Kategoriarkiv: Odlingstunnel

Kåltunneln är redo för våren

Kåltunnel klar för såddEn av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.

Billiga gardiner som insektsnät

Det är viktigt att ha kålen får ha det luftigt under nätet eftersom den inte trivs när det är för varmt och lätt kan mögla en fuktig höst om den täcks med t ex fiberduk. Vi tvekade länge om vi skulle köpa professionellt kålnät att täcka armeringstunneln med men till slut föll valet på IKEAs gardin LILL. 5 stycken par gardiner syddes ihop för att täcka den 9 meter långa tunneln. Valet var ekonomiskt, det kändes som en stor risk att köpa ett dyrt nät som kanske ändå inte skulle hålla utan nötas sönder mot armeringsnäten.

Gardinerna kostade ca 150 kr, ett professionellt nät skulle ligga på ca 6-800 kr. Gardinerna höll bra, endast några enstaka hål blev det under säsongen. Dock gjordes misstaget att tro att det skulle gå bra att ha kvar nätet över vintern som skydd för hungriga vilda djur. Då stormarna satte in så trycktes hela tunneln ihop och gardinerna gick delvis sönder. Nätet läggs på platsArmeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.

Gardinen har hållits på plats med vanliga stenar. Ett problem som vi försökt lösa i år är att ogräs växte upp genom nätet och gjorde det svårt att ta bort. I år testar vi med att lägga tidningar under armeringsnäten, vilket förhoppningsvis ska hindra ogräsets framfart.

Nässlor ger näring

Tunneln som ska rymma kålen i år var böntunnel förra året.  Bönor och ärtor binder kväve ur luften ner i jorden och det uppskattas av kålen som behöver mycket näring. Efter att ha grundgödslat med brunnen hästgödsel på våren så vattnades kåltunneln regelbundet med nässelvatten under sommaren. En foderhink med lock står alltid redo vid tunnlarna för att kunna ge kväve i form av nässelvatten. Locket är viktigt för hualigen vad det luktar!

Kål i alla former
Kål på tillväxt

Hur gick det då med kålen? Jo, mycket god kål har vi ätit. Svartkålen räckte till både oss och grannarna och för första gången hade vi uteslutande egenodlad kål på julbordet, såväl grönkål, rödkål som brysselkål. Vitkålen förvarades i matkällaren, en del möglade vilket nog berodde på att skörden blev i senaste laget. Kålrötter har vi fortfarande kvar av. Det enda som inte lyckades var blomkål och savoykål, utav dessa fick vi endast ett fåtal huvuden. Men vi tar nya tag i år! Nu står många olika sorters kålplantor och stampar för att planteras ut i årets tunnel. Grönkål, svartkål, vitkål och kålrot direktsår vi här i klimatzon 3-4.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Så gör vi svartkålschips med örtsalt i Sundhult

Svartkålschips med örtsaltEn höjdpunkt på sommaren är när svartkålen är färdig att börja skördas. Då blir det spröda svartkålschips till fredagsmys. Det går även att göra chips av grönkål, och för en mildare kålsmak av blomkåls- eller kålrabbi-blad, men jag tycker svartkålschipsen är ett strå vassare.

Chipsen smaksätts efter tycke och smak, jag brukar använda en neutral olja och ett av våra egna örtsalt.

Svartkålschips

Ett knippe svartkålsblad
Solrosolja
Örtsalt

Sätt ugnen på 100 grader. Skölj svartkålen och repa bort bladen från mittnerven. Riv i mindre bitar och lägg på en plåt. Ringla över solrosolja och gnugga in den i bladen. Strö över ett örtsalt, det passar utmärkt med Broakersalt eller Örtagårdssalt från Sundhult. Torka i ugnen ca 15-20 min med ugnsluckan något på glänt tills de är krispiga. Blanda gärna runt någon gång. Se upp så de inte bränns! Förvaras i lufttät burk, om de mot förmodan inte skulle ätas upp på en gång.

Svartkålschips

Bygge av odlingstunnel, del 2

Det har gått rätt lång tid nu sen vi påbörjade bygget av våra odlingstunnlar. En hel del har hänt och vi fortsätter att prova oss fram med vad som fungerar. Nu finns det en gurktunnel, en kåltunnel och en tomat/paprikatunnel. Böntunneln har inte riktigt hunnits med än.

Varmbänk blir gurktunnel

Spenatskörd
Pellytrådbackar passar att hänga på tunneln

Tunneln som nu är fylld med gurk- och squashplantor var den första som gjordes i ordning. Denna tunnel byggdes över den varmbänk som sattes upp i februari. För att så fort som möjligt ta till vara på värmen så täcktes armeringsmattorna med ett spontaninköp av byggpresenning från Byggmax. Denna är nog egentligen lite väl tjock för att släppa igenom tillräckligt med ljus på våren. Men vi fick en fin, tidig skörd av spenat. Både sallad och ruccola har växt på bra i hästgödseln men rädisorna blev det däremot inget av, blasten blev halvmeter hög men rädisorna pyttesmå. I varmbänken försåddes även rotselleri och purjolök.

Presenning motverkar bastueffekt

Det ska bli spännande att se om ljuset räcker för gurka och squash. En fördel med presenningen är att det inte blir lika varmt som med genomskinlig plast. Eftersom våra tunnlar är låga och långa skulle det lätt kunna bli bastuvärme då luftcirkulationen blir liten.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Sniglarna anfallerOdlingstunnel - Sågspån på gången

Gången i mitten har täckts med sågspån från vedhanteringen på gården. Sågspån är bra av flera anledningar; det håller gången torr och varken sniglar eller ogräs trivs. Dock har sniglarna visat sig bli ett större problem än väntat. De spanska skogssniglarna har tyvärr hittat till Sundhult i år, tidigare har vi bara haft svarta skogssniglar samt trädgårdssnäckor.  Flera gurkplantor har strukit med och det ger sig om det blir några kvar som kan ge skörd. De gurkplantor som såddes ”för säkerhets skull” får vänta lite med att planteras ut för att se om de klarar sniglarna bättre i större tillstånd. Squashplantorna har klarat sig bättre, även om de också har blivit angripna. Salladen har säkert bidragit med att locka sniglarna till tunneln. Varken purjolök eller rotselleri verkar vara smakligt för våra sniglar, de har helt saknat angrepp.

Nyplanterad gurktunnel
Nyplanterad gurktunnel

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel