Kategoriarkiv: Skogen

Uppvärmning i skogen

I ett härligt väder har vi under några dagar hjälpt en granne att ta ner lite träd utmed sin infartsväg.

En utmärkt uppvärmning inför arbetet i vår egen skog. Det är en speciell känsla att köra igång motorsågarna när det gått ett tag sen sist och efter all mat och godis under julen skadar det verkligen inte med lite kroppsarbete.

Nu blir det möjligt för grannen att få vägen iordninggjord samtidigt som fiberslangen till hans hus grävs ner.

Skogsexkursion om Lübeckmodellen

Idag har vi varit på utflykt utanför Fjärås för att lära oss mer om Lübeckmodellen. Vår guide i skogen var Mikael Karlsson från Silvaskog. En intressant  dag med många tankar med hem. 

Lübeckmodellen är en variant kontinuitetsskogsbruk, där man plockhugger träd. Utgångspunkten är att man anpassar skogen till ståndorten, och låter det trädslag som har den som naturlig växtplats dominera. Detta ska ge en blandskog med de naturligt bästa förutsättningarna och en ekologisk stabilitet. Skogen blir flerskiktad, det vill säga att skogen har träd av alla åldrar.

Även en skog som brukas enligt trakthyggesbruk, med kalhyggen, har skog i de flesta åldrar, men fördelat i de olika bestånden över en skogsfastighet. Här finns samma virkesförråd, men fördelat jämt över hela fastigheten. Dessutom låter man det fördelas på fler trädslag, som skall vara bättre anpassad till trädgruppens ståndort.

Här förklarar Mikael Karlsson (bilden) mycket snabbt vad Lübeckmodellen innebär.

Bara värdefulla träd hanteras

Ur en ekonomisk synvinkel gör man i princip bara åtgärder  på träd som ger avkastning. Det betyder att man bara hanterar träd som är lite grövre. Större dimensioner ger bättre ekonomi, eftersom fällning och kvistning av ett grovt träd tar ungefär lika lång tid som ett klent, men ger fler antal kubikmeter virke ut från skogen. Träd med liten diameter hanteras inte alls, vilket gör att man inte har några kostnader för röjning och låga kostnader för gallring. Dock ger det dyrare kostnader för avverkning av enstaka träd över större större areal, men den kostnadsökningen skulle kompenseras med att röjning och plantering inte kostar något.

När det gäller plantering låter man skogen självföryngras, med påståendet att det bäst anpassade plantmaterialet är det som själv väljer att växa där. Som sagt var skulle man då också spara in pengar på att slippa köpa plantor och betala för plantering. Skulle det bli problem med självföryngringen kan man gå in och plantera vissa områden, eller hägna in för att slippa betestrycket.

Dominanta träd viktiga

Modellen arbetar aktivt med de dominanta träden. Man ser också till trädgrupper och inte hela bestånd. För varje grupp av träd letar man upp den dominanta och bedömer denna. Är den av bra kvalité? Är den avverkningsmogen, och är de ekonomiska förutsättningarna rätt. Det går bra att vänta några år innan man bestämmer sig  för att avverka tills det är mer ekonomisk fördelaktigt.

Skulle det dominanta trädet vara av dålig kvalité gallrar man ut den för att den näring som det trädet tar skall frigöras och komma de andra träden tillgodo.

Träd som är undertryckta kring ett dominant träd av bra kvalité rör man inte. Ofta är detta små träd, som inte påverkar det dominanta trädets tillväxt och näringsupptag. Detta visas genom att titta på årsringarna på ett undertryckt träd, som är mycket täta, vilket skulle bevisa att näringsupptaget är mycket litet. Hanteringen av dessa små träd är dyrt, då medeldiametern är liten. Trädet är inte till någon belastning för beståndet, och det gör inget om det självdör. Om det inte dör har det istället goda möjligheter att bli ett kvalitetsträd när dominanten väl avverkas genom att det på ett naturligt sätt skapats kvistfritt tätvuxet timmer.

Ett träd som däremot konkurrerar med det dominanta trädet genom att vara nära i storlek kan gallras bort för att gynna dominanten.

Stickvägsnätet är fast

Stickvägarna läggs med fördel ut med 40 meters avstånd. Det kommer vara ett fast vägnät, eftersom skogen mellan vägarna kommer vara fullskiktade. Mellanzonen manuellhuggs, vilket i en fullskiktad skog ofta innebär grova träd som kräver mindre insats per kubikmeter.

Markkompakteringen hålls på de fasta stickvägarna.

Vi började i en referensskog

Det första beståndet vi tittade på var en självföryngrad, fullskiktad blandskog som varit orörd i 100 år. Det var tydligt hur de äldsta träden som haft gott om utrymme vid ung ålder hade fått grova grenar medan många av de yngre träden blivit naturligt raka och kvistfria genom att de vuxit upp i trängre skog. Skulle denna skog varit brukad enligt Lübeckmodellen hade förmodligen de äldsta, krokiga och kvistiga träden var bortgallrade i ett tidigare skede (om de inte sparats som evighetsträd). En vacker skog med mycket blåbärs- och lingonris där kontinuitetsbrukande kändes rätt självklart.

Sen fick vi se ett antal enskiktade, grandominerade bestånd som gallrats en första gång för att ställas om till Lübeckmodellen. Här var det tydligt att bara för att granarna planterats samtidigt så var de inte lika stora. Den stora skillnaden mot traditionella trakthyggesgallringar var att de undertryckta träden fått stå kvar. Vid omställning från trakthyggesbruk görs ingenting i bestånd under 30 år. Det naturliga urvalet styr då vilka träd som blir dominanta och som passar för växtplatsen. Röjning som det pratas så mycket om idag skulle inte behövas, utan bara vara ett sätt att tvinga på ett för växtplatsen onaturligt trädslag. Vill björken komma istället för granen, låt den göra det, vi vet ändå inte vilket trädslag som kommer att betala sig bäst i framtiden. Riskerna sprids genom att ha en blandad skog. Onekligen en intressant tanke då prisbilden på senare tid svängt från bäst betalt för barr till löv.

Passar det oss?

Det återstår att se. Vi skall titta på vår skog och fundera om det är en modell som passar oss. Kanske på valda delar av fastigheten. Det är helt klart intressant att arbeta mer med naturen och det den själv vill göra, och inte föra in allt för exotiska trädslag för att vinna diametertillväxt.

Läs gärna Silvaskogs Lilla skogspraktika för att få deras uppfattning av skogsbruk.

Jag tog och gick en runda i skogen dagen efter vår skogsexkursion och funderade vidare.

Social vår med bredband

Det har varit en oerhört intensiv månad för mig, speciellt på tiden utanför kontorsarbetet i Halmstad. Föreläsningen, seminarium, plantering och fibernätsbygge.

Jag har haft förmånen att få hålla ett par föreläsningar, workshop och leda samtal kring hur digitala verktyg och sociala medier kan användas för att utveckla organisationer i olika sammanhang. Riktigt spännande! Det finns så mycket att göra både för information spridning inom och utom organisationen.

4 000 plantor satta

Hanna planterar granVåren har också inneburet arbete i skogen. För min del har det betytt plantering av granplantor, tillsammans med Hanna, svägerskan med hennes barn. 4 000 plantor satte vi i första omgången. Fler kommer till helgen. Det var tufft, eftersom jag hade en förkylning. Min fysik var inte som den borde vara, och jag blev snabbt helt slut och fick ta många och långa raster. Jag njöt ändå en hel del att få arbeta med Hanna och av att få vara ute i naturen.

Ett forum för medlemmens framtid

Collage från Framtidsforum 2012Första helgen i maj tillbringade jag i Stockholm, där lördagen gick till att arrangera Framtidsforum. Ett sätt från oss i Framtidsgruppen inom IOGT-NTO att sätta medlemsengagemang och relationen till organisationen. Det bjöds på ett mycket intressant panelsamtal och reflektioner.

Framförallt gjorde författaren bakom Gilla-boken Brit Stakston (@britstakston) ett mycket viktigt framträdande. Under  halvtimmen berättade hon om engagemang i en digital samtid. Det föredraget borde alla 800 lokalföreningar inom IOGT-NTO titta på och diskutera utifrån. Elle nej. Alla föreningar borde tittat på den.

Min uppgift i Stockholm var att livesända på nätet, och det har resulterat i en sida med alla filmerna samlade. Där finns ett förslag på 3 träffar för föreningen som kan användas i studiecirkelform för att diskutera frågorna.

Ny bygger vi fibernät

Nu har vi startat arbetet med att bygga ett eget fibernät här i Falkenbergs inland. Det har bildats ett antal ekonomiska föreningar, där vi landsbygdsbor går samman för att solidariskt bygga ett högklassigt fibernätverk. Det kommer ge oss IP-telefoni, IP-tv och riktigt bra bredband. Jag tror det kommer utveckla bygden, med bättre möjligheter för distansarbete från hemmet och bättre möjligheter att bedriva näringsverksamhet på landsbygden.

Det görs ideellt, och visar återigen styrkan på att engagera sig. Formen är den samma som användes en gång i tiden för att landsbygden skulle få elektrisk ström. Folkbildning, föreningsformen och det ideella arbetet är viktig för samhällsutvecklingen. Det är där vår kraft för utveckling ligger.

ByafiberVi har kommit så långt i vårt arbete att vi tillsatt en interimstyrelse där jag ingår. Vi berättar om vårt arbete på föreningens webbsida, www.byafiber.se.

Härlig vårvinter i skogen

Solen gläntar i gallringsskogenUnder februari har både jag och Hanna varit hemma på gården för att arbeta i skogen, och det finns mycket göra. Inte minst efter höstens och vinterns stormar.

Det har verkligen varit full rulle här. Ett område som sålts som rotpost avverkades sent i höstas, men skotningen har de väntat med på grund av det blöta föret. Det tackar vi för. Det är verkligen inte alla som har förmånen att ha entreprenörer som inväntar bättre markförhållande. Nu sammanföll det kalla vädret med vår lediga period. Det har gjort att vi har haft två skotare igång i skogen med att köra ut virke, och timmerbilar i skytteltrafik.

Krokigt träd i skogenInte nog med det, för vi har haft en granne som hjälpt oss med att ta hand om vindfällen efter stormarna, och som har gjort lite gallring. Det betyder att de tre veckor jag har varit hemma har vi stora delar varit 4-5 man som arbetat i skogen, plus timmerbilerna. Fullfart på gården helt enkelt.

Hanna arbetar halvtid och är hemma i perioder, och har just nu en ledig period för att arbeta i skogen. Själv har jag haft en tre veckor lång semester för att få delta i skogsarbetet. Vi är oerhört tacksamma att vi har arbetsgivare som har gått med på det.

Christian apterar massavedArbetet som jag ägnat mig åt i huvudsak är gallring. Jämför det med vad man gör med morötter i grönsakslandet. tar bort mindre, dåliga och för tätt odlade morötter för att ge mer utrymme till de stora att växa till sig för att bli goda och matnyttiga. Samma sak med träden i skogen, fast där är målet att bli fint timmer för sågverken den dag då det skall avverkas. Vi tar bort träd som är krokiga, har skador, fel trädslag och står för tätt. På bilden ser ni ett krokigt träd som inte kommer fungera något vidare som timmer. Det tar vi bort och ger utrymme till de bättre träden runtomkring att växa till sig.Hanna gallrar och har planerat fällning för att få lätt brossling

De mindre träden i gallringen blir massaved, och går till papperbruk för att blir pappersmassa. De sämsta och torra träden, samt lövträden, blir ved som skall värma oss till vintern.

Det som gjort det mer lurigt än att skogen är väldigt olikåldrigt, vilket gör att träden är olika stora. En spännande sak är att det har varit en hel del naturvårdshuggning, där vi prioriterat lövträd, och skapat blandskog. Inte minst i flera fuktigare partier och områden som ligger nära bebyggelse.

För att veta hur mycket man skall ta ner så mäter man höjden på ett antal träd (övrehöjden) med en höjdmätare som Hanna gör på bilden intill. Sedan gör man en relaskopsmätning och får då något som kallas för grundyta. Hanna mäter övrehöjdenHar man det värdet kan man sedan följa tabeller där de rekommenderar hur glest det skall bli efter en gallring för att få så bra tillväxt som möjligt.

Te och kanelbulle i skogenMåste säga att jag njuter ända in i själen av att få gå med motorsågen och arbeta fysiskt. Skönt att få göra det i sin egen skog i lagom takt. Det är ok att dröja lite längre en och annan fikarast och njuta av att vara ute en kall medan varm lapsang souchong och en kanelbulle värmer. Roligt att kunna skicka ut lite twitter-meddelande som blir vårt virtuella fikarum tillsammans andra skogsbönder som är ute och arbetar. Teet har värmt gott för det har varit kallt. En dag stannade vi till och med inne, för vi tyckte att -18°C var lite i minsta laget. Annars har temperaturen inte varit till något större problem. Klädvalet har varit bra, och jag måste säga att de nya huggarbyxorna (sågskyddsbyxor av märket Pfanner modell Gladiator Extreme) har varit mycket bra. Kläderna har fått anpassats från vargavinter till härliga vårdagar nu i slutet på perioden.

ATV i skogenVad som har varit skönt är att vår sexhjuliga ATV har fungerat, vilket den inte har gjort på lång tid. Vad som egentligen var felet vet vi inte (troligen var det ett batteribyte som gjorde susen). Skönt att kunna lassa på sågar, bränsle och annan utrustning för två man till skogen på flaket.

Dessutom har jag haft nöjet att få inviga en Stihl MS201. En liten och smidig motorsåg som lever på sin acceleration snarare än kraft. Jag använder gärna den, då den är mycket lättare än många andra motorsågar, vilket skonar ryggen när man går runt i skogen dagarna i ända. Vi hade en Stihl MS200 sedan tidigare, men den har gjorts om på grund av att avgaskraven ökat. Bra för miljön, och inte arbetsmiljön. Jag tycker sågen har fungerat riktigt, och kommer nog gå ännu bättre nu när den slitits in och kommer justeras av återförsäljaren.

Brosslad hög i skogenRyggen får ändå arbeta när man brosslar. Brossla betyder att man drar ihop och skapar små högar av de träd man fällt. Vi har en bra sax som gör att man inte behöver (knä)böja för varje bit man skall ha tag i. Det gäller att planera det redan när man fäller, så att man för söker få träden åt det håll där man planerar att köra med maskinen senare. Då kan man välja bra vägar och kortare brosslingsavstånd. Dessutom ser man till att riset från kvistningen hamnar på de tänkta vägarna för att minska markslitaget.

Som så ofta skulle man vilja ha mer tid, för det blir aldrig riktigt färdigt i skogen. Det finns alltid mer att göra. Hanna hämtar vindfälle med MalwaJag tar nog några helger i anspråk för att göra klart gallringen i ett bestånd, för jag kan behöva ett par fyspass för kroppen ;). Nu fortsätter Hanna i skogen med att skota ur det som tagits ned. Skota ut betyder att att ta utt det som fällts, och hon gör det med hjälp av vår beståndsgående skotare från Malwa. Vinschning med MalwaDet innebär att den är liten (ca 2 meter bred) så att den kan slingra sig inne i skogsbestånden. Det är klart, terrängen begränsar framkomligheten (klippor, sura partier, branter etc). Det är en anledning varför det är bra att arbeta i skogen när det är kallt ute. Med tjäle i marken orkar den bära maskinen även på mycket blöta områden. En annan fördel är att kylan motverkar rötsvamp som annars kan förstöra träden med rotröta.

