Etikettarkiv: Brand

Hur lätt börjar en elbil brinna?

På elbilsmässan eCar Expo 2019 diskuterades hur farligt brand i samband med elbil är, och hur stor risken är att brand uppstår.

På scenen fanns bland annat brandmannen Tommy Carnebo från Södertörns Brandförsvar, som är en av få som utbildar i ämnet och sitter på fakta.

Jag hade möjlighet att prata med honom efter föredraget, och tillsammans med Lars Hoffman, ansvarig för verkstäder och lab NEVS och som tidigare arbetat på SP/RISE, fick jag många bra svar på alla de frågor jag hade kring detta.

Lyssna på Tommy Carnebo

Under mässan spelas podcasten e-mobility in och där var Tommy gäst, och får chansen att reda ut en rad myter kring elbilen och bränder.

Vad lärde jag mig?

Vad fick jag med mig från paneldebatten och samtalet efter?

Det är inte vanligare med bränder i elbilar jämfört med bilar med förbränningsmotor. Ofta är 12 Voltsbatteriet en del i fara för antändning, och därför är det viktigt att det kopplas bort oavsett biltyp.

Rök kan göra det besvärligt

Bilbränder är besvärliga när det gäller rökutveckling, och därför gör det extra besvärligt om brand uppstår i exempelvis ett parkeringsgarage.

Ovanligt med termisk rusning

Om det uppstår termisk rusning i litiumbatteriet, vilket är väldigt, väldigt ovanligt kan gaser med väteflorid (HF), och det gäller att räddningstjänsten är förberedda på det. Inte minst med hur räddningsstället skall tas hand om efter insatsen.

Litiumbatteri kan brinna länge

Om litiumbatteriet skulle brinna, vilket alltså är extremt ovanligt, är ett problem att branden kan pågå under en längre tid. Det är därför det gör det extra klurigt med brand i elbil som står i ett mer eller mindre slutet utrymme som ett parkeringsgarage.

Elbil blir inte strömförande

En elbil som brinner blir inte strömförande, och det är alltså ingen risk att ta i den ur den synpunkten.

Vatten är ett bra släckmedel

Bästa släckmedlet är vatten, och för att släcka en elbilsbrand går det åt mer vatten än för en bil med förbränningsmotor.

Rätt installerad laddare är säker

Så länge en bil laddas med en laddare som en behörig elektriker installera enligt reglerna är det säkert att ladda.

Innan du laddar med ”reservdunkskabeln”, alltså en laddkabel med vanlig stickkontakt avsedd för 230 V så gäller det att elanläggningen är i ordning, och att strömstyrkan är begränsad (max 9-10A), och gärna begränsad i tid.

Läs gärna Elsäkerhetsverkets rekommendationer för laddning av elbil.

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker