Kategoriarkiv: Odla

I år vill vi ha mer bönor!

När de första bönskidorna är klara att äta är det fest i Sundhult. För ett par år sen var vaxbönor den enda böna vi odlade men sen vi satte upp armeringstunnlarna så har vi upptäckt flera nya favoriter. Det gångna året var verkligen inget bra år för bönor, med den kalla och korta sommaren höll det på att inte bli några alls.

Böntunneln 2017

Tre år på raken har vi haft fyra olika sorters störbönor som får slingra sig uppför den nio meter långa armeringstunneln. Innanför har vi odlat låga olika sorters buskbönor.  Generellt kan vi konstatera att i vår växtzon, som ligger på gränsen mellan 3 och 4, så går det inte ta för givet att det går att få bönor mogna varje år. De sorter där skidorna äts så fick vi visserligen en skörd, men ungefär hälften mot vad vi vant oss vid. Resten hann inte bli färdiga före första frosten. Torkbönorna var inte i närheten av att bli klara, men som tur är har vi tillgång till gott om klimatsmart animaliskt protein i form av viltkött och naturbeteskött från våra egna highland cattle.

Störvaxböna – Neckargold eko

Bra grobarhet i år men den kalla sommaren gjorde att alla blommor inte hann utvecklas. Funderar på att testa en annan sort då den gärna kunde få ge lite större skörd även under en varm sommar. Klart säkrare att odla än buskvarianten som misslyckats ett antal år. Vaxböna är mycket populärt här hos oss så vi vill få en stor skörd så det räcker vintern igenom.

Störpurpurböna – Blauhilde eko

Bra grobarhet som vanligt. Fantastiskt vacker böna som tyvärr förlorar sin purpurfärg när den kokas. God smak som påminner mer om vaxböna än grön böna. Lägre skörd än vanligt i år, men vi hoppas på många fler kommande odlingsår.

Blomsterböna – Enorma eko

En storfavorit som är ett måste att odla! Nära 100% grobarhet, växer snabbt, blommar vackert och ger enorma bönorskidor med fantastiskt smak, Det går att använda själva bönorna också, men vi föredrar att använda skidorna innan bönorna mognat. Skidorna kan utan problem bli 25 cm långa utan att bli trådiga. Vi fyller frysen med skurna, förvällda bönskidor och frossar vintern igenom. Dock får det nog bli ett längre bönupphåll i år eftersom det var många blommor kvar när första frosten kom.

Störbrytböna – Cobra eko

En grön brytböna som gick från dålig grobarhet föregående år till rent usel 2017. Har inte heller gett särskilt hög skörd så i år får det antingen bli fler meter av favoriterna, eller så provar vi någon annan grön böna.

Torkspritböna – Borlotto Lingua di Fuoco Nano eko

Gav god skörd 2016, men hann inte mogna i år. Själva plantorna blev dock högre och kraftigare än tidigare och hade lika god grobarhet som tidigare år. Vacker böna när den väl mognat.

Torkspritböna – Yin Yang

Fick några Yin Yang-bönor av en vän för några år sen och har sen dess försökt öka mängden. Det verkar dock gått troll i denna odling; Efter att åtminstone lyckats fördubbla antalet bönor under 2016 så blev det ingen skörd alls i år.  Trots de vackra bönorna blir det nog ingen Yin Yang i tunneln i år.

 

Kåltunneln dukade under för snön

Nu i juletid äts det en hel del kål i Halland och Sundhult är inget
undantag. Förutom den obligatoriska långkålen och rödkålen på julbordet vill vi även ha brysselkål till revbenspjällen på juldagen. Det är dock ingen självklarhet att det finns något att skörda till jul, 2016 hann vi knappt passera juldagarna förrän rådjuren kom och länsade kåltunneln och i år kom det snö i mitten av december som ställde till det.

Insektsnät istället för gardiner

Det är nu snart tre år sedan vi satte upp våra armeringstunnlar och en av de största anledningarna var att få en enklare odling av just kål. Det första två åren använde vi gardinen LILL från IKEA som kålnät men efter att de vittrat sönder alltför snabbt i solen så beställde vi istället Rantai insektsnät från Lindbloms Frö förra året. Detta visade sig vara bra investering. Nätet har stängt ute skadeinsekterna och det har inte gått sönder. En annan fördel har varit att det inte alls skapat samma vindfång som gjorde att kåtunneln missformades av blåsten första året då vi lät LILL-gardinerna ligga kvar över vintern.

