Kategoriarkiv: Teknik

Så här bygger vi vårt nätverk hemma

UniFi - grunduppsättningNu är det dags att börja planera för att få in fiber i huset. Då är det dags att skaffa ett bra robust nätverk här hemma. Utrustningen som kommer att användas blir UniFi-serien från Ubiquiti.

Det här är något som jag gått och väntat på länge, att få byta ut den billiga och instabila utrustningen mot riktig utrustning.

Den gamla routern ersätts med tre delar

Det kan se ut som att det blir många prylar, och det beror på att den gamla hemmaroutern kommer ersättas med tre delar, i stället för den allt-i-ett-maskin vi har idag. Det är en brandvägg, en switch och till sist en kontroller som övervakar nätet, vilka ofta sitter ihop i en enhet i billig hemmautrustning.

Det betyder att varje del har en egen processor som styr enheten. I en billigare tre-i-en enhet sköts allt oftast av en processor.

Dessutom kommer jag byta ut Apple Airport Extreme mot accesspunkter från Ubiquiti som bland annat har bättre räckvidd.

UniFi Security Gateway – brandväggen

UnFi Security Gateway - USG

Basen i nätet blir en USG, som är brandväggen.  Den skyddar ditt interna nätverk från intrång genom att undersöka trafiken och se om någon av dina enheter pratar med de som adresseras.

Som du ser har den få portar. En WAN för inkommande nät, en LAN för ditt interna nätverk och en VOIP för telefoni. På nyareversioner står det WAN2/LAN2 på den här porten.  Den porten kan bli en extra WAN och koppla in en extra inkommande nätverksanslutning. Det går då att lastbalansera mellan de två internetanslutningarna, alternativt kan du låta enheter koppla över till den extra anslutningen om den första skulle sluta fungera. Extraanslutningen skulle kunna vara en mobilanslutning.

Det går också att konfigurera om den porten till att vara en extra LAN-port för mer avancerad routing i ditt interna nätverk.

UniFi Switch 8 150W – US8-150W

 

UniFi US8 150 W

Eftersom vi vill ansluta flera olika saker till vårt nätverk räcker det inte med ett uttag. Det löser vi genom att sätta dit en switch som kan fördela datatrafiken vidare.

Den switch som vi kommer ha i Sundhult är en UniFi US8-150W  som stödjer power-over-ethernet, POE, vilket gör att utrustning kan spänningsmatas direkt från switchen.  Alla portar på den här switchen har POE enligt standarden IEEE 802.3af/at PoE/PoE+. Den har också den egna standarden passive 24V från Ubiquiti.

UniFi US8-150W har också två SFP-portar, till vilken det går att ansluta optofiber. Det betyder att om du skaffar en extra switch i framtiden skulle du kunna ansluta de båda switcharna via fiber.

Har du utrustning som kan anslutas via nätverkskabel och är stationär skall du försöka ansluta den direkt till switchen. Det ger bättre prestanda och mer robust drift. Dessutom frigör det utrymme för alla de trådlösa enheter som du kommer köra i ditt nätverk. Det kan vara en stationär dator eller en mediaspelare som Apple TV.

UniFi CloudKey – kontroller/övervakning

UniFi CloudKey

UniFi CloudKey är en liten pryl som du ansluter i nätverket till en nätverksuttag med POE, vilket ser till att enheten får spänningsmatning.  CloudKey fungerar som gränssnitt för inställningar till alla enheter i UniFi-serien. Enheterna har inga egna webbgränssnitt, utan det måste finnas en kontroller på nätverket som du gör inställningarna via.

Istället för att köra den här lilla lådan går det att köra ett program på en dator eller liknande. Fördelen med den här är att den hela tiden är igång, och är med och hanterar ditt nätverk och dina enheter på nätverket.

Har du flera UniFi enheter i ditt nätverk ser programvaran i CloudKey till att enheterna samarbetar och ger bästa prestanda till inkopplade enheter, inte minst när du har flera trådlösa accesspunkter i ditt nät.

En CloudKey gör det också möjligt att komma åt och underhålla ditt nätverk på distans. Det kan vara en bra funktion om du vill ha hjälp av någon annan när ditt nätverk krånglar.

Det går också lätt att säkerhetskopiera alla inställningar till ett SD-kort som medföljer. Det gör det lätt att återställa nätet om något skulle hända.

UniFi AP AC Pro – trådlöst nätverk

 

UniFi AP AC ProFör att få trådlöst nätverk ansluts en accesspunkt till nätverket. Här har vi valt UniFi AP AC Pro som är en högpresterande enhet.

UniFi AP AC Pro portarAccesspunkten ser ut lite som ett tefat och kan monteras i taket. Har du möjlighet kan du dra kabeln ner genom taket till enheten så att den döljs helt. Det går också bra att montera den på en vägg om det skulle passa bättre. Det finns också ett extra uttag där du kan koppla vidare till en nätverksbunden enhet.

En av fördelarna med accesspunkter i UniFi-serien är att de går att spänningsmata via POE. Det betyder att det räcker med att ansluta en nätverkskabel på switchen till accesspunkten. Ingen apparatkabel till något vägguttag behövs. En annan fördel med detta är att du genom att ansluta switchen till en UPS, ett batteri som automatiskt startas vid strömavbrott, får ett nätverk som fortsätter att fungera även om du har strömavbrott.

Om man inte har en POE-switch går det istället att använda en POE-injector som sitter mellan switchen och accesspunkten. Injectorn behöver strömförsörjas via ett vägguttag. En injector följer med i paketet.

Den här modellen har 3×3 MIMO antenner för både 2,4 GHz och 5GHz banden. Räckvidden är 122 meter, under förutsättning att det inte finns hinder (som väggar exempelvis).

Redan idag har vi en UAP AC Pro i vår ekonomibyggnad, som kommer ingå i vårt nät.

Fler accesspunkter om det behövs

Du kan ansluta flera accesspunkter för att skapa bästa möjliga täckning runt om i ditt hus. När du kör gränssnittet i CloudKey kan du få en en bild som visar ungefär hur täckningen är om du lägger in en karta över huset.

Unifi AP AC inWallDet finns andra accesspunkter i UniFi-serien också, bland annat en som monteras i en infälld apparatdosa (Ø 70 mm, den heter UniFi AC AP InWall (se bilden intill) . Det det finns också rena utomhus antenner för dig som vill få bra täckning utomhus. en UAP AC Pro klarar även utomhusmiljö.

Det finns också en som heter UniFi AC AP LR, där LR står för long range, vilket skall ge extra lång räckvidd. Det du kan tänka på är att enheten som accesspunkten skall kommunicera med också behöver vara ”long range”. I många fall är det nog bättre att sätt dit två vanliga accesspunkter i stället.

Bra saker kostar pengar

Att bygga upp ditt nätverk med den här utrustningen från Ubiquiti kostar en slant. Bra saker som är robusta och driftsäkra kostar pengar. Det finns många alternativ som säljs billigare än detta, men vill du ha ett bra nät är det idé att lägga lite pengar i infrastrukturen. Speciellt om du nu går från en dålig kopparledning eller mobil uppkoppling till en fiberanslutning.

Det här är vårt grundpaket

UniFi - grunduppsättning

Inköpslistan för grundpaket ser alltså ut så här:

  • UniFi Security Gateway – USG
  • UniFi Switch 8-150W – US8-150W
  • UniFi CloudKey
  • UniFi  AC AP Pro – UAP AC Pro

Tankar kring alternativ

En mindre switch

För den som vill få det lite billigare och inte ser nyttan med att ha åtta portar med POE på switchen kan alltså välja en UniFi US8-60W, som bara har fyra. En POE-port kommer användas för CloudKey, och en för en UAP AC Pro, så då finns det två över att expandera på.

UniFi har några videokameror i sitt sortiment som också kör passive 24V POE.

Det finns också några andra inställningar som bara den större modellen har, fast för de flesta skall det inte ha någon betydelse.

En mindre accesspunkt

Det finns en billigare accesspunkt som heter UniFi AP AC Lite. Den modell som säljs idag har POE med passive 24V, så då gäller det att ha rätt switch som klarar det om man vill slippa extern strömmatning via POE-injector. Det kan vara idé och räkna på att skaffa US8-60W med en UAP AC Pro jämfört med en US8-150W med UAP AC Lite. Håll  också utkik efter om UAP AC Lite kanske uppdateras med ”riktig” POE.

UAP AC Pro har bättre antenner på 5 Ghz-bandet och högre hastighet än UAP AC Lite. Det är så att accesspunkten kör trådlöst över två band, 2,4 Ghz och 5 Ghz. Den lägre frekvensen går genom väggar bättre, men ger lägre hastighet.

Vad händer med mina solceller när de tjänat ut?

Solceller installeras i SundhultSolceller fortsätter öka explosionsartat i antal installationer. Nu har det blivit så ekonomiskt fördelaktigt att allt fler väljer att sätta upp dem. Från att argumentationen har varit att de är för dyra eller har för dålig verkningsgrad går det nu över till att tala om miljöpåverkan, speciellt efter att de tjänat ut. Vad händer med solcellerna då?

Jag blir nyfiken och vill veta mer om hur en solcells livscykel ser ut och hur det påverkar miljön. Påverkar gör det, för det gör allt vi tillverkar på ett eller annat sätt.

CO2 vid tillverkning av paneler

Som så ofta fokuserar miljödiskussionen först och främst på utsläpp av koldioxid, och där där det intressant att titta på hur tillverkningen  påverkar. Växthusgaser brukar räknas om i CO2 ekvivalenter och ingå som del i den totala C02 belastningen.

En studie på livscykeln

Argonne National Laboratory, USA, som forskar kring energi och miljöfrågor gjorde en studie 2014 och tittade på hur många år en solcell behöver vara igång för att ha tjänat in den energi som gått åt för tillverkningen. Kina är en stor producent av solceller, och där är miljöpåverkan större, beroende på andelen fossilkraft där (runt 80% när rapporten skrevs) jämfört med exempelvis Europa. Det är i och för sig något som förändras snabbt i och med att Kina ställer om snabbt till mer förnybar energi, så panelerna har betalat tillbaka sin ”energiskuld” från tillverkningen. Kanske bygger solcellsfabriken solceller för att driva solcellsfabriken. 🙂

Verkningsgraden har betydelse

För att räkna ut hur mycket energi en panel producerar för att att jämföra med energiåtgången vid tillverkning är verkningsgraden viktig. rapporten publicerades våren 2014, och sedan dess har det gjorts framsteg även på detta område. I och med att solceller blivit kommersiellt gångbara ökar konkurrensen, och där med viljan för tillverkare att göra en så effektiv panel som möjligt. Det är den som säljer.

Det betyder att vi har två faktorer som gör att vi idag i praktiken har bättre resultat än när studien gjordes, energimixen vid tillverkning och verkningsgrad på solcellen.

En sak som gör att resultatet inte går att föra över direkt för oss i Norden är att de utgår från att solcellen sitter i södra Europa, som har fler soltimmar än vi har.Years to “pay back” energy used in making solar panels in Europe vs. China

I diagrammet ovan hämtad från rapporten ser du hur många år som solcellen behöver producera el för att ta igen det den förbrukat vid tillverkning (Energy payback time, EPBT)). CN visar när solpanelen är tillverkad Kina med mycket kolkraft och RER för Europa med bättre energimix. Det finns olika typer av paneler (monokristallin, multi- eller polykristallin och ribbon som är en variant av polykristallin tillverkning).

Du kan se att 2014 räknade de med att den sämsta panelen hämtat hem sin energiskuld på under 2,5 år. Med dagens paneler och tillverkningsprocesser (mycket hur kisel utvinns och appliceras som råmaterial) är den siffran lägre.

Producentansvar i Europa

De solceller vi sätter upp här i Sverige omfattas av producentansvaret som vi har i Europa (WEEE). Här är arbetar medlemsorganisationen PV Cycle för att ta hand om solceller när de tjänat ut. PV Cycle har byggt processer som återvinna mer än 96% av solpanelen.

Det man får ut från återvinningsprocessen är glas, koppar, plaster (från kablar etc), halvledare (kisel) och silver. Förstås tas aluminiumramarna som de flesta paneler byggs med också hand om.

Dröjer innan vi återvinner vår anläggning

Nu lär det dröja innan vi behöver återvinna vår anläggning. Den har en effektgaranti på 85% efter 25 år, och kommer kunna producera el i många år därefter. I det flesta beräkningar som görs är 30 år den kortaste livslängden som de räknar med. Växelriktaren är sannolikt den del som behöver bytas ut först, och är också en del som skall räknas med när vi tittar på den totala miljöpåverkan.

Det känns att vi gjort helt rätt val även ur ett livscykelperspektiv, och den som sätter upp paneler idag gör ett ännu bättre val. Om Swansons lag fortsätter att ge lägre pris och högre verkningsgrad för solceller för varje år som går så blir valet bättre och bättre. Fast, om alla väntar blir det inte bra för någon, så varför inte göra det nu?

Rapport över solelsproduktion juli 2017

När du tänker tillbaka på juli, hur minns du den då? Jag minns den som ganska tråkig. Väldigt få varma och härligt soliga sommardagar. Trots det producerade solcellerna bra i juli, eller kanske just på grund av den uteblivna värmen. Solcellerna är nämligen mer effektiva då de inte är för varma.

I juni låg den verkliga produktionen under beräknad produktion. I juli blev det comeback och det gör att vi på årsbasis håller oss över den beräknande årsproduktionen.

Solceller - Dagsproduktion för juli 2017

Solceller - Produktion juli 2017

Maximal produktion för en dag: 96,49  kWh (5:e juli)
Medelproduktion för dag i juli: 60,55 kWh
Minsta produktion för en dag: 20,47 kWh (29:e juli)

Totalt producerat i juli: 1877,11 kWh (17 kWh mer än beräknat)
Total produktion 2017: 8,24 MWh (4 kWh mer än beräknat)

Är Volvos nya strategi så bra?

Med buller och bång har Volvo gått ut med att de skall sätta en elmotor i alla sina nya modeller från 2019. Det har mottagits med jubel. Själv höjer jag på ögonbrynen och funderar på varför de inte är ännu modigare.

Att stoppa in elmotorer och börja bygga ”milda hybrider” är ett steg i rätt riktning. Speciellt om det hade gjorts för 5-10 år sedan. Nu känns pressmeddelandet mest som en reaktion i stället för aktion (se pressklipp längst ned i inlägget). Hybridbilar har de tillverkat under en längre tid så det är inget nytt, och konkurrenter har gjort det framgångsrikt. Dags att komma i kapp?

Volvo har gjort rena elbilar sedan 2010

Det är inget nytt för Volvo att tillverka 100% elbilar heller. De har funnits en version av C30, som tyvärr inte har satts i massproduktion.

Andra biltillverkare har kommit längre där och har elbilarna ute på marknaden, som BMW, VW, Hyundai, Opel etc.

Varför har Volvo väntat?

Volvos utspel kommer två dagar innan Tesla rullar ut sin första Model 3 ut ur fabriken. Tesla har 400 000 förbeställda bilar att tillverka nu.

Är Volvos utspel en reaktion på det?

Volvo gissade på 5-10% elbilar 2020

Tittar vi på den pressrelease som Volvo släppte 2011 när de gick ut med att de byggde Volvo C30 Electric gissade att elbilsmarknaden 2020 skulle vara 5-10% av fordonsmarknaden i Sverige.  Här är det lite rörigt med begreppen, för till elbil räknas också laddhybrider. Frågan är om det kommer gå fortare att överträffa det?

I Norge utgjorde 42% av bilförsäljningen elbilar (laddhybrider och rena elbilar) under juni 2017. Alltså nästan hälften av alla sålda bilar. Statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har statistiken rusar även i Sverige och försäljningen har dubblerats det senaste året, även om det är blygsamma 4,1% i jämförelse. Med tanke på Tesla kommer börja leverera sin Model 3 kommer vi nog få se att en stor ökning på rena elbilar. Nissan kommer med en ny Leaf den 5:e september.  Det samtidigt som vi vet att Hyundai Ioniq och Opel Ampera-e inte hinner tillverkas i den takt som kunderna önskar.

Varför så stor uppståndelse?

Därför förstår jag inte riktigt all uppståndelse över Volvos beslut.

Det är enda möjligheten för Volvo att överleva. VW och Mitsubishi utklassar andra märken vad det gäller PHEV (laddhybrider) så där ligger Volvo egentligen efter. Det är Toyota som gnetar på med sin Prius som skall ha erkännande för att de tidigt drev tekniken framåt. Volvo framstår som en seg gammal gubbe i keps, som nu vill vara med och bli hipp.

Ni som läst på bloggen här och tittat på Tony Sebas föredrag vet att det är är elbilen som är framtiden. Egentligen borde Volvo hoppa på 100% elbilståget ännu tydligare för att inte räka ut för det som Nokia gjorde  efter att Apple lanserade iPhone.

Kan inte låta bli att tänka på just Nokia och Microsoft och hur de tacklade iPhone när den kom.

Visst är det likheter i  iPhone vs Nokia/Microsoft och Tesla vs Volvo?

För 2,5 år sedan (oktober 2014) sa Håkan Samuelsson till Dagens Nyheter.

– Rena elbilar tror vi inte på, de har för många begränsningar

Jag önskade att Volvo vore modiga och berättade att det är 100% el de skall satsa på.

Ha riktiga visioner, och inte bara haka på.

Frågan är om Volvo blir ett nytt Nokia nu.

Här är Volvos ”Strong Commitment To Electrifition”. Vad känner du när du hör vad Hans har att säga?

Du kommer skaffa elbil och solceller

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.

Rapport över solelsproduktion juni 2017

Den 21:e juni, på årets längsta dag, trillade vi över gränsen för första gången. 100 kWh producerat för ett dygn. Detta är också första månaden som vi kan jämföra en månads produktion i vår anläggning med föregående år.

Solceller - Dagsproduktion för juni 2017

Gör vi jämförelsen mot förra året är årets juniproduktion något sämre än 2016, 1853 mot 1741 kWh. Mot den beräknade produktionen hamnade vi back 116 kWh.

Ser vi till halvårssummeringen har vi producerat mycket nära det beräknade snittet på 6,38 MWh. Det saknas endast 13 kWh.

Solceller - Produktion juni 2017

Maximal produktion för en dag: 100,02  kWh (21:e juni)
Medelproduktion för dag i juni: 57,13 kWh
Minsta produktion för en dag: 11,13 kWh (16:e juni)

Totalt producerat i juni: 1741,03 kWh (-116 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 6,37 MWh (-13 kWh mot beräknad)

Hoppsan! Det går för fort med elbilen

Axel på Hedins Bil lämnar över nycklarna till en Nissan Leaf 30 kWh Tekan till SundhultI dagarna passerade vi 1 500 mil i vår elbil. Det är tidigare än vi räknat med i vårt leasingavtal. Det har helt enkelt fungerat så bra att köra elbil att milen trillat in en efter en. Snabbare än vi trodde. Lite för fort. Nu får vi betala för övermil i några månader.

