Kategoriarkiv: Vi på gården

Min elbilskunskap är dokumenterad

Jag (Christian) kände att jag ville dokumentera mina kunskaper om elbilar på något sätt. Därför letade jag upp en Massive Open Online Course, MOOC, på Edx.org om elbilar. Det visade sig inte bli en kurs utan fyra stycken, som resulterade i ett ”professional certificate”.

När jag dykt ner mer och mer i elbilar och insett att det är framtiden ur flera olika perspektiv ville jag ha en bas att stå på för att kunna prata mer om ämnet. Jag är en person som verkligen gillar att grotta ner mig och läsa om saker i ren nyfikenhet, och skaffa mig nya kunskaper. Även sånt som inte alltid ligger inom det område där jag har min utbildning.

Nu har jag kandidatexamen som elektroingenjör och en magisterexamen i datorsystemteknik, så elbilar ligger i mitt område, men jag kände ändå att jag ville komplettera och få något slags bevis på inhämtad kunskap.

Tekniska universitetet i Delft, Holland, hjälpte mig

Technology University of Delft har en hel del kurser online inom just förnybar omställning när det gäller fordon och energi och startade precis ett paket med fyra olika kurser där certifikaten från alla delkurser gjort att jag kunnat ta ut ett professionellt certifikat.

Certifikat elbilskurs

Delkurser som hölls var:

Varje kurs löper över sex veckor, alltså totalt 24 veckor. Fyra av veckorna har 5-7 delmoment med videoföredrag som följs av små prov och gruppdiskussion via forum, och ett slutprov för varje vecka. Sista veckan lämnas en skriftlig uppgift in, som sedan betygsätts av minst tre andra kurskamrater, med återkoppling. Du skall själv läsa tre av de andras uppgifter, betygsätta enligt ett dokument och ge skriftlig återkoppling.

Det ligger alltså en del arbete och tid bakom för att genomföra kursen, och det har varit lärorikt med nya perspektiv från teknik, affärsmodeller och politik. Speciellt intressant att ta del av hur elbilen hanteras i andra länder, eftersom kursdeltagarna kommer från hela världen.

Nu vill jag dela med mig av kunskaperna

Som nästa steg vill jag dela med mig av de kunskaper jag tillskansat mig, både via dessa kurser och det kontinuerliga inhämtandet av nyheter på området. Det finns många som inte har tid eller lust att sätta sig in i det och inte orkar läsa, och för dem har jag ett föredrag som ger dem det de behöver för att själv kunna avgöra om en elbil är intressant för dem eller inte.

Nu gäller det för mig att hitta forum som kan ta emot mig och hjälpa mig att dela mina kunskaper.

Tipsa gärna bygdegårdsföreningen, föreläsarföreningen,  energirådgivaren i kommunen eller någon annan om att jag finns och kan hålla ett intressant föredrag om elbilen som ger svar på de flesta frågor som du kan ha.

Vårtalet i Gällared 2018

Visst känner vi att våren är här! Dofterna! Färgerna! Värmen!

Det har varit mörkt, dystert och grått en längre tid. Nu vänder det.

Våren omvandlar naturen till något livskraftigt, och jag känner samma sak om vår bygd.

Många har känt det som att det varit en lång, kall och dyster vinter, men med våren vänder det. Både för naturen och för vår bygd.

Det är allt som samverkar som gör våren så speciell. Solen lyser upp och värmer. Vattnet är blåare och gräset grönare. De små vitsipporna syns bra i gräset.  Tussilagon står som små solar här och där. Skillornas blå nyans intill påskliljorna får oss att tänka på sommarsverige. 

Det är samverkan mellan alla dessa små, små växter som ger oss en känsla av vår.
Det är samverkan av alla färger som ger en komplett vår.
Det är samverkan som ger oss energi.

På samma sätt kan du och jag samverka för en livskraftig bygd. Var och en, hur lite du än gör, bidrar du till att sätta färg på bygden. Du kan vara den lilla vitsippan, skillan eller tussilagon.

När vi kan se vårgrönskan vi skapar tillsammans ger det oss energi.

Många gånger tänker jag på hur världen skulle sett ut utan alla dessa kluriga bönder som funnits i bygden. För skall vi vara ärliga så är det landsbygdsentreprenörerna som gjort att vi har det så bra idag.

Det var bönderna som var med och mekaniserade lantbruket med sinnrika maskiner som var de första entreprenörerna. De bytte sedan banor och startade mekaniska verkstäder, uppfann maskiner för transporter & arbete och planerade logistik för att transportera den mat som de producerade.

Överallt i bygden fanns det de som snickrade lådor, reparerade traktorer eller legotillverkade delar till maskiner. Men plötsligt kom en tid då många flyttade från bygden.

Det blev lite mörkare när färre lampor lyste fönstren i husen.
Det blev lite kallare med färre varma hjärtan i stugorna.
Det blev inte som det var förr.

Vi kan ha en lika livskraftig bygd som många upplevde att vi hade förr.
Skillnaden är att det inte är som förr, utan vi gör det annorlunda idag.

Apropå förr.
Har ni sett de där husen som stått tomma och vissnat och gulnat i fler årtionden?
Har ni sett hur gavlarna rätar på sig?
Har ni sett hur fasaderna skiftar från den urblekta färgen till starka livsbejakande färger?

Det är som att bygden har varit en vintervilande myrstack, och plötsligt börjar det myllra av liv både här och där. 

Inte nog med att de gamla vissna husen börjar myllra av liv. Det växer upp helt nya hus på helt nya platser som ger helt nytt liv i bygden, där fler drar sitt strå till stacken.

Det är inte bara solen som lyser upp för att ge energi här. Det är fiber.
Det ör en av flera saker som gör att bygdens nya myllrande liv är annorlunda idag.
Det finns möjlighet för var och en av oss att välja att bli en färgglad liten blomma.

