Etikettarkiv: IOGT-NTO

Vi måste folkbilda digitalt!

Det har varit intensiva veckor av folkbildning. Det är det jag anser mig sysslat med när jag varit iväg och föreläst och fixat en after work/meetup. Det är helt klart att vi i nykterhetsrörelsen är en stor insats att göra för den digitala delaktighet.

Jag var i Växjö och pratade om presentations för medlemmarna i projektgruppen ”Det nya medlemskapet”. En röd tråd genom alla delprojekt var sociala medier. Lite oväntat för mig, men det togs med som en viktig del i alla delar. Det handlar om hur man kan kommunicera med aktiva medlemmar, medlemmar som inte är så aktiva och även de som inte är medlemmar. Lite olika kanaler och användning sociala medier.

Dessutom blev det en del diskussion om intern kommunikation och utbildning där digitala kanaler kan användas, så som inspelade föreläsningar, råmaterial att använda i egna dokument & presentationer och inte minst (lunch)webbinar.

Var är lunchwebbinaren?

Jag har deltagit i #ssmw’s lunchewebbinar som Bengt Littorin (@havspappan) chefar över, och tycker det är något som nykterhetsrörelsen genast skall börja med. Vad de gör är att under lunchen ha en timmas föreläsning/presentation i något ämne. Jag som deltagare kan då ta min matlåda och sitta vid datorn och äta den medan jag vidareutbildar mig. Weebinaret spelas in och man kan titta på det i efterhand. Det senaste webbinaret med #ssmw handlade om hur Karlstad kommun jobbar med sociala medier, och efter som det spelades in kan du också se hur det kan se ut. Märk att jag som deltagare kan ställa frågor i en chatt under webbinaret, eller hur deltagarna kan hjälpa varandra att hitta fördjupad information.

After work/meetup

Totte får instruktioner av Christian, medan Camilla knppar på sin dator.När jag var i Luleå fick jag veta att i deras centralt belägna lokal genomför man after work på onsdagar, där lokalen står öppen för de som vill komma förbi. Där finns lite lättare mat och en härlig miljö. Perfekt att träffas utan att känna förpliktelser . Det här gillar jag!
Jag och Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) har pratat om en variant av tweetup. Tweetup är en träff som bestäms via Twitter, ofta spontant,  där den gemensamma faktorn är att man använder twitter. Meetup, som skulle vara benämningen på vår variant, är en träff där det nyktra medlemskapet är det sammanhållande. Det som är viktigt med en sådan träff är att det inte byggs upp med en massa måsten och tvingande saker. Exempelvis att det måste vara ett tema varje gång. Jag ser det som möjlighet att träffas och bara prata, och utnyttja de olika kompetenserna som medlemmar i rörelsen har.

Jag såg till att genomföra en meetup i Falkenberg  på Godtemplargården, där jag satte upp ett tema; ”Blogga med WordPress”. Det kom några få, men det är precis så det få vara. Det måste inte komma ett stort antal, så länge de som kommer känner att det är okej. Vi satt i en cafédel på andra våning som passar utmärkt för after work/meetup. På bilden som Leif Arne Gustavsson tagit får Totte Ljunggren råd av mig, medan Camilla Tilljander (@Tilljan) provar att bädda in media på sin blogg. Det pågick andra möten i lokalerna också, och det visar sig även här att vi kan spela en stor roll för  att höja folkbildningen när det gäller den digitala kunskapen. Jag fick frågor om antivirusprogram Facebook, Twitter och givetvis bloggar. Det där vill jag åt. Att jag kan finnas i lokalen på en meetup och svara på de digitala frågor som medlemmarna har.

Vad kan vi lära ut?

Jag har konstaterat det finns många saker  som vi mer digitalt vana kan lära ut.

Det är:

  • Hur man surfar och söker
  • Hur man kan använda Facebook
  • Hur man kan bevaka med RSS, och använda RSS-läsare
  • Hur man kan filma och dela med sig
  • Hr man kan arbeta med delade dokument

Listan kan göras lång. Vi är många som kan hjälpa varandra. Frågan är hur vi kan göra detta i samarbete med NBV, även om vi gör det i någon meetup-form.

Vad tror ni?

Nu har jag sammanfatta lite av det jag tänkt, sett och känt när jag engagerat mig ideellt de senaste veckorna. Nu är jag nyfiken på vad du tycker, och ber dig att berätta för mig genom att skriva i kommentarsfältet här under.

En grinig rörelse på väg framåt

Det har varit en intensiv vecka. Minst sagt. Tur är att det har varit många intressanta aktiviteter jag deltagit i. Den röda tråden har varit att titta framåt i ideell verksamhet. 

Griniga gamla gubbar

Skommagårdens bloggDet började med att jag hälsade på min lokalförening i Landeryd, IOGT-NTO Hyltebruk. Jag hade bjudit in mig själv att få tala lite övergripande om hur vi kan använda sociala medier för att öka engagemanget på olika sätt. Det visade sig att jag hamnat hos ett gäng griniga gamla gubbar. Uppfriskande gringa. Varför skall man finnas på Facebook? När skall man hinna med? Vem bryr sig om vad Kurt Johansson har att säga i #P4Puls?