Vi var väldigt positiva till elbil redan innan vi hämtade ut den, och nu kan vi konstatera att det fungerat bättre än vi hade hoppats. Vår Nissan Leaf är första valet när vi skall åka någonstans. Vår andra bil, Kia Ceed SW, används bara om vi behöver två bilar, eller om vi behöver extra stort bagageutrymme.

Pendlingen till Halmstad har fungerat toppen

Guessometern i Nissan Leaf visar annan räckviddDet som gjorde oss mest osäkra var hur det skulle fungera för Hanna att pendla till Halmstad under kalla vinterdagar. en resa på totalt 14 mil. Det har visat sig fungera bra. En enda riktigt kall dag stödladdade hon lite för att vara på säkra sidan.

Med ett bara lite större batteri så blir det här en ickefråga för de allra, allra flesta. Vi kommer snart se elbilar som minst har räckvidd på 30 mil, vilket gör att elbilarna kan ersätta de flesta fossilbilarna.

Långresorna har fungerat bra

http://blogg.sundhult.com/wp-content/uploads/2017/06/Elbil-Laddar-vår-Nissan-Leaf-vid-BrahehusHemmakära som vi är har det blivit få långresor, och de vi gjort har fungerat bra. Snabbladdstationer poppar upp med ganska raskt takt, och den utvecklingen kommer att fortsätta. Där tar det en knapp halvtimme att få laddning 80+%. I vår bil stannar vi efter cirka två timmar även om vi inte behöver ladda. Det brukar var läge för en kisspaus, bensträckare, fika eller matbit, och då kan vi lika gärna passa på att ladda.

Mesta laddningen sker hemma

Elbi l- Övernattenladdning av vår Nissan LeafSnabbladdarstationerna är inte ett så stort problem som många tror, för du laddar oftast hemma. Varje dag du ger dig iväg har du en fulladdad bil. Och är du på besök hos någon annan så räcker det med ett vanligt 240 Voltsuttag. Effekten du tar ut är inte mer än en vattenkokare eller elelement.

Tänk vad många laddställen det finns! Bara det finns ett eluttag. Nu börjar det också komma allt fler destinationsladdare, alltså speciella elbilsladdare som kan ge mer effekt och snabbare laddning. Inte lika snabb som en snabbladdare, men om du är på ett ställe där du parkera ett par timmar ger det fullt batteri (lite beroende på vad du har för laddare inbyggd i bilen).

Det blir elbil i fortsättningen också

Vi valde att göra en leasing på två år för att kunna utvärdera om det skulle fungera att bo på landet, ha ganska långt pendlingsavstånd och ändå välja elbil framför fossilbil.

Svaret är otvetydigt ‘JA!’, och med de nya modellerna som precis  kommit och kommer under hösten 2017  (Opel Ampera-e, nya Nissan Leaf, Tesla Model 3 mfl) kan de flesta som kör bil välja elbil.

Det blir en spännande tid framöver med tekniken för elbilar som utvecklas och en infrastruktur som byggs upp på ett hållbart sätt. Vi tror det kommer gå ruskigt fort i omställningen till elbilar.

Tolkningen av rapporten om elbilsbatteri är fel

IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en rapport om elbilsbatterier på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket som har tagits upp av bland andra Ny Teknik och Aktuellt. Jag har själv läst rapport, och precis som Chalmersprofessorn i innovation och hållbarhet Björn Sandén, drar jag inte riktigt samma slutsats som journalisterna.

Rapporten är en litteraturstudie, alltså en sammanställning av andra skrifter. Många av de skrifter som analyserats har några år på nacken, vilket har stor betydelse. Den är väldigt tydlig med att det saknas transparens för att kunna validera siffrorna, varför många icke säkra antagande måste göras.

I en av slutsatserna i rapporten står det

In general there is a lack of primary data regarding the production of batteries, something that could be improved upon by partnerships between LCA practitioners and the battery supply chain. More comparisons between different types of vehicles would be interesting.

