Det finns en del olika idéer om hur man kan lära barn lite av programmeringens logik. Ett av dessa är Scratch, där man mer visuellt kan bygga programblock genom att dra och släppa med musen. Där arbetas det med dator och tangent bord. Det Emil tipsade om var att använda Scratch for Arduino, förkortat s4a, där det ges möjlighet att göra program till ett litet kretskort med tillkopplad elektronik. Det går lätt att koppla lite knappar och lysdioder som sedan kan styras av det program man bygger med blocken i Scratch. Känsla av att tända en lysdiod med hjälp av en fysisk knapp är speciell och svårslagen. Jag tror också det ger ett självförtroende att styra den där mystiska elektroniken på ett relativt enkelt sätt. Förhoppningsvis gör det barnen nyfikna på att lära mer, och göra mer avancerade saker.
För den som vill testa Scratch utan Arduino eller behöv installera någon programvara kan göra det. Bara gå till deras online-verktyg och följ instruktionerna till höger, så har du snart gjort dig ett litet program. Och du, det gör inget om du är vuxen och vill testa för att lära dig lite programmeringslogik. 🙂
Som jag berättade i det andra blogginlägget känner jag inte att jag egentligen passar in i något speciellt parti. Beroende på fråga skulle jag vilja tillhöra olika partier. Det där är ett problem om man vill vara medlem i ett parti. Jag visste att oavsett vilket parti jag väljer kommer det inte vara helt rätt. Jag är inte ens säker på att Centerpartiet är det som ligger mest rätt i flest frågor.
Jag har läst partiprogram
Jag tog mig tid att läsa de olika partiernas program. Alla är välskrivna, men frågan är hur programmen genomsyrar de beslut som tas. Många gånger måste partierna hitta uppgörelser med andra partier, som i Alliansen, vilket innebär kompromisser och avsteg från hur man verkligen skulle vilja besluta. Sedan förekommer det så klart lokala skillnader beroende på regionala förutsättningar.
Oavsett så visar programmen vilken inriktning medlemmarna vill ha. Ett par av partierna har under året arbetat om sina partiprogram, det har varit intressant att följa, och än mer intressant skall det bli att se hur det komma styra valdebatterna som kommer under nästa år. Vågar de små partierna stå fast vid sina åsikter, eller kommer man föra fram kompromisserna i samarbetena.
Jag fick inte frågan förrän alldeles nyss
När jag skrev mitt blogginlägg hade jag väntat mig några värvningsförsök, men så blev det inte. Från olika personer kom ett ”du är välkommen till oss när du bestämt dig”. Jag förstår att man inte vill tränga sig på och verka påstridiga, men jag hade väntat mig att få frågan om jag ville ha partiprogrammet hemskickat etc.
Det var inte förrän alldeles nyligen som jag fick frågan om det inte är dags att ställning, och det var det ju. Året är snart slut, och ett löfte är ett löfte. Så hoppas jag att det är inom politiken också.
Processen avgörande
För min del har en av de mest viktiga parametrarna varit hur processen ser ut inför beslut på stämma/riksting. Där tycker jag att Centerpartiet har intressanta former som gynnar debatt och diskussion. Dessutom tyckte jag att centerstämman var spänstig, medan flera av de andra partierna var lite gråa.
Personerna på lokalplan viktiga
Jag tänker att om jag är medlem är det också viktigt vilka som är aktiva på lokalplan. Jag har lyssnat, sökt dialog och samtalat med olika partiers representanter på olika sätt. Det finns många bra personer i olika partier, och jag tror jag kunde valt vilket parti som helst. Kanske att de centerpartistiska representanterna deltagit i dialogen mer än andra. Det är i diskussion och debatt med andra som jag vill se till att få mina idéer att lyfta. Det handlar också för min del att förstå hur allt hänger ihop. Ofta blir det sakfrågor av sådant som måste ses i större sammanhang. Det handlar också om att se till hur man kan nyttja de demokratiska processerna för att nå de bästa besluten. Som sagt var, det finns mycket att lära.
Vad skall då jag göra?
