Kategoriarkiv: Självhushåll

Höskörden 2016 avklarad

SträngläggningVi har några små åkerlappar där vi varje år skördar hö. Eftersom höet äts av ponnyer som lätt blir feta av att bara titta på mat så är det bra om höet inte innehåller för mycket av framförallt socker. Därför skördar vi höet lite senare än om det skulle ha ätits av till exempel nötkreatur eller tävlingshästar. Då har den mesta av näringen lämnat gräset. I år blev det extra sent på grund av vädret i juli. Det har regnat var och varannan dag i tre veckor, men nu var det äntligen dags.

Alla har sin uppgift i slåtterarbetet

Hanna slog gräset med rotorslåtter i tisdags, vände det under onsdag och torsdag och så var det dags att köra in det under fredagen. Var och en har sina sysslor under höskörden, det ger en trygghet när det kan bli stressigt med regnet annalkande. I år var det dock inga hotande regnmoln utan Christian kunde ta god tid på sig med strängläggaren för att underlätta för körningen med pressen.

Många saker att hålla under uppsikt

Alla generationer hjälper till
Alla generationer hjälper till

När det är dags att pressa hoppar Ingrid upp i balavagnen, ofta tillsammans med något av våra barn eller någon av deras kusiner, för att ta emot balarna som kommer på balbanan och lägga de tillrätta  vagnen. Hanna kör pressen och Christian är på backen för att rycka in och flytta hö om det skulle behövas eller slänga upp en bal som trillat av i en sväng.

Morfar Ingemar räfsar upp det som missas och mormor Boel ser till att det finns fika och mat. Ibland åker ett barn med i traktorn och hjälper till att hålla koll på pressen, att balasnörena knyts som de ska och att inget ser konstigt ut.

Vi la på en rem för att bli klara

Reparation av press
Reparation av press

I år hoppade plötsligt drivremmen av ett par ett gånger. Vi kunde ganska snabbt konstatera att det berodde på att drivknuten och remskivan som ska föra över kraften från traktorn till pressen hade lossnat och flyttat sig. Det gick fort för Christian att hämta en slägga och blocknycklar och sen var vi igång igen.

Lasta av hö är en gymaktivitet

Totalt blev det drygt 700 löspressade balar i år, knappt 6 vagnar. Vagnarna lastas av förhand i ladan. Vem behöver gym när det går att förena med nytta?Räkneverk

Höet förvaras i markplan på trätrallar med anslutning till skulltork. Även om höet känns torrt när vi kör in det blåser vi igenom det ett par dagar för säkerhets skull.

När sista lasset är avlastat bjuds vi som alltid på korv med bärkräm till efterrätt i Lillestue. Beviset på att allt är som det brukar! Den som så önskar avlutar med ett kvällsdopp i Tjärnesjön.

Kvällsdopp

 

Mormor Klaras hallon


Mormor Klaras hallonNu börjar hallonen mogna. Det ser ut att bli en fantastisk
bärsommar i år med många stora bär och få maskar.

När hallonen är
mogna har vi kort tid på oss att plocka dem, efter bara några dagar så trillar de av. Det största hotet nu är de häftiga regnskurarna som kommer titt som tätt. Hallon blir väldigt vattniga i smaken om de plockas när det regnar, så det gäller att vänta tills de torkat upp något. Allra godast blir hallonen om de mognar och plockas i solsken, men just nu har vi väldigt korta stunder med det vädret.

Klara planterade hallon och vinbär

Klara Andreasdotter
Mormor Klara

Vi har både förädlade och vilda hallon i trädgården. De förädlade hallonen sattes en gång av min fars mormor Klara. Hon föddes i Havhult i Fagered och flyttade hit när hon 1893 gifte sig med den äldste sonen i Sundhult, Johan. Deras äldsta dotter Alfrida (Frida) föddes ett år senare och var min farmor.

