Kategoriarkiv: Odla

Så gör vi svartkålschips med örtsalt i Sundhult

Svartkålschips med örtsaltEn höjdpunkt på sommaren är när svartkålen är färdig att börja skördas. Då blir det spröda svartkålschips till fredagsmys. Det går även att göra chips av grönkål, och för en mildare kålsmak av blomkåls- eller kålrabbi-blad, men jag tycker svartkålschipsen är ett strå vassare.

Chipsen smaksätts efter tycke och smak, jag brukar använda en neutral olja och ett av våra egna örtsalt.

Svartkålschips

Ett knippe svartkålsblad
Solrosolja
Örtsalt

Sätt ugnen på 100 grader. Skölj svartkålen och repa bort bladen från mittnerven. Riv i mindre bitar och lägg på en plåt. Ringla över solrosolja och gnugga in den i bladen. Strö över ett örtsalt, det passar utmärkt med Broakersalt eller Örtagårdssalt från Sundhult. Torka i ugnen ca 15-20 min med ugnsluckan något på glänt tills de är krispiga. Blanda gärna runt någon gång. Se upp så de inte bränns! Förvaras i lufttät burk, om de mot förmodan inte skulle ätas upp på en gång.

Svartkålschips

Micropaj på säsongens frukt och bär

Enkla och snabba bakverk som kan göras när helst andan faller på, det är inte dumt det. Detta är en paj som i princip alla i familjen kan göra själva, oavsett ålder och matlagningsvana. Receptet ger ganska mycket smuldeg, för det brukar efterfrågas av vår familj, men det går naturligtvis att anpassa efter smak.

Micropaj på säsongens frukt och bärIMG_4655

Fyll en pajform med säsongens frukt eller bär, exempelvis rabarber, krusbär, hallon, jordgubbar eller äppelskivor.

125 g smör
3 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl
1 dl socker

1 krm vaniljpulver eller 1 tsk vaniljsocker eller 1 msk kanel

Ev 1 msk sirap

Smält smöret. Tillsätt havregryn, vetemjöl och socker. Blanda i vanilj eller kanel. Det klassiska är väl kanel till äppelpaj och vanilj till
bärpaj, men varför inte testa något nytt? För en knäckigare smak ringla även i lite sirap.

Fördela smuldegen över bären eller frukten och kör ca 12 min i micron (750 W).

IMG_4659

Redo för Ekomuseets dagar i Kärnebygd

Välkomna till Kärnebygd Kvarn och Såg 1-2 augusti kl 11-15!Örtsalt och vinbärsmos

Precis som förra året kommer olika lokala hantverkare sälja sina alster. Det blir säkert både träsniderier, betongkonst och vävda mattor.

Vårt bidrag blir godsaker och plantor från våra odlingar i Sundhult.

Örtagårdssalt

Salt med en fin blandning av olika sorters örtkryddor och lök; Oregano, Dragon, Dill, Gul lök och Vitlök. Gott bland annat till grillade grönsaker och som salladskrydda.

Broakersalt

BroakersaltSalt smaksatt med Oregano, Dragon och Gul lök. Passar mycket bra till exempelvis klyftpotatis, och potatis är en av sakerna vi odlar på Broaker. Löken som ingår i de olika örtsalterna är också odlad på Broaker, medan örterna kommer från Sundhults egna lilla örtagård.

Tjärnesjösalt

Salt smaksatt med Gul lök, Citron, Dill och Dragon. Köp ett fiskekort, dra upp en gädda och smaksätt din fångst med Tjärnesjösaltet.

Vitlökssalt

Det är vad det heter, saltet är mixat med gul lök och vitlök. Varför inte göra en god tomatsallad som håller varulvarna borta?

SpanåssaltSpanåssalt

Vid Spanås har mången älg fallit. Det har därför fått ge namn åt detta spännande viltsalt. Saltet får sin karaktär av svarta vinbär och mynta.

Vinbärsgelé

Röd vinbärsgelé med en liten touch av mynta. Passar bra att servera till älgsteken som är kryddad med Spanåssalt.

Vinbärsmos

Röd vinbärsmos med mynta. Går till exempelvis att använda som alternativ till lingonsylt eller torsdagens pannkakor.

MånadssmultronMånadssmultron

De revande månadssmultronen är mycket tacksamma att odla. Under hela sommaren ger de söta, goda smultron. Går att använda som marktäckare då de revar sig villigt.

Barnens försäljning

Av Nora kan ni köpa egenuppdriven lila basilika och olika sorters pyssel.

Joar kommer sälja exklusiva satser gelé, marmelad och kryddor av egenkomponerade recept. Först till kvarn!

Prova att göra ditt eget örtsalt

ÖrtsaltDe bortglömda dammiga kryddknippena, med en karakteristik smak av hö, är nu ett minne blott. Sedan jag fick nys om att man kunde göra örtsalt med färska kryddor så är jag helt såld. Ett gott och enkelt sätt att bevara smaken hos kryddorna. Testa du också, eller kom till Ekomuseets dagar 1-2 augusti 2015 kl 11-15 vid Kärnebygd Kvarn och Såg, där vi kommer ha ett flera olika sorters salt till försäljning. 

Det går att göra örtsalt med alla möjliga slags örter, löksorter och grönsaker, allt enligt eget tycke och smak. Förutom att bidra till smaken så gör saltet att kryddorna håller sig fräscha. Förvarar man örtsaltet mörkt i lufttäta glasburkar så håller det sig mycket länge.

När gräslöken gick i blom för några veckor sen förnyade jag den genom att klippa ner den helt, vilket gav ett utmärkt tillfälle att göra örtsalt. Detta örtsalt passar bra till exempelvis olika potatisrätter, eller varför inte till en härlig tomat- och mozzarellasallad.Örter

Gräslöksalt med oregano och dragon

1 knippe gräslök
1 knippe oregano
1 knippe fransk dragon
Vatten eller gurka
Salt

Torka örtsaltMixa gräslök och blad av oregano och fransk dragon med lite vatten så att det blir en blöt sörja. Använd antingen en matberedare eller, för större mängder, en köttkvarn.

Vattnet går bra att ersätta med en bit gurka eller ett äpple för blöta upp kryddorna. Vätskan behövs för att saltet ska dra åt sig kryddsmaken. Mät kryddblandningen. Tillsätt cirka 1 del salt till 4 delar kryddmix. Blanda salt och kryddor. Bred ut på en plåt med bakplåtspapper. Torka i varmluftsugn i 50 grader med ugnsluckan på glänt. Det går naturligtvis även att torka i en svamp/frukttork. Tiden är starkt beroende av hur mycket kryddsalt du gör, det kan ta allt från några timmar till närmre ett dygn. Vänd kryddkakan då och då, så går det snabbare. När örtsaltet är torrt, mortla eller mixa och häll genast upp lufttäta burkar.

Tre recept på hur du använder fläderblommorna

När det fortfarande är fläderblomstider på många ställen i landet passar jag på att berätta hur jag gör marmelad på citronerna som blir över då man gör en flädersaft på det klassiska viset med citron. Det finns oändliga varianter på både saft och marmelad, och jag gör inte likt var gång.

Flädersaft med citronFläderblom

I år gjorde jag dubbel sats flädersaft med citron, förutom den nya varianten med rabarber som jag berättade om härom dagen. En sådan sats ryms precis i assistentbunken från Ankarsrum/Electrolux. Till det använde jag

100 klasar fläderblom
6 citroner
60 g citronsyra
3 liter vatten
3 kg socker

Skölj blommorna i kallt vatten och lägg de i botten av bunken. Skrubba citronerna, skiva dem och lägg de ovanpå fläderblommorna.  Strö över citronsyra (jag tänker var år att jag ska testa utan men har inte vågat för risken att få mjäkig saft, men nästa omgång så…). Koka upp vatten och lös upp sockret i det. Häll över citronerna. Täck, ställ svalt och låt dra ca 3-4 dagar. Flädercitronerna plockas uppPlocka upp citronerna och spara dem till marmelad. Sila saften och låt blommorna rinna av i en saftduk. Häll upp saften i frysburkar och skeda direkt från frysen ner glaset och häll över vatten efter eget tycke. Saften blir rätt koncentrerad.