För varje person som väljer att vara en liten blomma runt om i bygden kompletterar vi varandra och skapar en ny helhet.

Så när vi står här idag är det inte bara doften, färgerna och värmen från naturen jag känner.

Nej, det är inte bara naturen som våras i år. Jag ser framför mig hur bygden blir en färgrik, blommande sommaräng där vi ligger tillsammans på rygg, njuter av livet och tittar upp på en blå himmel med en sol som värmer vår hud.

Jag lovar, det gör inte ont när knoppar brister.
De är inget skäl att tveka.
Allt är som det precis som det ska.

Några vill att saker skall ske.
Några önskar att saker skall ske.
Några ser till att saker sker.

Nu frågar jag dig:
Vilken blomma på sommarängen är du?

 

Ett år blir aldrig som du tänkt dig

Så är vi då vid den dagen där jag kan göra en återblick över det senaste året. Precis som de flesta åren blev 2017 inte alls vad jag tänkte mig.  Kanske är det därför som det är svårt att sätta upp storslagna planer för ett kommande år. Frågan är hur du istället kan göra.

Det känns rätt att blicka bakåt i ett retrospektiv för att se vad som faktiskt hände, och hur olika saker lett till andra.

Åtta dagar in på nya året ändrades hela året

För 2017 förändrades allt redan åtta dagar in på det nya året när vi hade styrelsemöte med Solskensfarmarna. När jag som ordförande avslutat mötet berättade Jerry att han fått reda på att det gamla affärshuset i Kärnebygd skulle säljas, och att han hade fått frågan om han kände till några intresserade köpare. Där och då började vi fundera på om vi i den ekonomiska föreningen kunde äga det och hjälpa oss att utveckla bygden.

En månads intensivt räknande

Under någon månads tid pågick ett intensivt arbete med kalkyler, finansieringsplaner, marknadsundersökningar för att driva bed & breakfast och undersökningar av renoveringsbehov. Allt mynnade ut i en affärsplan som vi presenterade för banken för att få hjälp med finansieringen.

Den 15:e februari stod Solskensfarmarna som ägare till det gamla affärshuset.

Självklart höll inte planen

Planen med huset vara att göra en snabb uppfräschning för att sätta igång att hyra ut rum omedelbart. Som sagts tidigare är det svårt med längre planer, och arbetet förändrades raskt till att renovera huset mer ordentligt. Det där som vi hade tänkt skulle pågå under flera år framöver.

Viktors affärshus- Solskensdagen 2017 med invigning av Viktors affärshus

Tack vare ett intensivt renoveringsarbete av framförallt Jerry, Hanna och Ingrid så kunde vi den 10:e juni på Solskensdagen 2017 inviga det gamla affärshuset med pompa och ståt. Runt 200 personer kom och besökte oss den dagen.

Det var kul att få visa upp huset som istället för uppfräschning renoverats och fått en atmosfär från första hälften av 1900-talet. Linoljefärgens kulörer från den tidseran doftade, och den regniga perioden sprack upp med sol under en dag.

Huset fick namn efter Viktor Andersson som drev ”Kärnebygds diversehandel” i huset 1924-1963. Vi har massor av inredning och saker från Viktor som vi använt när vi återskapat hans lilla lanthandel. Vad huset kallas? Viktors affärshus förstås!

Fortsatt arbete under hösten

Huset har fortsatt att ta tid under andra halvan av året också, även om intensiteten i renoveringen minskat markant. Istället har tid lagts på att ta hand om våra B&B-gäster, för vilka vi öppnade upp huset i juli. Vi har några rum kvar att renovera, och det har varit fantastiskt kul att höra alla vänliga ord från de som bott hos oss. Vi har lyckats få till en känsla som alla verkar att uppskatta och som vi vill bygga vidare på.

Djuren har funnits med

Solskensfarmarna startade under 2016 för att börja bygga en verksamhet kring att ha djur för att hålla öppna de små skogshagarna här i Falkenbergs inland. Långsamt och organiskt har vi byggt ut och utökat verksamheten. Nya hagar har under året tagits i bruk i Kärnebygd rote, och vi fick tio nya kalvar som ökade besättningen.

Hängmörat naturbeteskött såldes i Viktors affärshus

I Viktors affärshus har vi i lokalen där Viktor hyste sin diversehandel sålt hängmörat naturbeteskött. Än så länge har vi haft begränsat med öppettider, och vi har bara slaktat tre djur. Redan har våra hamburgare blivit omtalade och sålt bättre än vi kunde ana. En icke så vild gissning är att det kommer bli en fortsatt storsäljare för Solskensfarmarna.

Företag på landsbygd är enklare med digitaliseringen

Något som jag tar med mig från året är hur mycket enklare det har blivit att driva företag på landsbygden tack vare digitala verktyg. Allt från hantering av bankärenden till att ta betalt av kunder med hjälp av Swish eller betalkort. Det spelar ingen roll om vi är mitt i stan eller på en ö i Tjärnesjön så kan vi arbeta på samma sätt.

Vi ordnade på en timma ett nytt telefonnummer till vårt bed & breakfast, med växelfunktioner och telefonkö.

Vi har kunnat hitta rätt saker till Viktors affärshus, tack vare att vi haft varuhuset ”internet” på närmsta skärm. Mycket har kommit med snabb leverans, även om vi hade ett äventyr med PostNord när vi skulle få tag lite tröjor till Solskensdagen.

Vi har skapat eget bokningssystem och byggt en sajt för vårt bed & breakfast, där vi kan serva vår gäster var vi än finns.

Fiber har blivit ett kall

Något som blivit tydligt för mig under året är att det blivit lite av ett kall att se till att bygden får ett fibernät. Jag och Hanna har lagt ner väldigt många timmar på att navigera bland snåriga ansökningar till myndigheter och för att få in tillräckligt med medlemmar för att bygga ett nät där alla skall kunna vara med.

På veckan nästan fem år efter att vi startade föreningen började grävmaskinerna arbeta med att bygga nätet. Ett fibernät som är så otroligt viktig för samhällsutvecklingen på så många sätt. Inte minst för de som bor på landsbygden, och vi blir fler och fler. Det är något som dessa åren med fiber visat i rena siffror. Det är fler och fler som slår sig ner i Falkenbergs inland, och flera hus har gått från utländsk ägo till svenskar.

Min passion för projektet lyser nog genom i alla de texter som jag publicerat på webbsidan för Byafiber under året. Känner mig ganska stolt över den transparenta linje vi har hållit i projektet, och hoppas på att vi har medlemmar med djup och bred förståelse för hur fibernät fungerar.

Vad hände i Sundhult då?

Jag hade som mål när året började att skriva mer på vår blogg, men där har jag inte lyckats riktigt. Kanske för att det blev många texter på fiberföreningens sida (58 inlägg, vilket blir mer än en i veckan) och jag där känt passionen att lära mig mer och få dela med mig av min kunskap. Det var det som var målet med att skriva mer, att lära mig mer och dela med mig av det.

På vår egna blogg blev 32 texter publicerade om både det ena och det andra. 12 av dem är solcellsrapporter, och flera handlar om elbilar.

Planen var massor av gårdsbestyr

Jag hade en tanke om att göra massor på gården i år. Det jag tänkte mig var att jobba i skogen, göra klart hönsgården och måla ekonomibyggnaderna. Nu blev det inte mycket av det gjort i år, för det som fick mitt fokus var det som hände i Solskensfarmarna och Byafiber. Under 2018 behöver vi nog prioritera Sundhult lite mer än vad vi gjort under året.

Vi har fått berätta om vår resa

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandEn sak som har varit rolig är att jag och Hanna fått möjlighet att berätta mer om vår omställning på gården. Det är tydligt att många är sugna på att göra en förändring  och leva på ett annorlunda sätt.

Vi har hållit föredrag och när det var Solskensdagen i Kärnebygd hade vi öppet på gården också och visade solceller, elbilar och självhushållning. Det är redan nu bestämt att det blir en Solskensdag 2018 också.

Kontextswitchning har slitit mentalt

Under andra halvan av året har jag märkt att jag känt mig sliten, framför allt mentalt. Jag känner hur mycket energi ”kontextswitching” suger och att jag behövt längre och längre återhämtningsperioder. Det är egentligen inte längden på perioden som är viktig tro jag, utan att hitta formen som fyller på energi. Många olika miljöer med många olika möten med människor suger ur det sociala batteriet hos mig som är en ganska introvert person.

Under året skall jag leta och hitta metoden att fylla på det sociala batteriet så att jag orkar ännu mer. En given del i det är hitta något som jag känner mig passionerad inför, för det ger automatiskt energi. Vad det är vet jag inte, och jag tror på att prova många olika saker och plötsligt är det något som fastnar.  Det är också därför jag inte vill sätta upp några direkt nyårslöften, utan vara öppen och hela tiden omvärdera vad jag gör och se om det leder rätt. Leva lite mer agilt helt enkelt, med korta avstämningar.

Detta händer 2018

Jag vet att jag fortsatt kommer arbeta hårt med den för landsbygden så viktiga fibern.

Jag vet att jag kommer låta Sundhult få ta mer tid.

Jag vet att det gäller att fånga de tillfällen som dyker upp under året, och vart de kommer leda vet jag inte. Dock lovar jag att testa flera olika saker för att se vad det blir. Jag hoppas det kan inkludera ett sätt att producera mer innehåll på webben och göra den mer värdefull. Kanske är det genom ett videoformat eller podcast? Skall hitta sätt att skriva mer, och bli bättre på det. En utmaning för en person som har en släng av dyslexi.

Jag hoppas på att träffa många av er som läser detta vid olika tillfällen. Om inte annat hoppas jag på att vi träffas på #digikollo, en knytkonferens som ger massor av energi och krockar kunskap på ett härligt sätt.

2016 var ett energifyllt år

Dags att städa undan ännu ett nytt år till arkivet, fast innan jag vrider upp huvudet och tittar framåt tar jag och tittar bakåt för en liten stund med min årskrönika.

Massor av fiberarbete

Första halvåret i år innehöll massor av fiberarbete. Samtidigt som Länsstyrelsen ville ha komplettering på komplettering på vår ansökan om stöd för att bygga försökte jag få ihop underlag för den offentliga upphandling vi var tvungna att göra för att få stödet. Kravet gäller ett så kallat förenklat förfarande, vilket inte spelar någon större roll när det görs på ideell basis. Det är inte där min kompetens om fiber används som bäst kanske. Hur som helst så kände jag att jag inte skulle orka med samma belastning ett år till, och bad om att få lämna styrelsen. Samtidigt såg jag till att Hanna kom med i styrelsen, som är mycket bättre än jag på att läsa krav och skriva rätt i sådana dokument.

Under sommaren och hösten har hon och de andra i fiberföreningens styrelse gjort ett hästjobb, och nu är det på gång med bygge på riktigt. Den som valdes som ordförande valde att avgå under hösten,  vilket gjorde att en nya namn behövdes. Eftersom mina uppdrag förändrats sedan i våras kunde jag svara ja när jag fick frågan om att vara med igen från december. Nu ser jag fram mot att få bygga ett riktigt bra fibernät för alla i vårt område.