Klara planterade även röda vinbärsbuskar, som fortfarande ger mängder med bär. Vi vet inte riktigt varför hallonlandet sedan försvann, kanske tyckte nästa generation mer om vinbären.

Från vilda till förlorade tama hallon

När mina föräldrar tog över gården 1980 så trodde man att det endast fanns vilda hallon kvar i trädgården och dessa skott klipptes ner varje år eftersom de vilda hallonen gav mer skörd i skogen i sin naturliga miljö. Hallon ger bär först på andra årets skott vilket gjorde att det dröjde drygt 20 år innan  det upptäcktes att mormor Klaras trädgårdshallon fortfarande levde. Vi hade då tagit över gården och var inte så nitiska i att sköta trädgården. Hallonskotten fick vara kvar och när de stora fina bären kom stod det klart att detta inte var några vilda hallon. Nu plockar vi med glädje det fina bären, njuter av till glass, kokar drottningsylt och fryser in för vinterns efterrätter och kalas.

Styckfrusna hallon
Styckfrusna hallon

Resultatet efter första månaden med solelsproduktion

Nu när juni är avslutad har vi fått data för den första hela månaden som vi kan jämföra med den beräknade data som vi fick i kalkylen innan vi köpte solcellerna. 

Kom vi upp i beräknad produktion?

Svaret är faktiskt Ja. Att jag skriver ‘faktiskt’ är för att månaden som helhet inte varit lysande. Det har varit rätt många gråa dagar, bortsett från första veckan. Det känns ganska skönt, för då kan vi anta att det inte är en överdriven glädjekalkyl vi fått.

Det var 23 kWh över det beräknade summan, totalt 1853 kWh mot det beräknade 1830 kWh. Maj som finns med i diagrammet är resultatet efter ungefär en halv månadsproduktion

Solceller - Produktion juni 2016

Första veckan med solproduktion i juni är avklarad

Idag läser jag av solanläggningen för första veckan i juni 2016. Det roliga med denna vecka är att den innehöll laddning av elbilar med solel under Öppet hus i Sundhult, alltså grön el rätt ner i batterierna på elbilar.

Den här veckan har varit en fin vecka. Som jämförelse tar jag beräknad månadsproduktion för juni och delar med fyra för att få ett snitt per vecka, vilket blir 457,5 kWh. Det är vad vi skall sikta på per vecka under juni. Läser vi av det som rapporterats in för elcertifikat är en bra bit över det, och det är bra för det här vädret lär inte hålla i sig hela månaden.  De första sju dagarna i juni bjöd på 576,6 kWh timmar grön el, och totalt har det blivit 1,43 MWh solel sedan anläggningen sattes igång. Produktionsrekord för en dag hittills blev det i måndags när vi gjorde 99,3 kWh solel.

Solceller - Produktion 2016 - juni vecka 1

Solcellernas produktion för andra veckan

Då har vi tuffat igenom ännu en vecka till med solcellsanläggningen i Sundhult, och månaden maj är slut. Hur har det nu gått då?

Utfallet den här veckan blev 538 kWh, och beräknat veckosnitt för maj är 470 kWh (+68 kW).

Solceller - Produktion andra veckan

Notera den låga produktionen i slutet på sista tisdagen. Det var då åskvädret drog in över västkusten.

Måndagen gav bästa produktionssiffrorna hittills, då vi rapporterade 92,438 kWh. Det är vad elcertifkatsmätaren registrerar. Omriktaren visar ett högre tal, men det beror troligen på att det måste produceras en viss grundeffekt för alla tre faser för att mätutrustningen skall godta det som relevant produktion.

Sammanfattning av maj (sista halvan)

På de  två veckor som anläggningen har varit igång har det rapporterats 857,5 kWh,  jämfört med den beräknade produktionen på 1 870 kWh för månaden totalt. Då vet vi att de två inledande veckorna i maj var strålande, så det hade vi nog nått upp till.

