Kategoriarkiv: Självhushåll

Saft och marmelad på fläder och rabarber

Varje är är det samma sak, när fläderblommorna hos grannen är redo att plockas så finns det inga citroner hemma. Och när man åker till affären så finns det i värsta fall inga ekologiska att köpa. Flädersaft

I år när vi plockade blommorna så fick vi även med oss ett rejält fång med rabarber hem. Då låg det nära till hands att prova något nytt med endast de ingredienser som alltid finns hemma. Oj, vilket lyckat resultat det blev! En god läskande sommarsaft som vi definitivt kommer göra fler gånger.

Flädersaft med rabarber

ca 2,8 liter oblandad saft, ger ca 9 liter färdig saft

40 klasar fläderblommor
1,5 kg rabarber
1-1,4 kg socker
2 liter vatten

Spola rent Fläder och rabarber i bunkefläderblommorna med kallt vatten. Skiva rabarber-stjälkarna i små bitar. Lägg fläderblommor och rabarber i ett stort kärl som har lock, t ex en stor kastrull. Jag brukar använda assistentbunken till flädersaft. För att kunna koka marmelad på rabarbern när saften är klar så lägg rabarbern på en sida i bunken och fläderblommorna på den andra. Häll sockret över rabarbern. Koka upp vattnet och häll det över socker och rabarber. Rör lite så att allt socker löses upp. Det går naturligtvis även att lösa upp sockret i vattnet innan man häller det i bunken.

Lägg på locket och ställ kärlet svalt i 3-4 dagar. Plocka upp rabarbern med en hålslev och lägg i en kastrull. Häll resten genom en saftduk. Förvara saften i burkar i frysen. Går att skeda upp direkt i glaset för att automatiskt få en kall saft. Blandas ca 1+2. Ett myntablad i glaset förhöjer smaken ytterligare!

Rabarbermarmelad med smak av fläder och mynta

Rabarbern från safttillverkningen
1 kvist mynta
400 g ”Syltsocker 1+3”

Koka rabarbern på medelhög värme med en myntakvist tills Rabarbermarmeladskokrabarbern faller sönder. Plocka upp myntan. Mosa rabarbern med en potatisstöt. Tillsätt 400 g syltsocker av sorten ”1+3” som är tänkt till lättsockrad sylt. Eftersom rabarbern redan är söt ifrån safttillverkningen skulle det säkert egentligen räcka med att tillsätta pektin utan något extra socker. Koka ca 5 min under sakta omrörning. Skumma av eventuellt skum. Häll upp på varma burkar och sätt genast på locket. Jag brukar värma burkarna i 150 graders ugnsvärme för att dels sterilisera de, dels för att vissa etiketters lim släpper vid hög värme. (OBS! Ej locken, då går gummipackningen sönder.)  Ställ sen fram burkarna och låt de svalna något, annars börjar marmeladen koka då den hälls upp och då bildas det luftbubblor som minskar hållbarheten.

Bygge av odlingstunnel, del 2

Det har gått rätt lång tid nu sen vi påbörjade bygget av våra odlingstunnlar. En hel del har hänt och vi fortsätter att prova oss fram med vad som fungerar. Nu finns det en gurktunnel, en kåltunnel och en tomat/paprikatunnel. Böntunneln har inte riktigt hunnits med än.

Varmbänk blir gurktunnel

Spenatskörd
Pellytrådbackar passar att hänga på tunneln

Tunneln som nu är fylld med gurk- och squashplantor var den första som gjordes i ordning. Denna tunnel byggdes över den varmbänk som sattes upp i februari. För att så fort som möjligt ta till vara på värmen så täcktes armeringsmattorna med ett spontaninköp av byggpresenning från Byggmax. Denna är nog egentligen lite väl tjock för att släppa igenom tillräckligt med ljus på våren. Men vi fick en fin, tidig skörd av spenat. Både sallad och ruccola har växt på bra i hästgödseln men rädisorna blev det däremot inget av, blasten blev halvmeter hög men rädisorna pyttesmå. I varmbänken försåddes även rotselleri och purjolök.

Presenning motverkar bastueffekt

Det ska bli spännande att se om ljuset räcker för gurka och squash. En fördel med presenningen är att det inte blir lika varmt som med genomskinlig plast. Eftersom våra tunnlar är låga och långa skulle det lätt kunna bli bastuvärme då luftcirkulationen blir liten.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Sniglarna anfallerOdlingstunnel - Sågspån på gången

Gången i mitten har täckts med sågspån från vedhanteringen på gården. Sågspån är bra av flera anledningar; det håller gången torr och varken sniglar eller ogräs trivs. Dock har sniglarna visat sig bli ett större problem än väntat. De spanska skogssniglarna har tyvärr hittat till Sundhult i år, tidigare har vi bara haft svarta skogssniglar samt trädgårdssnäckor.  Flera gurkplantor har strukit med och det ger sig om det blir några kvar som kan ge skörd. De gurkplantor som såddes ”för säkerhets skull” får vänta lite med att planteras ut för att se om de klarar sniglarna bättre i större tillstånd. Squashplantorna har klarat sig bättre, även om de också har blivit angripna. Salladen har säkert bidragit med att locka sniglarna till tunneln. Varken purjolök eller rotselleri verkar vara smakligt för våra sniglar, de har helt saknat angrepp.

Nyplanterad gurktunnel
Nyplanterad gurktunnel

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker

Våren har kommit till odlingslådorna

Detta blir tredje året som Joar och Nora odlar grönsaker i pallkragar i trädgården. Vi hade en rabatt där kirskålen (eller som vi säger här, kärsen) tagit över totalt, och som därför legat täckt med markduk i något år. Där placerade vi fyra stycken odlingslådor. Varje odlingslåda består av tre pallkragar, varav två är fyllda med jord. Det tredje pallkragen hjälper till att skapa en drivbänkseffekt genom att täckas med gamla fönster.Odlingslåda

För att bättre ta till vara på näringen och minska risk för sjukdomar så odlar vi i en växtföljd i de fyra lådorna. Joars jordärtskockor får byta låda varje år, för att följas av Noras spritärtor följande år. Efter ärtorna, som likt alla baljväxter har förmågan att binda kväve från luften, odlas de mest näringskrävande växterna. I år kommer det odlas mangold samt ett par omgångar spenat. Tidigare år har vi odlat grönkål, men den får flytta till en kåltunnel i trädgårdslandet i år. Det sista året innan jordärtskockorna återkommer, odlar Joar lök och sommarmorötter. Lådorna gödslar vi med hästgödsel och kökskompost. De kvävekrävande växterna får under sommaren även nässelvatten.

Dags för schalottenlök

Joar sätter schalottenlökFörra året köpte Christian en påse schalottensättlök på Gekås. Denna satte Joar i sin låda och det blev ett mycket lyckat resultat. Schalottenlök är en typ av lök som delar sig i ett helt knippe. Av en lök blir det alltså ett helt gäng nya lökar. Skörden har förvarats hängande i köket och har hållit sig helt perfekt, nära till hands när man vill ha en mild lök i matlagningen. Det som var kvar nu på vårkanten har nu Joar satt i årets lök/morotslåda och vi hoppas på lika fin skörd i år!

Noras chokladpannkakor och -plättar

Ikväll gjorde jag chokladpannkakor till min bror och min mamma. Eftersom de blev så goda så ger jag er receptet här.

Chokladpannkakor, ca 12 st

Du behöver detta:IMG_3677

  • Ca 25 g smör
  • 4 dl vetemjöl
  • 8 dl mjölk
  • 5 ägg
  • 1/2 tsk salt
  • 1 1/2 tsk socker
  • 3 msk kakao

Så här gör du:

  1. Ställ ett pannkaksjärn och en plättlagg på spisen och sätt på plattorna på medelvärme
  2. Lägg smöret i pannkaksjärnetNora steker pannkakor och plättar
  3. Ta fram en bunke och en ballongvisp
  4. Häll mjölet i bunken
  5. Sen tar du hälften av mjölken och häller i bunken
  6. Vispa tills det blir slätt och det inte (ej) finns några klumpar kvar
  7. Vispa i äggen i smeten och saltet
  8. Sikta i kakaon och häll i sockret
  9. Vispa ihop allt med resten av mjölken
  10. Häll i det smälta smöret i smeten
  11. Häll 1 dl smet i pannkaksjärnet och 1 dl i plättjärnet
  12. Vänd när smeten stelnat
  13. Fortsätt steka pannkakor och plättar tills smeten är slut
  14. Ät gärna med sylt

IMG_3687

Enkla surdegsfrallor

Frallor är smidigt att ha i frysen, att ta fram och tina till frukost eller mellanmål. Dessa frallor smakar lika gott nybakade som upptinade, mjuka, mättande och med lagom tuggmotstånd.

Surdegsfrallor, ca 20 st

Kväll dag 1

100 g surdegsgrund, rågSurdegsfrallor och valnötsbröd
50 g fint rågmjöl
150 g specialvetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda surdegsgrunden, rågmjöl, vetemjöl och vatten i assistentbunken. Täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Morgon dag 2

800 g specialvetemjöl
450 g vatten, 40-gradigt
25 g honung
ca 5 g jäst

Blanda fördegen från gårdagen med vetemjöl, en lite bit jäst, honung och vatten. Kör bakmaskinen/assistenten fem minuter på låg hastighet och därefter fem min på hög hastighet.

18 g salt

Tillsätt salt och kör några minuter till på hög hastighet. Täck bunken och låt jäsa till dubbel storlek, ca 3-5 timmar.

Eftermiddag dag 2

Sätt ugnen på 250 grader i god tid före utbakningen.

Surdegen delad i frallorHäll ut degen på ett mjölat bakbord och dela den i två delar. Forma försiktigt varje del i en lång rulle, utan att förstöra alla luftbubblor. Strö över mjöl och dela varje rulle i ca 10 delar med en degskrapa. Flytta delarna till en eller flera plåtar.  När man använder så hög temperatur som 250 grader så behövs inget bakplåtspapper (frallorna har ju dessutom blivit lite mjöliga vid utbakningen). Ställ in plåten i mitten av ugnen. Grädda i ca 15 min, kontrollera gärna med en termometer att de uppnått 96 grader inuti.

Låt svalna på ett galler. Jag låter dessa kallna under bakduk eftersom jag vill ha en mjuk yta på just de här frallorna. Vill man hellre ha en frasig yta, så låt bli duken.

Surdegsfralla med brie och aroniamarmeladSurdegsfralla med brie och kryddig aroniamarmelad, kan det bli mycket bättre?

 

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Valnöts- och aprikosbröd

När jag i veckan var på Näringslivsdagen 2015 (som Christian roddade webbsändningen för) var det flera av våra fantastiska matproducenter från Falkenbergs kommun samlade under namnet Falkenbergs Skafferi som lät oss smaka på deras produkter. Jag dröjde mig kvar i Solhaga stenugnsbageris monter och provsmakade lite extra på Saras fruktbröd. Det brödet gav mig inspiration i gårdagens surdegsbak.

Till frukost idag avnjöts brödet med ost från Gäsene mejeri och nyskördade ärtskott från fönsterbrädan.

Valnöts- och aprikosbröd, 2 st

Valnöts- och aprikosbröd med gäseneost och nyskördade ärtskottKväll, dag 1

100 g dinkelsurdeg
50 g fint rågmjöl
150 g vetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda på kvällen surdeg, mjöl och vatten i bakbunken, täck och låt stå i rumstemperatur till morgonen efter.

Morgon, dag 2

750 g vetemjöl (jag använde Berte ekologiska)
400 g vatten, 40-gradigt
30 g honung

Häll ner mjöl, vatten och honung i bunken. Om du har försummat din surdeg och glömt att mata den så att den blivit för sur, så tillsätt även några gram jäst. Kör hushållsassistenten ca 5 långsamt, följt av 5 min snabbt. Låt vila 5-10 min.

ca 20 g salt

Tillsätt salt och kör ytterligare ca 3 min i snabb hastighet.

ca 100 g valnötter
6 st torkade aprikoser

Krama isär valnötter något med handen. Skär eller klipp aprikoserna i bitar. Blanda ner valnötter och aprikoser i degen på låg hastighet. Häll över degen i en stor oljad plastlåda med lock.

Ett antal timmar senare, dag 2

Låt degen jäsa till dubbel storlek, detta tar lite olika tid beroende på surdegens kondition, lufttrycket, värmen osv. Låt ugnen bli 250 grader varm. Har du en baksten se till att värma upp den i god tid, så att det inte blir motsatt effekt och den kyler istället för värmer. Valnöts- och aprikosbrödOm du använder plåt, ställ i den en kort stund så den blir varm.

Vänd plastlådan upp-och-ner på ett mjölat bakbord så degen trillar ner i en hyfsad fyrkant. Dela degen på mitten. Vik ihop varje del tre gånger så att resultatet blir ett avlångt bröd. Lägg skarven nedåt. Skär ett par rejäl snitt i brödet så det får chans att lyfta sig i ugnen.

Skjuts in i ugnen! Ställ in ett par småformar med varmt vatten jämte bröden så blir det frasigare skorpa tack vare vattenångan. Efter ca 10 minuter, sänk värmen till 200 grader, öppna luckan och vädra ut lite. Sätt i en stektermometer. Brödet är klart då temperaturen är runt 96 grader.

Låt svalna på galler. OBS! Täck INTE med bakduk, då förstörs den frasiga skorpan. När brödet har svalnat är det ok att förvara under en bakduk, men det går även bra att det står fritt på en skärbräda (med snittet nedåt).

Varmbänk – när nytta förenas med nytta

VarmbänksmaterialDenna helgen har i första hand ägnats åt två saker, att snyta sig och anlägga en varmbänk. Egentligen hade jag inte alls några planer på att prova att göra en varmbänk men när jag såg Anette på Boängs film så kunde jag helt enkelt inte låta bli. En hög med kasserat hö, en stallbacke som behövde rensas från gödsel, ett gäng med pallkragar och gamla fönster – förutsättningar fanns. Och förkylningen förträngdes för en stund.

Utnyttja värmen från gödseln

Grundtanken med en varmbänk är att utnyttja värmen som genereras när gödsel och växtmaterial bryts ner. Genom att odla ovanpå gödselkomposten bli jorden varm och odlingsbar mycket tidigare än annars. När material har brutits ner har man dessutom fått utmärkt ny jord att odla i. Om varmbänken isoleras runt om så hålls vinterkylan på avstånd.

Pallkragarna blev långbänk för en stund

De pallkragar och fönster som jag i somras använde för att få lite drivhuseffekt på frilandsodlingarna åkte ut från vinterförvaringen. För att få en lång sammanhängande bädd, öppnade jag upp pallkragarna i ena hörnet genom att slå ut sprinten och byggde ihop bädden av tre stycken. 80 cm, som är bredden på en pallkrage, tycker jag är en alldeles utmärkt bredd på odlingsbäddar, för då når jag allt utan problem från ena sidan. Bädden lade jag på den plats där det i sommar är tänkt att slanggurkan ska växa. Jag hoppas att först hinna få en omgång sallad och spenat i varmbänken.Påven kör skottkärra

När två lager pallkragar byggts ihop, var det bara att börja köra gödsel från stallbacken. Som tur är så ligger detta trädgårdsland precis intill stallet. Eftersom hästarna går ute på dagarna så hamnar det en hel del gödsel på stallbacken där de får sitt middagshö. Denna gödsel behöver ändå tas om hand och på detta sätt förenas ju verkligen nytta med nytta. Hästarna var mycket nyfikna på vad som försiggick och ville gärna hjälpa till.

Gödsel och hö varvades

Varmbänk på gångGödsel och hö varvades i bänken och packades efterhand genom att villiga barnfötter trampade runt i bädden. Höbalar runt om ger stabilitet åt pallkragarna och isolerar samtidigt bädden från kylan utifrån.

För att förbränningen ska sätta igång snabbare hällde jag varmvatten över bädden. Jag hoppas att detta inte behöver upprepas så många gånger, det känns inte riktigt bra energimässigt att hälla ut varmvatten. Som avslutning täckte vi varmbänken med gamla fönster. Jag räknar med att de närmsta dagarna fylla på med mer gödsel och hö allteftersom materialet sjunker ihop.

Nu måste jag bara skaffa mig en ny termometer så det går att följa processen!

Varmbänk