På vissa platser är det för trångt, eller för blött och då måste vinschen användas. På Malwan har vi en radiostyrd vinsch som kan skötas med en fjärrkontroll och dra ut virke till maskinen där man kan nå det med kranen.

Intensiv start på året

Det har verkligen varit en rivstart på det nya året, och den senaste veckan har varit riktigt intensiv.

I början av året bytte vi lokaler på arbetet. För ett år sedan blev företaget jag jobbar på helt uppköpta av HMS Industrial Networks, och nu bor vi under samma tak som dem. Helt nya lokaler som känns kreativa, vilket känns spännande. Dessutom förändras arbetsuppgifterna något, eftersom vi kan samordna uppgifter med den övriga organisationen. Känner mig nyfiken inför framtiden där.

Förberedelser inför Sobra tankar TalkshowGalen Talkshow

Jag och Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) drog igång en lite, liten Talkshow i höstas mest för att visa att det går. Johnny ställde några frågor, vilket helt plötsligt resulterat att vi nu sänder direkt från hotellobyn på Scandic Hotel Hallandia i Halmstad. Jösses… Dessutom såg han till att vi fick före detta fotbollsspelaren  Per ‘Texas’ Johansson som gäst under första avsnittet för året. Vi kanske inte är helt mogna uppgiften, men vi gör, har ganska kul och lär oss. Snart kanske det till och med är lite bra. 🙂 Titta själv på avsnittet av Sobra|tankar Talkshow.

Många timmar i nykterhetsrörelsen

Den här veckan har många timmar gått åt i nykterhetsrörelsens tjänst på olika sätt. Måndagen var jag på ett föreningsmöte i lokalföreningen Fast förbundet i Halmstad, för att redovisa vad styrelsen arbetar med inför de andra. Känns bra att få redovisa, eftersom verksamheten i vissa stycken är ifrågasatt. Med rätta.

Det är ovanlig verksamhet i vissa delar, då föreningen bedriver ett arbetsmarknadsprojekt för att hjälpa människor in i arbete igen. Förhoppningsvis ger projektet oss bättre kunskap för att senare ta en större del i ett socialt företagande där vi kan hjälpa de som behöver tillbaka med stöd även utanför själva arbetet.

Sociala medier på folkhögskola

Jag blev inbjuden att tala för konsulenterna i IOGT-NTO som hade en samling på Wnedlesbergs folkhögskola. En spännande uppgift eftersom kunskapsnivån var så skiftande, och jag ville ge en genväg för konsulenterna att komma igång att göra. Inte bara fundera på hur det kan används, utan att försöka använda det som ett verktyg redan dagen efter.

Hur det gick? Tja, du kan själv titta eftersom Johnny spelade in fördraget. Det kändes hyfsat, även om det var ett väldigt mastigt innehåll på de korta två timmarna.

Spännande experiment

Det största experimentet för egen del var att jag använde mig av Keynote, en iPad och AppleTV för att köra presentationen. Jag skapa i princip hela presentation på iPad, förutom några skrämdumpar från datorn och bilder som jag själv ritat i Inkscape tidigare.

Här har jag spelat in en kort förevisning om uppkopplingen jag hade när jag gjorde presentationen.

 Dra åt skogen

Båstad huggarkängorHanna (@HannaDahlqvist) har på börjat sin tjänstledighet, åtta veckor för att arbeta i skogen. Nu har hon avverkat två av veckorna och håller på att gallra i skogen. Vi har sett till att skaffa nya huggarbyxor, och till Hanna ett par huggarkängor. Kläder med sågskydd är viktigt, för vi tänker gärna på säkerhet och arbetsmiljö. Det är inte alltid det enklaste när man är lite mindre i storlekarna. Kängorna går under namnet Båstad kängan här i Sverige, och byxorna kommer från Pfanner, som ger möjligheten att beställa byxorna med kortare (eller extra långa) ben.

