Etikettarkiv: bredgrep

Nu bygger vi nya odlingsbäddar

Vädret i år har verkligen inte inbjudit till utomhusarbete. En dag sol har följts av 13 dagar regn är den allmänna känslan. Nu ser det ut att komma lite mera sol så att vårt nya odlingsområde får chans att torka upp.

Idag  satte Christian igång att anlägga de nya odingsbäddarna. Först ut är åtta bäddar i område A, där det sedan tidigare finns 16 bäddar som anlades förra året. Jämte de bäddarna odlade vi potatis under hö.

Det Christian har gjort idag är att markera ut området med en stängselpinne i vardera hörn och tråd uppspänd i emellan. 1 bädd är 10 meter lång och 75 cm bred, och gångarna är 45 cm. 8 bäddar blir alltså 8 x 1,20 m = 9,6 meter. För att få bäddarna parallella så mäter vi även ut diagonalen (13,86 m). 

Broaker bredgrepas

Sen är det dags för bredgrepen för att lufta jorden och ge mikrolivet en rivstart. Just detta området användes tidigare som väg då vi körde exempelvis flis till odlingarna vilket gör att det är ganska packat. Nu håller vi tummarna för fortsatt sol så arbetet kan fortskrida.

16 bäddar är redo för odling

Arbetet med odlingsbäddarna går framåt. De 16 bäddarna i A-raden är klara att sås i, och det är tur. För nästa vecka skall det börja odlas ute.


Vi har börjat att lägga flis i några av gångarna mellan bäddarna. Resten kommer fixas så snart vi gjort mer flis med den nya flishuggen.

Arbetet med B-raden har påbörjats, där vi håller på gå över den med bredgrepen.

Anläggning av odlingsbäddar

Plötsligt var det vår i Sundhult trots att det fortfarande är februari. Det passar oss utmärkt att kunna tjuvstarta med vårarbetet eftersom vi har mycket att förbereda detta första år med grävningsfria odlingsbäddar.

Christian och Hanna jobbar med de nya odlingsbäddarna

Detta är femte året vi odlar grönsaker på Broaker vilket gör att vi har spår av tidigare års odlingar. Varje år har vi odlat potatis i ett skifte, första året på traditionellt sätt i fåror och de senaste tre åren under hö.

Riktningen har vänts

Broaker innan odlingsbäddarna

Skiftena har legat från norr till söder. Detta beror främst på att vi tänkte använda traktor till att kupa potatisen och då passade detta bäst. Men eftersom åkern lutar från väster till öster så lägger vi nu bäddarna åt detta håll istället för att bäddarna inte ska följa med regnvattnet bort. Detta ger oss lite extra utmaning med olika underlag till de nya bäddarna.

Efterhand har vi lärt oss att det viktigaste verktyget i kampen mot ogräs är att täcka marken. På skiftena som vi odlade lök och rotfrukter förra året har det nu legat presenning eller markduk sedan skörden. Här har vi nu näst intill ogräsfri jord.

Det är stor kontrast områdena som inte odlades alls förra året där gräs och smörblomma dominerar. Ett annat område har varit täckt med hö under ett år och därefter presenning under yttterligare ett år.

Raka linjer för bäddarna

För att få standardmått på alla bäddar är vi ganska noga med att mäta. Vi börjar med 32 bäddar, och det kommer att bli fler. För att det skall bli riktigt bra är det hyfsat noga med att få det snyggt och utnyttja yta på bästa sätt.

Till vår hjälp har vi ett långt måttband, stängselstolpar och hopknutna balasnören. Drönaren har också varit till hjälp för att få en bättre överblick.

Marken luftas med en bredgrep

Andra steget efter utmätning är bredgrepen (eng: broadfork). Med hjälp av den luftas jorden djupt ner utan att för den skull vändas.

Bredgrepen har sju tänder och och sätts ner i marken. Därefter trycks handtagen ner ca 45°. Tänderna är 25 centimeter vilket gör att du arbetar djupt.

Christian använder bredgrepen i första odlingsbädden

Det gör det lättare för rötterna skall kunna leta sig på djupet. Därmed går det att ha tätare rader när du planterar när rötterna går rakt ner istället för åt sidorna.

Eftersom jorden aldrig vänds upp behålls kolet i marken och lämnar inte som koldioxid. När grödor skördats låter man deras rötter vara kvar i marken, som gör att att ännu mer kol binds i jorden. Det ger näring till mikrolivet i och matjorden byggs upp.

Dessutom lyfts inte ogräsfrön upp till ytan, vilket gör att de får mycket svårare att gro.

Vi ser till att ta bort stenen i odlingsbäddarna

När bredgrepen använts under några år kommer marken vara så luker att du kan stoppa ner handen till armbågen utan problem.

Hittar vi stenar i bäddarna tar vi bort dem. Om rötterna (och armen;) ) skall kunna nå på djupet kan vi inte ha stenar som hindrar rötterna. Vissa stenar är större än andra, men oavsett så skall de bort.

Gräs hindras av kartong

Pappersrullar till odlingsbäddarna

Där det växer gräs lägger vi kartong som täcks med jord och bränd hästgödsel. Kartongen är en 70 cm wellpapp på rulle, dvs den är nästan lika bred som våra bäddar.

Jorden som vi täcker kartongen med kommer dels från de delar som nu blir gångar och som är hyfsat ogräsfria, dels genom att jämna ut mellan tidigare odlingsbäddar.

Genom att sänka gångarna något får vi alltså tillgång till material och skapar också upphöjda bäddar vilket ger högre bäddtemperatur.

Toppar med bränd hästgödsel

Den brända hästgödseln kommer från våra hästar, och lämpligt nog ligger gödselplattan precis intill Broaker. Vi täcker hela bäddarna med gödseln.

Ingrid kör fram gödsel och Hanna fördelar ut det

På med ogräsduken

Hanna rullar ut geotexduk över odlingsbädden

Som avslutning lägger vi ogräsdukar på odlingsbäddarna i väntan på april då de första bäddarna ska sås och fyllas med plantor.

Ogräsduken är en geotex-duk på 120 g/m², och alla är tillskurna för att passa odlingsbäddarna. Lite dyrare, men vår förhoppning är att den skall hålla hålla många säsonger. Duken fäst med markantare/U-krampa i marken för att den skall ligga still även de blåsiga dagarna.

Duken har två syften

Duken fyller två syfte; den hindrar ogräset och den värmer bädden.

Ogräset hindras genom att det inte kommer solljus på bädden. Då får ogräset svårt att gro. När duken tas bort på våren går det snabbt att få den redo för attsås/planteras och slipper konkurrens från ogräs.

Den bruna färgen gör också att marken under värms upp av vårsolens strålar så att mikrolivet i jorden kan komma igång tidigt.