Snön blev ett problem

Stärkta av att blåsten inte längre verkade vara ett problem under vintern så lät vi nätet ligga kvar över tunneln för att skydda kålen från rådjuren. Det visades sig vara ett misstag. Den 10 december föll 15 cm tung snö medan vi var iväg på tomtepromenad och det blev för mycket för armeringstunneln som kollapsade under tyngden. För att inte rådjuren skulle äta upp kålen fick nätet ligga kvar. Under de närmsta två veckorna föll det mer snö och temperaturen pendlade lite upp och ner vilket gjorde att mycket av grönkålen ruttnade under den kompakta snön. Svartkålen däremot klarade sig fint och som tur är fungerar den utmärkt att göra långkål på.

Det tål att tänkas på hur vi ska göra nästa vinter för att skydda både tunnel och kål från rådjur och snö. Det ska nog inte vara några problem att räta ut armeringsnäten så att tunneln kan husera gurkor nästa år, enligt växtföljden vi använder.

Resultat från vår kålodling 2017

Grönkål – Dwarf Green Curled

För lite näring i slutet av året gav små grönkålstånd. Ruttnade under snön.

Svartkål – Nero di Toscana

Svartkålen har trivts under den relativt kalla sommaren. Stora fina plantor som har hållit sig fina under höst och vinter. Räddaren av julen då grönkålen svek. Stor skörd gjorde att vi kunde sälja en del under hösten och ändå ha gott om det fortfarande.

Brysselkål – Long Island

Borde ha toppats för att utveckla större sidoknoppar. En del knoppar ruttnade av temperaturväxlingarna i december, men det fanns tillräckligt kvar till juldagens revbensspjäll. Fasta knoppar tyder på att kvävegödslingen var lagom. Under 2016 gjorde den flitiga nässelvattningen att knopparna blev lösa.

Vitkål – Brunswick

Fina fasta huvuden som skördades i tid innan det blev för kallt. Har lärt av tidigare år att det är för fuktigt i matkällaren för förvaring av vitkål någon längre tid. Bättre att frossa i vitkål under höst och tidig vinter och därefter lägga så många som möjligt i kylskåpet.

Savoykål

Blev inte alls lika stora som föregående år, oklart varför. Men de som blev färdiga var lika goda som vanligt!

Rödkål – Cabeza negra 2

2016 var det alldeles hopplöst att få rödkålsplantorna att ta sig så det höll på att inte bli någon rödkål på julbordet. Den gångna sommaren gick förodlingen utmärkt och huvudena hann bli alldeles lagom stora under hösten. Vi är inga storkomsumenter av rödkål, så därför är det en fördel om huvudena inte är så stora. Rödkålen har klarat sig fint i tunneln fram till nyår.

Blomkål – Early Snowball X

Efter att ha varit en riktig succé 2016 så misslyckades blomkålsodlingen totalt under 2017. Plantorna växte helt enkelt inte och ett enda ynkligt lite huvud var vad vi fick.

Broccoli – Groene Calabrese

Efter att förodlingen misslyckades blev resultatet mycket blygsamt på ett fåtal plantor.

Kålrabbi

Växte bra som vanligt och fyllde ut fint mellan andra plantor.

Slutsatser och lärdomar

På det stora taget var det ett helt okej år för kåltunneln. Det största problemet är platsbristen. Det är många andra sorter som vi skulle vilja prova utan att för den skull minska på de befintliga. Kanske får det bli lite kål på friland eller i pallkragarna i trädgården under 2018.

Kålnätet kan inte ligga på om det väntas snö. Vi måste hantera rådjuren på något annat sätt helt enkelt.

Det har fungerat bra att tackla sniglarna så länge vi förodlar plantorna och använder järnfosfat för att hålla nere antalet sniglar.

I år blir det hög prio på att få till rejäl grönkål. Grönkålen måste få ta plats och näring.

Den perfekta smörgåsgurkan

 Det har gått åt några kilo frilandsgurka i jakten på den perfekta grönsaksgurkan. För salt, för söt, för stark…
Skivad gurkaMånga har omdömena varit när vi testat olika recept, men nu tror vi oss har hittat den perfekta smörgåsgurkan för vår familj och det står många burkar på hyllan i matkällaren.

Smörgåsgurka

Dag 1

1 kg gurka av inläggningstyp (västeråsgurka, druvgurka)
100 g salt
Vatten

Skrubba gurkorna rena och skiva dem sedan, exempelvis med en vågig kniv eller mandolin. Smaka gärna en ändbit från varje gurka för att kontrollera att den inte är besk. Vissa sorter blir lätt beska om plantorna blivit utsatta för torka. Lägg gurkskivorna in en skål, strö över salt och fyllt upp med vatten så det precis täcker, ca 6 dl. Täck skålen och låt stå till nästa dag.

