Kategoriarkiv: Självhushåll

Soppa med potatis och svartkål

IMG_2912Inför middagen gick idag gick jag till köksträdgården och hämtade ett knippe svartkålsblad. Det är första året vi odlar svartkål, men definitivt inte den sista. Nästa år är planen att göra en tunnel av armeringsnät över kålodlingen för att lätt kunna täcka med nät/tyg som håller kålfjäril och kålmal borta.

3 portioner

1 klick smör
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
6 medelstora potatisar
Ca 1 liter vatten
1 msk örtsalt
Ett knippe svartkål, ca 150 g
3 dl mjölk
Svartpeppar

Hacka den gula löken och vitlöken grovt och fräs i smöret. Tillsätt den tärnade potatisen, ca 1 liter vatten (så det täcker potatisen) och 1 msk örtsalt. Jag använde hemmagjort örtsalt som gjort på lök, gräslök, dragon, oregano, persilja och salt. Låt koka under lock 5-10 min. Grovhacka svartkålen under tiden, använd hela bladet inklusive mittennerven.  Häll i svartkål och 3 dl mjölk. Koka ca 10 min utan lock. Mixa soppan slät och smaka av med svartpeppar.

Här räckte soppan som enda middagsmat till två vuxna + en matlåda. Det är härligt när nästan alla ingredienser kommer från den egna gården!

IMG_2914

 

Morgonstund har guldgult i mun

Morgonluften är klar och solarnas strålar tittar precis över träden i öster. Solljuset gör guldockradörren ännu vackrare. Samtidigt som jag trycker ner dörrhandtaget och öppnar så ökar kacklandet. När luckan öppnas blir det trängsel när alla vill ut i den stora rastgården. 

I redena ligger flera nylagda ägg som jag samlar in.  Det blir ägg till altanfrukosten idag också.

IMG_2555Det där är visionen för vårt projekt ”Hönshuset” som vi dragit igång här.  Vi skrev i vår familjebok för sju månader sedan att höns hade varit ett trevligt inslag på gården. Flera av våra grannar har höns, och vi har varit där på besök och tittat. Vi har läst på om regler från Jordbruksverket och Krav. Vi har tittat på hur hönshus kan utformas för att vara lättskötta. Vi har tittat på var vi kan placera hönshus och rastgård för att hönsen skall ha det så bra som möjligt.

Hönshus och växthus i ett

När vi letat efter information om hönshus har vi hittat flera fina varianter, inte minst ett kretsloppshus. Där har hönshus kombinerats med växthus och kompost. Komposten ligger i huset och ger värme under de kalla månaderna. Med rätt kompost så skulle hönorna också picka i komposten, men det verkar vara lite överkurs tycker vi. Däremot vill vi ha möjligheten att ansluta ett växthus mot hönshuset. Växthuset kan användas som en inglasad rastgård på vintern, där hönorna kan sprätta i jorden. De kommer lätt in växthuset genom en lucka direkt från hönshuset.

Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.
Vår idé om hur hönshus/växthus kan se ut.

Byggåtervinna och göra annorlunda

Gamla dörrar från Lillestue
Gamla dörrar från Lillestue

När vi skissat och funderat på hur vi vill ha det så inser vi att det passar bra att återvinna en del som finns på gården. Gamla dörrar från Lillestue, som målas i guldockra. Dubbla dörrar så vi lätt kan köra in med en skottkärra i hönshuset när det skall städas.

Som tak skulle vi vilja ha ett sedumtak. Det är fetbladiga och lågväxande växter som planteras i ett jordlager på taket.  Det fungerar till viss del som isolering och skyddar tätskiktet från solljus.

Det finns många gamla fönster liggandes också, vilka passar perfekt för växthuset. Vi har också en gammal altandörr liggande, som skulle tjäna bra som ingång till växthuset.

Gamla fönster att återvinna
Gamla fönster att återvinna

Fixa i etapper

Som jag började skriva är detta en vision. Vi får se vad vi har hemma, vad ekonomin tillåter och när det finns tid att bygga.  Dessutom kanske inte allt byggs på en gång, först hönshus, och senare växthus är väl planen.

Någon gång, någon dag så kommer det förhoppningsvis vara ett trivsamt kacklande i Sundhult igen, och ett ägg med guldgul gula till frukosten.

Svalkande svartvinbärsdryck

Vad kan passa bättre än en svalkande c-vitaminbomb så här på högsommaren? Skräm bort semesterförkylningen all världens väg. Resten av drycken sparar du i frysen att ta fram en mörk vintermorgon, eller varför inte värma den som alternativ till glöggen?

Svartvinbärsdryck

Svartvinbärsdryck
Svartvinbärsdryck

1 liter orensade svarta vinbär
2 liter lätt packade svartvinbärsblad
2 liter vatten

2,5 dl strösocker

Bären, bladen och vattnet kokas i 20 min och silas sedan genom silduk. Diska kastrullen och häll tillbaka bärsaften. Häll i strösockret och låt allt få ett uppkok. Låt svalna och häll sedan i burkar som förvaras i frysen.

Späd 1+1, eller efter smak.

 

Trött surdeg blev till saftigt havrebröd med äpple


Då och då inträffar det att jag glömmer bort att mata en surdeg. Har det inte har gått för lång tid så kan det komma något bra ut av det, som receptet nedan. 

Havrebröd med äppleJag hittade burken med rågsurdeg i kylen och kom på att jag glömt att mata den förra helgen. Eftersom burken var rätt full redan och jag ogillar att slänga mat så blev det till att sätta en fördeg på en gång. Hade inte riktigt ork och fantasi till att bestämma mig för vilket bröd jag skulle baka så jag satte en ”standardfördeg” bestående av;

100 g rågsurdeg
120 g rågmjöl
200 g 40-gradigt vatten

Efter en natt i assistentbunken så syntes det att surdegen blivit lite trött av att inte ha blivit matad. Ganska dåligt med bubblor, så jag lät den stå lite extra. Återigen glömde jag bort degen, då förmiddagen ägnades åt att ta emot kvigorna som ska vara hos oss i sommar. Men vid middagstid blev det dags att bestämma sig för vad som skulle bakas. Lite trötta degar tycker jag passar bäst att göra formbröd av och jag bestämde mig nu för att göra en ny variant med skållade havregryn.

3 dl havregryn
3 dl kokande vatten

Skållningen fick stå och svalna någon timme innan den åkte ner i assistentbunken tillsammans med;

ca 700 g vetemjöl special
350 g 40-gradigt vatten
1 par skedar äppelmos

Assistenten kördes 5 min på låg hastighet innan jag hällde i ca 18 g salt. Sen körde jag ytterligare 5 min, nu på högre hastighet. Den blöta degen fick jäsa fram till kvällen då jag hällde den i två smörade brödformar (1,5-liters) och strödde lite mjöl över dem. Degen fick jäsa ytterligare ca 30 min medan ugnen blev varm, 275 grader. Bröden snittades innan de skjutsade in i ugnen tillsammans med två miniformar med vatten. Vattnet ökar luftfuktigheten i ugnen och ger sprödare yta. Efter 8 min sänkte jag till 200 och satte en termometer i ett av bröden. När den visade nästan 100 grader efter ca 15 minuter så fick bröden komma ut ur ugnen och svalna något innan de stjälptes upp dem på ett galler. Som vanligt fick de sedan svalna utan duk.

Resultatet blev ett saftigt bröd som passade utmärkt som kvällsmacka med en skiva ost!

 

Kirskål, kärs och surdegspizza

Kärt barn har många namn, så även ogräs. Kirskål, eller kärs som det kallas här, är väl ogräsens mästare och det kan lätt kännas hopplöst om man fått in det i trädgården. Varför inte ta och ändra inställning? Förra året testade jag för första gången att använda det i matlagningen och döm om min förvåning när jag i år faktiskt blev glad när kärsen och brännässlorna började spira i trädgården! I väntan på ruccola och spenat är kärsen ett utmärkt alternativ, t ex som topping på surdegspizzan. Nyttigt också, om vi får tro experterna. Att det sen är närodlat och gratis är ju bara en bonus.