Kulverten sprang läck

Kulvertbyte - Uppgrävd gårdsplanVi började året med att ha den nya pannan i drift. Den fungerade finfint tills dess att den gamla kulverten mellan ekonomibyggnad o bostadshus inte orkade med längre. Vi byggde om från öppet till slutet system, vilket ökar trycket. Kulverten här var gjorda av stålrör nergrävda i marken, och vid en krök var godset tunt efter lite rostangrepp. Inte riktigt vad vi ville råka ut för när det var kallt ute.

Det betydde att vi fick gräva upp kulverten från pannrummet i ekonomibygganden in genom trädgården till huset. Som tur var behövde vi inte gräva allt själva. I trädgården fick vi hjälp av gudsonen och Hannas systerdöttrar med pojkvänner. På gårdsplanen lejde vi in grannen med grävare.

Det tog ett tag innan vi fick hem den nya kulverten och hade fixat till den, men till slut blev det klart. Nu fungerar vårt värmesystem riktigt bra.

Solceller och takbyte

PE Byggtjänst monterar solceller i Sundhult

I februari hörde Länsstyrelsen av sig och undrade om vi fortfarande var intresserade av att ta del av solcellsstödet vi ansökt om för två år sedan. Det ville vi givetvis, vilket drog igång nästa projekt.

Takbyte i Sundhult inför solcellsinstallationFör att kunna montera upp solpaneler på taket var vi tvungna att byta ut en del av taket på ekonomibyggnaden som var täckt med skör korrigerad plast.  Detta samtidigt som det var full fart med fiberarbete, en kulvert som skulle bytas och annat som är på gång. När man dessutom har höga krav på sig själv att det skall bli bra blir det mycket att göra.

Till slut var solcellerna på plats, och sedan mitten på maj producerar vi egen solel i Sundhult.

Öppet hus i Sundhult 2016

Öppet hus i Sundhut 2016 - TackNågra av höjdpunkterna var att få dela med sig av tankar kring självhushåll, solceller och elbilar som vi gjort ett par gånger under året. På min födelsedag kom det ett 80-tal personer till vårt öppnet hus i Sundhult. Då hade vi bjudit in leverantörerna av solcellsanläggningen och pannan som höll föredrag och det kom flera olika elbilar med förare som gärna delade med sig om hur det är att äga och köra elbil.

Vi kommer nog ha någon form av öppet hus i år också, för att ge likasinnade möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Vi har några andra projekt att prata om då, och vi kan berätta hur det faktiskt är att ha solceller och elbil.

Delägare i nystartat miljöföretag

SolskensfarmarnaI somras blev vi i Sundhult delägare i ett alldeles nytt miljöföretag, Solskensfarmarna. Tillsammans med grannar i roten kommer vi att ha djur för att hålla markerna öppna och ha stor biodiversitet.

Bolaget är startat som en ekonomisk förening, där stadgarna hjälper oss att beskriva vilka som får vara delägare, vilket säger att du måste bo i eller ha tydlig anknytning till gamla Kärnebygd rote.

Vi har ett manifest som beskriver hur vill att företaget skall fungera, och det är fokus på miljö och sol i sinne. Vi har varit igång drygt ett halvår och det går som planerat. Riktigt kul eftersom många säger att det inte går.

Andra prioriteringar under hösten

Jag har sedan årskiftet 14/15 varit med i Barn- och Utbildningsnämnden i Falkenberg, Jag gick med i Centerpartiet för några år sedan för att jag ville ta ställning mot den främlingsfientlighet som växt fram. Även här har jag haft höga krav på mig själv, och känner att jag vill förstå ordentligt innan jag är med och fattar beslut. Jag känner att jag inte haft möjlighet att leverera på nivå jag ställer på mig själv. Dessutom känner jag att vissa uppdrag som jag vill ta mig an kanske krockar med ett politiskt uppdrag , och det har gjort att jag valt att avgå från uppdraget i BUN.

Det har också gjort att jag känner att jag kunnat göra lite andra prioriteringar. Dels att hitta lite tid att göra saker som jag verkligen gillar själv. Jag försöker också välja saker där jag kan göra skillnad, och verkligen känner att jag gör det.

Vidareutbildning via MOOC

Christian pluggar MOOC under äppelträdet

Jag har sedan ett par år haft som mål att lära mig nytt och mer varje år. Bland annat genom att läsa MOOC, Massive Online Open Course. I år blev det en riktigt spännande kurs som heter u.lab: Leadning from the emerging future. Kursen lär ut nya sätt att ta sin an och forma vår framtid som ledare. En stor nyckel i det är att lyssna på andra ordentligt, ”deep listening”. Har du möjlighet tycker jag att du skall ta chansen att läsa kursen.

Det är rätt häftigt att jag kan sitta under äppelträdet här mitt i skogen och läsa en kurs på den erkända skolan MIT. Jag kommer fortsätta ta kurser under året som kommer.

Fossilfri elbil i Sundhult

Axel på Hedins Bil lämnar över nycklarna till en Nissan Leaf 30 kWh Tekan till SundhultI slutet av oktober kom elbilen till Sundhult. Vi har pratat om det länge, och efter att bara ha haft en bil under ett år kände vi att vi behövde två. Det är inte helt lätt att få ihop pendling till Halmstad, olika aktiviteter på olika håll både för föräldrar och barn.

Nu har vi en Nissan Leaf som vi leasar på två år, och den tid vi har haft den har det fungerat över förväntan.

Göra saker i det lilla ger stora effekter

Året 2016 lägger jag bakom mig med lärdomen att det är i det lilla som jag kan göra stora saker. Det är att skaffa solceller, det är att skaffa elbil och det är att starta Solskensfarmarna med en ny hållbar och medveten affärsmodell.  Det är här jag kan vara med och påverka, göra det jag tror är rätt och berätta om vad och hur jag gör för att inspirera andra. Göra det där som många säger inte går eller inte är lönt.  Är vi många som gör så skapar vi förändring.