Av citronerna gjorde vi i år två olika varianter enligt dotterns önskemål. Nora gjorde en med jordgubb och jag kokade en med en svag doft kanel. Väg citronerna så kan du anpassa receptet efter din resterna från din flädersats.

Citronmarmelad med fläder och kanel

500 gram citroner från flädersafttillverkning (vägda efteråt)
2 dl koncentrerad flädersaft
1 kanelstång
400 gram syltsocker
Uppvärmda burkar

Mixa citronerna i en matberedare eller hacka dem enligt eget tycke. Koka citronerna med flädersaft och kanelstång (kan uteslutas) ca 10 minuter på medelhög värme. Rör då och då så det inte bränns vid. Tillsätt syltsocker och koka ca 5 min. Stäng av plattan och låt stå en liten stund och skumma av så ökar hållbarheten på marmeladen. Luften kan annars göra att marmeladen möglar. Häll marmeladen på uppvärmda burkar och skruva direkt på locket. Fyll burkarna så högt som möjligt utan att marmeladen rinner över så håller den bättre. Värma burkarna kan du göra i ugnen, sterilisera först i 150 grader (OBS! Ej de vanliga metallock med gummitätning som inte tål så hög temperatur.) och sänk sedan temperaturen till 75 grader, eller ta ut burkarna och låt de svalna något. Det är viktigt att burkarna inte är för varma då marmeladen hälls upp, annars börjar den koka igen och det blir luftbubblor inne i burken.

Citronmarmelad med jordgubbar

500 gram citroner från flädersafttillverkning (vägda efteråt)
1 dl koncentrerad flädersaftCitronmarmelad med jordgubbar och fläder
1 kg skivade jordgubbar
2 kg syltsocker
Uppvärmda burkar

Mixa citronerna i en matberedare och tillsätt koncentrerad flädersaft. Koka upp och tillsätt jordgubbarna. Koka ca 10 minuter och rör då och då. Om jordgubbsskivorna är stora så använd en potatisstöt för att mosa dem. Tillsätt syltsockret och koka ytterligare ca 5 minuter. Skumma av under tiden. Stäng av plattan och vänta tills det inte kokar längre. Ta bort det sista skummet. Häll upp i varma burkar (se ovan).

 

 

Bygge av odlingstunnel, del 2

Det har gått rätt lång tid nu sen vi påbörjade bygget av våra odlingstunnlar. En hel del har hänt och vi fortsätter att prova oss fram med vad som fungerar. Nu finns det en gurktunnel, en kåltunnel och en tomat/paprikatunnel. Böntunneln har inte riktigt hunnits med än.

Varmbänk blir gurktunnel

Spenatskörd
Pellytrådbackar passar att hänga på tunneln

Tunneln som nu är fylld med gurk- och squashplantor var den första som gjordes i ordning. Denna tunnel byggdes över den varmbänk som sattes upp i februari. För att så fort som möjligt ta till vara på värmen så täcktes armeringsmattorna med ett spontaninköp av byggpresenning från Byggmax. Denna är nog egentligen lite väl tjock för att släppa igenom tillräckligt med ljus på våren. Men vi fick en fin, tidig skörd av spenat. Både sallad och ruccola har växt på bra i hästgödseln men rädisorna blev det däremot inget av, blasten blev halvmeter hög men rädisorna pyttesmå. I varmbänken försåddes även rotselleri och purjolök.