Vad jag inte skall göra är att klaga på varför kommunen inte gör det ena eller det andra. Det är därför jag vill vara medlem och försöka vara med till att lösa problem istället för att gnälla. Sedan får vi se på vilket sätt jag kan bidra. En av de viktigaste punkterna för mig är att ta tydlig ställning. För mig är det viktigt att sverigedemokraternas värderingar minskar och försvinner. Det jag också vill är att alla i Falkenbergs kommun skall ha möjlighet att utveckla sig själv, med allt vad det innebär. Det gäller såväl småstad, samhällen som landsbygden.
När det gäller landsbygden pratas det ofta om de gröna näringarna inom skog- och lantbruk. Här önskar jag att Centerpartiet kanske kan få mer fokus på andra näringsgrenar som fungerar att driva på landsbygden också. Vilka förutsättningar behövs för att göra det? Infrastruktur som transporter, vägar och väl fungerande fibernät samt kompetenta medarbetare tror jag är några av ingredienserna, men hur skapas de förutsättningarna?
Transparens viktigt
Dessutom tycker jag det är viktigt med transparens och delaktighet. Där har det varit roligt att se hur Falkenbergs kommun verkligen utvecklas det senaste året, men det finns mer att göra. Här handlar det om att Centerpartiet i kommunen kan bli bättre på att ge bakgrund till sina ställningstagande i olika frågor, och bli bättre i dialogen med kommunens medborgare.
Nu då?
Nu återstår det att se hur jag tas emot, och vad jag kan göra för Centerpartiet. Det handlar förstås om vilken tid och vilket engagemang jag själv är beredd att lägga ner.
Visst gnäller vi mycket på vad staten, riksdagen, regeringen och våra lokala politiker borde göra. Vi kräver att ansvars skall tas. Men hur är det med vårt egna ansvar?
Jag känner att det är dags att sluta sitta och gnälla utan verkligen ta ansvar och ansöka om medlemskap i ett politiskt parti.
Men vilket?
2014 är det val igen, och då vill jag vara veta vad jag röstar på och varför. Inför valet 2010 skrev jag om hur jag röstade och varför i ett blogginlägg, och jag tänkte redan nu börja tänka på nästa val. Om jag verkligen vill vara med och påverka känner jag att det inte räcker med en röst i en låda var fjärde år, utan ett medlemskap som ger mig rätt att påverka ett parti inifrån (även om jag inte nu planerar för förtroendeuppdrag). Inte minst känner jag ett ansvar i tider då sverigedemokrater får allt för stort inflytande i våra beslutande organ.
Frågan är dock vilket parti jag skall välja?
Anledningen till att jag inte är medlem i något parti idag är att jag inte helt känt att jag passar in i ett parti. Jag får helt enkelt läsa parti- och idéprogram och sedan bestämma mig. Å andra sidan så kan jag påverka partiprogrammet om jag är medlem i ett parti.
Vilka partier är aktuella?
Jag tänkte mig att börja med läsa partiprogrammen för Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Fast det beror på hur lättlästa de är och hur rätt de känns. Magkänslan är att det är något av de som passar mig bäst.
Ni får gärna hjälpa mig i valet och berätta för mig om fördelar och nackdelar med programmen i de olika partierna. Gör det gärna i kommentarsfältet nedan, så fler än jag lättar kan välja att aktivt stödja ett parti mer än att lägga en röst vart fjärde år.
Jag tycker det är viktigt med familjens roll, landsbygden med dess mångfald och entreprenörsanda och gröna näringar, vikten av att alla skall få bra möjligheter och stöd. Visst känns det som de bitarna passar in i de flesta partierna?
Innan året är slut tänker jag mig ha ansökt om medlemskap i ett parti. Frågan är vilket…
ÅRSKRÖNIKA 2012: Då var vi här igen. Året har kommit till sitt slut, och det är dags att sammanfatta vad som egentligen hänt. Självklart är min mors bortgång en tung och stor händelse, men det har hänt mycket annat också. Inte minst tänker jag mer på vad jag egentligen vill.
Nya lokaler på arbetet
Året inleddes med att vi på arbetet flyttade in i nya riktigt fina lokaler. Under året köptes den firma jag arbetar på helt upp av HMS Industrial Networks, där också Hanna arbetar. Det betyder att vi idag sitter i samma byggnad, dock så långt ifrån varandra man komma där. 🙂 Fördelen är att vi hinner ses då och då vid lunchen, och att vi lättare kan prata om arbetsrelaterade saker hemma. Nackdelen är att vi på ett sätt har ”alla ägg i en korg”.