Surdegspizza med kirskål
Surdegspizza med kirskål

Eftersom jag numer nästan uteslutande bakar med surdeg så har jag sällan jäst hemma. Därför behövde jag ett recept på en god, jästfri, pizzadeg. Jag utgick från Martins recept och ändrade efter eget tycke. Om du inte börjat väga ingredienser vid bakning än, så är det hög tid nu! Framförallt sparar det disk, ställ bunken på vågen och häll ingredienserna direkt i utan att smutsa ner några mått. Nollställ mellan varje ingrediens om du inte har lust att underhålla mattekunskaperna just nu.

Surdegspizza

4 mindre eller 2 st i ”plåtstorlek”

Kvällen före

80 g surdeg, dinkel eller vanlig vete
100 g vetemjöl (helst special)
100 g vatten, 40-gradigt

Blanda ihop i assistentskålen, täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Morgon

Surdegen från igår
ca 450-500 g vetemjöl (helst special)
300 g vatten, 40-gradigt
En skvätt olivolja

Häll i ingredienserna och kör assistenten 5 min på låg hastighet. Tillsätt 15 g salt och kör sen 5 min på hög hastighet. Degen ska vara lös, men gå att forma. Låt degen vila medan du penslar 4 skålar med olivolja (eller 2 st om du vill att pizzorna ska täcka en hel plåt). Ta upp degen och dela den i så många delar som du önskar. Forma delarna till släta bollar och lägg i varsin skål. Täck med plastfolie och ställ in i kylskåpet. En ruggig dag kan de stå framme i rumstemperatur i hela dagen istället, eftersom deg jäser mycket sämre vid lågtryck.

Eftermiddag och kväll

Pizzadeg
Pizzadeg

Plocka ut skålarna ur kylen ett par timmar innan det är dags att baka. Är du jobbar hela dagen och är sent ute, så ställ skålarna på spisen medan det ugnen blir varm. Vår spis brukar läcka en hel del värme, tillräckligt för att ge degen en extra skjuts. Värm ugnen i god tid till minst 275 grader, bäst blir det med en pizza- eller täljsten, vilka tar minst en timma för att bli varma. I brist på sten, värm en plåt.

Stjälp upp en av pizzadegarna på ett mjölat teflonbakplåtspapper. Tryck sedan försiktigt ut degen med fingrarna så att det blir en luftig degkant runt om pizzan. Ta extra mjöl om degen klibbar. Detta är ett mycket enklare sätt att forma pizzorna än att kavla (och pizzabagarnas sätt har jag aldrig lärt mig).

Nu är det dags att lägga på gottigheter. För att degbotten inte ska bli degig, är tricket att inte ta för mycket blöta ingredienser. Ta endast lite tomatsås (latmansvarianten är att ta passerade tomater) och låt t ex ananas ligga på hushållspapper först så att den mesta vätskan försvinner. Eller gör som Nora och skippa tomatsåsen. Paprika och tomat kan man förgrilla i ugnen med lite olivolja. Efter tomatsåsen är det dags för osten, och sist övriga ingredienser.

Det är svårt att ange en tid för hur länge pizzorna ska vara i ugnen, ta ut dem när de ser bra ut helt enkelt!

Och så glöm nu inte det viktigast så här på våren, täck pizzorna med nyplockade, späda kirskålsblad!

 

Jag och min surdeg

Som vanligt är jag sen att hoppa på trender, om jag gör det överhuvudtaget vill säga. När alla andra redan tröttnat på sina surdegar så fick jag för mig att testa. Och sen ett drygt halvår tillbaka är jag fast. Allt annat bröd bleknar i jämförelse.

Varför hålla på med surdeg?

Mina första surdegsbröd
Mina första surdegsbröd

En av de främsta fördelarna med surdegsbröd tycker jag är hållbarheten. Annat hembakat bröd blir lätt torrt efter bara någon dag, medan surdegsbrödet smakar nästan nybakat efter 4-5 dagar. Och vilken spänst det blir i brödet!

Dessutom minskar ättikssyran i surdegen risken för mögel. Nu brukar det i och för sig inte vara någon risk med att brödet blir liggande så länge, för det är så mycket godare än jäsbröd! Vilket leder oss in på den klara nackdelen av att bli van vid surdegsbröd. Nästan allt annat bröd börjar smaka jäst. Surdegsbröd är faktiskt också nyttigare säger de som har koll. Det går att läsa om på Matvett.

Man kan baka det mesta med surdeg istället för jäst. Jag har hittills testat olika slags matbröd, kanelbullar, baguetter, hamburgerbröd och pizza. Nu är det snart dags att testa surdegssemlor.

Så kom jag igång

Surdeg är inget annat än mjöl och vatten och det är onekligen rätt häftigt tycker jag. Mjölet kan vara olika sorter, själv har jag kört med råg respektive dinkel. Råg använder jag till matbröd och baguetter, dinkel funkar till allt. Tänkte testa råg även i pizzadegen, vem vet det kanske gör dem ännu lite godare.

När jag satte igång surdegen så följde jag tipsen i Martin Johanssons lilla surdegsskola. För säkerhetsskull så tog jag i lite rivet äpple i när jag satte igång dinkeldegen, då mjölet jag hade inte var helt nytt. Äpplet ger en extra skjuts i att få igång den sura processen.

Jag hade egentligen inte så stora förhoppningar om att lyckas, och när jag satte in de första bröden i ugnen så de misstänkt låga ut. Döm om min förvåning när de sen reste sig och fick en fantastisk färg och form. Du ser de allra första surdegsbröden jag bakade i första bilden i detta inlägg.

Hur håller jag min surdeg glad?

Dinkelsurdeg
Dinkelfördeg

Det är inte speciellt krångligt att hålla liv i en surdeg, särskilt inte en gjord på råg. Inte behöver jag vara så noggrann med vare sig proportionerna eller intervallerna när den skall matas heller. Jag försöker komma ihåg att mata ungefär en gång i veckan, i samband med att jag bakar. Har man inte tid att baka när det är matningsdags så går det utmärkt att endast mata utan att samtidigt ta av den. Det gäller bara att ha en tillräckligt stor burk. Detta är min erfarenhet, även om det på andra sidor står raka motsatsen, att man måste väga sin surdeg och hälla ut till en exakt vikt innan man matar den med noga vägda delar vatten och mjöl. Det ligger inte alls för mig att hälla ut och slänga, så det har jag aldrig gjort under det dryga halvåret jag hållit liv i rågdegen. Dock hade jag kanske behövt göra det med dinkeldegen som dog under senhösten, när jag hade en massa andra saker för mig istället för att baka och mata.

I vanliga fall tar jag 100 g surdeg när jag sätter en fördeg för att baka, och sen matar jag surdegen som ska sparas med 1 dl (100 g) 40-gradigt vatten och 1 dl (60 g) rågmjöl. Den som kan räkna inser att jag då och då får ta och baka extra mycket gott bröd för att surdegen inte ska föröka sig i oändlighet.

En pizza, tack!

Surdegspizza
Surdegspizza

Hemmagjord surdegspizza, gräddad på täljsten, med mozzarella, pesto, grillad paprika och körsbärstomater. Det är svårslaget och inte svårare än att göra jästpizza. Det kräver bara lite planering genom att man sätter en fördeg kvällen innan, fixar färdigt degen på morgonen och sen låter den jäsa tills kvällningen. Man får en smidig deg som går att trycka ut till lagom storlek, utan att det behövs någon kavel eller speciella pizzabagartekniker.

Det är kanske dags för dig att prova?