Dessutom har hon sett till att ha fått vår gamla ATV i fungerande skick. Jag kommer ha semester i tre veckor nu, och tillsammans kommer vi ta hand om vindfällen och gallra vidare.

Tiden framöver ser spännande ut

När jag tittar i kalendern ser jag många spännande aktivteter som är inplanerade, förutom lite skönt skogsarbete. Det är bland annat knykonferensen Sobra|tankar i Halmstad, knytkonferensen Webcoast i Göteborg och dessutom har jag ett antal förfrågningar om att hålla föreläsningar i vår.

Som det ser ut nu kommer året fortsätta vara intensivt. Känns som vi går mot ljusare tider, och då menar jag inte bara längre dagar. 🙂

Jag vill inte ha röta i skogen

Nu är det varmare ute, vilket medför problem när man arbetar i granskogen. Det finns risk för att en svamp angriper rötterna och förstör skogen.

Nu är det merarbete i skogen, när dygnsmedeltemperaturen är så hög. När man fällt en gran och stubbskäret ligger öppet finns risken att sporer landar där och angriper den med rotröta. Angreppet äter sig ner i rotsystemet, och vi kontakt med andra rötter överföras till andra träd. Det klättrar upp inne i trädet och gör ett hål mitt inne i trädet.  Den mest värdefulla biten av trädet, rotstocken är då förstörd.

För att undvika detta får man efter man fällt trädet spruta på en skyddande medel (en organism) som skyddar stubbskäret. Man blandar ett pulver i vatten, och det är en färskvara som bara håller någon/några dagar. En hel del extraarbete.

En bra gallringsdag i skogen

Jag har turen att ha en arbetsgivare som tillåter att jag kan vara hemma och arbeta en del i skogen, vilket jag har gjort idag. Det blev en riktigt bra dag i gallringsskogen idag.

Måndag och tisdag denna vecka har jag och Hanna (@HannaDahlqvist)(på bilden) arbetat tillsammans i skogen med motorsågar för första gången (vad jag kan komma ihåg). Speciellt idag blev det en mycket bra, där vi i fint väder har gallrat en skogsbestånd. Vad innebär det då?

Ett bestånd, eller avdelning, i skogen är ett område. Ofta är det idag skog som är planterat vid ett tillfälle, och växer på samma marktyp. I detta fallet är beståndet en 30-årig granskog ståndortsindex G32. G32 innebär att träden beräknas vara 32 meter vid 100 år.

Varför gallrar man då? Jo, det är precis som i morotslandet, där man tar bort dåliga och mindre morötter för att ge plats åt andra så att de kan växa till sig och bli stora. Vi tar bort träd som är undertryckta av större, och försker skapa en jämn bra fördelning i beståndet, så att det skall bli många fina, grova och långa granar som blir fint timmer någon gång när det nått en ålder på cirka 80 år.

Tyvärr har vi två olika motorsågar. Den ena, en Stihl MS200, är en underbar såg att ha i gallringsskogen. Vi funderade på att skaffa en till, men de görs inte längre, vilket beror på skärpta avgaskrav.. Den andra är en tyngre, Husqvarna 346XPG, som jag tycker är slitsam att gå med en hel dag i skogen. Får invänta Stihls nya variant av sågen , som klarar kraven.

Idag har det gått bra, och vi har fällt och apterat en hel del. Aptera är när man bestämmer längden biten när man kapar av den. I vårt fall är det massaved som skall bli pappersmassa i Värö. Vi gör alla bitar 3 meter långa.

Nästa steg är att brossla ihop det vi fällt, alltså lägga det i höger. Där efter tar vi skotaren och skotar ut det ur skogen. Skotaren är en specialbyggd traktor för skogsbruk. Den har midjestryning och en stol som kan roteras, så man vet knappt vilket som är framåt och bakåt på maskinen.

Tänkte det kunde vara lite kul att berätta lie mer vad vi gör i skogen. Undrar du något så skriv gärna en kommentar så skall jag svara.

Startar 2011 på första försöket

Det har varit kallt ett bra tag, inte över 0 grader mer än två gånger under december. Dessutom har det kommit mycket snö, men på nyårsdagen så var det dags att starta det skogliga året, och det lyckades på första försöket.

Malwan har stått stilla i två månader och gömts under snön, och jag hade som mål att lägga på slirskydd. Jag fick börja med att skotta fram maskinen under snön. Dörrlåset hade frusit, så det fick tinas. Väl inne i maskinen vred jag om nyckeln, glödde, och maskinen startade på första försöket. Riktigt trevligt!

Jag  fortsatte med att lägga på slirskydden fram, och det gick smidigt.  Slirskydden bak behöver justeras lite till innan jag är nöjd. Skönt med en maskin som tillåter kedjor på boggien bak. 🙂 Det gör att maskinen är vinterförberedd och förhoppningsvis kan fungera när det är dags att börja gallra lite senare i vinter.

För att få fler uppslag på hur man kan sköta skogen beställde jag boken Skogsskötsel, alternativ av Gotthard Sennblad. Skall bli spännande att se vilka alternativ som föreslås.

Är riktigt sugen på att få komma ut och sätta igång med lite gallring. Hoppas bara snön kan ge med sig lite, för det är inte önskvärt att behöva skotta för att komma åt att fälla. Innan det är dags att börja gallra har vi lite ved att arbeta upp. Det har gått åt en del med anledning av den extremt kalla inledningen av vintersäsongen. Vi har lite liggande, bland annat lite  i skogen som bara skall köras hem.

Vedarbete pågår i Sundhult

Lite sent, som vanligt, pågår vedarbete i Sundhult. Har fungerat rätt bra.

Till årets ved säsong har vi ändrat lite på logistiken i vedarbetet. Flyttat runt och skapat bättre utrymme för att få bättre flyt i arbetet. Vår nya skotare, Malwa har varit ett bra tillskott, främst för att vår traktor, Fendt, då kan koncentrera sig på att hantera storsäckar.

Malwa 460
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Tidigare skulle den användas för att skota fram ved också. Det heter skota när man kör ut virke från skogen. Då hängde huggarvagnen hela tiden på traktorn. Kunde hända att man behövde plocka runt lite på bitar som visade sig för stora eller krokiga att hantera i vedmaskinen, Pilkemaster.

Vedarbete i Sundhult
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Nu har jag använt Malwan för att skota fram syrfällda lövträd från en åkerkant. Syrfällt innebär att träden fälls me löven på, och man låter träden ligga medan löven suger ur västkan i veden. När löven vissnar kvistar man och har förhoppningsviss torrare ved. Att ha maskinerna gör att det är lättare att variera arbete, vilket är mer skonsamt för kroppen. Jag kan skota fram ett mindre lass, arbeta upp och köra ut direkt. Perfekt!

Malwan har kommit hem

Ny grind, uppdaterad mjukvara i styrsystemet, krandämpare och en hel del annat smått och gott som förbättrats. Nu är Malwan hemma och redo för arbete.

Jag skall ut och testa lite hur det känns att köra med krandämparen alldeles strax. Det jag konstaterar direkt är att den nya grinden förbättrar sikten avsevärt.

Första arbetet blir att skota bort ris och ved från en åker, där jag huggt i kanterna. Vi testade att ta en större stock av en bok, och det var inga problem.

Man har gjort några förändringar för att förbättra transmission, vilket också skall bli spännande att få se om det är någon skillnad.

Nä, nog skrivet. Dags att stega ut till maskinen! 🙂