Frågorna är befogade, och för mig uppfriskande att försöka argumentera kring. I detta fallet hade jag inga bra svar tycker jag. Å andra sidan tycker jag inte man skll försöka övertyga de som väjer att inte intressera sig för hur de kan använda sociala medier. Jag tror denna teaterförening har mycket på att vinna på att finnas på sociala medier, inte minst i sitt ungdomsarbete

Nu har en av de griniga gubbarna övertygats ändå,tack vare Alexander Bard (@Alexander_Bard). Nu mer bloggar Totte Ljunggren på skommagarden.wordpress.com.

Luleå nästa

Föredrag i LuleåHelgen som gick for jag upp till Luleå, där jag inbjudits att prata om sociala medier under rubriken Ökat engagemang genom dialog, delning, och tillgänglighet. Målet var ändra fokus från att bara prata sociala medier, till att se det som ett verktyg och skapa en lust att genast gå ut och använda flera av de internetverktygen som finns.  Dessutom ville jag belysa att det inte är så stor skillnad på det vi kallar analogt och digitalt.

Det var väldigt knepigt att förbereda den här dagen. Dels beroende på att jag inte visste vilken nivå det skulle vara på deltagarna, och efter besöket i Hylte-föreningen att jag kanske inte kunde följa min tråd.  Som tur var kändes det som det gick ganska bra. Jag hoppas jag lyckades deltagarna tänka i nya banor och se möjligheter i att göra saker. Inte krångla till det, testa och se hur det fungerar.

Jag började först med att tala om sociala medier , där jag utgick ifrån boken Gilla! Därefter gjorde jag en snabb översikt på ett antal internetverktyg och hur föreningen kan använda dem. Allt från Doodle till Geocaching och fram till Bambuser och Google docs.

Jag fortsatte med att gå in lite extra på hur Facebook och Twitter kan användas, och avslutade med att prata om att Blogga med WordPress.

Här är mina presentationer från dagen:

Är framtidsgruppen abstrakt?

På tisdagen gjorde jag en snabbvisit i Stockholm för ett upptaktsmöte med en framtidsgrupp inom IOGT-NTO som jag blev utsedd att delta i . Riktigt spännande att få träffa den spännande blandningen av människor som skall öppna upp globen och komma med idéer för att se hur vi kan trimma organisationen att fortsätta vara en vital spelare i samhällsbyggandet.

Det skall erkännas, jag hade nog väntat mig att vi skulle arbeta mer konkret. Våra tankar efter detta inledande  möte drar åt ett mer abstrakt håll, där vi tänker oss fungera som något likt en tankesmedja. Jag kastar mig in i det här med nyfikenhet och ser fram mot de diskussioner vi skall ha.

För min del hoppas jag på att vi skall få fram lite konkreta frågeställningar som gör att medlemmar, och föreningar, kan hitta sätt att engagera sig och se hur viktig deras medlemskap är för samhällsbyggandet. Jo, jag vet hur det låter, men jag tror att mitt medlemskap verkligen spelar roll. Gör det inte det vill jag se hur det skulle kunna göra det.

Dags att visa sig

Nästa steg i mitt rörelse engagemang är att bygga upp den portabla utrustningen för direkt sändning via nätet. Tillsammans med Johnny Mostacero (@JohannyMostacero) ha utrustningen köpts in. Bra utrustning. Nu skall jag se till att paketera tekniken på ett sätt så att vem som helst skall kunna använda den och starta en sändning.

Förhoppningsvis får vi möjlighet att testa den i slutet av månaden, när jag hoppas på att vi skall kunna ta Sobra|tankar Talkshow för undersöka några projekt som pågår i rörelsen.

Kan Gilla! ger fler som gillar?

Tanken med Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier är att låta idéburna organisationer förstå hur sociala medier fungerar och kan användas.  Den har lite blandad karaktär mellan praktiskt handbok och ren faktabok. Frågan är om den når sitt mål?

Författaren bakom boken är Brit Stakston (@britstakston), mediestrategen som också skrivit Politik 2.0, och är bokförlaget Idealistas första bok (kan köpas från exempelvis Bokus). Det märks att detta är en bok som hon verkligen ville skriva. Den förra boken fick för stort fokus på personer och politik, och inte hur sociala medier kan fungera som ett verktyg i en demokratisk process. Efter att ha följt Brit så vet jag att hon har ett hjärta som brinner för samhällsförbättring, och det är en tydlig röd tråd i boken. Det är egentligen inte sociala medier som är det viktiga. Det är dialogen för att skapa ett bättre samhälle. Att den dialogen sker via sociala medier är egentligen lika naturligt som att använda telefon eller e-post påpekar hon om och om igen.

Flera böcker i en

Boken är uppdelad i tre huvuddelar, med efterföljande samtalspunkter av Erik Wagner (@erik_wagner). Det jag kände efter att ha läst ut boken var att jag skulle vilja kunna fördela delarna olika beroende på vem jag vill skall läsa den. För den passar en ganska bred målgrupp, allt från de som redan bestämt sig för att använda sociala medier, och vill veta hur det skall gå till praktiskt, till de som undrar vad katten skall social medier skall vara bra för.

