Kategoriarkiv: Självhushåll

Noras chokladpannkakor och -plättar

Ikväll gjorde jag chokladpannkakor till min bror och min mamma. Eftersom de blev så goda så ger jag er receptet här.

Chokladpannkakor, ca 12 st

Du behöver detta:IMG_3677

  • Ca 25 g smör
  • 4 dl vetemjöl
  • 8 dl mjölk
  • 5 ägg
  • 1/2 tsk salt
  • 1 1/2 tsk socker
  • 3 msk kakao

Så här gör du:

  1. Ställ ett pannkaksjärn och en plättlagg på spisen och sätt på plattorna på medelvärme
  2. Lägg smöret i pannkaksjärnetNora steker pannkakor och plättar
  3. Ta fram en bunke och en ballongvisp
  4. Häll mjölet i bunken
  5. Sen tar du hälften av mjölken och häller i bunken
  6. Vispa tills det blir slätt och det inte (ej) finns några klumpar kvar
  7. Vispa i äggen i smeten och saltet
  8. Sikta i kakaon och häll i sockret
  9. Vispa ihop allt med resten av mjölken
  10. Häll i det smälta smöret i smeten
  11. Häll 1 dl smet i pannkaksjärnet och 1 dl i plättjärnet
  12. Vänd när smeten stelnat
  13. Fortsätt steka pannkakor och plättar tills smeten är slut
  14. Ät gärna med sylt

IMG_3687

Enkla surdegsfrallor

Frallor är smidigt att ha i frysen, att ta fram och tina till frukost eller mellanmål. Dessa frallor smakar lika gott nybakade som upptinade, mjuka, mättande och med lagom tuggmotstånd.

Surdegsfrallor, ca 20 st

Kväll dag 1

100 g surdegsgrund, rågSurdegsfrallor och valnötsbröd
50 g fint rågmjöl
150 g specialvetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda surdegsgrunden, rågmjöl, vetemjöl och vatten i assistentbunken. Täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Morgon dag 2

800 g specialvetemjöl
450 g vatten, 40-gradigt
25 g honung
ca 5 g jäst

Blanda fördegen från gårdagen med vetemjöl, en lite bit jäst, honung och vatten. Kör bakmaskinen/assistenten fem minuter på låg hastighet och därefter fem min på hög hastighet.

18 g salt

Tillsätt salt och kör några minuter till på hög hastighet. Täck bunken och låt jäsa till dubbel storlek, ca 3-5 timmar.

Eftermiddag dag 2

Sätt ugnen på 250 grader i god tid före utbakningen.

Surdegen delad i frallorHäll ut degen på ett mjölat bakbord och dela den i två delar. Forma försiktigt varje del i en lång rulle, utan att förstöra alla luftbubblor. Strö över mjöl och dela varje rulle i ca 10 delar med en degskrapa. Flytta delarna till en eller flera plåtar.  När man använder så hög temperatur som 250 grader så behövs inget bakplåtspapper (frallorna har ju dessutom blivit lite mjöliga vid utbakningen). Ställ in plåten i mitten av ugnen. Grädda i ca 15 min, kontrollera gärna med en termometer att de uppnått 96 grader inuti.

Låt svalna på ett galler. Jag låter dessa kallna under bakduk eftersom jag vill ha en mjuk yta på just de här frallorna. Vill man hellre ha en frasig yta, så låt bli duken.

Surdegsfralla med brie och aroniamarmeladSurdegsfralla med brie och kryddig aroniamarmelad, kan det bli mycket bättre?

 

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Valnöts- och aprikosbröd

När jag i veckan var på Näringslivsdagen 2015 (som Christian roddade webbsändningen för) var det flera av våra fantastiska matproducenter från Falkenbergs kommun samlade under namnet Falkenbergs Skafferi som lät oss smaka på deras produkter. Jag dröjde mig kvar i Solhaga stenugnsbageris monter och provsmakade lite extra på Saras fruktbröd. Det brödet gav mig inspiration i gårdagens surdegsbak.

Till frukost idag avnjöts brödet med ost från Gäsene mejeri och nyskördade ärtskott från fönsterbrädan.

Valnöts- och aprikosbröd, 2 st

Valnöts- och aprikosbröd med gäseneost och nyskördade ärtskottKväll, dag 1

100 g dinkelsurdeg
50 g fint rågmjöl
150 g vetemjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Blanda på kvällen surdeg, mjöl och vatten i bakbunken, täck och låt stå i rumstemperatur till morgonen efter.

Morgon, dag 2

750 g vetemjöl (jag använde Berte ekologiska)
400 g vatten, 40-gradigt
30 g honung

Häll ner mjöl, vatten och honung i bunken. Om du har försummat din surdeg och glömt att mata den så att den blivit för sur, så tillsätt även några gram jäst. Kör hushållsassistenten ca 5 långsamt, följt av 5 min snabbt. Låt vila 5-10 min.

ca 20 g salt

Tillsätt salt och kör ytterligare ca 3 min i snabb hastighet.

ca 100 g valnötter
6 st torkade aprikoser

Krama isär valnötter något med handen. Skär eller klipp aprikoserna i bitar. Blanda ner valnötter och aprikoser i degen på låg hastighet. Häll över degen i en stor oljad plastlåda med lock.

Ett antal timmar senare, dag 2

Låt degen jäsa till dubbel storlek, detta tar lite olika tid beroende på surdegens kondition, lufttrycket, värmen osv. Låt ugnen bli 250 grader varm. Har du en baksten se till att värma upp den i god tid, så att det inte blir motsatt effekt och den kyler istället för värmer. Valnöts- och aprikosbrödOm du använder plåt, ställ i den en kort stund så den blir varm.

Vänd plastlådan upp-och-ner på ett mjölat bakbord så degen trillar ner i en hyfsad fyrkant. Dela degen på mitten. Vik ihop varje del tre gånger så att resultatet blir ett avlångt bröd. Lägg skarven nedåt. Skär ett par rejäl snitt i brödet så det får chans att lyfta sig i ugnen.

Skjuts in i ugnen! Ställ in ett par småformar med varmt vatten jämte bröden så blir det frasigare skorpa tack vare vattenångan. Efter ca 10 minuter, sänk värmen till 200 grader, öppna luckan och vädra ut lite. Sätt i en stektermometer. Brödet är klart då temperaturen är runt 96 grader.

Låt svalna på galler. OBS! Täck INTE med bakduk, då förstörs den frasiga skorpan. När brödet har svalnat är det ok att förvara under en bakduk, men det går även bra att det står fritt på en skärbräda (med snittet nedåt).

Varmbänk – när nytta förenas med nytta

VarmbänksmaterialDenna helgen har i första hand ägnats åt två saker, att snyta sig och anlägga en varmbänk. Egentligen hade jag inte alls några planer på att prova att göra en varmbänk men när jag såg Anette på Boängs film så kunde jag helt enkelt inte låta bli. En hög med kasserat hö, en stallbacke som behövde rensas från gödsel, ett gäng med pallkragar och gamla fönster – förutsättningar fanns. Och förkylningen förträngdes för en stund.

Utnyttja värmen från gödseln

Grundtanken med en varmbänk är att utnyttja värmen som genereras när gödsel och växtmaterial bryts ner. Genom att odla ovanpå gödselkomposten bli jorden varm och odlingsbar mycket tidigare än annars. När material har brutits ner har man dessutom fått utmärkt ny jord att odla i. Om varmbänken isoleras runt om så hålls vinterkylan på avstånd.

Pallkragarna blev långbänk för en stund

De pallkragar och fönster som jag i somras använde för att få lite drivhuseffekt på frilandsodlingarna åkte ut från vinterförvaringen. För att få en lång sammanhängande bädd, öppnade jag upp pallkragarna i ena hörnet genom att slå ut sprinten och byggde ihop bädden av tre stycken. 80 cm, som är bredden på en pallkrage, tycker jag är en alldeles utmärkt bredd på odlingsbäddar, för då når jag allt utan problem från ena sidan. Bädden lade jag på den plats där det i sommar är tänkt att slanggurkan ska växa. Jag hoppas att först hinna få en omgång sallad och spenat i varmbänken.Påven kör skottkärra

När två lager pallkragar byggts ihop, var det bara att börja köra gödsel från stallbacken. Som tur är så ligger detta trädgårdsland precis intill stallet. Eftersom hästarna går ute på dagarna så hamnar det en hel del gödsel på stallbacken där de får sitt middagshö. Denna gödsel behöver ändå tas om hand och på detta sätt förenas ju verkligen nytta med nytta. Hästarna var mycket nyfikna på vad som försiggick och ville gärna hjälpa till.

Gödsel och hö varvades

Varmbänk på gångGödsel och hö varvades i bänken och packades efterhand genom att villiga barnfötter trampade runt i bädden. Höbalar runt om ger stabilitet åt pallkragarna och isolerar samtidigt bädden från kylan utifrån.

För att förbränningen ska sätta igång snabbare hällde jag varmvatten över bädden. Jag hoppas att detta inte behöver upprepas så många gånger, det känns inte riktigt bra energimässigt att hälla ut varmvatten. Som avslutning täckte vi varmbänken med gamla fönster. Jag räknar med att de närmsta dagarna fylla på med mer gödsel och hö allteftersom materialet sjunker ihop.

Nu måste jag bara skaffa mig en ny termometer så det går att följa processen!

Varmbänk

Sundhults halländska småländska kroppkakor

En riktigt favoritmat här i Sundhult är småländska kroppkakor. Men eftersom vi bor i Halland så gör vi dem givetvis på halländska råvaror. De småländska kroppkakorna görs på kokt potatis medan de öländska även innehåller rå potatis. Jag brukar passa på att koka dubbelt upp av en mjölig sort när vi ändå ska ha kokt potatis, så att det räcker till kroppkakor dagen därpå.

Kroppkakor (12 st, ca 4 pers)

150 g rimmat, tärnat sidfläsk (tamsvin eller vildsvin)
1-2 gula lökar
ev lite smör
svartpeppar

Stek det tärnade fläsket med hackad lök. Om fläsket är magert kan det behövas en klick smör. Krydda med nymalen svartpeppar, snåla inte med pepparn! Låt svalna medan du gör degen och kokar vatten.

2-3 liter vattenKroppkakor
ca 1 msk salt

ca 1 kg mjölig, kokt, kall potatis (8-10 st)
2 ägg
ca 2,5 dl vetemjöl
1 tsk salt

lingonsylt
ca 50 g smör

Koka upp saltat vatten i en stor kastrull.

Mosa eller pressa potatisen, det är enklast om det görs dagen före  när den är varm, men det funkar med kall också. Blanda potatisen med ägg, vetemjöl och salt. Det ska bli en deg som går att forma till en tjock rulle utan att den är alltför kladdig. Lägg rullen på en mjölad skärbräda och skär den i 12 bitar (ca 2 cm breda). Ta upp en skiva i handen, tryck till en fördjupning i mitten och lägg i fläskfyllningen. Knyt ihop ett lock av degen runt om så att en jämn bulle bildas. När du har gjort 6 stycken lägg i dessa i det kokande vattnet med hjälp av en hålslev. De kommer först sjunka till botten och sen flyta upp. De ska koka några minuter efter att de flutit upp. Det brukar vara lagom att första omgången kokar medan man formar de sista. Lyft upp kroppkakorna med en hålslev.

Under tiden som den andra omgången kokar smälter du smör, dukar och ställer fram lingonsylt. Serveras med fördel tillsammans med lokalproducerad mjölk!

IMG_1502

 

Fiber i form

Enkelt, saftigt och gott. Precis så jag vill ha ett vardagsbröd. Ett bröd man vill ha var dag helt enkelt. Om det sen är nyttigt och fullt av fibrer så ska man väl inte klaga. Jag använder en bakmaskin (assistent) när jag bakar, men det går säkert att kompensera med lite muskler.

Macka
Frukostmacka med kirskål

Fiber i form

2 st formbröd

Dag 1, kväll

100 g surdegsgrund av råg
120 g fint rågmjöl
200 g vatten, 40-gradigt

Fiberskållning
Skållade fibrer

Blanda surdeg, rågmjöl och vatten i assistentens/bakmaskinens bunken. Täck och låt stå i rumstemperatur.

90 g vetekross (1 dl)
70 g linfrö (1 dl)
80 g havregryn (2 dl)
300 g kokande vatten

Lägg vetekross, linfrö o havregryn i en skål. Häll över kokande vatten. Lägg över ett lock eller tallrik och låt stå i rumstemperatur.