Min titel är interaktionsdesigner, vilket handlar om att göra vår webbtjänst mer användbar. Dock har stora delar av min arbetstid gått till att dokumentera våra produkter och tjänster, men jag hoppas nästa år bjuder på möjligheter att få förbättra användbarhet.
I det nya kontoret sitter jag på andra våning i en nybyggd del av HMS, mot Stationsgatan i Halmstad. Så går ni förbi kan det hända att ni ser mig slita i mitt anletes svett. 😉
En låga släcktes, så ljuset tändes
Min mor gick bort under våren efter ett antal år med besvärande KOL. På något sätt är jag lättad att hon slipper plågas mer, för hon har inte varit sig själv under många år. Vi får baka lite kakor, minnas och ta vara på den tid vi själva har här. Tänker mer ofta nu på att man bara låter åren gå utan att göra det man verkligen vill. Göra något gott inte bara för mig själv och de närmaste, utan i ett större perspektiv. Det handlar också om att lära mig att pengar inte betyder allt, även om det har stor betydelse. Det handlar också mycket vad man gör med de medel som står oss till buds.
Så när en låga släcks på detta sätt försöker jag se framåt och tänka på var dag som ges mig. Jag tränar på det, för jag är mindre duktig på det.
Nätverkande har gett mig press
Under året har jag haft förmånen att vid ett flertalet tillfällen träffat vänner från de olika sociala medierna. Har bland annat varit på Webcoast i Göteborg och tankat energi, åkt till en ö i Blekinge skärgård för att vara bland underbara människor på SSWC som sprider glädje och kunskapsdelar och varit på Internetdagarna i Stockholm. Innan jag åkte till SSWC på Tjärö skrev Hallands Nyheter om min kommande resa. Det har också varit andra möten i spontana tweetups och mer organiserat som Tweetup Vimle. Jag har redan nu bokat in Webcoast och SSMX till våren för att få träffa alla dessa trevliga smartskallar igen. Hoppas på att jag kan göra ett återbesök på Tjärö också.
Artikel ur Hallands Nyheter vid bildandet av Byafiber
Hallands Nyheter har också skrivit om ett annat nätverkande jag ägnat mig åt under året, som ordförande i vår ekonomiska förening som skall bygga fibernätverk i bygden. En speciell resa, som inte är så rak som alla kan tro. Framförallt handlar det om att många förväntar sig att andra skall göra saker åt dig. Många känner sig besvikna över kommun och statliga myndigheter som man anser skall skapa förutsättningarna för oss. Jag tänker på alla våra förfäder som inte tog det för givet, utan som via olika typer av kooperativ såg till att det fanns butiker, bensinmackar, bygdegårdar & samlingslokaler och vägar genom vägsamfälligheter. Då gick man samman och skapade och bidrog så mycket man kunde på sitt sätt. Idag vill många sitta hemma, titta på TV och låta allt plötsligt bara finnas utanför dörren. Jag vet. Jag hårddrar lite, men känslan är lite åt det hållet.
Samtidigt vill man att det skall gå blixtsnabbt, men allt tar tid. Vi tar steg för steg och kommer få vårt nät. Även om det tar lite tid, för det skall bli bra också.
Publikt folkbildande
Foto: Sara Hector, Sveriges Radio P4 Halland
Jag har haft förmånen att få åka runt i landet och, som jag uttrycker det, vara digital folkbildare. Lära fler lite mer om hur digitala medier och teknik kan användas. Inte minst inom nykterhetsrörelsen, men också till andra. Under hösten har jag också varit detta i P4 Halland, där jag varannan vecka spanat och svarat på frågor om sociala medier och teknik under en programpunkt kallad DiggIt. Jag hoppas på att det kan bli en fortsättning av det under det kommande året. Det har varit kul och jag hoppas jag låtit fler få upp ögonen på att tekniken skall vara ett hjälpmedel och inte ett självändamål.
Andas ut, andas in
Nu året går mot sitt slut tar jag en stund och andas in, andas ut och stannar till en stund. Förutom allt det som jag berättat om här har det varit full fart på gården. Hanna har förmånen att numer arbeta halvtid, och då i perioder vara ledig för att jobba i skogen och med andra gårdssysslor. Jag hade lite semester på vårvintern och hade ett antal underbara dagar i skogen med motorsågen tillsammans med Hanna. Jag gillar verkligen att få gå där med motorsågen, krama träden lite. Bara vara med dem. Det ger energi, och gör att jag tänker extra mycket på att vi har planeten till låns. Inga pengar i världen kan köpa en ny planet.
Jag hoppas på att någon gång hitta ett arbete där jag kan balansera mellan att kunna arbeta lite i skogen och sedan få sitta på ett kontor och vara kreativ den andra delen. Känna naturens biologiska klocka och känna hur viktig den är, och sedan stimulera hjärnan genom att få lära mig mer och gärna lära ut.
Kan undra om det är så mitt 2013 kan komma att se ut?
Idag var det en sån där regnig dag då det passade utmärkt att stanna inne och baka. Nora komponerade efter eget tycke och resultatet blev riktigt saftiga, goda höstmuffins.
100 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
2 ägg
1 dl mjölk
2,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
100 g vit choklad
1 dl hasselnötter
1 dl torkade aprikoser
0,5 dl katrinplommon
Rapsolja
Sockerkulor
Sätt ugnen på 200 grader.
Rör smör, socker och vaniljsocker smidigt. Vispa ner ägg och mjölk. Blanda vetemjöl och bakpulver för sig och blanda sen ner det i smeten. Hacka choklad, hasselnötter och aprikoser och vänd ner dem i smeten.
Smörj muffinsformar med lite rapsolja. Fyll formarna nästa ända upp. Tryck ner hackade katrinplommon.
Grädda i 15 min. Garnera med sockerkulor då de svalnat något.
I helgen var jag med och arrangerade tredje upplagan av knytkonferensen Sobra|tankar. Slutsatsen av helgen är mycket enkel. Det är så att vi blir fler och fler som vågar!
Knytkonferensen Sobra|tankar har en gemensam nämnare; nykterheten. Deltagarna som kommer till detta evenemang för att dela med sig av kunskap och träffa människor är nykterister. Mer eller mindre aktiva och engagerade. Vissa är anställda, andra sitter i förbundsstyrelsen medan några ”bara” är medlemmar.
Blandning av ämnen och ålder
En knytkonferens innebär också att deltagarna tar med sig olika kunskaper och delar med sig av dessa till de som vill lyssna. Tillsammans bygger man ett schema för helgen och sätter upp lappar om ämnen man vill tala om. På vår knytkonferens gör detta sig väldigt tydligt när den 91-årige Erik Berg talar om Generationsblandningen och hur viktigt det är att IOGT-NTO-medlemmar närvarar i UNF-verksamhet utan att styra och ställa. Bara finnas där, lära känna varandra och hjälpa till med det som unfarna ber om. Om det var den ena ytterligheten så är den andra när Joar, 5 år (snart 6), lär ut Hur man viker en falk. Som ni märker är det spännvidd i både ålder och ämnes områden.
Vad gjorde jag där?
Andra ber och ber att någon skall hålla ett pass, vilket gjorde att bland annat jag körde ett pass utanför schemat i en lokal som inte fanns med från början. Ämnet där var Mobila videolösningar, som Erik Wagner (@erik_wagner) såg till att sända ut.
Jag höll också ett pass om Getting things done & Evernote, där jag presenterar en variant av David Allens GTD och hur det kan kombineras med den fria mjukvaran Evernote som finns för dator och mobiltelefoner.
Vi körde också en Sobra|tankar Talkshow efter att vi ätit en mycket god buffé på Scandic Hallandia. Tyvärr blev inte ljudet så bra, vilket jag inte förstår riktigt för det lät bra inne i lokalen. Vi spelade in med en Fostex AR-4i och headset kopplade till den. Medhörningen på Fostex-dockan anslöt vi till ett PA i lokalen så att de som tittade skulle höra oss. Där lät allt bra. Vi lär oss, och nästa gång kanske det är riktigt bra. 😉
Om ni ändå vill försöka titta på sändningen blev den uppdelad i två delar, klicka här för at se del 1 och klicka här för att se del 2. Vi hade bland annat med bartendern Gabriel som berättade lite om alkoholfria drinkar, bland annat om de två som han fixat för kvällen förutom det givna alternativet; Almedalsdrinken.
