Kategoriarkiv: Vi på gården

2019 blev ett galet år

Så är det dags att sammanfatta den gångna året i en krönika.

Ett år som på många sätt varit galet och extremt händelserikt. Framförallt utvecklade det sig på ett sätt som absolut inte gick att förutse.

Sundhult från ovan i oktober 2019

Det här blir en lång krönika, för det finns så mycket som hänt och som det känns viktigt att dokumentera i mitt retrospektiv för det gångna året.

En rolig sak är att vi kan bjuda på en hel del video, och vi har en uppsjö av blogginlägg om det som hänt. En del länkar jag till, annat får du själv leta upp på bloggen eller vår YouTube-kanal.

Men jag väljer att börja krönikan redan några dagar innan jul 2018, för då var det ett par saker som hängde med oss in i det nya året.

Elbilen under året var en Nissan Leaf

En sådan sak är att vi hämtade en Nissan Leaf Tekna 40 kWh 2.0 som leasing elbil för att ha under ett år, i väntan på att en lämplig elbil med dragkrok skulle komma ut på marknaden.

Nissan Leaf 40 kWh Tekna

Det ryktades att flera modeller skulle presenteras med dragkrok som tillval under året, men det visade sig inte bli sant.

Vad som hände vi årets slut när leasingen tog slut återkommer jag till i slutet av den här krönikan.

Solskensfarmarna lever sin dröm

Bara tre dagar innan jul öppnades dagens lucka i kalendern som projektet Lev din dröm hade snickrat ihop, och i den luckan fanns företaget som vi grannar äger tillsammans, Solskensfarmarna, med.

Avslutade året med online-kurs

Richard Perkins från Ridgedale Permaculture håller onlinekurs

Den 27:e december hoppade vi på Richard Perkins online-kurs om hur man kan leva av en liten gård genom att använda de regenerativa metoderna. Den här kursen gjorde i ett slag att det kommande året skulle bli allt annat än det vi kunde förutse.

Richard Perkins driver gården Ridgdale farm, i närheten av Sunne i Värmland. En gård på omkring 5 ha där han driver flera olika verksamhetsgrenar, och har fokus på jordhälsa och ekologi för att ge bra avkastning.

Hans sätt att presentera metoderna, och hans sätt att visa att det fungerar tjäna pengar även på småskalig verksamhet är oerhört inspirerande . Så inspirerande att vi satte igång att bygga efter hans principer omedelbart.

Grönsaksodlingen skalas upp

Ett resultat av kursen var att vi blev så inspirerade att vi genast satte igång med att planera vad vi skulle kunna göra i Sundhult.

Vi hade redan under föregående år börjat odla i lite större skala, men nu har vi lärt oss hur grävningsfria standardiserade odlingsbäddar är ett sätt att bli mer effektiv.

Det tillsammans med en genomarbetad odlingsplan finns möjlighet att tjäna pengar även på en småskalig grönsaksproduktion.

Planering av de nya odlingsbäddarna i Sundhult

Vi började att planera för dessa odlingsbäddar och vad vi tänkte odla i dem redan i början av året.

Grönbetesägg ett nytt inslag i Sundhult

För ett antal år sedan berättade vi på bloggen att vi ville ha höns på gården, och började dessutom att bygga en hönsgård för ca 45 höns.

Om du läste inlägget från juli 2014 så kan jag berätta att det blev inte riktigt som det beskrivs där. Vi fick nya tips i online-kursen så istället åkte vi och hämtade en gammal husvagn utanför Åsa i mitten av januari, för att i slutet av månaden beställa 200 höns .

Målet var alltså att bygga om husvagnen till en äggmobil, där hönsen skulle bo och campa på våra marker i Sundhult. På så sätt revitaliseras marken genom hönsens gödsel och hur de sprätter runt på marken, och som bonus får vi riktigt fina ägg som vi kan sälja.

Resultatet blir ett gräs som växer bättre och blir ett bra foder till djuren vi har tillsammans i Solskensfarmarna.

Allt detta har alltså hänt innan årets första månad är till ända. Allt tack vare den inspiration Perkins gav oss i sin online-kurs.

Och de nominerade är….

Under februari börjar vi med att anlägga odlingsbäddar, eftersom det är ganska milt ute. Inte fel att kunna börja förverkliga de visionerna så tidigt på året.

Det stora under den här månaden är kanske att vi får reda på att Solskensfarmarna blivit nominerade till både Årets landsbyggare i Halland och Årets hållbarhets företag i Falkenberg 2018. Inte illa för ett förtag som varit aktivt i 2,5 år.

Tänka sig! Vi fick dela priset som Årets hållbarhetsföretag i Falkenberg 2018 tillsammans med Gastroprenören i Långås, som är en lanthandel som minskar matsvinnet på ett smart sätt.

Så här presenterades vi på det Award Party som Företagarna i Falkenberg arrangerade.

Fiberprojektet har hängt i detta året också

Den som minns årskrönikan från förra året kommer säkert ihåg att det handlade mycket om avslutning av fiberprojektet.

Nu har det inte riktigt blivit så, utan det poppade upp rejält igen under detta år.

På vårkanten kämpade vi med att få igång en samförläggning som blivit mer än ett år föresenat, och skapade problem med projekt avslut mot Länsstyrelsen. Det skapade extremt mycket onödig administration för oss. Som tur är har vi kunnat lösa det gentemot Länsstyrelsen, och till slut blev den sista samförläggningen klar.

Innan det blev färdigt började nästa tunga del som fiberarbetet bjöd på under året. Utsättningar och framförallt avgrävningar.

Byafiber har ansvar för utsättning

Utsättning av fiberkabel med ECO-färg

Byafiber som äger flbernätet har ansvar för att sätta ut var fiberkabeln är nedgrävd i marken. Under detta år har Eon haft fokus på vårt område när det gäller att förlägga markledningar, vilket gjort att jag åt fiberföreningens räkning lagt många timmar på utsättning.

Tyvärr har det inte hjälpt, utan vi har haft flera avgrävningar, där entreprenörer helt enkelt klippt av kabeln med skopa eller plog. PÅ det följer intensivt arbete för mig och Byafiber att få det reparerade så snart som möjligt, så att abonnenterna inte blir drabbade längre än nödvändigt.

Utmärkt fiber som blev avgrävd

Det har varit tufft mental för mig, jag börjar så klart tvivla på att jag inte gjort ett bra arbete med utsättning när det grävs av. Dessutom får man släppa allt annat och försöka få det fixas, och där har vi haft tur att ha Blacklink Networks som samarbetspartner. De har fixat allt riktigt snabbt.

Utsättningarna har inte varit fel, det har jag foto på, men det är ändå jobbigt. Det är inte slut här, utan nu måste vi processa för att få igen de stora kostnader som avgrävningarna dragit med sig för föreningen, och det är inte lite det.

Vi väntar på Länsstyrelsen

Vi väntar också på att projektet skall stängas från Länsstyrelsens sida, och där har vi väntat i tre månader på att de skall börja handlägga ärendet. Det är det som återstår nu så att vi kan stänga byggfasen av projektet.

Hoppas vi får ett snabbt och positivt besked om det.

Resten av våren var det också full fart

I april kommer kalvarna i Solskensfarmarnas besättning, och det upptar en del tid för att märka kalvar etc. Därför bromsades lite av utvecklingen framförallt av våra odlingar under våren, men det visste vi när vi planerade för våren.

Vi skaffade en flishugg i mars för att bland annat göra egen flis till gångarna i odlingarna, så mellan vi pysslade om kalvarna fortsatte vi med att fixa odlingsbäddarna, bland annat med flis till gångarna runt bäddarna.

Till slut blev odlingsbäddarna klara, efter intensivt arbete. Vi var riktigt nöjda med, och vi lärde oss en hel del som vi tar med oss in i det här året.

Dags att använda de nya verktyget för att direktså i bäddarna, och vi gjorde en liten film som berättar hur den fungerar.

En del i hela konceptet är att använda handredskap och lägga lite mer arbetstimmar, men i slutändan ge ett bra ekonomiskt resultat.

Nästa steg blev att bygga äggmobil

När vi kommit fram till maj börjar vi känna att hönsen snart skall anlända till Sundhult, och vi har inte börjat med att riva husvagnen vi skaffat som skulle bli bostad till hönsen.

Härifrån är det stressigt

Det är någonstans här ifrån som vi får ganska stressigt resten av året. Det blir en hel del dealines, till det att saker måste bli färdigt. I ärlighetens namn blev det nog på gränsen av vad vi mäktade med.

Nu när vi är framme vid årets slut så tror vi att vi bockat av de flesta måsten för att det skall fungera här, och vi tror på att nästa år blir annorlunda.

Det flesta måsten var infrastruktur som skulle komma på plats för att vi skulle kunna ha hönsen och leverera grönbetesägg. När den grunden är lagd kan vi utveckla verksamheten i en mer lagom takt.

Att riva en husvagn tar tid

Något vi lärt oss är att det tar massor av tid att riva en Polar-husvagn från 1978. Det blev en hel del rundor till tippen innan vi hade rensat rent chassi så att vi kunde bygga upp äggmobilen på den.

Känns ändå bra att kunna återbruka delar av en gammal husvagn och låta den leva vidare i ny skepnad. Lite av cirkulär ekonomi i det. Att använda en sak flera gånger innan den anses helt förbrukad.

Äggmobil med det lilla extra

Ett problem jag och Hanna har är att vi är ingenjörer och ganska mycket perfektionister, vilket gjorde att bygget av äggmobilen tog mycket mer tid än det skulle behöva.

Många gånger var vi någon med millimetrar när vi kanske inte borde funderat så mycket

Annat som to tid var att vi är noggranna och fundera kring viktbalansering. Dessutom gäller det hela tiden att hålla koll på djurskyddsregler så det kommer hålla måttet. Det gjorde vi med marginal på flera områden, så våra höns har det riktigt bra hos oss.

En av de snyggaste äggmobiler som byggts?

Kanske Sveriges snyggaste äggmobil

Vi ville få till en snygg äggmobil också, eftersom det är ett skyltfönster för det vi gör när den är synlig från vägen. Vi tycker vi lyckats bra, och någon har faktiskt kallat den för Sveriges snyggaste äggmobil.

Rune i Stenstorp, 97 år, hjälper oss att bocka plåt till äggmobilen

När vi skulle handla plåt till den från 97-åriga Rune i Stenstorp så valde vi röd plåt och ett tegelformat plåttak. För att få bra nock- och knutlåtar tog vi hjälp av Rune som specialbockade plåtar till oss tillsammans med Hanna.

Vi slet långt in på nätterna och upp tidigt på morgonen för att den skulle bli klar i tid. Vi jobbade till och med på den på midsommarafton, men den blev klar i tid så att hönsen kunde flytta in.

Det var inte helt lätt att få till alla plåtar, speciellt taket, när man inte är så van att arbeta med plåt.

Höns – En ny bekantskap och nytt att lära

Vi har inte haft höns tidigare, så under sommaren har vi fått lära oss vilka individer höns är och hur vi skall hantera dem för att de skall ha det bra hos oss.

Höns i soluppgång

Något som blivit uppenbart för oss är att reglerna som finns för äggindustrin, även de KRAV-märkta, inte är så kraftfulla som man kunde tro. Därför känns det extra bra att vi tog det här steget och kan erbjuda ägg från höns som har det riktigt bra.

Lagom höskörd

Som vanligt innehåller sommaren en omgång av höskörd, och den gick ganska smidigt i år, vilket var skönt. Med allt annat nytt på gården som den nya stora grönsaksodlingen, höns och all verksamhet kring Viktors affärshus B&B/Solskensfarmarna, så är vi tacksamma att det flöt på utan några problem.

Ännu en lyckad Solskensdagen

I år hade vi placerat Solskensdagen i slutet av juli för att få lite andrum i början av sommaren, vilket som sagt var visade sig vara ett lyckat drag. Annars hade vi nog klappat ihop i början av sommaren.

Något som var roligt var att Hallands Nyheter uppmärksammade oss, och skrev en artikel i Hallands affärer om vårt gemensamägda företag Solskensfarmarna inför Solskensdagen.

Versionen på webben innehöll många bra bilder från Kärnebygd och Sundhult som inte fanns med i papperstidningen.

Många var de som kom och besökte oss för att få veta mer om hållbarhet som var vårt tema för Solskensdagen.

Själv höll jag föredrag om elbil och dubbla föredrag om solceller som var välbesökta. Till det hade vi visningar av grönsaksodlingarna och i Kärnebygd visade vi upp regenerativt lantbruk.

Dessutom langade vi ut ett stort antal av våra goda Solskensburgare.

Hållbarhet har blivit vår profil

När jag sa upp mig 2014 var ett av målen att kunna arbeta mer med gården och att vi skulle kunna leva mer hållbart, och vi har tagit små steg mot det varje år.

Nu är vi beredda att säga att vi är hållbarhetsentreprenörer i Sundhult. Vi har startat flera verksamheter och sprider kunskaper och visar på hur varje person kan göra lite för att leva mer hållbart.

Jag fått åka ut och berätta om solceller, hållit föreläsningar om elbilar, bloggat och spridit kunskap via Facebook.

Vi har också haft flera studiebesök i Kärnebygd/Sundhult och fått berätta om hur vi arbetar för att binda kol i markerna, skapa bättre mat och visa att elbilen faktiskt är smart mer än för miljön.

När vi gick mot slutet av 2018 och fiberarbetet lugnade ner sig började jag titta lite mer på det här med hållbart lantbruk. Jag har tidigare menat att jag inte kan något om lantbruk, men under det här året har jag lagt mycket tid att lyssna på föreläsningar och läst olika rapporter för att lära mig. Det öppna internet vi har är fantastiskt, och för den som tar sig tid finns det massor att läsa.

Idag kan jag en hel del, men förstår också hur mycket mer jag har att lära. Något jag är sugen på och kommer fortsätta att göra.

Lite har jag hunnit sätta mig in djupare i som hur metangas för nötkreatur verkligen påverkar klimatet till metoder för att binda kol i marken.

Näringslivet på landsbygden är viktig

Jag sitter i styrelsen i Näringslivet Falkenberg, vilket är en ideell förening som arbetar för företagarna i Falkenbergs kommun.

För att få en livskraftig landsbygd är företagandet viktigt tror jag, I Näringslivet Falkenberg lyfter jag de frågor vi som driver näringar på landsbygden har, breddar bilden och kunskapen om vår verklighet.

Det är också viktigt att samverka mellan företag och mellan företag som finns på landsbygden och i stan.

Näringslivet Falkenberg är ett fantastiskt forum att få vara med i och arbeta med de här frågorna.

Digitalsamtalat om företagande på landsbygden

Jag hade förmånen att få vara med i podcasten Digitalsamtal i höstas, och ge en bild av vad digitalisering är för företagare på landsbygden.

Lyssna gärna på intervjun.

Digitalisering är så mycket, och jag kan verkligen rekommendera dig att börja prenumerera på Digitalsamtal för att få en bättre bild av vad det kan innebära.

Äggpackeriet tog tid att få klart

Så snart hönsen kom till Sundhult i slutet på juni började arbetet med att få till ett godkänt äggpackeri. Något som behövs för att kunna sälja ägg till affärer, restauranger ,bagerier och andra som säljer ägg vidare eller serverar det i en egen produkt.

Det skulle visa sig bli en resa att få ett äggpackeri godkänt.

Det beror på att Livsmedelsverket omorganiserat sig, och under sommaren inte hade någon, inte en enda, som arbetade med att kunna svara på frågor kring det här.

Utrustning i äggpackeriet

Hanna hittade till slut någon som kunde ge lite svar, så att vi fick en bild på hur regler skall tolkas för vår del. Inte helt lätt då regelverken är skrivna för att passa antingen en liten hobbybesättning av höns eller storskalig industriproduktion av ägg. Vi hamnade där mitt emellan.

I början av september fanns det en person tillsatt på en tjänst så att vi kunde gå vidare i ett mer skarpt läge med att få färdigt äggpackeriet.

Under hösten pågår arbetet och när vi till slut installerade UV-filter så att vattnet skall bli godkänt kallar vi hit en livsmedelsinspektör för att godkänna äggpackeriet.

Det var skönt när vi fick allt godkänt direkt.

REKO-ringar en viktig försäljningskanal

En av våra viktigaste och roligaste försäljningskanaler är REKO-ring. Viktig för att det marknadsför lokal mat och rolig för att de når medvetna konsumenter. Självklart är det bra för oss att ha ett smidigt sätt att nå konsumenter på under koncentrerad tidsåtgång.

Vi har samarbetat mellan Solskensfarmarna och Sundhult med att sälja på REKO-ringarna, där våra utbud kompletterar varandra. Det är inte jättestora volymer vi sålt där ännu, men just samarbetet gör att vi kan åka från skogen till städerna och erbjuda bra mat och kunna berätta mer om hur mat kan göras hållbart.

I år har vi varit i Falkenberg, Varberg, Ullared och också börjat åka till Kungsbacka för att leverera grönbetesägg.

Hösten gav tunnelseende

När vi kom in mot höstkanten drog nästa projekt igång, vinterbostad för hönsen/växthus för odlingssäsongen.

Där har hela tiden planen varit att bygga en växthustunnel som hönsen kan bo i på vintern, och som vi kan odla i på sommaren.

Vi letade tunnel en tid, och tillslut konstaterade vi att det bästa alternativet var att importera ett från Storbritanien.

När paketet anlände trodde vi först att något blivit fel, för det var så kompakt och litet. Allt var i sin ordning, och de hade verkligen lyckats packa alla ingående detaljer väl.

Röjningsarbete innan grävmaskinerna kunde börja

Innan grävmaskinerna kunde påbörja sitt arbete att plana till ytan där vi tänkte ha polytunneln fick vi röja undan träd och plocka ner de gamla tunnlarna av armeringsnät. Det gav ett antal dagar med intensivt motorsågande och annan förberedelse med att ta ta ner stängsel och liknande.

När vi ändå hade en stor grävmaskin på plats ville vi passa på att ordna till vid Broaker där en stor jordhög blivit liggande i 30 år. Där behövdes det också röjas undan träd.

En sak som vi tycker var trevligt är att den 25 hon tunga grävmaskinen som arbetade hos oss kördes på HVO, alltså fossilfritt bränsle.

Sedan hade grävmaskinen mycket att göra hos oss ett bra tag med att slita upp stenar, fler riktigt stora i kubikmeterklassen. Vi är glada att vi fick hit en så stor grävmaskin som kunde hantera dessa bumblingar och få bort dem.

Vid Broaker har vi nu fått en stor yta som vi kan börja odla på (till höger i bilden), och där polytunneln skall vara gick det bättre än väntat att placera tunneln så som vi ville (nere i mitten av bilden). Vi var rädda att klippan skulle gå i dager och hindra oss för att få det som vi ville ha det.

Översikt av polytunneln och nya delarna av Boaker
created by dji camera

Ett himla skruvande och spikande

När grävmaskinen lämnat var det så dags att montera hela växthustunneln. Det blev ett skruvande och spikande under långa dagar och ett par veckors tid. Många gånger under kyliga och fuktiga förhållande vilket inte gjorde det lättare. Det kändes som det aldrig skulle bli färdigt, samtidigt som det var en kamp med tiden för att få in hönsen i tid.

I början av november blev tunneln faktisk klar och hönsen kunde få flytta in. En lättnad att vi hann innan vintern anlände till gården. Nu blev det inte mycket till vintern innan årskiftet, men lite kyla och lite snö har det ändå varit några få dagar.

Polytunneln en vinterdag

Tunneln i sig känns riktigt bra, och vi är nöjda att vi valde att importera den. Hittills har det också fungerat mycket bra att ha hönsen där, återstår om det kommer fungera bra att odla där också.

Mycket vatten den här hösten

Den här hösten har varit extremt grå och blöt. I december har det kommit många gånger mer millimeter regn än normalt, och det har varit milt.

Det där grå vädret tär en del på sinnesstämningen tycker jag, och tillsammans med pressen som varit under hösten så det varit en jobbig tid.

Det där med mycket vatten har också ställt till det kring tunneln, vilket gjort att vi fått fixa för att avleda vattnet. Inte helt bra att ha nygrävd mark som inte satt sig än noch rikliga mängder vatten där till.

Vår Leaf har lämnat oss

På årets sista vardag lämnade vi in leasingbil som jag berättade om i början av krönikan, vilket betyder att vi bara har en bil på gården just nu. En som dessutom drivs på dinosauriejuice.

I slutet av året så resonerade vi massor om vad vi har för krav på en bil och tittade sedan på vilka elbilar som kunde matcha våra behov.

Det slutade med att vi beställde en Tesla Model 3 LR AWD. En bil som har dragkrok och en ordentlig räckvidd, 56 mil enligt WLTP.

Den har också ett ganska ordentligt bagage, men en ganska liten lucka. Vi fick möjlighet att prova så att det ska gå att packa våra äggbackar på ett smidigt sätt.

Martin låter oss prova att lasta äggbackar i hans Tesla Model 3

Dock kan vi behöva släp om vi skall kunna leverera massor av grönsakskassar till REKO-ringarna. Det var trångt i bilen redan förra året, och efterfrågan bara ökade. I år känner fler till att vi säljer grönsaker, så vi förbereder oss på en större volym.

Tyvärr dröjer det 2-3 månader innan vi får bilen, och tills dess får vi se till att få ihop det med en bil här. Lite av en utmaning när vi har 11 km till närmsta ort, 7 km till närmsta busshållplats och många aktiviteter i verksamheter som kräver att vi kan flytta på varor. Men det löser vi. Det gjorde vi under november 2015 till oktober 2016.

Det trevliga är att vi sedan kommer ha vår första elbil som vi äger och inte leasar. En bil som vi tänker oss ha ett bra tag framöver.

Vi har gjort många val i år

Vi har gjort massor av val i år. Många som har inneburit stora investeringar. För att komma rätt i besluten harverktyget Holstic Mangement varit till hjälp.

Ett verktyg där man enligt några metoder definierar sina må och visioner i ett ganska brett spektra, inte bara ekonomiska och mer i livet som sådant.

Vi har försökt definiera mål vi har på olika plan, som vi hela tiden kan falla tillbaka på när val skall göras. Vi har kunnat våga att välja att investera i saker och välja bort annat. Det viktiga är att vi ser att vi har en rörelse framåt som leder till det liv vi vill leva.

Inte alltid enkla beslut, men modellen har hjälpt oss, inte minst när vi tänkt kring hur gården skall brukas. Det har hjälpt oss göra de där extra investeringarna vi annars inte vågat göra.

Hur sammanfattas året då?

Det har varit ett extremt slitsamt år, i en lång och intensiv period. 

Allt från online-kursen vid årets börja till att börja med att få till grunderna i de verksamheterna vi vill arbeta med. Det har varit näst intill övermäktigt vissa tider, men det har nog varit tvunget för att se till att vi får en inkomstström att kunna bygga vidare med.

Nu när vi ser att det fungerat kan vi bygga i lugnare takt, och hitta rutiner och hitta en arbetsbelastning som känns bra.

Det är skönt med en sådan här återblick och inse hur fantastiskt mycket vi hunnit med och hur väl det går i linje med våra mål att leva våra liv.  Vi känner oss riktigt stolta över det vi uppnått.

Vi vet att det kommer bli intensivt nästa r också, men förhoppningsvis inte alls på samma vis.

Men vi har det där kylrummet vi köpte i höstas som vi vill bygga upp i det gamla suggstallet för att hantera grönsakerna ännu bättre. Och det där rummet för att rengöra och packa grönsakerna. Den nya ytan för odlingsbäddar borde vi också borde fixa så att vi kan erbjuda fler våra fantastiska grönsaker.

Vi har en hel del med marker och stängsel vi skall se till är i inordning. Veden som göras i tid så vi slipper pressen på det sätt det var i år.

Och i boningshuset har vi något rum som vi började renovera för ett par år sedan som vi kanske borde se till att få färdigt.

Sedan har vi alla det roliga vi gör med Solskensfarmarna och djuren där. Den verksamheten växer också med fler djur och större utbud.

Under året hoppas vi också se när Solbacken, Ingrids nya avstyckade tomt från Sundhult, kommer börja få ett nytt hus uppfört. 

Men det löser vi. Vi andas lite och tar hjälp av Holistic Management för att ta rätt beslut.

Oavsett så kommer det bli häftigt att fortsätta den här resan som vi kring Kärnebygd startade för ungefär fem år sedan. Vi är en bygd som sprudlar av livskraft och som visar att det finns går att leva ett liv som entreprenör med startups och i framkant även i Falkenbergs inland.

Christian intervjuas i Digitalsamtal

I avsnitt 201 av podcasten Digitalsamtal intervjuar frilansjournalisten Anders Thoresson Christian för att få reda på hur digitala verktyg gör det enklare att driva ett litet företag på landsbygden.

Digitalsamtal 201 - Lära odla sälja – om digitalisering av det småskaliga lantbruket

Lyssna på samtalet mellan Anders och Christian genom att trycka play-knappen eller leta upp Digitalsamtal där du brukar lyssna på podcasts.

Anders är frilansjournalist, poddare, föreläsare, moderator och författare. Jag har själv hört honom tala om digitalisering, effektivitet & säkerhet.

Här kan du höra hans föredrag från biblioteket i Hylte, när han var där och pratade digitalisering.

Missa inte de 200 hundra andra avsnitten av podcasten som tar upp teknik ur ett samhällsperspektiv.

Ut med det gamla, in med det nya

Det är en bra sammanfattning av mitt (Christians) 2019. Några projekt har avslutats och det är dags på allvar att tag i några nya. Extra skönt är det med ett speciellt avslut, fibernätet i bygden.

Vårt fibernät började att byggas hösten, och våren 2018 blev det extra intensivt. Fram tills dess var det gräventreprenörerna som arbetat i projektet. I början av året kom även fiberteknikerna igång och då blev det extra intensivt. Samtidigt var det bygglov, tillstånd från Trafikverket och mycket, mycket annat som skulle hanteras. Det där har pågått intensivt ända fram till oktober. Projektet är inte slut än, men det mesta i byggfasen är avslutat.

