Kategoriarkiv: Gården

Nu kan vi Kia in i framtiden

Bilar är ett nödvändigt ont när man bor utanför städerna. Vi har letat efter en bil ett bra tag, och idag har vi fått ta i en Kia Ceed.

Vi har letat runt efter bil ett längre tag. Vi har letat efter en bränslesnål, rymlig bil med ACC och möjlighet att koppla en extern ljudkälla. Vi har tittat på massor av bilar, de flesta begagnade, men fastnade till slut för en ny Kia Ceed.

Det slutliga valet avgjordes nog av att de gamla bilarna här började krångla ordentligt. Vi har en röd SAAB som gått över 30 000 mil, och varit ganska risig under alla de fem år vi haft den. Vi var och provkörde ett antal begagnade bilar av olika märken, men till slut fastnade vi för Kia.

Varför?

Jo, för att den var rikligt utrustad, och framför allt hade de funktioner vi eftersökte. Hyfsat stor motor, men ändå miljöklassad och bränslesnål. ACC så att man kan ange temperatur som det skall vara i kupén. Det är faktiskt en två zons ACC, så passageraren och föraren kan sätta olika temperaturer. En stereo med bluetooth, med ljudprofil så att mobiltelefonen trådlöst kan spela upp ljudfiler (Spotify, podcasts eller annat). Update: Bilstereon har Bluetooth profilerna A2DP och AVRCP.

Det som talade emot var att Kia har lite högt ljud i kupén, men inte så farligt. Sedan gällde det att hitta en verkstad vi kan lita på. I Halmstad är det Hedin bil som säljer Kia, och deras verkstad har inte tipp topp rykte. Vår säljare Johan försäkrade givetvis att allt skall fungera. Det är upp till bevis nu!

Bilen är en byte blue Kia Cee’d SW. SW står för Sports Wagon, alltså en kombi. Bilen har komfortpaket, vilket innebär en sexväxlad 128 Hk motor, bluetooth i stereon, två-zons ACC, parkeringssensorer, regnsensor, iPod anslutning, självavbländande innerbakspegel, elinfällbara backspeglar, farthållare med fartbegränsare, mm. Ganska rikligt utrustad.

Innerutrymmet är väl tilltaget för en så pass liten bil. bagaget har många bra förvaringslådor, och givetvis 12 V uttag. Bränsleförbrukning påstås vara 0,45 l/mil i blandad körning, men jag tror mer på 0,5 l/mil. Speciellt om man har ACC på också. Första resan hem från Halmstad hamnade jag på 0,53 l/mil. Det blir en hel del pengar om man som vi pendlar 14 mil varje dag. Sedan är det skönt för samvetet att välja en miljöbil.

Bilen är lackbehandlad hos DITEC, vi passade på att ta en uppsättning vinterhjul på lättmetallfälgar och ett servicepaket där de tre första servicetillfällena är förbetalda. Till det lägger vi Kias ganska generösa försäkringar, så vi hoppas på ett beskymmersfritt bilägande.

Några bilder tagna med mobilkamera:


En video (som livesändes) med mobiltelefonen:

Ny bränslepump i Land Rovern

I tisdags när jag åkte hem från arbetet började bilen hacka lite, och sedan hände inget när jag tryckte på gasen.Jag svängde in på en parkeringsplats. Där tyckte jag det gick bättre igen. Ut på vägen igen, och snart dog bilen helt.

Där stod jag med en bil som vägrade starta, mitt i mörkret. Hade inte mycket för att jag var vid den finaste platsen på Hallands vackraste väg. När jag sedan skulle försöka få tag i Hanna där hemma så hade jag knappt täckning på mobiltelefonen. Var tvungen att lägga telefonen och använda mig av högtalarfunktionen, för att meddela var jag var. Svärfar kastade sig in i bilen och kom till undsättning. Medan jag väntade kunde jag ha lite diskussion med twänner på Twitter mitt i min ensamhet, och få lite medömkan.

Svärfar kom till slut och jag hakade i bogserlinansom jag förberett. Vi lyckades ta oss hem, trots en ganska brant backe i Gällared, och en Land Rover på släp som väger ca 2,3 ton.

Dagen efter började felsökningen, och den underlättades med hjälp av Facebook-vänner (tack Thomas!). Bilreparation 2.0. 😉 Efter lite letande konstaterades att bränslepumpen inte gick, trots att det fanns spänning fram. Vi ringde till Göran Kastell i Långås dagen efter, och som tur av fanns en bränslepump hemma på lager. Vi hoppade in i bilen för att hämta den. En dyr rackare, ca 4 800:-. Då är det säkert billigare än om man handlat den av någon ”riktig” återförsäljare. Dessutom är det en del arbete att få väck bagagerumsmattan, eftersom man måste montera bort extra säten, vilket plockar på en del timmar. Det lär inte vara billigt i en verkstad.

Under ett lock under mattan i bagerummet gömmer sig bränslepumpen.
Till vänster den gamla pumpen precis upptagen, och i bakgrunden syns den nya.

Det gick ganska smidigt att byta pumpen, och när nyckeln vreds om efter bytet startade bilen. Vilken lättnad!

Som det sägs:

Att ha en Land Rover är ett äventyr. Antingen kör man  på en äventyrlig färd, eller så beter sig bilen äventyrligt!

Vi såg sviniga vilddjur

Joar vaknade till vid 06:30 och ville komma in och sova i vår säng. På väg mellan rummen såg jag tre stor fläckar på Laaker, en åker som ligger nära huset.

Nora och Joar tittar vad vildsvinen ställt till med vid Lillestue. Foto: Christian Dahlqvist CC by-sa

Det visade sig vara tre stycken vildsvin. Det är första gången vi ser djuren här vid gården. De har varit inne i trädgården vid Lillestue vid ett tillfälle i höst. Grannen, Solgläntan, har haft flera påhälsningar.

Nu gick det alltså tre svin på åkern, två större och en lite mindre. Vi öppnade fönstret efter att ha studerat dem en stund, och sedan skrek Joar sitt skrämselskrik och djuren rusade till skogs.

Lite spännande att se de vilda djuren, men vi vill helst inte ha dem på våra åker marker eller trädgårdar. Allt blir uppbökat och förstört. Man får nog fundera på om man skall ta jägarexamen så att man kan hålla efter djuren här.

Vedarbete pågår i Sundhult

Lite sent, som vanligt, pågår vedarbete i Sundhult. Har fungerat rätt bra.

Till årets ved säsong har vi ändrat lite på logistiken i vedarbetet. Flyttat runt och skapat bättre utrymme för att få bättre flyt i arbetet. Vår nya skotare, Malwa har varit ett bra tillskott, främst för att vår traktor, Fendt, då kan koncentrera sig på att hantera storsäckar.

Malwa 460
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Tidigare skulle den användas för att skota fram ved också. Det heter skota när man kör ut virke från skogen. Då hängde huggarvagnen hela tiden på traktorn. Kunde hända att man behövde plocka runt lite på bitar som visade sig för stora eller krokiga att hantera i vedmaskinen, Pilkemaster.

Vedarbete i Sundhult
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Nu har jag använt Malwan för att skota fram syrfällda lövträd från en åkerkant. Syrfällt innebär att träden fälls me löven på, och man låter träden ligga medan löven suger ur västkan i veden. När löven vissnar kvistar man och har förhoppningsviss torrare ved. Att ha maskinerna gör att det är lättare att variera arbete, vilket är mer skonsamt för kroppen. Jag kan skota fram ett mindre lass, arbeta upp och köra ut direkt. Perfekt!

Nu är det höst även i Sundhult

Nu är sommaren slut och hösten tar vid. Det bygger jag på att kreaturen som varit här på sommarkollo åkte hem idag.

Vi har kreatur som betar vår hagar över sommaren, för att hålla öppna marker. Korna kommer från Salltorp, och idag kom Gun för att hämta hem djuren för vintern.

Gun backar vant intill traktorn till hagen.

Hon var inte ensam. Med sig hade hon Amy, en vallhund. Det var riktigt kul att se hur den lilla hunden höll ordning på alla kossorna och drev in dem i transporten. Gun beodrade bara ’höger’, ’vänster’ och ’ligg’. Amy följde minsta vink. Medan Gun fixade med transporten och några kor utanför försökte ge sig iväg, så reagerade hunden direkt och höll ihop alla.