Nu har solcellerna varit i drift en vecka

Det var förra tisdagen som barnen slog i gång vår solcellsanläggning i Sundhult. Vad är då resultatet efter den första veckan?

Så här ser produktionen ut per timme under första veckan, som inleddes med lite grått väder och lite bättre efter helgen.

Solceller - Produktion första veckan

Toppnoteringen blev sista dagen den här veckan (2016-05-24) 72,3 kWh trots ett ett rejält åskväder med regn.

Om vi räknar om beräknad produktion i maj till vecka skulle det bli ca 470 kWh, och utfallet blev 390 Wh.

Tekniken bakom vår solcellsanläggning

Du har kunnat läsa om vår installation av en solcellsanläggning på 12,6 MWh i Sundhult under maj 2016. Här skall du få en lite mer teknisk genomgång av den anläggning vi har på gården.

Vilka är komponenterna i solcellsanläggningen?

I en solcellsanläggning ingår flera olika delar. Det är montagesystem på taket, solcellspaneler och växelriktare.

Panelerna monteras på taket på skenor som skruvas fast i den bärande delen av taket, takstolarna.  På dessa monteras solcellerna som producerar likström, som via kablage går till en växelriktare. Denna omräknare gör om likspänningen till växelström, som är det vi har i vägguttagen hemma. Från växelriktaren kan vi sedan ansluta anläggningen till elnätet.

Montagesystem från Schletter

Hallands Energiutveckling som projekterat vår anläggning har valt montagesystem på taket från Schletter. Påfrestningarna för montagedetaljerna är förutom vindlaster också snölaster. För att säkerställa funktionen testas detaljerna bland annat i vindtunnel.

Schletter montagesystem för solceller i Sundhult

Solcellspanelerna blir varma och går ner i effekt ju varmare de blir. Därför är det ofta så att toppeffekten tas ut när det är svalare ute samtidigt som det är många soltimmar. Anläggningen är alltså mindre effektiv mitt på sommaren än man kanske skulle kunna tro. Det ger en anledningen att ha en luftspalt mellan tak och paneler.

Så här är årsproduktionen beräknad hos oss, vilket skulle ge totalt 12,613 MWh på årsbasis, och som du ser är toppmånaden maj, du det är mycket sol, fast svalare luft än senare på sommaren.

Beräknad produktion av solel i Sundhult

Solcellspaneler från Axitec

36 solcellspaneler i SundhultSolcellerna kommer från tyska Axitec. Panelerna levererar 260 Watt  per styck, och med 52 paneler på taket blir det totalt 13 520 Watt. Cellerna har en effektgaranti på 90% av effekten efter 15 år och 85% efter 25 år.

Panelerna mäter 164×99 centimeter, vilket ger ungefär 1,6 kvadratmeter per panel. Den totala ytan på vårt tak blir 84,5 kvadratmeter. Vikten är 18,5 kg per panel, så det blir en del tyngd, fast som tur är är det fördelat på stor yta.

Den ytan har vi delt in i två delar för att få bästa möjliga utbyte, en med 16 paneler, och en med 36 paneler.

16 solcellspaneler i Sundhult

En solcellspanel levererar en likspänning på cirka 31 Volt och en max likström på 8,4 Ampere.

Från likström till växelström med SolarEdge

Solcellspanelerna levererar likström, och vårt elnät är växelström. därför behöver strömmen från solcellerna omriktas. Valet från Hallands Energiutveckling är en omriktare från SolarEdge som fungerar ihop med solcellspanlerna från Axitec som är bestyckade SolarEdge Power Inverters.

Varje panel paras ihop med omriktaren, vilket görs i uppstarten när konfigurationen görs. Omriktaren är intelligent, och det går via en webbsida eller app i mobiltelefonen, se exakt vad varje individuell panel genererar för effekt för tillfället. Skulle det hamna skräp, låt oss säga löv, på en panel kan du se att den går ner i effekt, och du kan snabbt städa bort löven som påverkar din panel.

Individuellt styrda paneler

Fram tills nu är många solcellsanläggningar byggda på ett sätt som gör att även om endast en panel skuggas påverkas hela anläggningen. Detta beror på att den traditionella typen av solpaneler är seriellt kopplade för att få en hög total spänning fram till växelriktaren, vilket ökar dess effektivitet. Då en panel skuggas ökar resistansen drastiskt i denna panel och på grund av seriekopplingen påverkar det resistansen, och därmed strömmen, genom hela systemet så att de övriga oskuggade panelerna inte kan producera maximalt.

Det finns en lösning med mikroinverterare, där det sitter en komplett likström- till växelström-omriktare på varje panel, vilket är en ganska dyr lösning.

I det systemet vi har valt är varje panel individuellt styrd med en enhet från SolarEdge kallad ”Power Inverters”, vilket ger bättre kontroll och bättre effektuttag sett på hela anläggningen. Det är en likström- till likström-omvandlare som sitter på panelen och ger en en konstant likspänning ut oavsett skuggning. Effektiviteten vid varje panel kan optimeras, och likpänningen skickas till  en enda omriktare från likström till växelström som gör lösningen kostnadseffektiv.

Säkrare underhåll och bättre för räddningstjänsten

Skulle det av någon anledning vara så att spänningen på växelströmssidan försvinner kommer SolarEdge skicka en signal till panelerna att stänga ner. Det gör att att det är säkrare för de som gör underhåll på elanläggningen (både på gården och ute på elnätet). Panelerna ger 1 Volt innan de får en signal från omriktaren att det är klart att leverera högre effekt. Att panelerna ger 1 V gör att det går att kontrollera att slingorna är okej. Finns det 26 paneler så går det att mäta 26 V för en hel slinga.

Äldre paneler genererar ström så fort de är belysta vilket gör att det kan vara farligt att börja ta bort dem om det behövs. Är det paneler med mikroinverterare så är det växelström direkt ut från solcellen. Vid händelse av brand och om räddningstjänsten av någon anledning vill bryta upp taket där panelerna sitter så är det omöjligt utan att utsätta brandmännen för fara. Skulle brandmännen slå av elen på gården stängs panelerna alltså automatiskt av.

Samma sak gäller alltså vid service. Slås växelriktaren av, så ger panelerna endast 1 Volt ut.

Elcertifikatsmätare för certifiering av grön el

Solceller - Elcertifikatmätare installerasI anläggningen hos oss finns också en mätare för att kunna sälja elcertifikat för den gröna elen som vi producerar i Sundhult.  Det gäller alltså för all produktion, och inte bara för överskottselen som säljs.

Inrapportering och försäljning av certifikaten kan man antingen göra själv, eller som i vårt fall låta Emulsionen eller ett liknande företag sköta om detta.

Ny elmätare från E.ON

Solceller - Eon byter elmätareE.ON, som är nätägare hos oss, måste byta elmätare för att kunna mäta vilken riktning elen har, om det är el som köps eller el som säljs.  Annars är risken att vi får betala även för den el vi själva producerar  om anläggningen ger ett överskott och det vore ju inte så roligt.

Elmätaren har två räkneverk som skiljer på inkommande och utgående el. Bytet av elmätaren är något som nätägaren är skyldig att göra utan kostnad.

Mer om solcellsanläggningen

Du kan också läsa vårt mer övergripande inlägg om vår installation av solcellsanläggningen här i Sundhult.

Vi håller på att skriva ett inlägg som kommer snart där vi redovisar lite hur vi räknat i vår kalkyl.

13,5 kW solenergi installeras i Sundhult

Solceller installeras i SundhultNu i maj installeras det solceller på taket till vår ekonomibyggnad. I söderläge placeras det 52 paneler på 84,5 kvadratmeter. Varje panel är på 260 W, så vid topproduktion skall det ge cirka 13 500 Watt. Över året beräknas det bli omkring 12,6 MWh.