Så det alltså en rapport som handlar om produktion av elbilsbatterier, som i slutsatsen menar att det finns dålig tillgång på data för att ge ett rätt resultat.

Det kryper lite i mig när en sådan rapport vinklas hårt.

Professor Sandén gör en bredare analys

Björn Sandén som leder arbetet vid avdelningen för Miljöanalys på Chalmers ger ett helt annat budskap än vad som basunerats ut i media. Han menar att ett byte till elbil alltid är motiverat av hänsyn till miljön, så länge den ersätter en fossilbil som används och inte bara står och samlar damm.

Rapporten jämför inte med fossilbilar

Rapporten tittar endast på elbilsbatteriet och gör inga jämförelser med fossilbilar. När en sådan jämförelse görs gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det gör riktigt ont att se de konstiga slutsatser i media som visas med poppig grafik utan källor som försöker visa hur dåliga elbilarna är.

Att en elbil gör mer avtryck vid tillverkning är riktigt. Fast skall en rimlig jämförelse göras måste vi titta på helheten. Elbilen kräver inte alls lika mycket service och underhåll efter tillverkningen. Det är färre rörliga delar som kräver oljor och annan smörjning, samt rörliga delar som kanske måste bytas efter ett visst antal mil.

När media dragit egna slutsatser av rapporten så har de gjort en jämförelse mellan framställning av elbilsbatterierna och bara avgaserna från en fossilbil. De har inte tagit hänsyn till vare sig framställningen av fossilbilen eller dess reservdelar och oljor, och framförallt inte utsläppen kopplade till framställningen av bränslet.

Cirkulärt och förnybart

Ett resonemang som helt saknas är det cirkulära användandet. Diesel till en fossilbil används en gång med ett mycket stort miljöavtryck.

Ett batteri till en elbil kan först användas i en elbil, för att när det tjänat ut där fungera som energilager i en solcellsanläggning, innan det återvinns för att göra ett nytt batteri.

Få siffror kring återvinning

Av givna skäl finns det inte mycket om återvinning med i rapporten. I rapporten säger de att processer för återvinning finns, men att det än så länge saknas ekonomiska incitament för att återvinning skall göras. Å andra sidan är det först nu när elbilarna börjar komma i större skala som det börjar vara lönt att bygga de systemen och skapa effektivare återvinningsprocesser.

De flesta tillverkade elbilsbatterier är dessutom fortfarande i användning, och kommer så vara ett tag till. Det har visat sig att de troligen kommer hålla längre än de beräkningar som gjorts. Lägger vi där till ett cirkulärt användande tar det ännu en stund innan kretsloppet sluts och batterier återvinns.

Det är vi som konsumenter som kan ställa krav genom att välja tillverkare av batterier som tydligt är med och sluter kretsloppet helt.

Dålig energimix i produktionen

I rapporten räknar de med att produktionen körs med 50-70% kolkraft, samtidigt som de poängterar att den siffran förändras snabbt genom att många industrier ställer om till mer förnybar energi.  Ett radikalt exempel ärl Teslas nya batterifabrik som skall drivas av 100% solel.

Eftersom fossilbränslen nu också blivit ekonomiskt sämre än förnybar energi, som sol och vind, ger det en rask omställning, så för varje dag blir det allt bättre med elbilar.

Vilken energimix räknar media gjort i jämförelser med framställning och användning av fossila bränslen?

Tekniken utvecklas snabbt

Rapporten baserar sina antagande en hel del på batteriteknik som har omkring 10 år nacken. Det har betydelse eftersom den ökade efterfrågan som kommer nu ger mer resurser för utveckling av tekniken och processer för framställning. Elbilsindustrin är mycket medvetna om vilka råvarumaterial som de vill ersätta för att batterier skall bli mer hållbara ur miljösynpunkt.

Tekniken har redan gått framåt och material ersätts med bättre alternativ, och nya batterier görs på andra sätt än för 10 år sedan.  Litiumjonbattriets fader, John Goodenough (94 år), arbetar  med ny teknik som han menar kommer lösa många problem som dagens batterier har.

