Etikettarkiv: elbilsbatteri

Vad blir skillnaden att resa med Nissan Leaf 40 kWh och Tesla Model 3 LR AWD (75 kWh)

Blir det någon skillnad på att resa med en Nissan Leaf 40 kWh som vi hade tidigare, och en Tesla Model 3 Long Range AWD som har ett batteripack på 75 kWh?

För att göra en jämförelse använder vi oss av sajten/appen A better route planner, ABRP. Där kan du ange vilken bil du har, och ställa in lite parametrar för bilen. Sedan planeras rutten, inklusive laddstopp.

Vi har matat in ett par rutter med de olika bilarna för att jämföra antalet laddstopp, laddtider och restid.

Sundhult – Ankarsrum

En resa vi brukar göra varje år är till Ankarsum för att hälsa på släktingar på ostkusten. Där har vi bra egna data och kan jämför med vad ABRP ger för resultat.

Vi brukade köra om Jönköping och göra ett laddstopp med vår Leaf, och därför har vi valt att visa den rutten här.

Det skall sägas att sedan 2016 när vi skaffade den första elbilen har möjligheterna att ladda ökat väldigt snabbt, och gett fler möjliga rutter.

Nissan Leaf 40 kWh

För oss har ett laddstopp för mat och toalettbesök i Jönköping passat bra.

Resan startar med ett batteri på 90%.

Nissan Leaf 40 kWh resa till Ankarsum via Jönköping

Som du ser i ”pratbubblan” vid stoppet i Sundhult har verktyget räknat ut att stoppet kommer efter 1:55 minuter, och stoppet varar i 36 minuter, vilket du ser i ”bubblan” i Jönköping.

Väl framme i Ankarsrum beräknas bilen ha 10% kvar i batteriet. hela resan tar 4 timmar och 21 minuter, inklusive ett laddstopp på 36 minuter.

Tesla Model 3 LR 75 kWh

Gör vi samma resa med den Tesla vi bokat behöver vi inte stanna och ladda alls.

Vi kommer till och med ha 26% kvar i batteriet när vi kommer fram.

Tesla Model 3 LR resa till Ankarsum via Jönköping

Sundhult – Stockholm

Låt oss titta på en längre resa, som till Stockholm till exempel.

Det är en rutt jag brukar har med när jag föreläser, och många här i Halland kan relatera till den.

Nissan Leaf 40 kWh

I en Nissan Leaf 40 kWh med 90% från start kommer du få stanna tre gånger på de 46 milen. Mycket beroende på att det är motorväg, och en högre hastighet ökar luftmotståndet i kvadrat, och energin som krävs för att driva bilen framåt ökar i kubik.

Nissan Leaf 40 kWh resa till Stockholm

På hela resan på 6 timmar och 53 minuter har laddningen tagit 1 timma och 41 minuter.

Tesla Model 3 LR 75 kWh

Med Tesla Model 3 LR AWD blir det ett laddstopp på 8 minuter.

Tesla Model 3 LR resa till Stockholm

Du hinner inte gå på toaletten innan bilen laddat färdigt.

Sundhult – Ridgedale

Jämför vi en resa som inte har lika mycket motorväg kanske resultatet blir annorlunda.

Låt oss planera en resa för att titta på Ridgedale som inspirerat oss mycket här i Sundhult. Det ligger strax norr om Karlstad, så det blir lite blandat med motorvägar och mindre vägar.

Nissan Leaf 40 kWh

Med en Leaf 40 kWh får vi stanna två gånger om vi vill komma fram med 10% kvar i batteriet, totalt en timmas laddstopp.

Nissan 40 kWh resa till Ridgedale

Det skulle bli två laddstopp, på totalt 1 timme.

Tesla Model 3 LR 75 kWh

Med Tesla blir det inget stopp, och med ett batteri på 11% när vi kommer fram efter 4 timmar och 37 minuter.

Tesla Model 3 LR resa till Ridgedale

Tror jag lägger in ett mat- och toalettstopp på vägen, och passar på att ladda. Då behöver jag inte ladda i Ridgedale för att resa hemåt.