Presenning motverkar bastueffekt

Det ska bli spännande att se om ljuset räcker för gurka och squash. En fördel med presenningen är att det inte blir lika varmt som med genomskinlig plast. Eftersom våra tunnlar är låga och långa skulle det lätt kunna bli bastuvärme då luftcirkulationen blir liten.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Sniglarna anfallerOdlingstunnel - Sågspån på gången

Gången i mitten har täckts med sågspån från vedhanteringen på gården. Sågspån är bra av flera anledningar; det håller gången torr och varken sniglar eller ogräs trivs. Dock har sniglarna visat sig bli ett större problem än väntat. De spanska skogssniglarna har tyvärr hittat till Sundhult i år, tidigare har vi bara haft svarta skogssniglar samt trädgårdssnäckor.  Flera gurkplantor har strukit med och det ger sig om det blir några kvar som kan ge skörd. De gurkplantor som såddes ”för säkerhets skull” får vänta lite med att planteras ut för att se om de klarar sniglarna bättre i större tillstånd. Squashplantorna har klarat sig bättre, även om de också har blivit angripna. Salladen har säkert bidragit med att locka sniglarna till tunneln. Varken purjolök eller rotselleri verkar vara smakligt för våra sniglar, de har helt saknat angrepp.

Nyplanterad gurktunnel
Nyplanterad gurktunnel

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Valnöts- och aprikosbröd

När jag i veckan var på Näringslivsdagen 2015 (som Christian roddade webbsändningen för) var det flera av våra fantastiska matproducenter från Falkenbergs kommun samlade under namnet Falkenbergs Skafferi som lät oss smaka på deras produkter. Jag dröjde mig kvar i Solhaga stenugnsbageris monter och provsmakade lite extra på Saras fruktbröd. Det brödet gav mig inspiration i gårdagens surdegsbak.

Till frukost idag avnjöts brödet med ost från Gäsene mejeri och nyskördade ärtskott från fönsterbrädan.

Valnöts- och aprikosbröd, 2 st

Valnöts- och aprikosbröd med gäseneost och nyskördade ärtskottKväll, dag 1

100 g dinkelsurdeg
50 g fint rågmjöl
150 g vetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda på kvällen surdeg, mjöl och vatten i bakbunken, täck och låt stå i rumstemperatur till morgonen efter.

Morgon, dag 2

750 g vetemjöl (jag använde Berte ekologiska)
400 g vatten, 40-gradigt
30 g honung

Häll ner mjöl, vatten och honung i bunken. Om du har försummat din surdeg och glömt att mata den så att den blivit för sur, så tillsätt även några gram jäst. Kör hushållsassistenten ca 5 långsamt, följt av 5 min snabbt. Låt vila 5-10 min.

ca 20 g salt

Tillsätt salt och kör ytterligare ca 3 min i snabb hastighet.

ca 100 g valnötter
6 st torkade aprikoser

Krama isär valnötter något med handen. Skär eller klipp aprikoserna i bitar. Blanda ner valnötter och aprikoser i degen på låg hastighet. Häll över degen i en stor oljad plastlåda med lock.

Ett antal timmar senare, dag 2

Låt degen jäsa till dubbel storlek, detta tar lite olika tid beroende på surdegens kondition, lufttrycket, värmen osv. Låt ugnen bli 250 grader varm. Har du en baksten se till att värma upp den i god tid, så att det inte blir motsatt effekt och den kyler istället för värmer. Valnöts- och aprikosbrödOm du använder plåt, ställ i den en kort stund så den blir varm.

Vänd plastlådan upp-och-ner på ett mjölat bakbord så degen trillar ner i en hyfsad fyrkant. Dela degen på mitten. Vik ihop varje del tre gånger så att resultatet blir ett avlångt bröd. Lägg skarven nedåt. Skär ett par rejäl snitt i brödet så det får chans att lyfta sig i ugnen.

Skjuts in i ugnen! Ställ in ett par småformar med varmt vatten jämte bröden så blir det frasigare skorpa tack vare vattenångan. Efter ca 10 minuter, sänk värmen till 200 grader, öppna luckan och vädra ut lite. Sätt i en stektermometer. Brödet är klart då temperaturen är runt 96 grader.

Låt svalna på galler. OBS! Täck INTE med bakduk, då förstörs den frasiga skorpan. När brödet har svalnat är det ok att förvara under en bakduk, men det går även bra att det står fritt på en skärbräda (med snittet nedåt).