Dag 2

2,5 dl vatten
2,5 dl ättikssprit (12%)
4,5 dl socker
1 msk senapsfrön

Häll gurkskivorna i ett durkslag och låt de rinna av. Fördela sedan gurkan i absolut rena burkar. Koka en lag av vatten, ättikssprit, socker och senapsfrön. När sockret har löst sig ordentligt, häll den varma lagen över gurkorna så skivorna täcks helt och hållet och burken är helt full. Torka av burken om det skulle rinna över och skruva omedelbart på locket. Det kommer då att bildas undertryck i burken när vätskan svalnar vilket gör att smörgåsgurkans hållbarhet blir i princip oändlig så länge locket håller tätt. Nu finns det ju andra omständigheter som gör att burken aldrig kommer förvaras så länge, eftersom smörgåsgurkan är helt oemotståndligt god på en surdegsmacka med leverpastej.

Smörgåsgurka i matkällaren

Maskrossirap med rabarber

När gräsklipparen är sönder är det lätt hänt att gräsmattan blir ett gult maskroshav. Detta tog barnen i familjen fasta på och undrade vad vi kunde hitta på för roligt med blommorna.

Det här med maskrossirap verkade spännande men alla recept innehöll citron och det är ju bra mycket roligare om det går att använda lokala ingredienser. Rabarber har jag tidigare använt till flädersaft istället för citron så därför blev det en sats med citron och en med rabarber och enligt vår mening blev rabarbervarianten klart överlägsen. Sirapen kommer bli perfekt att ringla över pannkakor och glass.

5 dl kronblad av maskros
1 stjälk rabarber (ca 100 g)
5 dl vatten

Plocka maskrosblommor och repa av de gula kronbladen tills du har
5 dl. Dela en rabarberstjälk i bitar lagom för kastrullen. Slå på 5 dl vatten och koka upp. Låt puttra i ca 20 min. Sila bort maskroser o rabarber och häll tillbaka den gula vätskan i den sköljda kastrullen.

5 dl socker (vi tog hälften/hälften strösocker och rörsocker)

Lägg i en assiett i frysen. Tillsätt sockret i kastrullen och koka ihop sirapen ca 40 min. Häll lite på den kalla assietten och kontrollera konsistensen genom att dra ett finger genom sirapen. Vill du kunna ringla den över t ex pannkakor eller glass bör den inte vara för tjock. 

Inlagd hackad gurka

När man får så stor skörd av västeråsgurka som vi fått i år så är det läge att prova nya saker. Förutom olika recept av smörgåsgurka har vi även lagt in hackad gurka som blev riktigt god.

Västeråsgurka 1 kg gurka av inläggningstyp
1 gul lök (ca 150 g)
1 röd eller orange paprika (ca 150 g)
1 msk senapsfrö
2 tsk salt
1 dl ättiksprit 12%
2 dl socker

Finhacka lök, paprika och gurka. Jag använde en lökhack och hackade i omgångar. Lägg samtliga ingredienser i en kastrull. Blanda och koka upp. Låt puttra ca en halvtimma, rör om då och då. Sterilisera under tiden glasburkarna i ugnen, vid 150-200 grader släpper även en del gamla etiketter. Tänk dock på att inte plåtlockens gummipackningar inte klarar så hög temperatur! Låt burkarna svalna något innan du fyller dem ända upp med gurkröran. Sätt genast på locken så att det bildas undertryck när burkarna svalnar. Förvara svalt tills de öppnas och därefter i kylskåp.
Inlagd hackad gurka

Höskörden 2016 avklarad

SträngläggningVi har några små åkerlappar där vi varje år skördar hö. Eftersom höet äts av ponnyer som lätt blir feta av att bara titta på mat så är det bra om höet inte innehåller för mycket av framförallt socker. Därför skördar vi höet lite senare än om det skulle ha ätits av till exempel nötkreatur eller tävlingshästar. Då har den mesta av näringen lämnat gräset. I år blev det extra sent på grund av vädret i juli. Det har regnat var och varannan dag i tre veckor, men nu var det äntligen dags.

Alla har sin uppgift i slåtterarbetet

Hanna slog gräset med rotorslåtter i tisdags, vände det under onsdag och torsdag och så var det dags att köra in det under fredagen. Var och en har sina sysslor under höskörden, det ger en trygghet när det kan bli stressigt med regnet annalkande. I år var det dock inga hotande regnmoln utan Christian kunde ta god tid på sig med strängläggaren för att underlätta för körningen med pressen.

Många saker att hålla under uppsikt

Alla generationer hjälper till
Alla generationer hjälper till

När det är dags att pressa hoppar Ingrid upp i balavagnen, ofta tillsammans med något av våra barn eller någon av deras kusiner, för att ta emot balarna som kommer på balbanan och lägga de tillrätta  vagnen. Hanna kör pressen och Christian är på backen för att rycka in och flytta hö om det skulle behövas eller slänga upp en bal som trillat av i en sväng.

Morfar Ingemar räfsar upp det som missas och mormor Boel ser till att det finns fika och mat. Ibland åker ett barn med i traktorn och hjälper till att hålla koll på pressen, att balasnörena knyts som de ska och att inget ser konstigt ut.

Vi la på en rem för att bli klara

Reparation av press
Reparation av press

I år hoppade plötsligt drivremmen av ett par ett gånger. Vi kunde ganska snabbt konstatera att det berodde på att drivknuten och remskivan som ska föra över kraften från traktorn till pressen hade lossnat och flyttat sig. Det gick fort för Christian att hämta en slägga och blocknycklar och sen var vi igång igen.

Lasta av hö är en gymaktivitet

Totalt blev det drygt 700 löspressade balar i år, knappt 6 vagnar. Vagnarna lastas av förhand i ladan. Vem behöver gym när det går att förena med nytta?Räkneverk

Höet förvaras i markplan på trätrallar med anslutning till skulltork. Även om höet känns torrt när vi kör in det blåser vi igenom det ett par dagar för säkerhets skull.

När sista lasset är avlastat bjuds vi som alltid på korv med bärkräm till efterrätt i Lillestue. Beviset på att allt är som det brukar! Den som så önskar avlutar med ett kvällsdopp i Tjärnesjön.

Kvällsdopp

 

Mormor Klaras hallon


Mormor Klaras hallonNu börjar hallonen mogna. Det ser ut att bli en fantastisk
bärsommar i år med många stora bär och få maskar.

När hallonen är
mogna har vi kort tid på oss att plocka dem, efter bara några dagar så trillar de av. Det största hotet nu är de häftiga regnskurarna som kommer titt som tätt. Hallon blir väldigt vattniga i smaken om de plockas när det regnar, så det gäller att vänta tills de torkat upp något. Allra godast blir hallonen om de mognar och plockas i solsken, men just nu har vi väldigt korta stunder med det vädret.

Klara planterade hallon och vinbär

Klara Andreasdotter
Mormor Klara

Vi har både förädlade och vilda hallon i trädgården. De förädlade hallonen sattes en gång av min fars mormor Klara. Hon föddes i Havhult i Fagered och flyttade hit när hon 1893 gifte sig med den äldste sonen i Sundhult, Johan. Deras äldsta dotter Alfrida (Frida) föddes ett år senare och var min farmor.

Klara planterade även röda vinbärsbuskar, som fortfarande ger mängder med bär. Vi vet inte riktigt varför hallonlandet sedan försvann, kanske tyckte nästa generation mer om vinbären.

Från vilda till förlorade tama hallon

När mina föräldrar tog över gården 1980 så trodde man att det endast fanns vilda hallon kvar i trädgården och dessa skott klipptes ner varje år eftersom de vilda hallonen gav mer skörd i skogen i sin naturliga miljö. Hallon ger bär först på andra årets skott vilket gjorde att det dröjde drygt 20 år innan  det upptäcktes att mormor Klaras trädgårdshallon fortfarande levde. Vi hade då tagit över gården och var inte så nitiska i att sköta trädgården. Hallonskotten fick vara kvar och när de stora fina bären kom stod det klart att detta inte var några vilda hallon. Nu plockar vi med glädje det fina bären, njuter av till glass, kokar drottningsylt och fryser in för vinterns efterrätter och kalas.

Styckfrusna hallon
Styckfrusna hallon

Kåltunneln är redo för våren

Kåltunnel klar för såddEn av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.

Billiga gardiner som insektsnät

Det är viktigt att ha kålen får ha det luftigt under nätet eftersom den inte trivs när det är för varmt och lätt kan mögla en fuktig höst om den täcks med t ex fiberduk. Vi tvekade länge om vi skulle köpa professionellt kålnät att täcka armeringstunneln med men till slut föll valet på IKEAs gardin LILL. 5 stycken par gardiner syddes ihop för att täcka den 9 meter långa tunneln. Valet var ekonomiskt, det kändes som en stor risk att köpa ett dyrt nät som kanske ändå inte skulle hålla utan nötas sönder mot armeringsnäten.

Gardinerna kostade ca 150 kr, ett professionellt nät skulle ligga på ca 600-800 kr. Gardinerna höll bra, endast några enstaka hål blev det under säsongen. Dock gjordes misstaget att tro att det skulle gå bra att ha kvar nätet över vintern som skydd för hungriga vilda djur. Då stormarna satte in så trycktes hela tunneln ihop och gardinerna gick delvis sönder. Nätet läggs på platsArmeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.

Gardinen har hållits på plats med vanliga stenar. Ett problem som vi försökt lösa i år är att ogräs växte upp genom nätet och gjorde det svårt att ta bort. I år testar vi med att lägga tidningar under armeringsnäten, vilket förhoppningsvis ska hindra ogräsets framfart.

EDIT: Andra året med gardiner gick sämre, en soligare sommar innebar att gardinerna blev alltför sköra för att kunna användas ett igen. Nu har vi istället investerat i ett riktigt kålnät.

Nässlor ger näring

Tunneln som ska rymma kålen i år var böntunnel förra året.  Bönor och ärtor binder kväve ur luften ner i jorden och det uppskattas av kålen som behöver mycket näring. Efter att ha grundgödslat med brunnen hästgödsel på våren så vattnades kåltunneln regelbundet med nässelvatten under sommaren. En foderhink med lock står alltid redo vid tunnlarna för att kunna ge kväve i form av nässelvatten. Locket är viktigt för hualigen vad det luktar!

Kål i alla former
Kål på tillväxt

Hur gick det då med kålen? Jo, mycket god kål har vi ätit. Svartkålen räckte till både oss och grannarna och för första gången hade vi uteslutande egenodlad kål på julbordet, såväl grönkål, rödkål som brysselkål. Vitkålen förvarades i matkällaren, en del möglade vilket nog berodde på att skörden blev i senaste laget. Kålrötter har vi fortfarande kvar av. Det enda som inte lyckades var blomkål och savoykål, utav dessa fick vi endast ett fåtal huvuden. Men vi tar nya tag i år! Nu står många olika sorters kålplantor och stampar för att planteras ut i årets tunnel. Grönkål, svartkål, vitkål och kålrot direktsår vi här i klimatzon 3-4.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Så gör vi svartkålschips med örtsalt i Sundhult

Svartkålschips med örtsaltEn höjdpunkt på sommaren är när svartkålen är färdig att börja skördas. Då blir det spröda svartkålschips till fredagsmys. Det går även att göra chips av grönkål, och för en mildare kålsmak av blomkåls- eller kålrabbi-blad, men jag tycker svartkålschipsen är ett strå vassare.

Chipsen smaksätts efter tycke och smak, jag brukar använda en neutral olja och ett av våra egna örtsalt.

Svartkålschips

Ett knippe svartkålsblad
Solrosolja
Örtsalt

Sätt ugnen på 100 grader. Skölj svartkålen och repa bort bladen från mittnerven. Riv i mindre bitar och lägg på en plåt. Ringla över solrosolja och gnugga in den i bladen. Strö över ett örtsalt, det passar utmärkt med Broakersalt eller Örtagårdssalt från Sundhult. Torka i ugnen ca 15-20 min med ugnsluckan något på glänt tills de är krispiga. Blanda gärna runt någon gång. Se upp så de inte bränns! Förvaras i lufttät burk, om de mot förmodan inte skulle ätas upp på en gång.

Svartkålschips

Micropaj på säsongens frukt och bär

Enkla och snabba bakverk som kan göras när helst andan faller på, det är inte dumt det. Detta är en paj som i princip alla i familjen kan göra själva, oavsett ålder och matlagningsvana. Receptet ger ganska mycket smuldeg, för det brukar efterfrågas av vår familj, men det går naturligtvis att anpassa efter smak.

Micropaj på säsongens frukt och bärIMG_4655

Fyll en pajform med säsongens frukt eller bär, exempelvis rabarber, krusbär, hallon, jordgubbar eller äppelskivor.

125 g smör
3 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl
1 dl socker

1 krm vaniljpulver eller 1 tsk vaniljsocker eller 1 msk kanel

Ev 1 msk sirap

Smält smöret. Tillsätt havregryn, vetemjöl och socker. Blanda i vanilj eller kanel. Det klassiska är väl kanel till äppelpaj och vanilj till
bärpaj, men varför inte testa något nytt? För en knäckigare smak ringla även i lite sirap.

Fördela smuldegen över bären eller frukten och kör ca 12 min i micron (750 W).

IMG_4659