Den sistnämnda gruppen tycker jag nästan skall börja med att läsa sista delen, för att känna lite på hur de ligger till i Stakstons fyrfältare. Vad den innebär får ni läsa i boken, men den förklarar begrepp som digitala/analoga värderingar och digitala vanor och positionerar mognaden för att agera digitalt.

För övrigt innehåller boken flera pedagogiska illustrationer som förstärker och gör innehållet tydligare. Riktigt bra bilder att ha i minnet när man funderar kring sociala medier för idéburna organisationer.

Handgripliga tips

För den som väl bestämt sig för att använda sociala medier i sin organisation finns i den andra delen en rad olika handgripliga tips för de olika tjänster som finns tillgängliga.

Många bra tips, men den kan kännas lite övergripande i vissa delar. Jag kan tänka mig att man kompletterar den delen med fler praktiska exempel för att förstå hur det fungerar, och läser man boken i studiecirkel form kan jag tänka mig att någon kompletterar med en praktisk del där man undersöker hur de olika verktygen ser ut och fungerar praktiskt.

Hur engageras personer via sociala medier?

Den första delen är nog avsedd för den som tror att sociala medier är något man bör använda sig av. Jag ser en skillnad mot stycken i den sista delen, som mer förklarar varför vissa (du?) inte ser nyttan med att dela med sig av det mesta till alla på nätet.

Wagner ställer  i samtalspunkterna efter första delen frågan: ”Vad skulle ett begrepp som ’Föreningsarbete 2.0’ kunna innebära för er del?” Svaret är det föreningen som har, men det skulle vara kul att höra svaren före och efter att den inledande delen lästs.

En tanke att ha med sig när man läser bokens första del hämtar jag från samtalsavsnittet från del 2, där Erik Wagner skriver:

Jag har ofta stört mig på  att en del medlemmars första kontakt med föreningen är en fråga huruvida de vill sitta i en styrelse eller inte.

Det är en viktig fundering att ha med sig genom hela boken. Stakston talar om Engagemangspyramiden, med sex olika nivåer av engagemang, och där ligger nyckeln till varför sociala medier är viktigt för medlemmar. Det måste vara tillåtet att vara mer eller mindre passiv, men sociala medier, rätt använt, kommer göra att de som tidigare endast var passiva nu kan klättra i pyrmaiden och bli en mycket viktig del av organisationen. Det handlar om:

Sociala medier möjliggör helt enkelt att få in sitt engagemang i livspusslet.

Boken är starten på folkrörelsens återkomst

Boken är den handbok som de idéburna organisationerna väntat på, där de som inte riktigt har förstått sig på hur de kan använda sociala medier får svar. Brit ger berättar varför folkrörelser skall använda sociala medier, och det får mig att se parallellerna till när människor organiserade sig i olika föreningar i början av 1900-talet. Det viktiga då, som nu, är folkbildningen för att öka kunskapen hos så många individer som möjligt. Med den nyvunna kunskapen valde man att tillsammans (i allt från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen till idrottsrörelsen) bygga ett bättre samhälle, som är den välfärd vi lever i idag. Man hade ett delade ansvaret och gjorde sin lilla del för att förbättra för den stora massan.

Att gilla på Facebook är ingen stor insats kan det tyckas, men det är ett ställningstagande som bygger på de värderingar du har. Det kan starta en diskussion om hur du och dina vänner vill förbättra det samhälle vi lever i. Det är det gillandet som den idéburna vårda och bygga en relation av.

Jag tror att svaret till rubriken på den här recensionen är: Ja! Boken svarar på hur din organisation skall förvalta det där gillande-klicket som någon gör.

Vet du det?

 

Bilden på Erik Wagner och Brit Stakston är tagen av Charlotte Naversten (@naversten) med hjälp av den sociala bilddeleningstjänsten Instagram.
 

Andra recensioner av Gilla!

 

Dags att förnya folkrörelsen

Under fredagen fick jag reda på att jag tillsammans med fyra andra personer fått det ärofulla uppdraget att ingå i en Framtidsgrupp som IOGT-NTO kongressen i Åre beslutade tillsätta. Riktigt hur vår uppgift ser ut vet jag inte än, men jag vill ändå skriva lite om min ingång i gruppens arbete. Vad jag tar med mig, och mina förväntningar på resultat.

Detta blir ett ganska långt inlägg, men jag vill försöka ge en tydlig bild av vad jag tar med mig in i arbetet. En del i att berätta det öppet för er är att jag vill få er syn på vad ni förväntar er och hjälpa till att definiera vad jag skall ta med mig in i gruppen. Jag anmälde mitt intresse, efter att ha sett en inbjudan på sociala medier som ledde mig till sidan Vill du ingå i en framtidsgrupp?

Jag hoppas på att du tar dig tid och klickar på länkarna i det här inlägget för att skaffa dig kunskap och förstår mina ingångsvärden. Du kommer inte hinna titta på alla video, lyssna på alla ljudklipp eller läsa allt på en gång, men ta dig gärna tid att beta av dem efterhand.