Det är så här jag går in i 2017. Jag kommer skapa mer saker som tar rätt riktning mot framtiden.

7 böcker som utvecklar ditt engagemang

7 böcker för engagemangJag har tidigare tipsat om utvecklande ljudböcker på bloggen, och nu tyckte jag det var dags att göra en liten lista som tar avstamp i framtiden. Hur kommer vi som vill vara ansvarsfulla i framtiden att agera  och vara då. När vi bestämt oss för det går vi tillbaka till idag och ser vad vi kan göra här och nu. De här sju böckerna är en lista som hjälper dig göra det avstampet.

Det spelar ingen roll i vilken ordning du läser dem. Själv har jag lyssnat på dem som ljudböcker, ofta under promenader.

Leading from the emerging future – Otto Scharmer

Denna bok är en nyckel i den här samlingen. Den berättar hur vi måste börja ta oss an problem på ett annat sätt, framför allt  genom att bli bättre på ”deep listening” innan vi agerar. Den presenterar verktyg för att göra det, och ger tydliga samtida exempel på varför vi måste förändra vårt förhållningssätt.

Att bygga prototyper är ett verktyg, och något som kräver att vi hjälps åt för att skapa nya system i samhället.

The Seventh Sense – Joshua Cooper Ramo

Detta är en bok som ger dig stora fördelar inför framtiden och som hjälper dig att utveckla ditt sjunde sinne. Författaren gör tydliga beskrivningar av vad och hur du kan göra för att skaffa dig ett liv du trivs med.

Boken gör en historisk tillbakablick och berättar hur samhället förändrats historiskt och gör utläggningar om vilka egenskaper som givit fördelar i olika tider. Den visar att vi kommer att gå från en tid där människor gått samman i större organisationer för att förändra och påverka, till att gå mot mindre nätverk som skapar resultat. Det finns många exempel som visar på det

Consiuos capitalsim – John Mackey, Raj Sisodia

I den här boken berättar grundaren av Whole Food Market om sin resa från att vara en person långt till vänster som såg kapitalism som något ont till att tycka att det är en god samhällskraft. Han använder begreppet conscious kapitalism för sitt företagande, och idag är hans kedja en av de mest välmående i USA. Framtidsspanaren Stefan Hyttfors pratar om social kapitalism och presenterar i sitt föredrag grafer som visar vilken matvarukedja som går bäst i USA, nämligen Whole Food Market.

Erik Starck, entreprenören i Malmö, översätter titeln till ‘medvetet företagande’, vilket jag tycker är en bättre översättning. Vi behöver fler medvetna företagare som hittar nya sätt att mäta, och regelverk som tillåter det.

Vi som konsumenter behöver också bli bättre på att vara medvetna konsumenter och hjälpas åt att välja rätt saker när vi handlar. Var och en kan inte känna till allt om ett område, men vi kan hjälpas åt att täcka in rätt mycket.

Linchpin – Seth Godin

Jag bara måste ha med den här boken på en sådan här lista. Jag har in ett inlägg skrivit att det är den bästa boken av alla de böcker jag läst, och jag har läst den flera gånger.

Boken beskriver transformationen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och hur samhällssystemen anpassats till det. Det har varit nödvändigt för att skapa det välstånd vi har idag. Nu lämnar vi industrisamhället för något nytt, och då behöver vi också skapa nya samhällssystem om är anpassat till det. Det är kring detta som Seth resonerar på ett lysande sätt.

Hjärnstark – Anders Hansen

Den här boken lägger fram fakta på hur motion påverkar vår hjärna. Hur det faktiskt är en medicin mot depression, hur barn klarar skolan bättre och hur äldre stärker sin minneskapacitet. Hur det kommer sig och vilken forskning som ligger bakom redovisas i boken. I tider där psykisk ohälsa med rätta fått mer uppmärksamhet tycker jag boken är extra bra.

Själv har det blivit viktigt för mig att med rörelse varje dag sedan jag läste den här boken. I tidevarv då fler och fler arbetsuppgifter innebär stillasittande kan det vara bra att bli påmind om hur viktig rörelse är, och det gäller bara att resa på sig och gå en kort runda, hoppa över rulltrappan eller hissen och utnyttja vardagsmotionen bättre. Det där mötet kanske kan bli ett gående möte, som stimulerar hjärnan och hjälper dig att ta bra beslut.

De promenader jag själv börjat ta sedan jag läste boken fungerar också som meditationstid och utvecklingstid. Antingen struktureras idéer, svar på mejl och annat under promenaden, eller så lyssnar jag på en ljudbok för att utveckla mig själv.

Nya livet – Fredrik Reinfeldt

Det här är en omvärldsanalys som tittar på vad som väntar oss fram över. Det presenteras inte lösningar, utan är ett dokument om vad vi behöver förhålla oss till när det gäller demografisk utveckling, digitalisering, miljöpåverkan och annat. Det är upp till oss att använda det här för att hitta sätta att skapa en hållbar framtid ur många, många perspektiv.

Framtiden kräver att vi är medvetna företagare och konsumenter, och den här boken är ett mycket bra sätt att öka din medvetenhet.

Synteism, att skapa Gud i internetåldern – Alexander Bard & Jan Söderqvist

Den här boken är efterföljaren till duons ‘Futuricatriologi‘, och ger intressanta perspektiv ur ett mer andligt håll, där internet och digitaliseringen är i fokus.

Boken menar att vi människor alltid behöver något att samlas runt, och att det är därför religionen genom alla tider haft en viktig roll. Idag när vetenskap mer och mer kan förklara olika fenomen har detta andliga perspektiv försvunnit. Författarna menar att vi fortfarande behöver något att samlas runt, och att Internet på ett sätt är vårt nya tempel. De skriver lite provocerande att även ateism är en religion, bara det att det som samlas under den etiketten inte har en uttalad gud.