Stor skillnad mellen Nissan Leaf 40 kWh och Tesla Model 3 LR AWD

Som du ser på den här sidan är det stor skillnad mellan en Nissan Leaf 40 kWh och Tesla Model 3 LR AWD.

Nu beror det helt och hållet hur långa resor du gör och hur ofta. Många gånger fungerar en bil med mindre batteri fantastiskt bra.

Det inlägget visar är att en elbil av idag fungerar precis som en bil med förbränningsmotor, med skillnad att den går tystare, är smidigare att köra och en Tesla har en rad tekniska lösningar som de är mer eller mindre ensamma om.

Tänker du beställa en Tesla?
Klicka gärna på vår värvningslänk: https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.

Hur långt går den då?

Det är en av de första frågorna du får när du pratar elbil.

Svaret är så klart tillräckligt! 🙂

Vad är det när det gäller Tesla Model 3 SR+ undrar kanske du. Det kan vi så klart inte svara på men vi kan ta hjälp av TeslaBjørn.

TeslaBjørn testar

TeslaBjørn är en YouTuber som inte gör annat en testar elbilar idag. Han genomför verkliga tester, med samma tillvägagångssätt med alla bilar.

Jag får nästan lite vibbar av Trafikmagsinet och Christer Glennings biltester när jag ser det. Exempelvis testar han hur många bananlådor du kan lasta i en bil, The Bananabox Test och hur det är att köra med släp.

På denna sida samlade jag några av hans tester av Tesla Model 3 som kan vara av intresse, inte minst en där han testar räckvidden för en Tesla Model 3 SR+ (RWD).

Han har ingen Tesla Model 3 SR+

Eftersom han själv har en Tesla Model 3 Premium fick han låna en Shortrange+ för att göra ett test för att se vilken räckvidd den har.

Det han vill undersöka är hur väl räckvidden är jämfört med WLTP som finns angivet, 409 km

Han kör från Falkenberg

Det slumpar sig att han träffar den han skall låna bilen av vi SuperCharger-laddarna i Falkenberg, så det ger oss bra indikation på för att se hur långt man når.

Ta 17 minuter och få en överblick på en Tesla Model 3 SR+ och hur långt du kan kör från Falkenberg.

Och här kan du se när TeslaBjørn gör The Banana Box Test i en Tesla Model 3.

Hur fungerar det med släpkärra?

Ännu en fråga vi inte kan svara på, men där TeslaBjørn återigen har gjort några ordentliga genomgångar.

Först är här en med en mindre kärra bakom en Tesla Model 3 LR AWD:

Här är den en tyngre (600kg) och med större vindfång. Här jämför han att dra släpvagnen mellan en Tesla Model X och en Tesla Model 3 LR AWD.

Bilen vi skall ha är bara bakhjulsdriven, vilket skiljer mot släpvagnstesterna ovan.

Botanisera i fler tester från TeslaBjørn

Förstås finns det massor av fler olika tester som TeslaBjørn gör med Tesla Model 3 på sin YouTubel-kanal. Det är olika typer av räckviddstester i olika temperaturer, med snö till tester av laddningsförfarande och mycket annat

Dessutom testar han på liknande de allra flesta modeller av elbilar som finns, så in och botanisera bland klippen på hans kanal.

Tänker du beställa en Tesla?
Klicka gärna på vår värvningslänk: https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.

Hur lätt börjar en elbil brinna?

På elbilsmässan eCar Expo 2019 diskuterades hur farligt brand i samband med elbil är, och hur stor risken är att brand uppstår.

På scenen fanns bland annat brandmannen Tommy Carnebo från Södertörns Brandförsvar, som är en av få som utbildar i ämnet och sitter på fakta.

Jag hade möjlighet att prata med honom efter föredraget, och tillsammans med Lars Hoffman, ansvarig för verkstäder och lab NEVS och som tidigare arbetat på SP/RISE, fick jag många bra svar på alla de frågor jag hade kring detta.

Lyssna på Tommy Carnebo

Under mässan spelas podcasten e-mobility in och där var Tommy gäst, och får chansen att reda ut en rad myter kring elbilen och bränder.

Vad lärde jag mig?

Vad fick jag med mig från paneldebatten och samtalet efter?

Det är inte vanligare med bränder i elbilar jämfört med bilar med förbränningsmotor. Ofta är 12 Voltsbatteriet en del i fara för antändning, och därför är det viktigt att det kopplas bort oavsett biltyp.

Rök kan göra det besvärligt

Bilbränder är besvärliga när det gäller rökutveckling, och därför gör det extra besvärligt om brand uppstår i exempelvis ett parkeringsgarage.

Ovanligt med termisk rusning

Om det uppstår termisk rusning i litiumbatteriet, vilket är väldigt, väldigt ovanligt kan gaser med väteflorid (HF), och det gäller att räddningstjänsten är förberedda på det. Inte minst med hur räddningsstället skall tas hand om efter insatsen.

Litiumbatteri kan brinna länge

Om litiumbatteriet skulle brinna, vilket alltså är extremt ovanligt, är ett problem att branden kan pågå under en längre tid. Det är därför det gör det extra klurigt med brand i elbil som står i ett mer eller mindre slutet utrymme som ett parkeringsgarage.

Elbil blir inte strömförande

En elbil som brinner blir inte strömförande, och det är alltså ingen risk att ta i den ur den synpunkten.

Vatten är ett bra släckmedel

Bästa släckmedlet är vatten, och för att släcka en elbilsbrand går det åt mer vatten än för en bil med förbränningsmotor.

Rätt installerad laddare är säker

Så länge en bil laddas med en laddare som en behörig elektriker installera enligt reglerna är det säkert att ladda.

Innan du laddar med ”reservdunkskabeln”, alltså en laddkabel med vanlig stickkontakt avsedd för 230 V så gäller det att elanläggningen är i ordning, och att strömstyrkan är begränsad (max 9-10A), och gärna begränsad i tid.

Läs gärna Elsäkerhetsverkets rekommendationer för laddning av elbil.

MSB har information hur en elbil skall hanteras

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har det övergivande ansvaret för räddningstjänsterna, har en sida med information hur en olycka med elbil skall hanteras.

Det finns en rad olika rapporter som SP har gjort kring bränder i batterier, varför brand uppstått och hur gasavgången är. Den som är skarp synt ser att Lars Hoffman som jag hade möjlighet att prata med på mässan deltagit i många av studierna.

Intervju till med en expert

Här är ytterligare en intervju med en säkerhetsexpert som har tittat djupare i bränder i (elbils)batterier av litiumjon typ.

Det är Lars Östrand som berättar om hur skär elbilsbatterier är och hur utvecklingen pågår för tt göra de ännu mer säkra.

Är elbilen miljövänlig?

Är elbilen miljövänligDet är många som känner sig osäkra på om elbilen verkligen är ett miljövänligt alternativ när du köper en ny bil. Osäkerheten byggs på när det kommer bristfälliga studier som menar att elbilens batteri tar bort hela miljöeffekten,  Hur skall du då tänka när du studerar miljöpåverkan från en elbil?

Det kan vara bättre med en gammal fossilbil än en ny elbil

Till att börja med finns det studier som trycker på att det är bättre att använda en gammal bensinbil än att köpa en ny elbil. Självklart är det bra om vi använder det vi redan tillverkat och påverkat miljön med. För att minska avtrycket av tillverkningen är det bra om den rullar många mil. Dock finns det en brytgräns någonstans även där, med tanke på hur dålig verkningsgrad en förbränningsmotor har och hur det fossila bränslet hela tiden påverkar miljön, både vid tillverkningen av bränslet och förbrukningen när bilen körs.

Tänker vi oss att det är en ny bil vi pratar om är läget ett helt annat, och det är då vi kan göra en rimlig jämförelse. Här kan vi med ganska stor säkerhet visa på vilket av alternativen som är bäst för miljön.

Tillverkningen är en del av LCA

När vi gör en komplett livscykelanalys, LCA, har vi flera olika steg att ta hänsyn till. Det är tillverkning av bilen, påverkan när bilen körs och när den skall återvinnas. I flera artiklar som publicerats på nätet haltar jämförelsen mellan elbilen och fossilbilen, vilket gör att den förbättrande miljöeffekten av en elbil näst intill försvinner. Dessa artiklar jämför oftast tillverkningen av elbilen med utsläpp från avgaserna på fossilbilen. Man tar alltså inte hänsyn till utsläppen vid fossilbilens eller dess bränsles tillverkning.