Helt passiv

Jag har varit helt passiv inom nykterhetsrörelsen under minst 10 år. Det är något viktigt att ta med sig in i gruppen. Varför har jag varit det? Hur kommer det sig att inga lockelserop om verksamhet och evenemang har aktiverat mig?

Ett svar på det är förstås att jag börjat arbeta, flyttat till en skogsgård och fått barn . Fast… Något borde väl intresserat mig så mycket att jag deltagit på någonting? Av någon anledning har det inte varit så. Tills den dag jag fick inbjudan till en fotokurs i digital fotografering. Det är den kursen som gjorde att jag hamnade på kongressen i Åre och sände den direkt över nätet. Det var den som gjorde att jag och Johnny (@JohnnyMostacero) arbetade för att få prova konceptet knykonferens med Sobra|tankar i nykterhetsrörelsen.

Genom att läsa, lyssna och diskutera med Erik Wagner (@erik_wagner) och andra samhällsengagerade personer vill jag verkligen skaka liv i folkrörelsen igen. Den viljan är också något som fått mig aktiv igen. Nu är det fantastiskt roligt att Erik också kommer att ingå i gruppen.

Där har ni faktorer som väckt denna sovande björn.

Vilka influenser tar jag med mig

Jag har redan berättat att Erik Wagner influerat mig start i att tänka ”folkrörelse” som en samhällsförbättrande faktor. Det är ett par personer till som jag vill nämna i det sammanhanget.

Stakston - Politik 2.0Brit Stakston (@britstakston) för att hon skrivit boken Politik 2.0. Jag hade tack vare min bror Niklas (@niklasdahlqvist) kommit att använda sociala medier (Twitter, Facebook) och där noterat Brits bok. Efter att ha läst den kände jag att jag härifrån, mitt i skogen, engagerat kan delta i politiska samtal med en önskan att förbättra världen. Hon öppnade de nya kanalerna för mig. Hon pratar inte sociala medier i mina öron. Hon presenterar ett verktyg som vi skall använda.

Joakim Jardenberg (@jocke) med sin sätt att berätta om transparens och vikten av att föregå med gott exempel. Han har en devis, som nu mer är skriven i sten, vilket är ”Be honest and do good shit”. Fritt tolkat skall man var ärlig, framför allt mot sig själv och  väga in det i det man gör. Så länge det känns ärligt och uppsåtet är gott (och inte uppenbart ont)  skall man göra det. Det behöver inte alltid vara perfekt, men att man försökt är viktigt. Det man gör tål en genomlysning, men varför vänta på att någon skall granska. var ärlig och berätta. Var transparent. Dessutom vikten av att vara en grön prick och föregå som gott exempel, prova för de som som kommer efter och ge driv framåt där jag kan bidra.

Björn Falkevik (@bjornfalkevik) som med sitt engagemang för att föra ut begreppet ”thincasting”, som är en term för att sända över nätet. Det han säger är att allt inte behöver vara perfekt, utan det viktiga är att man gör det. Fokusera på det som är viktigt, budskapet. Han omvandlar mycket av Jockes teori till praktik, genom att lära oss att exempelvis ta en pappmugg och göra om till ett stativ för telefonen när man skall direktsända ett budskap via nätet.

Johan Lange (@JohanLange) för att han delar med sig av sin kunskaper att vända perspektiv och ge verktyg för att arbeta tillsammans i grupp. När jag fått förmånen att i djupa diskussioner fundera kring hans LUCK-koncept inser jag att många detaljer kring det var så naturligt när jag var aktiv i rörelsen senast. Arbetssätt som jag faktiskt saknar idag, där det sociala bidraget i det man gör inte ens finns på listan. Där är oftast bara pengar drivkraften.

Pierre Andersson (@pierrea) som med sitt intresse för rörelsens historia låter mig tänka på vad som var viktigt när vi en gång startade i tiden. Hur kom det sig att vi organiserade oss? Vad tillförde vi de medlemmar som var med då? Vad är det vi glömt bort idag. Jag har inte lyssnat färdigt på Pierre än, snarare tvärtom. Han har mycket att lära mig. Mer om hur vi byggde våra gårdar. Hur Oscar Olsson (bilden) fick studiecirkeln att fungera som ett sätt att utbilda medlemmar och vår samverkan med NBV, och säkert en hel del annat han inte nämnt än.

Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) finns där också. Vi har haft massor av lunchmöten som kom att handla om folkrörelse, personligt engagemang och möjligheter istället för det vi verkligen träffades för att diskutera. Mötena skulle i de flesta fall handla om knytkonferensen Sobra|tankar, men hans arbete som utvecklingskonsulent i rörelsen och mina influenser från personerna jag redan skrivit om har gjort att det handlat om helt andra saker. Dessutom ser Johnny paralleller till Rydöbruk där han är uppväxt, och som alltid varit föreningstät. Föreningarna har använts för att driva samhället framåt, trots nedläggningar av industrier och samhällsservice.

Jag skulle vilja nämna Bengt Göransson som fått mig att tänka i termerna medborgare och medborgaransvar när jag läst hans ”Tankar om politik”, och Mathias Persson (@sandlyckan) nästan dagligen påminner om att man ur ett samhällspolitiskt perspektiv måste vrida och vända för att se samhällsvinsterna av ståndpunkter man har.

Till dessa adderar jag massor av människor aktiva i sociala medier.

Alla har en sak gemensamt: Alla delar med sig av sin kunskap i stort och smått. Alla tror på att vi kan hjälpa varandra att göra världen bättre. Alla tror att vi kan göra det tillsammans. Alla tror på att individen kan göra det. Tillsammans.

Vad vill jag göra i en framtidsgrupp?

Jag tar med mig av vad alla ovanstående personer gett mig i form av kunskap och tankar  för att använda det i arbetet i gruppen. Det är viktigt att vi i en framtidsgrupp är de där gröna prickarna och visar på sätt att arbeta, och föregår med gott exempel för andra inom nykterhetsrörelsen. Ni kommer kunna följa arbetet, för jag skall se till att det sker transparent. Dessutom skall ni kunna berätta för oss om vi är på fel väg innan vi står där med en slutrapport. Ni skall kunna börja prova nya former av aktiviteter innan det kommer någon slags dokument från en lång process från oss. Så länge vi är ärliga och tror på att det mynnar ut i något gott skall vi se till att göra, inte vänta. Perfektion är inte ett mål, utan förändringen till det bättre.

Jag lovar er att det kommer hända saker. Snart. För dig som har Facebook, gå in och gilla sidan Sobra|tankar så får du information där, annars får du hålla koll på Sobra|tankars webbsida.

Det skall bli spännande att få arbeta i gruppen. Erik har jag träffat och diskuterat med en del med via sociala medier, och Andrine känner jag till lite sedan UNF-tiden . Jennfier och Ulf känner jag inte till alls.  Tror det gör det hela mer spännande och dynamiskt. Jag är mycket nyfiken på vad de andra kommer med för influenser och ingångsdata för vårt arbete, som på kongressen beskrevs som  ”… ett levande forum för framtidsfrågor som är viktiga för IOGT-NTO:s utveckling.”

Nu har globen satts i rullning. Nu finns bara en rikting: Framåt!

 

Foto:
Be Honest and do good shit,  av Joakim Jardenberg
Björn Falkevik, av Pellesten

Hur var knytkonferensen Sobra|tankar?

I helgen, 16-17/9, genomfördes knytkonferensen Sobra|tankar 2011 i Halmstad. Den första knytkonferensen i nykterhetsrörelsens historia. I det här blogginlägget tänker jag sammanfatta min upplevelse av Sobra|tankar.

Tillsammans med Johanny Mostacero, @JohnnyMostacero, så arrangerade jag knytkonferensen i Halmstad. Vårt mål var att intorducera denna fantastiska konferensform för nykterhetsrörelsen. Vi hade hoppats på dubbelt så många deltagare, och vår huvudtalare Brit Stakston fick tyvärr lämna återbud på grund av sjukdom. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att få Brit till ett annat tillfälle, för hon har något att berätta för oss om hur vi kan arbeta för att förbättra världen.

Trots att vi ”bara” blev 20 anmälda ville jag och Johnny genomföra knytkonferensen. Det kändes nödvändigt för att få fler att förstå mekanismerna och energin som kan komma ur det. Jag tror att vi lyckades. Med UNF:are på 19 år upp till IOGT-NTO:are på 90 år hade vi en mix i ålder. Vi hade personer från olika delar av Sverige, med olika erfarenheter av rörelsen. Anställda, aktiva och passiva medlemmar. Där var personer som olika yrkesbakgrunder och intressen. Där var medlemmar som var redo att dela med sig. Precis den mix vi hoppats på.

Mingelfredag

På fredagen inledde vi i den fina NTO-gården på Kärleken. Där startade vi knytkonferensen Sobra|tankar med lite mat. Fantastiskt god mat från Restaurang Karl. När middagen var avslutad gick vi upp en våning för att fylla i schemat för knytkonferensen. Vi förklarade för alla att varje person har något att dela med sig av. På olika sätt. Ett intresse att berätta om, ett ämne man vill diskutera eller på annat sätt ta del eller dela med sig av sin kunskap.

Gridden, schemat kom att se ut så här:

Efter att gridden var klar tog vi kaffe/te följt av lite sällskapsspel.

 Delad kunskap är dubbel glädje

Hela lördagen var full av pass. Pass på 2×20 eller 40 minuter och där efter 20 minuters mingel inför nästa pass. Så här såg min dag ut:

  • Så fungerar en journalist, Pierre Andersson (bilden till höger)
  • Om sociala medier, som jag höll själv
  • Få livet att fungera – kognitiva hjälpmedel, Camilla Tilljander
  • Räkna på danska, Winnie Blom-Jensen
  • Ung och nykter, Jessica Stridh & Jenny Hällberg
  • Om Twitter, Peter Alsén
  • IOGT-NTOs samarbete med Volontärbyrån, Winnie Blom-Jensen
  • Amerikanska nykterhetsrörelsens historia, Pierre Andersson

Vilken blandning! Och då missade jag flera, flera pass som jag önskar att jag hunnit med att gå på. Inte minst Erik Berg, 90 år, som berättade om alla sina år i nykterhetsrörelsen, eller hur Johnny Mostacero skapat en Facebook-sida för sin hemort Rydöbruk och dokumenterar dess historia. Peter Alsén som pratade fåfänga och scarification och så vidare.

Hur föll det ut?

Formen passar oss i nykterhetsrörelsen perfekt. Vi har medlemsskapet som förenar oss och massor av kunskap att dela med oss till varandra. Johnny och jag fick bekräftat att det fungerar, och har nog börjat att arbeta i huvudet för att se till att det blir en ny knytkonferens i början av nästa år. Vi har sett uppdateringar på både Facebook och Twitter där vi kan se att deltagarna också uppskattade det.

Kinesisk avslutning

Själv avslutade jag dagen med Hanna och Pierre och en fantastisk middag på House Ming, med tillhörande intressanta diskussioner.

Jag sammanfattar helgen som lyckad och intensiv, och är som sagt var sugen på att göra om det någon gång i början av nästa år. För er som vill ta del av vad som hände kan ta en titt på Samlat och länkat från knytkonferensen Sobra|tankar 2011. Där finns video, presentationer och andra länkar som rör årets upplaga av Sobra|tankar.

Vacker kongress i Åre med vänner

För 16 år sedan var jag på min senaste kongress. 1995 i Örnsköldsvik, där jag gick en seglarverkstad. I år var det kongress i Åre och jag fick möjligheten att åka dit.

Jag steg in på ett chartrat tåg och där satt många kända ansikten. Ingen större, skillnad. Bara lite äldre och i en del fall med mer eller mindre stora barn. Samma öppna sinne och välkomnande som alltid inom nykterhetsrörelsen. Det gjorde inte så mycket att tåget var försenat och att det var riktigt varmt på tåget. Sällskapet gjorde resan trevlig ändå.

Jag blev kontaktad av Pierre Andersson (@pierra) som är chefredaktör på Accent. Accent hade planerat att sända kongressförhandlingarna direkt via nätet, men en person som skulle hjälpa till med sändningarna hade fått förhinder. Jag har skrivit om webbsändningarn från Åre i ett annat inlägg.

Vacker mötesteknik

Onsdagen började med att rigga för sändningen, och det var tufft, för vi hade lite problem med ljudingången på sändningsdatorn. Vi lyckades få ut en sändning i tid, och vi hade genast ett antal som följde kongressen via webben.

Det som direkt slog mig var att man faktiskt saknat att få delta på möten där det finns skarpa hjärna som kan mötesteknik. Både från ombuden och utskotten, men framför allt mötespresidiet.

Ordförandena (Anders, Brigitta, Pia och Margareta) lotsade alla kongressförhandlingarna med sådan precsion och fokus att jag kom mig att sammanfattade det med att ”mötesteknik är vackert”. Replikskiften och yttrande. Bifall och avslag, Votering och kontrapropostionsvotering.

Kanske det inte är mötestekniken soom är vacker, utan demokratin. Alla kan yttra sig, diskutera och efter givna spelregler komma överens och godta sätt att förhålla sig till varandra.

Ömsesidig respekt och vilja att tillsammans förbättra för människor.

Inte bara slit och släp

Det var en hel del slit och släp med webbsändningen. Efter som vi hade begränsat antal kameror krävdes det lite fokus för att få till klipp och försöka ge webbtittarna en närvarokänsla. Dessutom var det kvällsförhandlingar, så märktes mot slutet av veckan att man inte var lika skärpt.

Jag gjorde också en mindre webbsändning om ett projekt kallat Det nya medlemsskapet som Winnie Blom-Jensen (@WinnieBlom) höll.

På nöjeskontot hamnade en antal nattkafé, där jag fick möjlighet att prata med alla gamla bekanta vänner. Inte minst hallänningar, som jag inte träffat hemmavid.

Jag var på UNFs Supergalan, och var mycket stolt över priser och nomnieringar som UNF Halland fick.

Från -18° till het kongressfest

Sista dagen passade jag på att besöka Sauna World på Holiday Club, hotellet där jag bodde. Det fanns en rad olika bastu, från en isbastu på -18° till en mer traditionell på +80°. Där fanns en ”isvak” med 6°-vatten och en rad andra bassänger. Jag som gillar att bastu nöjt av att få sitta i värmen en stund. -18° tilltalade mig inte så mycket. Man kunde inte stå stilla, för då fastnade fötterna i isen på golvet.

Kongressen avslutades med sedvanlig fest. Middagsunderhållningen tyckte jag inte var så bra (standup av Janne Bengtsson och sång av Las Divas), som bjöd på mycket god mat. Den stor underhållning bjöd det mycket trevligt sällskap kring bordet på.

UNF hade disco på ett ställe, och i en annan spelades det upp till dans. Dansgolvet blev för en stund  på kvällen spelplats för General Knas med vänner. Då blev det riktigt bra fart på festen, och jag tyckte det höjde stämningen rejält.

Själv passade jag på att prata med många långt in på natten. Precis som det skall vara på en kongress.

Dröjer det 16 år till nästa gång?

Jag skulle inte tro det. Men vad och hur min relation till och i rörelsen kommer se ut vet jag inte. Jag vet att jag skall vara med och genomföra knytkonferensen Sobra|tankar, men sedan vet jag inte hur det blir.

Jag vet bara att jag vill träffa alla trevliga, smarta och öppna människor snart igen.

Om direktsändningen från Åre

Till IOGT-NTO kongressen i Åre fick jag en förfrågan att vara med och direktsända förhandlingarna direkt över nätet. Efter kort betänketid och omstuvning av schemat tog jag chans att åka dit, och tillsammans med Pierre Andersson (@pierrea), chefredaktör på tidningen Accent genomföra sändningen.

Det var roligt att åter se många gamla vänner på kongressen, men det berättar jag om i ett annat inlägg på bloggen. Det här inlägget kommer handla om hur webbsändningen gick till, och lite av mina tankar kring detta.

Jag hoppas ni som är nyfikna läser hela inlägget, och funderar lite på hur ni kan använda internet och detta verktyg hos er.

På www.accenmagasin.se/live fanns video direkt under, tillsammans med ett twitterflöde och länkar till de senaste artiklarna. Ett lätt sätt för medlemmar som inte fanns på plats i Åre att kunna delta i debatten. Lukta på känslan vi hade i Åre.

Själva sändningen bäddades in från tjänsten Bambuser, som tog i mot videoströmmen från kongressen. Tjänsten är gratis för icke-kommersiell användning. det är bara att skaffa ett konto.

Bilderna till Bambuser kommer från programvaran Wirecast, där alla bildkällorna klipps ihop. I Åre hade vi två kameror och en DesktopPresenter. Det är ett litet program som installeras på datorn, och  användes för att fånga upp presentationer som visades med projektor för församlingen. Wirecast  kostar ett antal 1000-lappar, men är väl investerare pengar om man vill använda sig flera bildkällor och klippa ihop direkt.

Bildkällorna utgjordes i detta fallet av två kameror, en Canon XH A1 och Logitech C910. Den förstnämnda är en relativt dyr kamera. Fördelen med den i det här fallet var framför allt att vi kunde zooma in på talarna i talarstolarna. Ett alternativ kunde vara att använda det betydligt billigare Logitech-kamerorna. Problemet i en så stor lokal som vi var i är kabeldragningen. Logitech kameran är en USB-kamera, och maxlängden för USB är ca 5 meter. Det går att läsa genom att ha en förlängare eller hubb som är spänningsmatad för att förstärka signalen.

Canon-kameran hade en firewire utgång, vilket ställde krav på datorn att ha sdan ingång. Det är inte så vanligt att PC-datorer har en sådan ingång idag. Något att vara vaksam på när man skaffar en sändningsdator.

Det allra, allra viktigaste för en webbsändning är ljudet. Bilden kan vara ganska dålig, men så länge ljudet är bra blir man nöjd. I vårt fall hade Pierre sett till att vi fick ljudet direkt ur PA-ljudet i lokalen,  så vi hade mycket bra ljud. På grund av att datorn hade något fel på ljudingången så löste vi det genom att ta in ljudet i Canon-kameran, som hade en XLR-kontakt. Då kunde vi få in ljudet via firewire till datorn.

Här är ett videoklipp hur det såg ut bakom kamerorna i Åre, inspelat med en mobiltelefon och direkt sänd via Bambuser.

 

Jag har själv en inställning att ett sådant här projekt skall plockas ner och göras så enkelt som möjligt. en förhoppning är att distrikt och föreningar inte skall känna att det behövs kalla in experter för att genomföra en webbsändning från olika typer av aktiviteter. Jag vill plocka ned tekniken till så enkel och billig som möjligt för att få fler att använda möjligheten att få en delaktighet med internet som verktyg. Nu hade vi möjlighet att ta i något, och jag tror att det kommer att bli en professionell produktion.

Att sända ett distriktsårsmöte är väl givet, men varför inte en aktivitet i en förening? Eller låta styrelsen sända för och utnyttja den inbyggda chatt funktionen som finns i Bambuser för att få en dialog. Då kan medlemmar sitta hemma och delta för en kort tid utan att behöva åka ner till en lokal som ligger långt borta. Underlättar för de som har barn, eller långt till lokalen att delta.

Möjligheterna är stora, och verktygen finns där. Det viktiga är att man provar, Gör det lätt för sig och testar. Fungerar det inte gör man om och testar något nytt. Det är viktigt är att man inte försöker gör en för stor sak av det. Det viktiga är att man gör.

En intensiv, videofylld och knytkonferensvecka

Det har varit en mycket intensiv vecka av förberedelser. Dels den spännande knytkonferensen Sobra|tankar, och dels göra klart inför direktsändning av IOGT-NTO kongressen i Åre.

Det var en rolig avslutning på förra veckan med en Tweetup Halmstad, där jag fick träffa ett gäng twittrare. Alltid lika spännande att få träffa olika personer med olika intressen och yrkesval. Helgen blev det stängselarbete och vi blev klara med en hage skönt. För det har gjort att jag kunnat fokusera på två andra saker den här veckan, Sobra|tankar och förberedelser inför direktsändningen från Åre.

Det är jag och Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) som tillsammans planerar knytkonferensen Sobra|tankar, som kommer gå av stapeln i Halmstad den 16-17 september. Det kommer bli spännande, eftersom det är det första evenemanget av den här typen inom nykterhetsrörelsen. det gör att den har fått en hel del uppmärksamhet redan nu. Vi har slipat lite på hur, var och vad som kommer ske på knytkonferensen. Bland annat har vi gjort klart med en huvudtalare, och det blev vårt första val. Vi känner oss riktigt nöjda med det. Lokalerna är också bokade, och vi börjar få fler  och fler pusselbitar på plats. På Sobra|tankar kommer vi under veckan släppa flera nyheter om konferensen.

Under veckan har jag också förberett direktsändningen från IOGT-NTO kongressen i Åre. Vi kommer att använda Wirecast från Telestream. En programvara som imponerat stort på mig. Väldigt, väldigt lättanvänt och intuitivt, så det kommer vara upp till mig som bildproducent hur bra produktionen blir.

Kraven på direktsändningen har ökat drastiskt sedan jag fått veta att Varbergsföreningen Leon Gambetta kommer träffas i sin lokal och titta på utsändningen på storbild. Men det är så det är tänkt att fungera. Jag hoppas att kongressen blir så bra att de kommer ångra sig att de inte åkte dit, och att vi lyckas förmedla den känsla i videoströmmen.

Strömmen kommer ni att hitta på Accents Bambuser-kanal mellan onsdag till fredag.

För de som använder sig av Twitter kommer att kunna följa kongressen under hashtagen #nykter11.

Nu är jag i rörelse igen

Nu är jag helt plötsligt ganska aktiv i nykterhetsrörelsen igen. Jag kommer att åka på kongressen i Åre, något jag inte haft någon större tanke på att göra förrän Pierre hörde av sig.

Pierre Andersson (@pierrea) är chefredaktör för nykterhetsrörelsens tidning Accent, och kommer tillsammans med sitt gäng givetvis att arbeta hårt under kongressen för att sprida känslan och allt som händer där. En ny sak är att årets kongress på försök kommer att sändas direkt över Internet. Det är där jag kommer in. Jag skall hjälpa till att sända förhandlingarna, och hoppas på att även de som inte kan komma skall få känna av en del av kongresskänslan. Självklart kommer det finnas en risk att många blir ledsna när de plötsligt inser vad de går miste om, när de inte är på plats. 🙂

Kongressen 2011 är förlagd till Åre, och det skall bli spännande att få se ett nytt ställe jag aldrig varit på.

I helgen fick jag dessutom en oväntad fråga, då jag blev tillfrågad att vara en av de kompetenta människorna i IOGT-NTOs förbundsstyrelse. En fråga som för mig kom oväntat, men känns enormt hedrande. Tyvärr kunde jag inte tacka ja just nu som det kändes. En hel del av arbetet ligger på helger, och dessutom på våren då jag behöver ha tid till alla aktivteter på skogsgården.

Jag hoppas ändå att jag kan få vara en del av den nya nykterhetsrörelsen som kommer växa fram med kongressen i Åre som avstamp. Min önskan är att kunna få bidra med mina kunskaper om hur vi kan använda alla nya verktyg som Internet erbjuder för sprida de värderingar vi tror på för att få ett bättre samhälle.

Tack vare att Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) Bjöd in mig på en fotokurs har jag gått från att ha varit passiv medlem i rörelsen till att ha blivit väldigt aktiv.

Som det kan gå!

Varför nykterist?

Frågan kommer ofta då man ”avslöjar” att man är nykterist: Varför? Inte nedlåtande, utan av nyfikenhet. Jag tänkte skriva några inlägg där jag berättar hur jag kom med i nykterhetsrörelsen, varför jag har valt att stanna kvar och lite funderingar på vad som kommer hända i framtiden med rörelsen.

Jag väljer att göra det hel i en serie, för jag vill ta chansen att berätta lite mer utförligt om aktiviteter och händelser som jag varit med om som på något sätt är knutna till mitt val att leva som nykterist.

Det hela började på gymnasiet, där jag började läsa El-telereperatör på Kattegattgymnsiet i Halmstad. I min klass började en kille, Robert Nilsson, som gått i parallellklass till mig under grundskoletiden. Han var aktiv i UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund, i Hyltebruk där jag är uppväxt. Han berättade att de skulle börja sända närradio, vilket jag tyckte lät väldigt spännande. Jag kommer ihåg när vi som mycket liten använde oss av flera bandspelare, jag och min granne Magnus, och gjorde radioprogram.

För att få vara med och sände i Roberts gäng var man tvungen att vara med i nykterhetsrörelsen, så jag skrev under på att bli nykterist. Ingen stor uppoffring för mig, för jag har ofta ogillat de som är onyktra.

Jag tänker berätta mer utförligt i ett antal kommande delar i en serie berättelser (som enligt planen ser ut så här):

Jag lovar mycket nostalgi, en hel del underhållning och förhoppningsvis eftertanke.