En bok med ganska avancerat språk tyvärr, för innehållet är riktigt, riktigt bra.

Framtiden är något du skapar

Framtiden är något som du skaparDet där är något jag försöker arbeta med. Eftersom jag själv skapar min framtid är det dumt att gnälla, tycka att andra bara gör fel och säga att jag inte kan.

Sortera, känn efter vad du verkligen vill och börja skapa. Visst ingår det att välja bort saker som inte leder åt rätt riktning.

Vilken framtid vill du skapa?

Jag stannade upp lite här om dagen och började fundera på vad som hänt sedan jag sa upp mig från min fasta anställning sommaren 2014.  Jag kom fram till att det är en hel del, även om det kanske inte känts så. Framförallt en förändring i livsstil.

Ett mer hållbart liv

odlingstunnlarEn sak som verkligen har hänt är att livsstilen förändrats mot något mycket mer hållbart. På gården har vi börjat utnyttja de resurser vi har på ett bättre sätt och producerar nu egen mat, där vi har kontroll på hur den tas fram. Det gör vi bland annat i våra odlingstunnlar och på en liten åker. Vi har mycket att äta runt omkring oss, med bär, svamp och vilda djur i skogen och ett varierat landskap som ger mångfald på olika sätt.

Ett sätt att bli ännu mer hållbara är attvi tillsammans med grannar i vår rote skapat Solskensfarmarna, där vi skall bli solskensbönder och se till att vi bibehåller det varierade landskapet som fått stå tillbaka de senaste 50 åren i och med industrialiseringen av jordbruket. Det var en riktigt bra utveckling, där vi fått mer mat till fler till lägre kostnad. Nu när vi nått dit är det dags att förändra och tänka mer hållbart och börja nu. Både genom hur maten produceras och livsstilen vi lever.

36 solcellspaneler i SundhultDet handlar om många små saker som läggs ihop och gör att vi i Sundhult går mot rätt håll. Vissa saker har vi inte kunnat förutse, som ett pannhaveri. Det gjorde att vi fick uppgradera vårt värmesystem drastiskt, till ett mer energieffektivt och som fortfarande använder sig av den energi vi har i vår egen skog. Andra saker är medvetna val som att skaffa solceller för att försöka gå mot att vi själva producerar den energi vi gör av med.

Vi vill transportera oss med eget bränsle

Det senaste valet att köra elbil gör det möjligt att själva generera den energi som går åt för att transportera sig. Där är vi inte riktigt idag, men vi gör det möjligt att använda ett mer grönt energislag än den fossila oljan. I förlängningen kan vi expandera vår egna solcellspark för att skapa bränsle till bilen. Nu pratar vi ”mackdöden på landsbygden” på riktigt. För nu kommer vi använda våra ladugårdar för att ha solceller på och generera det egna bränslet. Får vi lite över kan säkert urbanisterna i stan få överskottet.

Tar mer vara på tiden

21 utvecklande ljudböckerJag tar mer vara på den tid jag har också. Av naturen är jag nyfiken och vill lära mig mycket. Jag är lite orolig i själen, och kastar mig gärna in i nya områden och gillar att grotta ner mig i detaljer. Jag arbetar med att se det som ett positivt drag, även om det samtidigt gör det svårt att ta snabbare beslut. Jag vill ju verkligen veta att det är rätt beslut ur så många perspektiv som möjligt.

Jag har njutit av att kunna läsa många, många bra ljudböcker, speciellt de som handlar om att förändra tankesätt, att bli mer kreativ och bli bättre på att hitta en egen bekväm riktning för framtiden.

Christian paddlar kajak på TjärnesjönEn annan sak som börjat komma sakta mer och mer är att njuta mer av platsen som vi bor på. En sjö som är perfekt för att ta kajakturer på, skog som är härlig att vandra i och att vara nära djur som har en härlig puls i takt med naturen. Det gäller bara att ta in och se att allt det där finns runt om mig.

Kutar runt i hjulet för att få råd

Ofta springer vi i ekorrhjulet samtidigt som vi vill vara med i det som händer utanför. Frågan är om varför vi kutar runt i det där hjulet. Oftast är det för att vi skall få råd. Råd med vad?

Där behöver vi stanna upp sortera och hitta riktning mot vad vi vill igen. Vad är det verkligen vi vill få råd till? Är det en resa till Thailand, eller är det att kunna köra elbil.

I en av böckerna jag läst gavs rådet att tänka ”Hur ska jag få råd?” snarare än att säga ”Jag har inte råd”.

Ett stort steg kvar

En sak som ligger djupt i mig, och som kommer från en generation som är uppfostrad för att fungera i en industrialiserad värld. Det är det där med att du måste jobba för att få pengar. Det betydde att du skulle gå till fabriken och låta dina händer utföra en uppgift och byta det mot pengar. Pengar var du tvungen att ha för ha råd att skaffa det där som alla behöver.

Why - Simon SinekVår identitet är arbetet. När du träffar någon  är ofta en av de första frågorna ”Vad jobbar du med?” Stefan Hyttfors och Simon Sinek har lärt mig att frågan snarare borde vara ”Varför jobbar du?”.

Det där är väldigt stor skillnad. Vad är meningen med det jag jobbar med? Gör det den skillnad jag vill för någon eller för vår planet? Jobbar jag i ett sammanhang där jag känner att det vi gör i företaget ligger i linje med mitt varför?

Personligen ställer jag om i huvudet från att tänka att jag måste jaga pengar, och vill hitta ett varför där jag också kan få lite pengar när jag gör det. Jag behöver inte alls så mycket som jag tror. Det handlar mer om att jag sätter mig ner och funderar på vad jag vill lägga pengar och energi på.

