnittet får titta på podcastens webbsida.

Solcellsdrivet stängselaggregat med lösa komponenter

Vi har haft behov av att ha ett stängselaggregat för stängsel där vi inte har tillgång till el. Bland annat till det mobila elnätet vi har kring äggmobilen.

Det har gjort att vi byggt ihop en anläggning av lösa komponenter, och här tänkte vi delge hur vi gjort.

Det finns färdiga solcellsdrivna aggregat, men oftast har det varit något som vi tyckte saknas hos dem, eller att de varit på tok för dyra. En sak är att de består av flera komponenter som är sammanfogade till en, och skulle en del gå sönder är det svårt att byta endast den trasiga.

Som tur är finns det komponenter att köpa som lätt kan byggas ihop till en bra anläggning.

De ingående komponenterna

Här följer en lista på vilka delar vi använt när vi byggt vår anläggning:

  • Solcellspanel 30 W (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson [artnr 45110/36-6201])
  • Solcellsregulator (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson[artnr 45101 /36-6222)
  • Skrylla (finns på Biltema [artnr 45-776])
  • 12V batteri (finns på Biltema [artnr 80-2631])
  • Kablar, flatstiftssäkring, flatstiftshylsor oc skruv med bricka och mutter (finns på Biltema)
  • Stängselaggregat (Foga 500 Dual, finns på Älvsereds Lantmän)

Kopplingsschema

Så här har vi kopplat ihop utrustningen.

Dags att bygga äggmobilen

Äntligen! Nu finns inte husvagnen mer. Eller ja, det är bara underredet kvar, vilket är grunden till vår äggmobil.

Nu när vi har tagit bort allt ser vi bättre vad vi har att bygga på. Vi utgår från en variant som Ridgedale Farm har byggt, och som vi berättat om tidigare. Dock kommer vi göra den lite annorlunda för att passa vår gård bättre.

Som du ser har vi en ganska lätt grund att bygga på. Främre stödbenen sitter bra, det finns broms, bra kuldrag och boggiehjul så att marktrycket kan fördelas bättre.

De bakre stödbenen satt inte fäste direkt i ramen, och vi kommer nog fäste dem direkt där, Vi funderar på ett lite annorlunda bakparti som du kan läsa om senare i texten.

Dålig kondition på husvagnen

Husvagnen visade sig vara i riktigt dåligt skick. Det var mycket fuktskador, och det var lagningar både på bakpartiet och utmed högersidan.

Det känns ändå bra att vi kan ta vara på delar av den för att bygga något nytt, så att den inte bara skrotas. Underredet ser fint ut, även om det är från 70-talet.

Öppningar och broar sätter gräns för bygget

En dimension som begränsar vårt bygge är bredden vi har för att ta oss fram till olika bitar där hönorna skall få gå sprätta. Det handlar om vägar, öppningar och broar.

Eftersom många övergångar är gjorda för ett bra tag sedan när hästar och vagn var dominerande är det ganska smalt.

Hur många hönor vill vi ha i en äggmobil?

Nästa faktor som begränsar oss är hur många hönor vi vill ha i en äggmobil. Det vi funderar på är om det är bättre att ha färre i två än många i en.

Det finns en gräns på 350 höns som påverkar på lite olika sätt vad gäller regler från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Dock inget som egentligen påverkar oss, eftersom vi redan hanterat det mesta ur det perspektivet.

Öppning baktill

En förändring jämfört med Ridgedale Farms äggmobil är att vi funderar på att ha öppningen baktill istället för åt sidan. Mest för att kunna ha den så smal vi kan.

I Ridgedale har de dörren där bak för att komma in och plocka äggen. Vår plan är att ha den framtill, och utnyttja draget som insteg till äggmobilen.

Vet du var uttrycket ”Bilen, biffen, bostaden” kommer ifrån?

Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?

Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?

Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet  av biologen  och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).

Utredningen presenterades 2005

Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.

För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?

Vad hittar jag om Biffen?

I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:

Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.

Oj, då!

”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”

Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.

Att äta hållbart

Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.

Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan. 

Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.

Holistic Management – en nyckel

 En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Det här står att läsa på sidan 49.

Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället

Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen  och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?

Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.

Några saker att belysa

Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.

Hälsosamt kött till konsumenterna

Sidan 60:

Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.



Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.

Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.

Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap

Sidan 61:

För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.

Ett tydligt citat som visar att ordet  Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.

Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift

Sidan 62:

  1. Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).

Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.

Vidare på samma sida hittar du:

  1. Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.

  2. Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.

Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.

Stöd till ökad nötproduktion

På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:

Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.



Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.



Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.

Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.

Ställ om till S.M.A.R.T

I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:

S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:

1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter

Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:

Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:

  • Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.

  • Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).

  • Högre andel ekologiska livsmedel.

  • Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.

  • Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.

Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.

Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?

Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?

Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.

Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.

Nu river vi husvagnen

Nu är det dags att sätta ordentlig fart med att fixa äggmobilen till hönsen, som kommer i juni. Steg ett är att riva den gamla husvagnen för att bygga den ny äggmobilen på underredet.

Ni som följer bloggen vet redan att vi fick tag i en husvagn via en Facebook-annons.

Den är i rätt uselt skick, och nu när vi börjar riva syns det att den är lite skadad av dålig hantering. Nu gör det inte oss någonting, för hela rasket skall rivas. Det är bara underredet med boogie, drag och stödben som skall användas till den nya äggmobilen.

Nytt hus byggs ovanpå

Efter att allt är borta och vi gått över underredet kommer vi bygga en ny överdel som är lätt och anpassad för hönsen. Det blir sittpinnar och värpreden för minst 350 höns (antagligen fler)

Golvet blir ett nätgolv, så att hönsens gödsel kan ramla rakt genom ner på marken.

Det kommer bli en lucka så att vi kan stänga in hönsen över natten, så att de är säkra för rovdjur.

Till väggarna kommer vi använda plåt, och ramverket blir av trä.

Inspiration från Ridgedale

Det kan tyckas vara en galen idé och du undrar säkert hur det skall bli. Då kan jag berätta att vi inspirerats av Richard Perkins på Ridgedale farm i Värmland. Han har byggt flera olika varianter av den här typen av äggmobil, och det verkar som ett husvagnsunderrede är en av de bättre lösningarna.

Det är många som byggt på det här konceptet, så den är beprövad och fungerar väl. Varianten är också använts för att hålla höns enligt KRAV.

200 höns kommer i juni

I mitten av juni kommer det 200 höns av rasen brun Lohman till oss i Sundhult. Det kommer vara riktigt gått om plats då äggmobilen skall rymma 350-400 höns enligt djurskyddsbestämmelserna och regler kring KRAV.

Vi ser fram mot det, och det skall bli spännande att se om de kan hjälpa oss att bygga matjorden på våra marker. Der är huvudmålet att på ett naturligt sätt få gödsel spridd över markerna, samtidigt som hönsens naturliga krafsande vitaliserar odlingsytan.

Tanken är också att hönsen skall förse oss med ägg som du kommer att kunna prenumerera på. Alltså ägg från höns som går på nytt grönbete hela tiden. Äggmobilen skall flyttas frekvent (varje till varannan dag) så att de ny färsk mat varje dag.

Använd Six Row Seeder för att så odlingsbäddarna

För att få bäddar som är jämt sådda, och där med lättare att sköta har vi skaffat Johnny’s seed Six Row Seeder.

Detta är en såmaskin som hjälper till att få jämt radavstånd, jämt avstånd mellan plantorna och rätt så djup. Dessutom går det kvickt att så fröerna för en hel grävningsfri odlingsbädd.

I det här videoklippet berättar Hanna (@hannaisundhult) mer om hur SIx Row Seeder fungerar och vilka inställningar du kan göra.

Alla odlingsbäddar klara

Äntligen! I strålande solsken och försommarvärme blev vi idag klara med 32 odlingsbäddar på Broaker i och med att den sista i B-raden färdigställdes.

Hela B-raden av bäddar är gjorda på samma sätt. Efter att marken bredgrepats är täcks den med wellpapp. Vi har använt wellpapp i två bredder, 70 cm och 50 cm. Odlingsbäddarna har täcks med ett rejält lager med komposterad hästgödsel och strö medan gångarna täcks med flis.

Nu fortsätter vi i full fart med att så och plantera ut försådder!