Vad är din slutsats av rapporten?

Min slutsats av rapporten är att det inte går att göra bra beräkningar, eftersom transparenta data saknas. Dessutom sker det snabb utveckling, både vad gäller energiframställningen och själva batterietekniken, som gör att siffrorna skall tas med en stor nypa salt.

Det som är enormt bra med rapporten är att belysa vilken väg vi måste gå mot ett mer cirkulärt tänkande och att välja rätt material som gör batterier mer hållbara ur miljösynpunkt.

Vilken slutsats gör du?

Rapport över solelsproduktion maj 2017

Nu blir det spännande, för nu kan vi göra ett första bokslut över ett år med solelsproduktion i Sundhult. Frågan är om vi nått upp till den beräknande årsproduktionen. 

Svaret är nästan. Den beräknade produktionen för ett år är 12,6 MWh/år, vilket är ett medel sett över flera år. Om vi räknar från 1:a juni 2016 till 31:e maj 2017 har anläggningen producerat 11,8 MWh grön el. Ganska bra tycker jag, för det var en ganska dyster höst.

Hur gick det i maj?

Maj blev en trevlig månad med högre produktion än det beräknade medelvärdet. Lite synd att vi inte fick bryta genom 100 kWh-vallen för en dag. Det var riktigt nära flera gånger. Konstaterar att vi haft en härlig maj även får, även om början var ganska kall så tog det sig i andra hälften. I och för sig är det bra med kyligt väder för solcellernas effektivitet, för när de blir varma producerar de inte riktigt lika mycket. Det märks också på att den högsta produktionen fick vi 1:a maj (97,17 kWh), trots att det varit lika soligt men längre dagar i slutet mot månaden så producerades det inte mer än det. Sol och kallt är bra för att producera gr. Fast vi som går omkring här i Sundhult tar gärna lite värme med solen.

Solceller - Dagsproduktion för maj 2017

Hittills i år har vi en snygg kurva och nu hoppas vi på tre-fyra månader med mycket grön solel. Skall också bli kul att börja jämföra mot tidigare produktion och få se mer hur anläggningen fungerar över tid.

Solceller - Produktion maj 2017

Maximal produktion för en dag: 97,17  kWh (1:e maj)
Medelproduktion för dag i maj: 63,29 kWh
Minsta produktion för en dag: 8,93 kWh (30:e maj)

Totalt producerat i maj: 1961,84 kWh (+92 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 4,65 MWh (+103 kWh mot beräknad)

Rapport över solelsproduktion april 2017

Även april bjöd på överskott i solelsproduktionen i Sundhult, inte mycket men ändå. 

Solcellerna tuffar på. Är det bra lite sol produceras grön el, och gör vi inte av med det själva delar vi med oss av det ut på nätet. Nästa månad har det varit i drift i ett år, och vi har inte gjort något alls. Ett skönt sätt att producera energi på.

Samtidigt vet vi att det görs stora framsteg i energilagring, och det dröjer nog inte länge innan det blir vanligt att lagra elen för att använda när det inte är lika soligt. Titta på diagrammet och tänk dig att et skulle gå smeta ut allt till ett jämt flöde. Vi producerade i medeltal 48,5 kWh/dag under april.

Det ser ut som vi håll kurvan riktigt bra, och totalt för 2017 ligger vi något över den beräknade produktionen. Det är idé att påminna om och om igen att den beräknade produktionen är ett medelvärde över 20 år. Alltså kan det vara lite mer och mindre över tid.

Maximal produktion för en dag: 85,98  kWh (19:e april)
Medelproduktion för dag i april: 48,52 kWh
Minsta produktion för en dag: 12,41 kWh (28:e april)

Totalt producerat i april: 1455,71 kWh (+36 kWh mot beräknad)
Total produktion 2017: 2,69 MWh (+11 kWh mot beräknad)