Förändra det du faktiskt kan förändra

My business - Katie ByronSlutsatsen är på något sätt att sätta fokus på det du faktiskt kan förändra. Det är ofta mer än du tror.

Byron Katies modell är bra att ha i huvudet:

  • God’s business – Väder och annat som ingen av oss direkt kan påverka
  • Your business – Något som någon annan kan påverka men inte du
  • My business – Det du själv kan påverka, och som du skall fokusera på

Dags att leda för framtiden

Känner du att det är dags för förändring?
Känner du att du vill och inte vet hur du skall börja?
Känner du att du är beredd att börja nu?

Häng då med på kursen u.lab: Leading From the Emerging Future på MIT så kör vi där ifrån tillsammans. Kursen börjar nu i september 2016.

Jasså, du har inte tid? Varför inte då? Hur kan du stuva om schemat för att börja din resa i den riktning du vill färdas. Jag tänker dra mot framtiden, du får välja om du vill vara kvar eller hänga på.

 

Höskörden 2016 avklarad

SträngläggningVi har några små åkerlappar där vi varje år skördar hö. Eftersom höet äts av ponnyer som lätt blir feta av att bara titta på mat så är det bra om höet inte innehåller för mycket av framförallt socker. Därför skördar vi höet lite senare än om det skulle ha ätits av till exempel nötkreatur eller tävlingshästar. Då har den mesta av näringen lämnat gräset. I år blev det extra sent på grund av vädret i juli. Det har regnat var och varannan dag i tre veckor, men nu var det äntligen dags.

Alla har sin uppgift i slåtterarbetet

Hanna slog gräset med rotorslåtter i tisdags, vände det under onsdag och torsdag och så var det dags att köra in det under fredagen. Var och en har sina sysslor under höskörden, det ger en trygghet när det kan bli stressigt med regnet annalkande. I år var det dock inga hotande regnmoln utan Christian kunde ta god tid på sig med strängläggaren för att underlätta för körningen med pressen.

Många saker att hålla under uppsikt

Alla generationer hjälper till
Alla generationer hjälper till

När det är dags att pressa hoppar Ingrid upp i balavagnen, ofta tillsammans med något av våra barn eller någon av deras kusiner, för att ta emot balarna som kommer på balbanan och lägga de tillrätta  vagnen. Hanna kör pressen och Christian är på backen för att rycka in och flytta hö om det skulle behövas eller slänga upp en bal som trillat av i en sväng.

Morfar Ingemar räfsar upp det som missas och mormor Boel ser till att det finns fika och mat. Ibland åker ett barn med i traktorn och hjälper till att hålla koll på pressen, att balasnörena knyts som de ska och att inget ser konstigt ut.

Vi la på en rem för att bli klara

Reparation av press
Reparation av press

I år hoppade plötsligt drivremmen av ett par ett gånger. Vi kunde ganska snabbt konstatera att det berodde på att drivknuten och remskivan som ska föra över kraften från traktorn till pressen hade lossnat och flyttat sig. Det gick fort för Christian att hämta en slägga och blocknycklar och sen var vi igång igen.

Lasta av hö är en gymaktivitet

Totalt blev det drygt 700 löspressade balar i år, knappt 6 vagnar. Vagnarna lastas av förhand i ladan. Vem behöver gym när det går att förena med nytta?Räkneverk

Höet förvaras i markplan på trätrallar med anslutning till skulltork. Även om höet känns torrt när vi kör in det blåser vi igenom det ett par dagar för säkerhets skull.

När sista lasset är avlastat bjuds vi som alltid på korv med bärkräm till efterrätt i Lillestue. Beviset på att allt är som det brukar! Den som så önskar avlutar med ett kvällsdopp i Tjärnesjön.

Kvällsdopp

 

Dags att njuta av pannkakstårta och marängtårta

PannkakstårtaNu är det dags igen! Hos oss är det tradition att vi äter
pannkakstårta till frukost på barnens födelsedagar. Pannkakorna gör vi kvällen före, med en smet utan äggvita.  Då blir de spänstiga och lätta att hantera utan att de går sönder. Äggvitorna som blir över kan med fördel användas till en smarrig marängtårta.

Pannkakstårta

Kvällen före

100 g smörPannkakor till tårta
2 dl vatten
2 dl mjölk
3,5 dl vetemjöl
4 äggulor
2 krm salt

Smält smöret. Vispa ner vetemjöl och äggulor i vatten och mjölk. Tillsätt saltet och smöret. Låt smeten svälla i en halvtimma. Stek pannkakorna och lägg de efterhand i en hög med smörpapper emellan. Låt svalna och förvara i kylskåpet till morgonen.

Födelsedagsmorgonen

2 dl grädde
2 dl drottningsylt eller annan sylt
2 dl färska eller frusna bär (t ex blåbär, hallon eller jordgubbar)

Ta gärna ut pannkakorna tidigt så de hinner bli rumsvarma. Vispa grädden. Varva pannkakorna med grädde, sylt och bär. Det underlättar med en vass kniv vid servering!

Bärtårta med mandelmaräng

Botten (kan göras dagen före)

4 äggvitor
2 dl socker
100 g mandel

Sätt ugnen på 175 grader. Riv mandeln. Vispa äggvitor och sockerBärtårta med mandelmaräng vitt och pösigt. Blanda försiktigt i mandeln. För att underlätta, lägg ett bakplåtspapper i en form med löstagbar kant. Det fungerar även utan papper, men då får man använda t ex stekspade för att lossa tårtbotten från formens botten. Fördela smeten i formen och grädda i ca 25 minuter i 175 grader. Låt botten svalna och lägg över på ett serveringsfat. Låt stå övertäckt tills det är dags för kalaset.