Vad tyckte jag var bäst?
Jag tyckte det var intressant att höra Bengan Johanssons tankar, även om jag hade hoppats på ett lite bättre framförande. Dock är hans tankar om ledarskap mycket i linje med LUCK-konceptet som jag skrivit mycket om på bloggen (läs gärna min inlägg om LUCK-konceptet). Det skillnad på att vara chef och ledare. Att som ledare få de man leder att gå om i kunskap, lita på kunskapen de andra har och undanröja hinder för gruppens utveckling.
Allra bäst tycker jag ändå Totte Ljunggrens pass ”Vad hände med de nya kampsångerna?” var, som blev en historisk, nostalgisk resa med en spark i baken för att förnya folkrörelsen även musikaliskt.
Nästa helg kör jag och Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) ett knytkonferenspass på distriktstyrelsernas samling i Borås, och senare i höst kommer ett antal distrikt i nykterhetsrörelsen tillsammans kör en knytis på Kuggavik. Vi konstaterar att det blir fler och fler som vågar prova det som jag och Johnny testade för ett år sedan. Förhoppningsvis intresserar det både anställda och de som bara är medlem. Olika delar av engagemangstrappan som träffas för att vi skall bli fler och fler som kämpar, fler som står emot.
Jag har börjat sommarläsningen med att läsa Karin Adelskölds (@karinadelskold) Våga stå upp. Den handlar om att använda humor i sin kommunikation, och det är något jag skulle vilja bli bättre på när jag själv föreläser. Nu tror jag faktiskt att mina presentationer kommer blir roligare, tack vare Karins bok.
Ni som följer den här bloggen vet jag att jag gillar att föreläsa, och att jag vid knytkonferensen Sobra|tankar höll ett föredrag om att göra bättre presentationer. Givetvis vill man hela tiden bli bättre, och om man själv tänker på vilka föreläsare man tycker är bra så lockar de ofta till skratt under sin dragningar. Boken som Adelsköld skrivit kanske först leder tanken till att hon blivit utsedd till Sveriges roligaste kvinna och då som stand-up-artist. Den här boken är inte bara till de som vill bli Sveriges nästa stora komiker, utan också för de som vill hålla tal, såväl i privata sammanhang som politiska och på scen. Det handlar om att bli en roligare talare helt enkelt.
Är Karin en rolig talare själv? Ni kan döma själva och titta på hennes föreläsning wwwhat…
Har man sett den här filmen känner man igen mycket som hon beskriver i sin bok, vilket jag tycker är bra. Då förstår man ännu bättre vad hon vill säga med texten.
Tredjedelsreglen
Tycker boken har lite av den traditionella tredjedelsregeln över sig, där den första delen av boken är riktigt bra och fångar mitt intresse. Jag blev sugen på att lägga undan boken och genast börja skriva och arbeta med de föreläsningar som jag har i höst. Jag insåg att jag måste arbeta med det roliga redan här hemma, och verkligen skriva ner vad som skall vara kul.
Det är ett mycket bra betyg för boken enligt mig. Hon lyckas få mig sugen på att komma igång direkt för att låta de som skall lyssna på mig i höst ska få det roligare.
Resten av boken var en hel del upprepningar, och för mig var det mycket som redan var känt och som jag redan tänker på. Därför kanske den delen av boken inte var lika inspirerande för just mig. Vill du lära dig mer om att föreläsa tror jag att du kan hämta mycket i den delen också.
Vill du bli en roligare talare rekommenderar jag dig att läsa boken och börja arbeta målmedvetet.
Är Karin rolig som stå-uppare? Hittade det här klippet på YouTube, så får ni tycka till själva.
Jag har gjort en hel del reflektioner över hur IT och IT-avdelningar ofta sätter käppar i hjulet för utveckling. Det kan vara att använda IT i skolan eller hur IT-avdelningar på företag inte hinner vara flexibla.
Jag har också lyssnat på vänner och läst i bloggar och sociala medier ser man också att många IT-avdelningar har svårt att hänga med. Jag förstår det i stora stycken, för det krävs en hel del för att IT-systemen skall snurra. IT får idag en styrande roll, men det är ett verktyg för att nå mål, inte något som skall rama in och begränsa. Den skall ge möjlighet att hitta nya vägar och komplement till det som finns idag. IT-avdelningen är en servicefunktion som skall underlätta, inte hindra.