Känner mig stolt över vad vi åstadkommit

Fiberprojektet har upptagit mycket tankeverksamhet sedan 2012 då vi startade fiberföreningen, och jag har tagit på mig en drivande roll eftersom jag anser att det är en så otroligt viktig infrastruktur för oss på landsbygden. När jag nu ser vad vi gjort, hur det genomförts och ser slutet på byggfasen känner jag mig stolt över vad vi lyckats göra.

Fibernätet åt Byafiber byggs i bygden

Vi har verkligen lagt ner tid för att bygga ett robust fibernät och lyckats hålla tidsplanen och ser ut att klara budgeten också. Det känns fantastiskt bra.

Jag har dokumenterat mycket

Ett mål jag tidigt hade i projektet var att försöka vara väldigt transparent i vårt arbete för alla som är intresserade, även de som inte är med i vårt nät.

Det har resulterat i en hel del texter på föreningens webbsida, där jag tagit reda på och delat fiberkunskap och löpande berättat om framstegen i projektet. Det i sig har tagit en hel del tid, men har känts viktigt för mig.

Elbil är ett avslutat kapitel, två gånger om

Certifikat elbilskurs

2018 innebar också två avslut när det gäller elbil. Det första avslutet var att jag slutförde en distanskurs på Technology University of Delft. Kursen hade ett tidspann på 24 veckor och krävde en hel del arbete. Känner mig stolt att jag tog mig igenom kursen samtidigt som det var mycket annat som också skulle göras.

Christian föreläser om elbilen

Jag har verkligen fått använda mina kunskaper på olika sätt. Jag föreläst om elbilar, skrivit en text om miljöaspekter kring elbilen som blivit uppmärksammad och många är det som hört av sig på olika sätt för att diskutera elbil och få råd när de bestämt sig för att skaffa en.

Andra avslutet var när vi leasingen på elbilen gick ut och vi fick lämna tilbaka vår Nissan Leaf 30 kWh. Som tur är lyckades jag se en blänkare på Facebook om en ettårsleasing på elbil som skulle passa oss. Det ger elbilstillverkarna ännu ett år att få fram ”vår” elbil. Under 1½ månad var vi utan elbil. Det var en jobbig tid… 🙂

Solen lyste på Solskensfarmarna

En hel del tid blev avsatt för att arbeta med Solskensfarmarna också. Det blev en hel del måsten i och med den extremt varma och torra sommaren. Vi blev tvungna att stängsla nya bitar för att få bete till djuren, och det var en stort arbete att samla vinterfoder till djuren.

Solskensfarmarnas djur på nytt strandbete
Nytt strandbete vid Kalvsjön, Kärnebygd

Det blir inte alltid som planerat, men som Joar brukar säga till mig:

Du kanske inte gjort det du tänkte göra, men du har gjort det du skulle!

Som tur är har vi haft riktigt god hjälp av många bygden som har stöttat oss i sommar på olika sätt. Många har erbjudit oss att få ta foder på deras bitar. Det är så härligt när vi hjälps åt att lyckas, och ärligt talat är det den andan vi känner kring Kärnebygd just nu.

Fantastisk Solskensdag

Gunnar Rundgren talar på Solskensdagen 2018

Vi genomförde en Solskensdag som jag tyckte blev riktigt bra. Vi hade debattören och författaren Gunnar Rundgren på plats som lärde oss mer om mat. Det var väldigt skönt att få höra någon som verkligen grottat ner sig i ämnet ge oss fakta svart på vitt att det vi gör med Solskensfarmarna är på rätt väg.

Förutom det så var det många som var intresserade av solceller och elbilar också. En riktigt lyckad dag helt enkelt.

Mer bondekunskap

Jag har hela tiden sagt att jag inte är bonde, men nu är det dags att erkänna att jag blivit det. En anledning till att jag haft svårt att säga bonde om mig själv är att jag känner att jag har dåliga kunskaper på området.

Som tur är går det att råda bot på för en nyfiken själ som mig. När fiberprojektet lugnat ner sig tog jag mig genast tid att börja försöka lära mig mer vad vi kan göra för miljön här. Det gjorde också att jag och Hanna hoppade på en onlinekurs som heter Farm Scale Permaculture and Regenerative Agriculture Design som avslutning av året. Hittills har den varit väldigt inspirerade ur många perspektiv, och vi slås över vad många saker vi gjort rätt i uppstarten av Solskensfarmarna om vi jämför med utbildarens tankar.

Det är en kurs av en engelsman, på engelska, men det som är spännande är att han skaffat en gård i Värmland för att visa att hans metoder kring regenerativt lantbruk fungerar i praktiken.

Det kommer att ta ett tag till innan vi är klara med den kursen. Bara videomaterialet är ca 80 timmar, förutom texter och uppgifter som skall göras under tiden. Men fortsätter det vara lika inspirerande blir det enkelt att lägga tid på det.

Nya tag inför nytt år

I år känns det verkligen som att 2019 blir ett år av nystart. Låta hjärnan få fokusera på gården Sundhult igen, och ta några steg till i det som påbörjades 2014 när jag sa upp mig från min fasta anställning. Vi visade med fiberprojektet att det går att göra bra saker här, och med Solskensfarmarna kommer vi visa det ännu mer.

Solskensfarmarna är ett speciellt projekt. Vi kommer visa i praktiken att det går att driva företag på landsbygden. Det går att göra det i annorlunda former där ekologi, ekonomi och lokalsamhället är viktiga beståndsdelar.

Jag hoppas att jag får många möjligheter att få berätta om det under året. Redan året som gått har jag flera gånger fått berätta om vad vi gör, och jag känner redan att jag har mer att berätta nu. Mitt mål är att berätta mycket mer om det på bloggen, så att de som vill kan följa med i vad som händer.

Ja, 2019 ser ljus ut, speciellt för en solskensfarmare.

Min elbilskunskap är dokumenterad

Jag (Christian) kände att jag ville dokumentera mina kunskaper om elbilar på något sätt. Därför letade jag upp en Massive Open Online Course, MOOC, på Edx.org om elbilar. Det visade sig inte bli en kurs utan fyra stycken, som resulterade i ett ”professional certificate”.

När jag dykt ner mer och mer i elbilar och insett att det är framtiden ur flera olika perspektiv ville jag ha en bas att stå på för att kunna prata mer om ämnet. Jag är en person som verkligen gillar att grotta ner mig och läsa om saker i ren nyfikenhet, och skaffa mig nya kunskaper. Även sånt som inte alltid ligger inom det område där jag har min utbildning.

Nu har jag kandidatexamen som elektroingenjör och en magisterexamen i datorsystemteknik, så elbilar ligger i mitt område, men jag kände ändå att jag ville komplettera och få något slags bevis på inhämtad kunskap.

Tekniska universitetet i Delft, Holland, hjälpte mig

Technology University of Delft har en hel del kurser online inom just förnybar omställning när det gäller fordon och energi och startade precis ett paket med fyra olika kurser där certifikaten från alla delkurser gjort att jag kunnat ta ut ett professionellt certifikat.

Certifikat elbilskurs

Delkurser som hölls var:

Varje kurs löper över sex veckor, alltså totalt 24 veckor. Fyra av veckorna har 5-7 delmoment med videoföredrag som följs av små prov och gruppdiskussion via forum, och ett slutprov för varje vecka. Sista veckan lämnas en skriftlig uppgift in, som sedan betygsätts av minst tre andra kurskamrater, med återkoppling. Du skall själv läsa tre av de andras uppgifter, betygsätta enligt ett dokument och ge skriftlig återkoppling.

Det ligger alltså en del arbete och tid bakom för att genomföra kursen, och det har varit lärorikt med nya perspektiv från teknik, affärsmodeller och politik. Speciellt intressant att ta del av hur elbilen hanteras i andra länder, eftersom kursdeltagarna kommer från hela världen.

Nu vill jag dela med mig av kunskaperna

Som nästa steg vill jag dela med mig av de kunskaper jag tillskansat mig, både via dessa kurser och det kontinuerliga inhämtandet av nyheter på området. Det finns många som inte har tid eller lust att sätta sig in i det och inte orkar läsa, och för dem har jag ett föredrag som ger dem det de behöver för att själv kunna avgöra om en elbil är intressant för dem eller inte.

Nu gäller det för mig att hitta forum som kan ta emot mig och hjälpa mig att dela mina kunskaper.

Tipsa gärna bygdegårdsföreningen, föreläsarföreningen,  energirådgivaren i kommunen eller någon annan om att jag finns och kan hålla ett intressant föredrag om elbilen som ger svar på de flesta frågor som du kan ha.

Vårtalet i Gällared 2018

Visst känner vi att våren är här! Dofterna! Färgerna! Värmen!

Det har varit mörkt, dystert och grått en längre tid. Nu vänder det.

Våren omvandlar naturen till något livskraftigt, och jag känner samma sak om vår bygd.

Många har känt det som att det varit en lång, kall och dyster vinter, men med våren vänder det. Både för naturen och för vår bygd.

Det är allt som samverkar som gör våren så speciell. Solen lyser upp och värmer. Vattnet är blåare och gräset grönare. De små vitsipporna syns bra i gräset.  Tussilagon står som små solar här och där. Skillornas blå nyans intill påskliljorna får oss att tänka på sommarsverige. 

Det är samverkan mellan alla dessa små, små växter som ger oss en känsla av vår.
Det är samverkan av alla färger som ger en komplett vår.
Det är samverkan som ger oss energi.

På samma sätt kan du och jag samverka för en livskraftig bygd. Var och en, hur lite du än gör, bidrar du till att sätta färg på bygden. Du kan vara den lilla vitsippan, skillan eller tussilagon.

När vi kan se vårgrönskan vi skapar tillsammans ger det oss energi.

Många gånger tänker jag på hur världen skulle sett ut utan alla dessa kluriga bönder som funnits i bygden. För skall vi vara ärliga så är det landsbygdsentreprenörerna som gjort att vi har det så bra idag.

Det var bönderna som var med och mekaniserade lantbruket med sinnrika maskiner som var de första entreprenörerna. De bytte sedan banor och startade mekaniska verkstäder, uppfann maskiner för transporter & arbete och planerade logistik för att transportera den mat som de producerade.

Överallt i bygden fanns det de som snickrade lådor, reparerade traktorer eller legotillverkade delar till maskiner. Men plötsligt kom en tid då många flyttade från bygden.

Det blev lite mörkare när färre lampor lyste fönstren i husen.
Det blev lite kallare med färre varma hjärtan i stugorna.
Det blev inte som det var förr.

Vi kan ha en lika livskraftig bygd som många upplevde att vi hade förr.
Skillnaden är att det inte är som förr, utan vi gör det annorlunda idag.

Apropå förr.
Har ni sett de där husen som stått tomma och vissnat och gulnat i fler årtionden?
Har ni sett hur gavlarna rätar på sig?
Har ni sett hur fasaderna skiftar från den urblekta färgen till starka livsbejakande färger?

Det är som att bygden har varit en vintervilande myrstack, och plötsligt börjar det myllra av liv både här och där. 

Inte nog med att de gamla vissna husen börjar myllra av liv. Det växer upp helt nya hus på helt nya platser som ger helt nytt liv i bygden, där fler drar sitt strå till stacken.

Det är inte bara solen som lyser upp för att ge energi här. Det är fiber.
Det ör en av flera saker som gör att bygdens nya myllrande liv är annorlunda idag.
Det finns möjlighet för var och en av oss att välja att bli en färgglad liten blomma.

För varje person som väljer att vara en liten blomma runt om i bygden kompletterar vi varandra och skapar en ny helhet.

Så när vi står här idag är det inte bara doften, färgerna och värmen från naturen jag känner.

Nej, det är inte bara naturen som våras i år. Jag ser framför mig hur bygden blir en färgrik, blommande sommaräng där vi ligger tillsammans på rygg, njuter av livet och tittar upp på en blå himmel med en sol som värmer vår hud.

Jag lovar, det gör inte ont när knoppar brister.
De är inget skäl att tveka.
Allt är som det precis som det ska.

Några vill att saker skall ske.
Några önskar att saker skall ske.
Några ser till att saker sker.

Nu frågar jag dig:
Vilken blomma på sommarängen är du?

 

Ett år blir aldrig som du tänkt dig

Så är vi då vid den dagen där jag kan göra en återblick över det senaste året. Precis som de flesta åren blev 2017 inte alls vad jag tänkte mig.  Kanske är det därför som det är svårt att sätta upp storslagna planer för ett kommande år. Frågan är hur du istället kan göra.

Det känns rätt att blicka bakåt i ett retrospektiv för att se vad som faktiskt hände, och hur olika saker lett till andra.

Åtta dagar in på nya året ändrades hela året

För 2017 förändrades allt redan åtta dagar in på det nya året när vi hade styrelsemöte med Solskensfarmarna. När jag som ordförande avslutat mötet berättade Jerry att han fått reda på att det gamla affärshuset i Kärnebygd skulle säljas, och att han hade fått frågan om han kände till några intresserade köpare. Där och då började vi fundera på om vi i den ekonomiska föreningen kunde äga det och hjälpa oss att utveckla bygden.

En månads intensivt räknande

Under någon månads tid pågick ett intensivt arbete med kalkyler, finansieringsplaner, marknadsundersökningar för att driva bed & breakfast och undersökningar av renoveringsbehov. Allt mynnade ut i en affärsplan som vi presenterade för banken för att få hjälp med finansieringen.

Den 15:e februari stod Solskensfarmarna som ägare till det gamla affärshuset.

Självklart höll inte planen

Planen med huset vara att göra en snabb uppfräschning för att sätta igång att hyra ut rum omedelbart. Som sagts tidigare är det svårt med längre planer, och arbetet förändrades raskt till att renovera huset mer ordentligt. Det där som vi hade tänkt skulle pågå under flera år framöver.

Viktors affärshus- Solskensdagen 2017 med invigning av Viktors affärshus

Tack vare ett intensivt renoveringsarbete av framförallt Jerry, Hanna och Ingrid så kunde vi den 10:e juni på Solskensdagen 2017 inviga det gamla affärshuset med pompa och ståt. Runt 200 personer kom och besökte oss den dagen.

Det var kul att få visa upp huset som istället för uppfräschning renoverats och fått en atmosfär från första hälften av 1900-talet. Linoljefärgens kulörer från den tidseran doftade, och den regniga perioden sprack upp med sol under en dag.

Huset fick namn efter Viktor Andersson som drev ”Kärnebygds diversehandel” i huset 1924-1963. Vi har massor av inredning och saker från Viktor som vi använt när vi återskapat hans lilla lanthandel. Vad huset kallas? Viktors affärshus förstås!

Fortsatt arbete under hösten

Huset har fortsatt att ta tid under andra halvan av året också, även om intensiteten i renoveringen minskat markant. Istället har tid lagts på att ta hand om våra B&B-gäster, för vilka vi öppnade upp huset i juli. Vi har några rum kvar att renovera, och det har varit fantastiskt kul att höra alla vänliga ord från de som bott hos oss. Vi har lyckats få till en känsla som alla verkar att uppskatta och som vi vill bygga vidare på.

Djuren har funnits med

Solskensfarmarna startade under 2016 för att börja bygga en verksamhet kring att ha djur för att hålla öppna de små skogshagarna här i Falkenbergs inland. Långsamt och organiskt har vi byggt ut och utökat verksamheten. Nya hagar har under året tagits i bruk i Kärnebygd rote, och vi fick tio nya kalvar som ökade besättningen.

Hängmörat naturbeteskött såldes i Viktors affärshus

I Viktors affärshus har vi i lokalen där Viktor hyste sin diversehandel sålt hängmörat naturbeteskött. Än så länge har vi haft begränsat med öppettider, och vi har bara slaktat tre djur. Redan har våra hamburgare blivit omtalade och sålt bättre än vi kunde ana. En icke så vild gissning är att det kommer bli en fortsatt storsäljare för Solskensfarmarna.

Företag på landsbygd är enklare med digitaliseringen

Något som jag tar med mig från året är hur mycket enklare det har blivit att driva företag på landsbygden tack vare digitala verktyg. Allt från hantering av bankärenden till att ta betalt av kunder med hjälp av Swish eller betalkort. Det spelar ingen roll om vi är mitt i stan eller på en ö i Tjärnesjön så kan vi arbeta på samma sätt.

Vi ordnade på en timma ett nytt telefonnummer till vårt bed & breakfast, med växelfunktioner och telefonkö.

Vi har kunnat hitta rätt saker till Viktors affärshus, tack vare att vi haft varuhuset ”internet” på närmsta skärm. Mycket har kommit med snabb leverans, även om vi hade ett äventyr med PostNord när vi skulle få tag lite tröjor till Solskensdagen.

Vi har skapat eget bokningssystem och byggt en sajt för vårt bed & breakfast, där vi kan serva vår gäster var vi än finns.

Fiber har blivit ett kall

Något som blivit tydligt för mig under året är att det blivit lite av ett kall att se till att bygden får ett fibernät. Jag och Hanna har lagt ner väldigt många timmar på att navigera bland snåriga ansökningar till myndigheter och för att få in tillräckligt med medlemmar för att bygga ett nät där alla skall kunna vara med.

På veckan nästan fem år efter att vi startade föreningen började grävmaskinerna arbeta med att bygga nätet. Ett fibernät som är så otroligt viktig för samhällsutvecklingen på så många sätt. Inte minst för de som bor på landsbygden, och vi blir fler och fler. Det är något som dessa åren med fiber visat i rena siffror. Det är fler och fler som slår sig ner i Falkenbergs inland, och flera hus har gått från utländsk ägo till svenskar.

Min passion för projektet lyser nog genom i alla de texter som jag publicerat på webbsidan för Byafiber under året. Känner mig ganska stolt över den transparenta linje vi har hållit i projektet, och hoppas på att vi har medlemmar med djup och bred förståelse för hur fibernät fungerar.

Vad hände i Sundhult då?

Jag hade som mål när året började att skriva mer på vår blogg, men där har jag inte lyckats riktigt. Kanske för att det blev många texter på fiberföreningens sida (58 inlägg, vilket blir mer än en i veckan) och jag där känt passionen att lära mig mer och få dela med mig av min kunskap. Det var det som var målet med att skriva mer, att lära mig mer och dela med mig av det.

På vår egna blogg blev 32 texter publicerade om både det ena och det andra. 12 av dem är solcellsrapporter, och flera handlar om elbilar.

Planen var massor av gårdsbestyr

Jag hade en tanke om att göra massor på gården i år. Det jag tänkte mig var att jobba i skogen, göra klart hönsgården och måla ekonomibyggnaderna. Nu blev det inte mycket av det gjort i år, för det som fick mitt fokus var det som hände i Solskensfarmarna och Byafiber. Under 2018 behöver vi nog prioritera Sundhult lite mer än vad vi gjort under året.

Vi har fått berätta om vår resa

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandEn sak som har varit rolig är att jag och Hanna fått möjlighet att berätta mer om vår omställning på gården. Det är tydligt att många är sugna på att göra en förändring  och leva på ett annorlunda sätt.

Vi har hållit föredrag och när det var Solskensdagen i Kärnebygd hade vi öppet på gården också och visade solceller, elbilar och självhushållning. Det är redan nu bestämt att det blir en Solskensdag 2018 också.

Kontextswitchning har slitit mentalt

Under andra halvan av året har jag märkt att jag känt mig sliten, framför allt mentalt. Jag känner hur mycket energi ”kontextswitching” suger och att jag behövt längre och längre återhämtningsperioder. Det är egentligen inte längden på perioden som är viktig tro jag, utan att hitta formen som fyller på energi. Många olika miljöer med många olika möten med människor suger ur det sociala batteriet hos mig som är en ganska introvert person.

Under året skall jag leta och hitta metoden att fylla på det sociala batteriet så att jag orkar ännu mer. En given del i det är hitta något som jag känner mig passionerad inför, för det ger automatiskt energi. Vad det är vet jag inte, och jag tror på att prova många olika saker och plötsligt är det något som fastnar.  Det är också därför jag inte vill sätta upp några direkt nyårslöften, utan vara öppen och hela tiden omvärdera vad jag gör och se om det leder rätt. Leva lite mer agilt helt enkelt, med korta avstämningar.

Detta händer 2018

Jag vet att jag fortsatt kommer arbeta hårt med den för landsbygden så viktiga fibern.

Jag vet att jag kommer låta Sundhult få ta mer tid.

Jag vet att det gäller att fånga de tillfällen som dyker upp under året, och vart de kommer leda vet jag inte. Dock lovar jag att testa flera olika saker för att se vad det blir. Jag hoppas det kan inkludera ett sätt att producera mer innehåll på webben och göra den mer värdefull. Kanske är det genom ett videoformat eller podcast? Skall hitta sätt att skriva mer, och bli bättre på det. En utmaning för en person som har en släng av dyslexi.

Jag hoppas på att träffa många av er som läser detta vid olika tillfällen. Om inte annat hoppas jag på att vi träffas på #digikollo, en knytkonferens som ger massor av energi och krockar kunskap på ett härligt sätt.

2016 var ett energifyllt år

Dags att städa undan ännu ett nytt år till arkivet, fast innan jag vrider upp huvudet och tittar framåt tar jag och tittar bakåt för en liten stund med min årskrönika.

Massor av fiberarbete

Första halvåret i år innehöll massor av fiberarbete. Samtidigt som Länsstyrelsen ville ha komplettering på komplettering på vår ansökan om stöd för att bygga försökte jag få ihop underlag för den offentliga upphandling vi var tvungna att göra för att få stödet. Kravet gäller ett så kallat förenklat förfarande, vilket inte spelar någon större roll när det görs på ideell basis. Det är inte där min kompetens om fiber används som bäst kanske. Hur som helst så kände jag att jag inte skulle orka med samma belastning ett år till, och bad om att få lämna styrelsen. Samtidigt såg jag till att Hanna kom med i styrelsen, som är mycket bättre än jag på att läsa krav och skriva rätt i sådana dokument.

Under sommaren och hösten har hon och de andra i fiberföreningens styrelse gjort ett hästjobb, och nu är det på gång med bygge på riktigt. Den som valdes som ordförande valde att avgå under hösten,  vilket gjorde att en nya namn behövdes. Eftersom mina uppdrag förändrats sedan i våras kunde jag svara ja när jag fick frågan om att vara med igen från december. Nu ser jag fram mot att få bygga ett riktigt bra fibernät för alla i vårt område.

Kulverten sprang läck

Kulvertbyte - Uppgrävd gårdsplanVi började året med att ha den nya pannan i drift. Den fungerade finfint tills dess att den gamla kulverten mellan ekonomibyggnad o bostadshus inte orkade med längre. Vi byggde om från öppet till slutet system, vilket ökar trycket. Kulverten här var gjorda av stålrör nergrävda i marken, och vid en krök var godset tunt efter lite rostangrepp. Inte riktigt vad vi ville råka ut för när det var kallt ute.

Det betydde att vi fick gräva upp kulverten från pannrummet i ekonomibygganden in genom trädgården till huset. Som tur var behövde vi inte gräva allt själva. I trädgården fick vi hjälp av gudsonen och Hannas systerdöttrar med pojkvänner. På gårdsplanen lejde vi in grannen med grävare.

Det tog ett tag innan vi fick hem den nya kulverten och hade fixat till den, men till slut blev det klart. Nu fungerar vårt värmesystem riktigt bra.

Solceller och takbyte

PE Byggtjänst monterar solceller i Sundhult

I februari hörde Länsstyrelsen av sig och undrade om vi fortfarande var intresserade av att ta del av solcellsstödet vi ansökt om för två år sedan. Det ville vi givetvis, vilket drog igång nästa projekt.

Takbyte i Sundhult inför solcellsinstallationFör att kunna montera upp solpaneler på taket var vi tvungna att byta ut en del av taket på ekonomibyggnaden som var täckt med skör korrigerad plast.  Detta samtidigt som det var full fart med fiberarbete, en kulvert som skulle bytas och annat som är på gång. När man dessutom har höga krav på sig själv att det skall bli bra blir det mycket att göra.

Till slut var solcellerna på plats, och sedan mitten på maj producerar vi egen solel i Sundhult.

Öppet hus i Sundhult 2016

Öppet hus i Sundhut 2016 - TackNågra av höjdpunkterna var att få dela med sig av tankar kring självhushåll, solceller och elbilar som vi gjort ett par gånger under året. På min födelsedag kom det ett 80-tal personer till vårt öppnet hus i Sundhult. Då hade vi bjudit in leverantörerna av solcellsanläggningen och pannan som höll föredrag och det kom flera olika elbilar med förare som gärna delade med sig om hur det är att äga och köra elbil.

Vi kommer nog ha någon form av öppet hus i år också, för att ge likasinnade möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Vi har några andra projekt att prata om då, och vi kan berätta hur det faktiskt är att ha solceller och elbil.

Delägare i nystartat miljöföretag

SolskensfarmarnaI somras blev vi i Sundhult delägare i ett alldeles nytt miljöföretag, Solskensfarmarna. Tillsammans med grannar i roten kommer vi att ha djur för att hålla markerna öppna och ha stor biodiversitet.

Bolaget är startat som en ekonomisk förening, där stadgarna hjälper oss att beskriva vilka som får vara delägare, vilket säger att du måste bo i eller ha tydlig anknytning till gamla Kärnebygd rote.

Vi har ett manifest som beskriver hur vill att företaget skall fungera, och det är fokus på miljö och sol i sinne. Vi har varit igång drygt ett halvår och det går som planerat. Riktigt kul eftersom många säger att det inte går.

Andra prioriteringar under hösten

Jag har sedan årskiftet 14/15 varit med i Barn- och Utbildningsnämnden i Falkenberg, Jag gick med i Centerpartiet för några år sedan för att jag ville ta ställning mot den främlingsfientlighet som växt fram. Även här har jag haft höga krav på mig själv, och känner att jag vill förstå ordentligt innan jag är med och fattar beslut. Jag känner att jag inte haft möjlighet att leverera på nivå jag ställer på mig själv. Dessutom känner jag att vissa uppdrag som jag vill ta mig an kanske krockar med ett politiskt uppdrag , och det har gjort att jag valt att avgå från uppdraget i BUN.

Det har också gjort att jag känner att jag kunnat göra lite andra prioriteringar. Dels att hitta lite tid att göra saker som jag verkligen gillar själv. Jag försöker också välja saker där jag kan göra skillnad, och verkligen känner att jag gör det.

Vidareutbildning via MOOC

Christian pluggar MOOC under äppelträdet

Jag har sedan ett par år haft som mål att lära mig nytt och mer varje år. Bland annat genom att läsa MOOC, Massive Online Open Course. I år blev det en riktigt spännande kurs som heter u.lab: Leadning from the emerging future. Kursen lär ut nya sätt att ta sin an och forma vår framtid som ledare. En stor nyckel i det är att lyssna på andra ordentligt, ”deep listening”. Har du möjlighet tycker jag att du skall ta chansen att läsa kursen.

Det är rätt häftigt att jag kan sitta under äppelträdet här mitt i skogen och läsa en kurs på den erkända skolan MIT. Jag kommer fortsätta ta kurser under året som kommer.

Fossilfri elbil i Sundhult

Axel på Hedins Bil lämnar över nycklarna till en Nissan Leaf 30 kWh Tekan till SundhultI slutet av oktober kom elbilen till Sundhult. Vi har pratat om det länge, och efter att bara ha haft en bil under ett år kände vi att vi behövde två. Det är inte helt lätt att få ihop pendling till Halmstad, olika aktiviteter på olika håll både för föräldrar och barn.

Nu har vi en Nissan Leaf som vi leasar på två år, och den tid vi har haft den har det fungerat över förväntan.

Göra saker i det lilla ger stora effekter

Året 2016 lägger jag bakom mig med lärdomen att det är i det lilla som jag kan göra stora saker. Det är att skaffa solceller, det är att skaffa elbil och det är att starta Solskensfarmarna med en ny hållbar och medveten affärsmodell.  Det är här jag kan vara med och påverka, göra det jag tror är rätt och berätta om vad och hur jag gör för att inspirera andra. Göra det där som många säger inte går eller inte är lönt.  Är vi många som gör så skapar vi förändring.

Det är så här jag går in i 2017. Jag kommer skapa mer saker som tar rätt riktning mot framtiden.

7 böcker som utvecklar ditt engagemang

7 böcker för engagemangJag har tidigare tipsat om utvecklande ljudböcker på bloggen, och nu tyckte jag det var dags att göra en liten lista som tar avstamp i framtiden. Hur kommer vi som vill vara ansvarsfulla i framtiden att agera  och vara då. När vi bestämt oss för det går vi tillbaka till idag och ser vad vi kan göra här och nu. De här sju böckerna är en lista som hjälper dig göra det avstampet.

Det spelar ingen roll i vilken ordning du läser dem. Själv har jag lyssnat på dem som ljudböcker, ofta under promenader.

Leading from the emerging future – Otto Scharmer

Denna bok är en nyckel i den här samlingen. Den berättar hur vi måste börja ta oss an problem på ett annat sätt, framför allt  genom att bli bättre på ”deep listening” innan vi agerar. Den presenterar verktyg för att göra det, och ger tydliga samtida exempel på varför vi måste förändra vårt förhållningssätt.

Att bygga prototyper är ett verktyg, och något som kräver att vi hjälps åt för att skapa nya system i samhället.

The Seventh Sense – Joshua Cooper Ramo

Detta är en bok som ger dig stora fördelar inför framtiden och som hjälper dig att utveckla ditt sjunde sinne. Författaren gör tydliga beskrivningar av vad och hur du kan göra för att skaffa dig ett liv du trivs med.

Boken gör en historisk tillbakablick och berättar hur samhället förändrats historiskt och gör utläggningar om vilka egenskaper som givit fördelar i olika tider. Den visar att vi kommer att gå från en tid där människor gått samman i större organisationer för att förändra och påverka, till att gå mot mindre nätverk som skapar resultat. Det finns många exempel som visar på det

Consiuos capitalsim – John Mackey, Raj Sisodia

I den här boken berättar grundaren av Whole Food Market om sin resa från att vara en person långt till vänster som såg kapitalism som något ont till att tycka att det är en god samhällskraft. Han använder begreppet conscious kapitalism för sitt företagande, och idag är hans kedja en av de mest välmående i USA. Framtidsspanaren Stefan Hyttfors pratar om social kapitalism och presenterar i sitt föredrag grafer som visar vilken matvarukedja som går bäst i USA, nämligen Whole Food Market.

Erik Starck, entreprenören i Malmö, översätter titeln till ’medvetet företagande’, vilket jag tycker är en bättre översättning. Vi behöver fler medvetna företagare som hittar nya sätt att mäta, och regelverk som tillåter det.

Vi som konsumenter behöver också bli bättre på att vara medvetna konsumenter och hjälpas åt att välja rätt saker när vi handlar. Var och en kan inte känna till allt om ett område, men vi kan hjälpas åt att täcka in rätt mycket.

Linchpin – Seth Godin

Jag bara måste ha med den här boken på en sådan här lista. Jag har in ett inlägg skrivit att det är den bästa boken av alla de böcker jag läst, och jag har läst den flera gånger.

Boken beskriver transformationen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och hur samhällssystemen anpassats till det. Det har varit nödvändigt för att skapa det välstånd vi har idag. Nu lämnar vi industrisamhället för något nytt, och då behöver vi också skapa nya samhällssystem om är anpassat till det. Det är kring detta som Seth resonerar på ett lysande sätt.

Hjärnstark – Anders Hansen

Den här boken lägger fram fakta på hur motion påverkar vår hjärna. Hur det faktiskt är en medicin mot depression, hur barn klarar skolan bättre och hur äldre stärker sin minneskapacitet. Hur det kommer sig och vilken forskning som ligger bakom redovisas i boken. I tider där psykisk ohälsa med rätta fått mer uppmärksamhet tycker jag boken är extra bra.

Själv har det blivit viktigt för mig att med rörelse varje dag sedan jag läste den här boken. I tidevarv då fler och fler arbetsuppgifter innebär stillasittande kan det vara bra att bli påmind om hur viktig rörelse är, och det gäller bara att resa på sig och gå en kort runda, hoppa över rulltrappan eller hissen och utnyttja vardagsmotionen bättre. Det där mötet kanske kan bli ett gående möte, som stimulerar hjärnan och hjälper dig att ta bra beslut.

De promenader jag själv börjat ta sedan jag läste boken fungerar också som meditationstid och utvecklingstid. Antingen struktureras idéer, svar på mejl och annat under promenaden, eller så lyssnar jag på en ljudbok för att utveckla mig själv.

Nya livet – Fredrik Reinfeldt

Det här är en omvärldsanalys som tittar på vad som väntar oss fram över. Det presenteras inte lösningar, utan är ett dokument om vad vi behöver förhålla oss till när det gäller demografisk utveckling, digitalisering, miljöpåverkan och annat. Det är upp till oss att använda det här för att hitta sätta att skapa en hållbar framtid ur många, många perspektiv.

Framtiden kräver att vi är medvetna företagare och konsumenter, och den här boken är ett mycket bra sätt att öka din medvetenhet.

Synteism, att skapa Gud i internetåldern – Alexander Bard & Jan Söderqvist

Den här boken är efterföljaren till duons ’Futuricatriologi’, och ger intressanta perspektiv ur ett mer andligt håll, där internet och digitaliseringen är i fokus.

Boken menar att vi människor alltid behöver något att samlas runt, och att det är därför religionen genom alla tider haft en viktig roll. Idag när vetenskap mer och mer kan förklara olika fenomen har detta andliga perspektiv försvunnit. Författarna menar att vi fortfarande behöver något att samlas runt, och att Internet på ett sätt är vårt nya tempel. De skriver lite provocerande att även ateism är en religion, bara det att det som samlas under den etiketten inte har en uttalad gud.

En bok med ganska avancerat språk tyvärr, för innehållet är riktigt, riktigt bra.

Framtiden är något du skapar

Framtiden är något som du skaparDet där är något jag försöker arbeta med. Eftersom jag själv skapar min framtid är det dumt att gnälla, tycka att andra bara gör fel och säga att jag inte kan.

Sortera, känn efter vad du verkligen vill och börja skapa. Visst ingår det att välja bort saker som inte leder åt rätt riktning.

Vilken framtid vill du skapa?

Jag stannade upp lite här om dagen och började fundera på vad som hänt sedan jag sa upp mig från min fasta anställning sommaren 2014.  Jag kom fram till att det är en hel del, även om det kanske inte känts så. Framförallt en förändring i livsstil.

Ett mer hållbart liv

odlingstunnlarEn sak som verkligen har hänt är att livsstilen förändrats mot något mycket mer hållbart. På gården har vi börjat utnyttja de resurser vi har på ett bättre sätt och producerar nu egen mat, där vi har kontroll på hur den tas fram. Det gör vi bland annat i våra odlingstunnlar och på en liten åker. Vi har mycket att äta runt omkring oss, med bär, svamp och vilda djur i skogen och ett varierat landskap som ger mångfald på olika sätt.

Ett sätt att bli ännu mer hållbara är attvi tillsammans med grannar i vår rote skapat Solskensfarmarna, där vi skall bli solskensbönder och se till att vi bibehåller det varierade landskapet som fått stå tillbaka de senaste 50 åren i och med industrialiseringen av jordbruket. Det var en riktigt bra utveckling, där vi fått mer mat till fler till lägre kostnad. Nu när vi nått dit är det dags att förändra och tänka mer hållbart och börja nu. Både genom hur maten produceras och livsstilen vi lever.

36 solcellspaneler i SundhultDet handlar om många små saker som läggs ihop och gör att vi i Sundhult går mot rätt håll. Vissa saker har vi inte kunnat förutse, som ett pannhaveri. Det gjorde att vi fick uppgradera vårt värmesystem drastiskt, till ett mer energieffektivt och som fortfarande använder sig av den energi vi har i vår egen skog. Andra saker är medvetna val som att skaffa solceller för att försöka gå mot att vi själva producerar den energi vi gör av med.

Vi vill transportera oss med eget bränsle

Det senaste valet att köra elbil gör det möjligt att själva generera den energi som går åt för att transportera sig. Där är vi inte riktigt idag, men vi gör det möjligt att använda ett mer grönt energislag än den fossila oljan. I förlängningen kan vi expandera vår egna solcellspark för att skapa bränsle till bilen. Nu pratar vi ”mackdöden på landsbygden” på riktigt. För nu kommer vi använda våra ladugårdar för att ha solceller på och generera det egna bränslet. Får vi lite över kan säkert urbanisterna i stan få överskottet.

Tar mer vara på tiden

21 utvecklande ljudböckerJag tar mer vara på den tid jag har också. Av naturen är jag nyfiken och vill lära mig mycket. Jag är lite orolig i själen, och kastar mig gärna in i nya områden och gillar att grotta ner mig i detaljer. Jag arbetar med att se det som ett positivt drag, även om det samtidigt gör det svårt att ta snabbare beslut. Jag vill ju verkligen veta att det är rätt beslut ur så många perspektiv som möjligt.

Jag har njutit av att kunna läsa många, många bra ljudböcker, speciellt de som handlar om att förändra tankesätt, att bli mer kreativ och bli bättre på att hitta en egen bekväm riktning för framtiden.

Christian paddlar kajak på TjärnesjönEn annan sak som börjat komma sakta mer och mer är att njuta mer av platsen som vi bor på. En sjö som är perfekt för att ta kajakturer på, skog som är härlig att vandra i och att vara nära djur som har en härlig puls i takt med naturen. Det gäller bara att ta in och se att allt det där finns runt om mig.

Kutar runt i hjulet för att få råd

Ofta springer vi i ekorrhjulet samtidigt som vi vill vara med i det som händer utanför. Frågan är om varför vi kutar runt i det där hjulet. Oftast är det för att vi skall få råd. Råd med vad?

Där behöver vi stanna upp sortera och hitta riktning mot vad vi vill igen. Vad är det verkligen vi vill få råd till? Är det en resa till Thailand, eller är det att kunna köra elbil.

I en av böckerna jag läst gavs rådet att tänka ”Hur ska jag få råd?” snarare än att säga ”Jag har inte råd”.

Ett stort steg kvar

En sak som ligger djupt i mig, och som kommer från en generation som är uppfostrad för att fungera i en industrialiserad värld. Det är det där med att du måste jobba för att få pengar. Det betydde att du skulle gå till fabriken och låta dina händer utföra en uppgift och byta det mot pengar. Pengar var du tvungen att ha för ha råd att skaffa det där som alla behöver.

Why - Simon SinekVår identitet är arbetet. När du träffar någon  är ofta en av de första frågorna ”Vad jobbar du med?” Stefan Hyttfors och Simon Sinek har lärt mig att frågan snarare borde vara ”Varför jobbar du?”.

Det där är väldigt stor skillnad. Vad är meningen med det jag jobbar med? Gör det den skillnad jag vill för någon eller för vår planet? Jobbar jag i ett sammanhang där jag känner att det vi gör i företaget ligger i linje med mitt varför?

Personligen ställer jag om i huvudet från att tänka att jag måste jaga pengar, och vill hitta ett varför där jag också kan få lite pengar när jag gör det. Jag behöver inte alls så mycket som jag tror. Det handlar mer om att jag sätter mig ner och funderar på vad jag vill lägga pengar och energi på.

Förändra det du faktiskt kan förändra

My business - Katie ByronSlutsatsen är på något sätt att sätta fokus på det du faktiskt kan förändra. Det är ofta mer än du tror.

Byron Katies modell är bra att ha i huvudet:

  • God’s business – Väder och annat som ingen av oss direkt kan påverka
  • Your business – Något som någon annan kan påverka men inte du
  • My business – Det du själv kan påverka, och som du skall fokusera på

Dags att leda för framtiden

Känner du att det är dags för förändring?
Känner du att du vill och inte vet hur du skall börja?
Känner du att du är beredd att börja nu?

Häng då med på kursen u.lab: Leading From the Emerging Future på MIT så kör vi där ifrån tillsammans. Kursen börjar nu i september 2016.

Jasså, du har inte tid? Varför inte då? Hur kan du stuva om schemat för att börja din resa i den riktning du vill färdas. Jag tänker dra mot framtiden, du får välja om du vill vara kvar eller hänga på.

 

Höskörden 2016 avklarad

SträngläggningVi har några små åkerlappar där vi varje år skördar hö. Eftersom höet äts av ponnyer som lätt blir feta av att bara titta på mat så är det bra om höet inte innehåller för mycket av framförallt socker. Därför skördar vi höet lite senare än om det skulle ha ätits av till exempel nötkreatur eller tävlingshästar. Då har den mesta av näringen lämnat gräset. I år blev det extra sent på grund av vädret i juli. Det har regnat var och varannan dag i tre veckor, men nu var det äntligen dags.

Alla har sin uppgift i slåtterarbetet

Hanna slog gräset med rotorslåtter i tisdags, vände det under onsdag och torsdag och så var det dags att köra in det under fredagen. Var och en har sina sysslor under höskörden, det ger en trygghet när det kan bli stressigt med regnet annalkande. I år var det dock inga hotande regnmoln utan Christian kunde ta god tid på sig med strängläggaren för att underlätta för körningen med pressen.

Många saker att hålla under uppsikt

Alla generationer hjälper till
Alla generationer hjälper till

När det är dags att pressa hoppar Ingrid upp i balavagnen, ofta tillsammans med något av våra barn eller någon av deras kusiner, för att ta emot balarna som kommer på balbanan och lägga de tillrätta  vagnen. Hanna kör pressen och Christian är på backen för att rycka in och flytta hö om det skulle behövas eller slänga upp en bal som trillat av i en sväng.

Morfar Ingemar räfsar upp det som missas och mormor Boel ser till att det finns fika och mat. Ibland åker ett barn med i traktorn och hjälper till att hålla koll på pressen, att balasnörena knyts som de ska och att inget ser konstigt ut.

Vi la på en rem för att bli klara

Reparation av press
Reparation av press

I år hoppade plötsligt drivremmen av ett par ett gånger. Vi kunde ganska snabbt konstatera att det berodde på att drivknuten och remskivan som ska föra över kraften från traktorn till pressen hade lossnat och flyttat sig. Det gick fort för Christian att hämta en slägga och blocknycklar och sen var vi igång igen.

Lasta av hö är en gymaktivitet

Totalt blev det drygt 700 löspressade balar i år, knappt 6 vagnar. Vagnarna lastas av förhand i ladan. Vem behöver gym när det går att förena med nytta?Räkneverk

Höet förvaras i markplan på trätrallar med anslutning till skulltork. Även om höet känns torrt när vi kör in det blåser vi igenom det ett par dagar för säkerhets skull.

När sista lasset är avlastat bjuds vi som alltid på korv med bärkräm till efterrätt i Lillestue. Beviset på att allt är som det brukar! Den som så önskar avlutar med ett kvällsdopp i Tjärnesjön.

Kvällsdopp