För elbilen är det batteriet,Batteri och till viss del elmotorn, som är särskilt miljöbelastande.  Det stämmer att miljöbelastningen vid tillverkning varit påtaglig, speciellt påtaglig i den litteraturstudie som svenska IVL gjort och som fått stor uppmärksamhet i media. Det är  en litteraturstudie som är en sammanfattning av andra studier som är gjorda precis när elbilen började massproduceras strax före 2010. Sedan dess har processer förbättrats, samtidigt som det blivit mer intressant att massproducera batterier vilket också gynnar miljön.

För att öka batteriets kapacitet och göra de mer hållbara pågår en intensiv utveckling med den kemiska sammansättningen i batteriet, exempelvis vilka material som används. Tillverkarna vill bygga ett lättare batteri, som kan laddas med mer energi i förhållandet till vikten (Wh/kg).

Dessutom tittar man på hur beståndsdelarna på verkar miljön, hur lätt de är att få tag i,  hur batterierna kan byggas säkrare och kunna användas längre. Just tillgängligheten påverkar också priset på batteriet i förhållande till energin det kan lagra (kr/Wh).

Det tog ett par år in på 2010-talet innan detta blev intressant, när volymerna för batteri ökat i och med att elbilen blivit allt mer intressant.

Eftersom konsumenten är medveten har det också lett till att biltillverkarna känner ett ansvar för hur de material som används i batteriet bryts.

Från källa till tank (WTT)

Går vi vidare från tillverkningen behöver vi ta hänsyn till hur bränslet tillverkas och hamnar i tanken/batteriet i bilen. Det kallas för Well To Tank, WTT. Den svenska översättningen är från källa till tank.

Well To Tank för fossilbil

För fossilbilen handlar det om hur oljan kommer från oljekällan via transporter, raffinaderier vidare till macken och till sist in i tanken på  bilen.

Well To Tank för elbil

För elbilen handlar den om hur den el som bilen laddas med produceras (kolkraft, kärnkraft förnybar energi) och distribueras till batteriet.

Från tank till hjul (TTW)

Bilen går ju inte framåt för att vi har diesel i tanken eller ett laddat batteri. Nästa steg är att få energin att nå hjulen så att bilen kan röra sig framåt. Begreppet här är Tank To Wheel, TTW, eller på svenska tank till hjul.Tank To Wheel

Här är en väldigt stor skillnad mellan elmotorn och förbränningsmotorn, vilket beror på motorns verkningsgrad. För en förbränningsmotor ligger verkningsgraden på ca 30% och för elmotorn ligger det på 90%. Det är till stor del här vinsten ligger i att köra elbil.

Service och underhåll

Elbilen och fossilbilen skiljer sig också i antalet rörliga delar för motor och transmission, där elmotorn har ca 200 rörliga delar medan förbränningsmotorn och dess stödsystem har över 2000 delar. Många av de rörliga delarna i förbränningsmotorn slits och behöver bytas, och kräver dessutom smörjmedel som motorolja för att kunna fungera.

Däck och andra delar som finns på båda bilarna slits likvärdigt. Däcken slits kanske något mer på en elbil efter som den är lite tyngre än motsvarande fossilbil.

Återvinning av bilen

Nu återstår återvinning av bilen, och den är likvärdig när det gäller chassi och sådana delar. Den skillnad som många vill sätta fokus på är hur batteriet skall återvinnas.

Precis som i diskussionen kring tillverkningen av batteriet så pågår det en intensiv utveckling på området, både med processer och vilka material som används. Kom ihåg att utvecklingen av elbilsbatterier är knappa 10 år, medan fossilbilens utveckling för massmarknaden pågått i 100 år.