Garnering (direkt före servering)

2 dl grädde
2 tsk vaniljsocker
2 dl blåbär (färska eller direkt från frysen)
ev röda vinbärsklasar

Vispa grädden och lägg på botten. Strö över blåbär och garnera gärna med några röda vinbärsklasar.

Så skriver du en bra inbjudan

Hur skall jag göra min inbjudan så att fler kommer på mitt evenemang? Det är en fråga som många säkert ställt sig. Jag kan komma med några tips.

De vanligaste felen är:

  • Alldeles för mycket text i inbjudan
  • Massor av olika och dåligt valda typsnitt
  • Allt för många bilder, som sällan förstärker innehållet

Du får här några nycklar som låser upp informationen för den som läser din inbjudan. Personen som ser den skall direkt kunna se det
väsentliga utan att behöva dekryptera ett chiffer.

Göra en inbjudan

Ladda ner exempel som pdf

Tre enkla regler

För en bra inbjudan följ dessa tre enkla regler:

  • Använd begränsad information
  • Använd maximalt tre typsnitt
  • Använd få bild-element

Sammanfatta din information i en listaLista viktiga punkter i inbjudan

Börja med att skriva upp den information du tycker är viktig för ditt evenemang. Det kan vara tider, plats, speciella händelser och om personen behöver ha med sig något speciellt.

När du har en lista kan det vara idé att rangordna din lista så att du vet vad som är viktigast. Kom ihåg att det skall vara viktigt för den som kommer, inte för den som arrangerar tillställningen.

Förenkla din lista till få punkter

När du fått en rangordnad lista är det dags att förenkla din lista. Vad behöver dina gäster veta innan. Jag menar verkligen veta. Exempelvis kanske det räcker med att presentera klockslag när det börjar och kanske slutar. Exakta klockslag där emellan är intressant för dig som arrangör, men mindre intressant för den som kommer dit.

Förstärk punkter som kräver handling från de som skall komma, vad behöver de göra om de bestämmer sig för att komma. Deltagarna behöver kanske ta med sig något speciellt t ex kaffekorg eller badkläder.

Nu har du förhoppningsvis en lista. En kort lista med information som är relevant för din gäst.

Lyft fram anmälan

En sak jag själv ofta missar är att anmäla mig till arrangemang, helt enkelt för att jag inte uppfattat i inbjudan att det krävs. Ofta noteras datum och tid för arrangemanget eftersom det står tidigt i inbjudan. Men sen läses inte restan av inbjudan lika noggrannt och ofta står det i slutet med liten, näst intill osynlig text, att anmälan krävs.

Lyft fram kravet på anmälan genom att skriva det tidigt eller med grafisk förstärkning lyfta fram det.

Använd tre typsnitt

Ofta användas många typsnitt i inbjudningar. Det ger ett rörigt och stökigt intryck, och gör det mycket svårare för den som läser att hitta relevant information snabbt. Använd få typsnitt, aldrig fler än tre olika typsnitt i din inbjudan.

Det finns en anledning till att tidningar väljer vissa typsnitt på sina löpsedlar. Det är oftast sans serif, det vill säga teckensnitt utan klackar.

Använd få bild-element

Har du för många bilder eller illustrationer som inte har med informationen att göra kommer du att röra till det för den som läser din inbjudan.

En bild skall ge läsaren information som är lika viktig som den text du skriver. Bilden är också ett sätt att visa på prioritering av dina viktiga punkter.

Tänk på att vit yta, tomrum, också är ett bildelement, och kan användas för att förstärka din information. Faktum är att den vita ytan är ett av dina mest kraftfulla element du kan använda för att få fram viktig information. Se till att använda den smart.

Detta är vad du skall komma ihåg

  • Vad är viktigaste för din gäst
  • Bestäm få typsnitt för din inbjudan
  • Låt få bilder förstärka  din text

 

Våren har kommit till odlingslådorna

Detta blir tredje året som Joar och Nora odlar grönsaker i pallkragar i trädgården. Vi hade en rabatt där kirskålen (eller som vi säger här, kärsen) tagit över totalt, och som därför legat täckt med markduk i något år. Där placerade vi fyra stycken odlingslådor. Varje odlingslåda består av tre pallkragar, varav två är fyllda med jord. Det tredje pallkragen hjälper till att skapa en drivbänkseffekt genom att täckas med gamla fönster.Odlingslåda

För att bättre ta till vara på näringen och minska risk för sjukdomar så odlar vi i en växtföljd i de fyra lådorna. Joars jordärtskockor får byta låda varje år, för att följas av Noras spritärtor följande år. Efter ärtorna, som likt alla baljväxter har förmågan att binda kväve från luften, odlas de mest näringskrävande växterna. I år kommer det odlas mangold samt ett par omgångar spenat. Tidigare år har vi odlat grönkål, men den får flytta till en kåltunnel i trädgårdslandet i år. Det sista året innan jordärtskockorna återkommer, odlar Joar lök och sommarmorötter. Lådorna gödslar vi med hästgödsel och kökskompost. De kvävekrävande växterna får under sommaren även nässelvatten.

Dags för schalottenlök

Joar sätter schalottenlökFörra året köpte Christian en påse schalottensättlök på Gekås. Denna satte Joar i sin låda och det blev ett mycket lyckat resultat. Schalottenlök är en typ av lök som delar sig i ett helt knippe. Av en lök blir det alltså ett helt gäng nya lökar. Skörden har förvarats hängande i köket och har hållit sig helt perfekt, nära till hands när man vill ha en mild lök i matlagningen. Det som var kvar nu på vårkanten har nu Joar satt i årets lök/morotslåda och vi hoppas på lika fin skörd i år!