Dag 2, morgon

350 g vetemjöl special
250 g vetemjöl
20 g kruskakli
350 g vatten, 40-gradigt
50 g honung

Häll i alla ingredienser i bakbunken (jag ställer den på vågen och nollställer vågen efterhand). Det är inte så noga med förhållandet mellan mjölsorterna, det får bli lite vad som finns hemma. Vilken sorts kli som används spelar inte heller någon roll.

Kör bakmaskinen 5 min på låg hastighet och därefter 5 min på hög hastighet. Låt degen vila i ca 10 min.

20 g flingsalt (eller vanligt salt)

Tillsätt salt och kör 3-5 min snabbt. Degen kommer vara lös men elastiskt. Täck och låt jäsa till dubbel storlek (3-6 timmar beroende på väderlek och rumstemperatur). Häll ner degen i två smorda brödformar (vanliga 1,5 liters). Jag tycker det funkar bäst att smörja med smör. Strö över mjöl och täck med bakduk.

Jäs i ca 1 timme medan ugnen blir varm, 250-275 grader. Snitta bröden med vass kniv innan de ställs in i ugnen, något lägre än mitten. Sänk värmen till 200 grader efter 10 min och stick in en stektermometer. Bröden är klara när de är 98 grader. Ta ut dem ur formarna och låt svalna på ett galler.

Fiber i form

Kryddig aroniamarmelad

AroniamarmeladNu är det älgjakt i Halland och då måste det bli plats i frysen till det värdefulla köttet. På sensommaren åkte aroniabären in i frysen och sen blev de liggande där. Aroniabär får precis som rönnbär en något mindre kärv smak om de fryses före användning. 

Denna marmelad passar utmärkt till de flesta sorters dessertostar. Själv är jag svag för vällagrad brie och cambozola.

Jag förbereder burkarna genom att stoppa in dem i ugnen i 10-15 min i 150 grader. Dels blir de desinficerade, dels så släpper de flesta typer av etiketter. Dock tål de flesta lock inte denna temperatur pga gummitätningarna. Dessa får man nöja sig med att värma till ca 75 grader. Burkar bör också svalna av till denna temperatur tills det är dags att hälla upp marmeladen, annars fortsätter den koka när den hälls upp.

Aroniamarmelad

Aroniamarmeladkok
4 liter frusna aroniabär
8 dl vatten
4 kanelstänger
10 g stjärnanis
1 vaniljstång (ca 5 g)

7 dl syltsocker
7 dl socker

Häll bär, vatten, kanel och stjärnanis i en stor kastrull. Dela vaniljstången och skrapa ner fröna i kastrullen. Låt resten av stången följa med. Koka minst en halvtimma. Plocka upp kanel, stjärnanis och vaniljstång. Mosa bären med exempelvis en potatisstöt, eller kör med stavmixer för ett slätare resultat.

Tillsätt sockret, koka upp och låt koka ca 5 minuter. Fyll förvärmda burkar och sätt omedelbart på locken.

Soppa med potatis och svartkål

IMG_2912Inför middagen gick idag gick jag till köksträdgården och hämtade ett knippe svartkålsblad. Det är första året vi odlar svartkål, men definitivt inte den sista. Nästa år är planen att göra en tunnel av armeringsnät över kålodlingen för att lätt kunna täcka med nät/tyg som håller kålfjäril och kålmal borta.

3 portioner

1 klick smör
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
6 medelstora potatisar
Ca 1 liter vatten
1 msk örtsalt
Ett knippe svartkål, ca 150 g
3 dl mjölk
Svartpeppar

Hacka den gula löken och vitlöken grovt och fräs i smöret. Tillsätt den tärnade potatisen, ca 1 liter vatten (så det täcker potatisen) och 1 msk örtsalt. Jag använde hemmagjort örtsalt som gjort på lök, gräslök, dragon, oregano, persilja och salt. Låt koka under lock 5-10 min. Grovhacka svartkålen under tiden, använd hela bladet inklusive mittennerven.  Häll i svartkål och 3 dl mjölk. Koka ca 10 min utan lock. Mixa soppan slät och smaka av med svartpeppar.

Här räckte soppan som enda middagsmat till två vuxna + en matlåda. Det är härligt när nästan alla ingredienser kommer från den egna gården!

IMG_2914