En stor skillnad är att när ett elbilsbatteri anses förbrukat (när batteriet når State Of Health, SoH, under 80%)  för att användas i elbilen är den inte slut som produkt. I ett cirkulärt tänkande användas en produkt flera gånger innan det anses helt förbrukat, dock används det inte till samma sak. När SoH blir under 80% anses det lagra för lite energi i förhållande till sin vikt, och kan då flyttas till att användas som energilager för elnätet. Exempelvis kan den agera energilager för en solcellsanläggning, där förhållandet vikt/energilagring inte har någon större betydelse. Batteriet kan du under många år framöver använda för att flytta energin från tillfället då solenergin skapas (dagen) till den tidpunkt då den används (kvällen).

Vehicle To Grid - V2G

Eftersom en bil står parkerad runt 95% av tiden är det något som elbilsbatteriet också skulle användas till. Genom att bilen kopplas till en smart laddare kan man skriva avtal med elbolaget att få använda din bil för att ladda på dagen och sedan köpa en andel el från ditt batteri när de har en effekttopp. Då kan de balansera frekvensen i elnätet blixtsnabbt. Detta är något som börjat användas på en del platser runtom i världen, och det kallas Vehicle To Grid, V2G.

Hur ser det ut om vi jämför elbil med fossilbil?

På universitetet i Bryssel har det gjorts en livscykelanalys på klimatpåverkan för elbilen, beroende på vilken nationell elmix som används. Den jämför en dieselbil som släpper ut 120 gCO2/km med allt från polsk elproduktion, med stor andel kol, till svensk med mycket vattenkraft och kärnkraft.

EU-28 är en sammantagen bild av hur elmixen ser ut i de 28 medlemsländerna i EU.

LCA studie för klimatpåverkan för elbilarDär ser vi att de går fler än två elbilar på en fossilbil om vi producerar elen med EU-elmix. Använder vi svensk elproduktion ger det drygt sex elbilar på en fossilbil.

Den gula delen i stapeln för dieselbilen visar förbränningsmotorns dåliga verkningsgrad. Storleken på den bruna stapeln för elbilen beror på hur elen produceras. Den mörkare gröna visar på belastningen vid tillverkningen av batteriet.


Utdrag från föreläsning med Christian där han berättar om diagrammet. Vill du ha en elbilsföreläsning hos dig, kontakta oss.

En studie av Mercedes B-klasse

Det tyska TÜV som gör studier i miljöpåverkan gjorde på uppdrag av Daimler en livscykelanalys av Mercedes B-klass. Den kom fram till samma sak som rapporten från universitet i Bryssel.

Jämförselse Mercedes B-klass bensindriven med eldrivenDet finns alltså flera av varandra oberoende studier som visar att avtrycket omräknat i koldioxidekvivalenter talar för elbilen, vilket betyder att den som vill göra en insats för miljön och står i begrepp att köpa en ny bil bör välja en elbil.

 

Tolkningen av rapporten om elbilsbatteri är fel

IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en rapport om elbilsbatterier på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket som har tagits upp av bland andra Ny Teknik och Aktuellt. Jag har själv läst rapport, och precis som Chalmersprofessorn i innovation och hållbarhet Björn Sandén, drar jag inte riktigt samma slutsats som journalisterna.

Rapporten är en litteraturstudie, alltså en sammanställning av andra skrifter. Många av de skrifter som analyserats har några år på nacken, vilket har stor betydelse. Den är väldigt tydlig med att det saknas transparens för att kunna validera siffrorna, varför många icke säkra antagande måste göras.

I en av slutsatserna i rapporten står det

In general there is a lack of primary data regarding the production of batteries, something that could be improved upon by partnerships between LCA practitioners and the battery supply chain. More comparisons between different types of vehicles would be interesting.

Så det alltså en rapport som handlar om produktion av elbilsbatterier, som i slutsatsen menar att det finns dålig tillgång på data för att ge ett rätt resultat.

Det kryper lite i mig när en sådan rapport vinklas hårt.

Professor Sandén gör en bredare analys

Björn Sandén som leder arbetet vid avdelningen för Miljöanalys på Chalmers ger ett helt annat budskap än vad som basunerats ut i media. Han menar att ett byte till elbil alltid är motiverat av hänsyn till miljön, så länge den ersätter en fossilbil som används och inte bara står och samlar damm.