Det har varit snälla djur, och de har betat väl på många ställen. Hoppas på att det kommer nya kor till nästa år och är på sommarkollo hos oss.

Vallhunden Amy driver ihop kreaturen.
Gun kom med traktor och vagn.
Amy har drivit ihop kreaturen och vaktar medan Gun fixar i transporten.

Malwan har kommit hem

Ny grind, uppdaterad mjukvara i styrsystemet, krandämpare och en hel del annat smått och gott som förbättrats. Nu är Malwan hemma och redo för arbete.

Jag skall ut och testa lite hur det känns att köra med krandämparen alldeles strax. Det jag konstaterar direkt är att den nya grinden förbättrar sikten avsevärt.

Första arbetet blir att skota bort ris och ved från en åker, där jag huggt i kanterna. Vi testade att ta en större stock av en bok, och det var inga problem.

Man har gjort några förändringar för att förbättra transmission, vilket också skall bli spännande att få se om det är någon skillnad.

Nä, nog skrivet. Dags att stega ut till maskinen! 🙂

Japanska stamkvistningsågar

Idag dök de upp. De japanska sågarna som vi har tänkt att använda till stamkvistning. Det skall blir riktigt intressant att få prova sågarna i fält.

Nu är det inte säsong att stamkvista, så det riktiga fältestet får vänta till efter nyår. Nu finns sågarna redo, vilket är skönt. Annars blir det lätt att det glöms bort, och drar iväg med leveranstider med mera när det väl är dags för användning.

Nu var det inga problem alls med leveransen från Malco. Det tog trearbetsdagar att få dem, mot faktura med 15 dagars kredit. Det enda som möjligen inte var perfekt var att reservbladet inte passade till hundra procent i teleskopskaftet. Men det är inte deras fel.

På tips från tvillingarna Eriksson i Hyssna valde vi en japansk såg med fina tänder, vilket skulle passa bra till gran. Stamkvistningssågarna har rätt stora aggressiva tänder. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är hela bladet härdat på stamkvistningsågen, medan det på byggsågen bara är själva tanden. Bröderna menade att byggsågen är lättare att arbeta med. Vi beställde en teleskopisk grensåg från Malco (artnr 782) på 3,4m. Det är den röda sågen i mitten på bilden som följde med den teleskopiska grensågen. Dessutom beställdes också en slöjd- & byggsåg (artnr735), som är den gröna längst upp i bilden. Den fungerar bra om arbeta med så långt man når från marken. Den gröna sågen går inte att fästa på någon av stångarna som Malco saluförde, så vi beställde reservblad (artnr S-730) avsett för den gröna sågen. Nu passade inte bladet helt perfekt, utan jag fick göra skåran i sågskaftet några millimeter djupare. Det viktiga var att hålbilden för de två fästskruvarna stämde, vilket det gjorde.  Resultatet är den röda sågen fäst på teleskoparmen längst ned i bilden.

Så nu finns handsåg och teleskopsåg redo för stamkvistningsförsök i våra skogar. Spännande!

Några dagar med motorsågen

Nu har jag äntligen kommit ut med motorsågen igen. Har dröjt ett litet tag. Just nu är det kvistning av det jag syrfällde för ett gäng veckor sedan.

I slutet av sommaren fällde jag ett antal lövträd utmed en åker här. Nu är det dags att arbeta upp och kvista träden, efter att löven fått suga ur så mycket vatten det går. Syrfällning kallas det för er som inte känner till det.

Stihl MS200 tankas med Flutite tanksystem.

Kvistningen har jag gjort med vår Stihl MS200. En liten, men ack så bra, motorsåg. Jag imponeras över hur mycket den klarar av trots sin ringa storlek. Trots att jag varit lite elak mot den och kapat några riktigt kraftiga lönnbitar så klagar den inte så mycket. Givetvis hade det gått enklare med en kraftfullare såg, men man måste ju testa. 🙂

I fredags passade jag på att ta med både kameran och videokameran för att dokumentera Flutite. Ett tanksystem som minimerar spillet vid tankning av sågen och vid påfyllning av kombidunken. Fotografierna hittar ni på min Flickr-sida, som jag delar under creative commons licens. Filmen finns på vår YouTube-kanal, och kan ni titta på här:

Kodak Zi8 på GorillaPod SLR

Filmen spelade jag in med min julklapp, den lilla Kodak Zi8. Den fäste jag på en GorillaPod SLR. Fungerade riktigt bra. Det jag konstaterar är att den lilla videokameran kräver en del ljus, men att det fungerar väl.Filmen är inspelad i full HD-kvalité. Jag har klippt filmen i Windows MovieMaker (WMM). Det uppstod genast ett problem, eftersom  WMM inte kan importera QuickTime-filer (.MOV) som vilket är videokamerans format. Detta löste jag genom att ladda ner Microsoft Expression Encoder, som klarar av att konvertera från .MOV till .WMM. Till visa av grafik momenten använda jag Inkscape, som är ett gratis vektorbaserat ritprogram. Har ni fler frågor om hur jag gjorde video får ni gärna ställa frågan i en kommentar till inlägget.

I början av veckan skall vi få hem Malwan igen. Nu har det utrustats med krandämpare, fått en nydesignad grind, uppdaterat mjukvara i styrsystem + en massa annat smått och gott. Skall bli skönt att få hem maskinen igen, och jag ser fram mot att få komma ut i gallringsskogen med den.  Då skall den få arbeta med att skota i hop ris och veden som jag nu kvistat.

Några filmer med Tvillingarna Eriksson

Tvillingarna Johannes och Anders Eriksson i Hyssna driver Melltorps Skogsförvaltning. Deras syn på skogskötsel är lite annorlunda mot många av de som hörs mest i skogssverige. Jag filmade lite på en skogsdag som Rådgivarna i Sjuhärad hade, filmerna finns längre ned på sidan. Först sammanfattar jag lite deras syn på skogsskötsel och funderar själv lite fritt.

Många av de idéer som bröderna har går tvärtemot skogsbolagens tanke sätt, röj med stor försiktighet, gallra svagt, stamkvista och plantera gärna lärk.

I deras synsätt skall man ha många stammar som volymen fördelar sig på. Då får man kvistrensat kvalitetsvirke med lagom stora årsringar. En allt för gles skog ger stora årsringar, och tvillingarna menar att kvaliteten försämras och att fiberegenskaperna också försämras för pappersmassa. För att behålla en stor stamtäthet anser de att småskalig utrustning skall användas. De menar att de skogsmaskiner som används är massförstörelsevapen som slukar kubikmeter som skulle stå kvar och utvecklas till en slutavverkningen där de ger bättre avkastning.

De förespråkar stamkvistning, och menar att det kommer bli brist på kvistfritt kvalitetsvirke framöver. Det tar några minuter per träd som för bättre kvalitén avsevärt enligt Johannes och Anders. De ser gärna att man planterar lärk, och menar att det fungerar fantastiskt bra tillsammans med andra trädslag. Det går inte ta miste på deras syn att blandskog är bäst. Det pratar mycket om de förhärskande monokulturerna, och då främst gran.

Hägn är en självklarhet för alla planteringar. Viltskadorna är så omfattande att de hägnar in alla planteringar. Enligt Erikssons är viltstammen för stor och därför krävs hägn. Personligen tror jag på att man måste finna vägar för att balansera viltvården och skogsskötseln på något sätt, kanske genom att avsätta ytor för viltfoder bland annat.

Jag håller med i mycket som Tvillingarna Eriksson predikar för, och önskar att de kunde visa tydliga kalkyler som verkligen påvisar att det finns ekonomi att sköta skogen efter deras idéer. Idag finns bara kalkyler från skogsbolagen som hela tiden skall visa på optimerad vinst för varje åtgärd. Problemet för många skogsägare är nog att den investering man gör i att gallra svagt för att få ett bättre netto vid avverkningen inte kommer nuvarande ägare till gagn. Frågan är hur man kan motivera det, jämfört med att få ett netto i gallringen som kan betala skogsskötseln just nu. Hur många skogsägare kan idag leva på sin skog? Hur mycket skog krävs det? Måste man ha ett en annan, mer regelbunden, inkomst vid sidan av?

Här är två filmer där tvillingarna Eriksson beskriver några bestånd som de sköter. Först ett björkbestånd, och sedan lite från olika bestånd där lärken är den röda tråden.

Kommentera gärna hur du ser på det hela. Både bra och dåligt!