Många skolar för in IT i undervisningen för att man ska göra det. IT i skolan skall ge komplement till den traditionell undervisningen. Den skall ge stöd och möjligheter till pedagogerna, inte ett hinder. Är man intresserad av det skall man följa bland annat Öpedagogen Marie Anderssons blogg.
Jag tror ofta handlar räddsla av att behöva ge support som gör att IT-folket inte vill föra in ny teknik i form av nya modeller av datorer, ha olika operativ system och annat. Här tror jag att tekniken kommit så långt att det är dags att arbeta annorlunda. Tittar vi på mobiltelefoner exempelvis så tror jag mer och mer av supporten kan läggas hos operatören och tjänsteleverantören snarare än IT-avdelningen. Jag tycker att IT-avdelnings support kan sträckar sig till att göra en återställning till någon slags grundinställning. Får du problem med telefonen ”blåser” IT-avdeningen telefonen. Du får skylla dig själv lite om du gjort fel.
Jag tycker man kan ha samma strategi med datorer. Du får den dator du vill ha med en grundinstallaltion, och blir det fel så återställer man datorn. Egen dator under eget ansvar.
IT-avdelningar gör idag ett mycket bra arbete, men jag tror det är dags att sätta sig ner och utveckla sig själv till en ännu viktigare roll att driva organisationerna där de verkar framåt.
Rör smör och strösocker smidigt. Blanda i vaniljsocker och kakao. Tillsätt havregryn, kokosflingor, hackade hasselnötter, pärlsocker, apelsinjuice och vatten. Arbeta ihop till en smet. Forma bollar och rulla i pärlsocker. Ställ i kylskåpet och låt chokladbollarna bli riktigt kalla före servering. Servera gärna med färska jordgubbar.
Vi är bara i början av sommaren, men redan nu börjar andra halvåret fylla med aktiviteter. Det är evenemang som jag skall besöka och hålla i, och ett antal olika föreläsningar som finns inbokade i kalendern.
Camp i Blekinge skärgård
Hösten börjar för mig med Sweden Social Webcamp, SSWC, i augusti för min del. Jag var där förra året, och ser fram mot att få komma till Tjärö igen och tanka energi inför hösten i den härliga miljön bland fåren. Det är fantastiskt att få möta driftiga människor som tittar framåt. Jag hoppas få lära mig massor och träffa nya och gamla vänner.
Rörelse dominerar september
I september får nykterhetsrörelsen mycket av min tid. Jag kommer föreläsa, bland annat för studieförbundet NBV, arrangerar knytkonferensen Sobra|tankar med Bengan Johansson som inledningstalare, och deltagande på en distriktsstryelsesamling för rörelsen.
Det ser ut som knytkonferensen Sobra|tankar blir en höjdare i år. Mycket stort intresse, och det var nog länge sedan Muraregatan 30 var så full med liv och framåtanda som det kommer vara under den 15-16 september. Det kommer delas så mycket kunskap på vår folkbildningsfestival.
Internet och delaktighet
I slutet drar jag till Stockholm för att vara med på både Digidel och Internetdagarna. Två evenemang jag tidigare inte varit på, men ser mycket fram mot att få besök.
Digidel är en kampanj för ökade digital delaktighet, för att att fler skall vilja, våga och ta del av internet. Internetdagarna arrangeras av .SE är en av de strörre händelserna för de som jobbar med internet på olika sätt. Årets teman är teknik, säkerhet, samhälle och media med fantastiskt bra talare och fler lägg till efterhand. Se bara på de keynote-talare som jag ges möjlighet att lyssna till! Det kommer bli svårt att välja vad man skall lyssna till och fördjupa sina kunskaper inom.
Fortfarande finns plats för mer
Det finns fortfarande plats för lite till, men snart är kalendern full. Jag har fått förfrågan om ett antal föreläsningar till som jag skall pussla in kalendern, och det kommer säkert några till. Det lär bli intensivt, men väldigt kul. Mycket fokus på nätet i många former, men jag hoppas på att få tid att planera och arbeta med skogen också. Det finns ju alltid nätter… 😉