Rapporten jämför inte med fossilbilar

Rapporten tittar endast på elbilsbatteriet och gör inga jämförelser med fossilbilar. När en sådan jämförelse görs gäller det att hålla tungan rätt i mun. Det gör riktigt ont att se de konstiga slutsatser i media som visas med poppig grafik utan källor som försöker visa hur dåliga elbilarna är.

Att en elbil gör mer avtryck vid tillverkning är riktigt. Fast skall en rimlig jämförelse göras måste vi titta på helheten. Elbilen kräver inte alls lika mycket service och underhåll efter tillverkningen. Det är färre rörliga delar som kräver oljor och annan smörjning, samt rörliga delar som kanske måste bytas efter ett visst antal mil.

När media dragit egna slutsatser av rapporten så har de gjort en jämförelse mellan framställning av elbilsbatterierna och bara avgaserna från en fossilbil. De har inte tagit hänsyn till vare sig framställningen av fossilbilen eller dess reservdelar och oljor, och framförallt inte utsläppen kopplade till framställningen av bränslet.

Cirkulärt och förnybart

Ett resonemang som helt saknas är det cirkulära användandet. Diesel till en fossilbil används en gång med ett mycket stort miljöavtryck.

Ett batteri till en elbil kan först användas i en elbil, för att när det tjänat ut där fungera som energilager i en solcellsanläggning, innan det återvinns för att göra ett nytt batteri.

Få siffror kring återvinning

Av givna skäl finns det inte mycket om återvinning med i rapporten. I rapporten säger de att processer för återvinning finns, men att det än så länge saknas ekonomiska incitament för att återvinning skall göras. Å andra sidan är det först nu när elbilarna börjar komma i större skala som det börjar vara lönt att bygga de systemen och skapa effektivare återvinningsprocesser.

De flesta tillverkade elbilsbatterier är dessutom fortfarande i användning, och kommer så vara ett tag till. Det har visat sig att de troligen kommer hålla längre än de beräkningar som gjorts. Lägger vi där till ett cirkulärt användande tar det ännu en stund innan kretsloppet sluts och batterier återvinns.

Det är vi som konsumenter som kan ställa krav genom att välja tillverkare av batterier som tydligt är med och sluter kretsloppet helt.

Dålig energimix i produktionen

I rapporten räknar de med att produktionen körs med 50-70% kolkraft, samtidigt som de poängterar att den siffran förändras snabbt genom att många industrier ställer om till mer förnybar energi.  Ett radikalt exempel ärl Teslas nya batterifabrik som skall drivas av 100% solel.

Eftersom fossilbränslen nu också blivit ekonomiskt sämre än förnybar energi, som sol och vind, ger det en rask omställning, så för varje dag blir det allt bättre med elbilar.

Vilken energimix räknar media gjort i jämförelser med framställning och användning av fossila bränslen?

Tekniken utvecklas snabbt

Rapporten baserar sina antagande en hel del på batteriteknik som har omkring 10 år nacken. Det har betydelse eftersom den ökade efterfrågan som kommer nu ger mer resurser för utveckling av tekniken och processer för framställning. Elbilsindustrin är mycket medvetna om vilka råvarumaterial som de vill ersätta för att batterier skall bli mer hållbara ur miljösynpunkt.

Tekniken har redan gått framåt och material ersätts med bättre alternativ, och nya batterier görs på andra sätt än för 10 år sedan.  Litiumjonbattriets fader, John Goodenough (94 år), arbetar  med ny teknik som han menar kommer lösa många problem som dagens batterier har.

Vad är din slutsats av rapporten?

Min slutsats av rapporten är att det inte går att göra bra beräkningar, eftersom transparenta data saknas. Dessutom sker det snabb utveckling, både vad gäller energiframställningen och själva batterietekniken, som gör att siffrorna skall tas med en stor nypa salt.

Det som är enormt bra med rapporten är att belysa vilken väg vi måste gå mot ett mer cirkulärt tänkande och att välja rätt material som gör batterier mer hållbara ur miljösynpunkt.

Vilken slutsats gör du?