I januari 2014 sökte vi solcellsbidrag för att installera paneler i Sundhult. Vi begärde in offerter, räknade  och skickade in ansökan. Nu i februari, två år senare, hörde Länsstyrelsen av sig och meddelade att vår ansökan låg främst kön, och de undrade om vi fortfarande var intresserade av bidraget.

Så klart vi var!

Priserna sjunker och sjunker

Vi gjorde en ny runda och begärde in nya offerter. Vi har många intressanta och bra solcellsleverantörer i Halland. Vårt val föll slutligen på Hallands Energiutveckling. Det vi också kunde konstatera var att på de här två åren hade priserna gått ner med minst 30 %. Det samtidigt som tekniken utvecklats och vi kunde få en bättre anläggning, med högre produktion över året.

Dessutom kunde vi för lägre kostnad nu få all montage i priset, ett arbete vi först tänkt oss göra själva för att sänka kostnaderna.

Det bidrag du kan få just nu är 20% för privatpersoner och 30% för företag.

Ett merarbete för oss att fixa tak

Takbyte i Sundhult inför solcellsinstallationÖver vår verkstad har vi haft ett plasttak. Tanken för 30 år sedan var att lägga svart plastslang under för att förvärma vatten. Den slangen kom aldrig upp, och plasttaket har inte åldrats med finess utan läckte både här och där. Därför föranledde solcellerna ett takbyte. En del tankeverksamhet föregick det, eftersom resten av byggnaden har ett tak av aluminium, ett material som sällan används för plåttak idag. I stället används stål, och det betyder att vi behövde tänka extra när vi skulle lägga stål nära aluminium för att undvika galvanisk korrosion.
Något som underlättade takbytet för oss var att vi fick låna byggnadsställning av Hallands Energiutveckling en vecka innan montaget av cellerna.

Dessutom hade vi fantastisk service av RH Plåts lokala filial i Ätran, som snabbt kom och hjälpte oss att förbättra skorstensbeslag och fixa en skarv mellan det nya stålplåttaket och aluminiumtaket.

Snabbt montage av solcellerna

Att få upp solcellerna gick på en dag, trots att vi ville ha en lite förändrad placering än ritningarna. PE, Bengt och Evelina från PE Byggtjänst var flexibla och gick med på våra förslag.

PE Byggtjänst monterar solceller i Sundhult

Det vi kom överens om var att placera solcellerna på två ytor, en med 16 paneler och en med 36. Dessa kopplades i två slingor om 26 paneler. De 16 till höger sitter i slinga med fem i vardera rad av den vänstra ytan, där det är 13×2 utgör den andra slingan.

Solceller på taketfrån sydöst i Sundhult - Foto Hallands Energiutveckling
Foto: Hallands Energiutveckling

Tack vare ändringen att flytta en nedre tredje rad och sätta dem till höger klarar vi precis att skuggan av skorstenen aldrig når panelerna under sommarmånaderna.

Elarbete krävs också

Solceller - ElinstallationFörstås behövs det en del elarbete. Detta gjorde Roger & Martin på uppdrag av Skogstorps Elservice. Det som görs är att montera den omräknare som gör om likströmmen från panelerna till växelström.

En elcertifikatmätare och mätinsamlingsenhet  monterades också som skall underlätta vid försäljning av elcertifikaten.

För att kunna koppla in anläggningen på nätet ska vår nätägare E.on se till att vi har en typ av elmätare  också kan mäta riktningen på strömmen (annars kan vi få betala även för den el vi själva genererar). Detta är något som nätägare är skyldiga att göra.

 Mer om solcellsanläggningen

Du kan läsa om hur vi tänkte när vi valde att investera i en solcellsanläggning.

Vi har ett inlägg med en djupare teknisk beskrivning om solcellsanläggningen, och lite om hur vi räknar hur lång pay off tid det är på anläggningen.

Hur vi tänkte innan vi skaffade solceller och ny panna

Så kom plötsligt dagen då det var dags att utöka produktionen av 16 solcellspaneler i Sundhultförnybar energi här i Sundhult. I höstas bytte vi ut vår vedpanna som förser gården med värme mot en ny, mer effektiv och miljövänlig.

Nu är det dags för nästa steg, att producera egen el med solceller. Vi har under några år funderat på hur vi skall göra och få ihop de här delarna, och nu tänkte jag berätta hur vi tänkte.

Varmvattnet skapade dilemman

Vi var ganska på det klara med att vi skulle ha en ny ackumulatortank för att få det någorlunda smidigt och inte behöva elda hela tiden. Värmesystemet förser gården med dess två bostadshus med värme. Pannrummet är beläget i ekonomibyggnaden med en 50 meter lång kulvert till husen.  Varmvattnet görs i en elberedare i vardera bostadshus. Att bereda varmvattnet i pannrummet för att transportera det till bostadshusen är lite klurigt. Ett alternativ är att förvärma vattnet med pannan och skapa tillskottsvärme med elberedare i vardera hus, fast det är inte speciellt effektivt, då många liter vatten får stå still i kulverten och avge värme i onödan.

Ett annat alternativ är att ha cirkulerande varmvatten, fast det skulle betyda att kulverten behövde bytas mot en med fler mediabärare. Dessutom går det åt energi att cirkulera vattnet hela tiden och det kyls av även när det inte används.

Slavtank i husen då?

Ännu ett alternativ är att placera en slavtank i respektive hus. Det kräver dock utrymme och en del styrning.

Slavtanken skulle delvis kunna värmas med solfångare, dvs solpaneler med vätska som mediebärare. Vi har vänt och vridit på var vi skulle placera en sådan tank, och inte kommit fram till något bra, och inte heller hur vi skulle dra slang/rör till taket på ett bra sätt. Det skulle även bli en ganska omständig lösning eftersom det behövs en alternativ värmekälla för vattnet, då solvärmen inte räcker till på vintern. Vi skulle även få en överkapacitet av varmvatten på sommaren.

Solelen gav lösningen

När vi sedan började fundera på att ha solceller för att producera el föll plötsligt poletten ner för oss. Solel till en varmvattenberedare. En kabel är ganska lätt att dra. Visst, det ger oss inte billigt varmvatten hela tiden, men säkert stora delar av året.

Dessutom är det så att när vi fyllt beredaren med varmvatten kan elen användas till annat, alternativt säljas till andra som behöver el just då. Solfångare är mycket effektiva, långt bättre än solel per kvadratmeter, men vad gör jag med energin som jag överproducerar när min ackumulatortank är fulladdad?

Solel och vedpanna i kombination

Lösningen för oss blev att byta till en större ackumulatortank påPannbyte - Inkoppling klar 5000 liter, och eftersom pannan gick sönder så blev det alltså en ny mer effektiv panna som ger bättre förbränning. Det skall också nämnas att vi har egen skog, och när vi sköter om den så går restprodukterna till energi som ved.

Pannsystemet används alltså enbart för uppvärmning, och gör att pannan endast är igång den kalla säsongen.

Sedan låter vi solen generera el för varmvatten och övrig hushållsel. solcellerna gör också att pannsystemets reglersystem förses med el, vilket i princip gör uppvärmningssystemet självförsörjande.

En framtid med lagrad el

Innovationstakten på solel och lagring av elenergi går i ruskig fart just nu. Det gör att nya sätt att lagra energi i form av el en längre tid kommer att komma, och jag tror att vi snart kan lagra elen för att säkerställa att all varmvattenproduktion kommer från den solel vi producerar på gården.

Läs mer om vår solcellsanläggning

Det här var en översikt av hur vi kom fram till att vi ville satsa på solel i Sundhult.  För nyfikna finns det fler inlägg att läsa för att få veta mer om val och installation: