Etikettarkiv: Odla

70 olika grödor i odlingarna

Äntligen är planeringen för de 32 grävningsfria odlingsbäddarna klar. I planeringen har det tagits hänsyn till att kunna skörda en varierad blandning av grödor till en grönsakskasse och även våra egna hushållsbehov.

Vi berättade i förra artikeln om varför vi väljer att göra 32 stycken av dessa 10-metersbäddarna. Nu är det bestämt vad som skall planteras i vilken bädd och när. Därför har varje bädd nu fått ett eget namn så att vi lätt kan se i planen vilken bädd som skall sås eller skördas.

Tidskrävande att få ihop allt i bäddarna

Det har varit ett väldigt pysslande för att få ihop en bra blandning, och det är främst Hanna som lagt timme efter timme för att få ihop hela planen, samtidigt som mängd och växtföljd skall bli bra. Det slutade med att det blir cirka 70 olika sorter av grönsaker och rotfrukter som skall skördas från mitten av maj och långt in på senhösten. Att vi inte bara vill ha grönsaker under skördesäsongen utan även vill ha lagringsvaror till oss själva under vintern, som vintermorötter och inläggningsgurka har skapat lite extra utmaning.

Planering av grävningsfria odlingsbäddar i Sundhult 2019

Det blir allt från morötter och rädisor till allehanda salladssorter, ärtor, bönor och kål.

Allt är planerat i detalj

Första frösådden 2019, kronärtskocka och rotselleri.
Första försådden 2019

Det betyder att vi sätter igång med odlingarna omdelbart genom att så de första grödorna redan idag. Allt är planerat på en ganska detaljerad nivå. Det är bestämt när grödor skall försås, skall planteras ut eller direktsås i en bädd och när det skall skördas för att ge plats till nästa gröda.

Självklart vet vi att planen inte kommer att hålla, och kommer kräva ombearbetning under säsongen. Dock ger det oss en bra grund för planeringen för säsongen 2020.

Standardstorlek på odlingsbäddarna underlättar

Bädd med växande grödor

Det här är något som gått oss förbi tidigare, men standardiserad storlek på odlingsbäddar är något som många effektiva små grönsaksodlare använder sig av.

Det finns fler fördelar med dessa bäddar, exempelvis stor skörd per kvadratmeter, lättare att planera och bruka och att inga maskiner används.

Bredden har blivit en defactostandard

Det är Eliot Coleman som anses som grundare av detta brukningssätt. Han arbetar efter devisen ”Small is better”, och menar att det är viktigt att odlaren och konsumenten har en relation. De små odlarna kan också se till att konsumenten får färska grönsaker, eftersom skörden och leveransen till konsument sker samma dag.

För Eliot är det också viktigt att odla ekologiskt utan bekämpningsmedel. Det är där dessa mindre standardiserade bäddar kommer väl till pass. Det blir lätt att med handredskap effektivt förbereda bäddarna, så och plantera, hålla efter ogräs och skörda.

Trots att det inte är mekaniserat är avkastningen och effektiviteten hög. Till skillnad mot större odlare med exempelvis traktorer är investering här arbetstimmar. Coleman har varit med och tagit fram flera av de redskap som idag används för standardbäddarna, och dessa har fått en stor spridning tack vare hans book ”The New Organic Grower: A Master’s Manual of Tools and Techniques for the Home and Market Gardener”(1989).

75 cm bredd har blivit standarden

Genom Colemans bok har 75 centimeter (30 tum) blivit en branschstandard. En lagom bredd för att kunna gå och nå över bädden. Längderna kan variera mellan olika odlare, men en poäng är att samma odlare har samma längd på alla bäddar.

Mellan bäddarna finns det en gång, och den hålls ofta ganska smal, för att ge så stor plats till odlingarna som möjligt. Från gången når du enkelt till andra sidan av bädden när det är skördetid.

I Sundhult har vi valt att ha bäddar med måtten bredd: 75 cm, längd: 10 m och gångar på 45 cm.

Exempel på standardiserade odlingsbäddar, redskap och tillbehör

Grävningsfritt, ”no-dig”, är en nyckel

En bredgrep för 75 cm bäddar

På slutet av 1930-talet började Masanobu Fukuoka forska i olika metoder för ekologisk odling, och kom då fram till att en viktigt del var att arbeta plöjningsfritt. Istället kan jorden bearbetas försiktigt med en bredgrep. Nu 80 år senare är plöjningsfritt något som anammas allt mer även inom det konventionella jordbruket.

Det man gör med bredgrepen är att luckra jorden så att rötter får lättare att tränga djupare samtidigt som jorden kan ta emot mer syre och lagra vatten. Det görs försiktigt för att inte skada mycelen (svampen), maskar och annat viktiga delar under markytan. Man vänder aldrig jorden, vilket också begränsar möjlighet för ogräsfrön att gro.

De gamla rötterna lämnas nere i jorden, vilket gör att mer kol stannar i marken och även luckrar jorden naturligt genom att de skapas hålrum när rötterna bryts ner.

Tänderna på bredgrepen brukar vara någonstans kring 25 cm långa och det kan vara upp till nio tänder på grepen.

Fler redskap har anpassats efter bäddarna

Bredgrepen som används för att luckra jorden och krattor är exempel på ett redskap som fått sin storlek anpassade efter bäddarna. Det gör det snabbt och effektivt att förbereda bäddarna för sådd.

När bredden och längden är given är det lätt att beräkna hur mycket plantor som får plats i varje bädd. Det underlättar planeringsarbetet avsevärt både med hur mycket fröer som behöver beställas, och hur stor skörden blir från varje bädd. Det är även lättare att planera växtföljden när alla bäddar är lika.

För att få jämnt radavstånd och givet avstånd mellan plantorna används såmaskiner som är anpassade till bäddarna. Det finns lite olika varianter på maskiner, där Coleman varit med att utveckla några av dem.

Tät plantering minimerar ogräs

Lagom avstånd mellan plantor för ett skyffeljärn

Det finns goda möjligheter för växterna att rota sig djupt i den luckra jorden, och det ger möjlighet att ha relativt tät placering. Det ger högre skörd per kvadratmeter och tränger undan ogräs.

Avståndet mellan de planterade raderna anpassas med fördel till redskapen som skall användas för att bekämpa ogräset, exempelvis ett skyffeljärn.

Lätt att täcka bäddarna

Eftersom alla bäddar är av samma bred och samma längd blir det lätt att ha täckdukar, insektsnät och annat redo för alla bäddar. Det är bara att ta en rulle och lägg ut över den bädd som har ett sådan behov just nu.

Odlingsbädd med enkel tunnel

Det går snabbt att få små enkla tunnlar med hjälp av 1,5 m långa bitar av 4 mm järntråd som formas till bågar. Med hjälp av tunnlarna kan säsongen förlängas, och med insektsnät kan skadedjur hållas utanför.

På vintern täcks bädden av en geotexduk för att hindra ogräs att gro och även värma bädden på våren. Duken blir enkel att hantera med de fasta måtten på bäddarna.


Klimatzonen bestämmer odlingssäsongen för bäddarna

En anledning till att vi skall göra om odlingsbäddarna i Sundhult är att odla mer intensivt, att få mer skörd per kvadratmeter. Det kräver en noggrann planering av vad som skall odlas i vilken bädd, och när det skall odlas.

Till nystarten säsongen 2019 kommer vi ha 32 standardiserade bäddar. En av de mest avgörande faktorerna för odlingsstart är när det är tillräckligt varmt ute och när den sista frosten kan beräknas komma.

Till vår hjälp att bedöma detta har vi Svensk Trädgårds klimatzonskarta. Även om Sundhult ligger mot västkusten till så tillhör vi klimatzon IV, alltså samma zon som exempelvis Sundsvall har.

Det är det småländska höglandet som går in som en tunga i det innersta av Falkenbergs inland.

Faktisk temperaturdata från Sundhult

Vi har mätt temperatur i Sundhult sedan 2009 och skickat upp till sajten temperatur.nu. Tittar vi på medeltemperaturen för varje timme under perioden 2009-2018 kan vi se att framåt början av maj så brukar sista frosten inträffa och sedan kommer första frosten skiftet september/oktober.

Första och sista dag med frost i Sundhult 2009-2018

I diagrammet är det alltså visat sista/första dygnet som har en timme där medeltemperaturen går under 0°C.

Det går även att titta på detta med utgångspunkt från dygnsmedeltemperaturen, och där ser vi att någon vecka in i april är det över 0°C i medeltemperatur sett över hela dygnet, fram till ungefär andra veckan i oktober.

Dygnsmedeltemperatur i Sundhult 2009-2018

Meteorologiskt är det sommar då dygnstemperaturen är över 10°C i fem dagar i sträck. Hösten infaller när är sjunkande dygnsmedeltemperatur i fem dagar, och den ligger i i spannet 0-10°C.

Med dessa fakta i bagaget kan vi planera vår odlingssäsong, och kan räknat ut när vi skall börja förgro grödor inomhus så att de kan planteras ut i odlingsbäddarna i rätt tid.

Planeringen inför odlingssäsongen 2019 pågår

Planering av de nya odlingsbäddarna i Sundhult

Kanske borde det redan varit klart, men eftersom vi vill göra annorlunda och bättre med grävningsfria bäddar (no-dig) är vi inte klara än. Just nu planerar vi vilka grödor som skall växa var och när i de 32 nya odlingsbäddarna.

Allt beräknas från dagen då vi sår grödan, planterar ut och till att den skördas i en bädd. Det gäller få ihop det så att en bädd nyttjas så väl att nästa gröda är redo att planteras när skörden är klar av den förra.

Sedan skall det få plats i kalendern för odlingen, så att det inte blir för mycket arbete en och samma dag. Dessutom skall vi få ihop en någorlunda lämplig växtodlingsrotation för bäddarna.

Mycket av planering innan beställningen av för kan göras. Å andra sidan kommer det bli den häftigaste odlingssäsongen i Sundhult hittills.

I juni kommer hönsen

Nu finns det ingen återvändo när det gäller höns i Sundhult. tredje veckan i juni kommer vi få 200 höns som skall hjälpa oss att förbättra matjorden på våra marker.

Det blir lagom i tid. Tills dess hinner husvagnen bli en riktigt bra äggmobil och vi får tid att planera och bygga ett äggpackeri.

Ett äggpackeri behövs om vi skall sälja via andra och till exempelvis affärer och restauranger. Det skall vara ett eget rum som är avsett för att sortera och packa äggen.

Våren kommer att bli intensiv

Våren kommer fyllas med massor av aktivteter här i Sundhult. Vi vet att vi kommer att få fixa ved till nästa säsong, och det kommer kalvar i Solskensfarmarna som skall pysslas om.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Förutom det så kommer vi satsa rejält på våra odlingar och det kommer också att ta tid, speciellt i början så att vi får en bra skörd under hela säsongen.

Vi kommer odla och det kan bli så att vi kommer att sälja grönsaker till andra detta året.

Snart kan du köpa Sundhult Grönbetesägg

Sundhult Grönbetesägg

Någon gång under sommaren kommer vi alltså att börja erbjuda Sundhult Grönbetesägg, alltså ägg där hönsen fått gå på färskt grönbete under hela sommaren.

Låter inte det gott?

Vi kommer öppna upp för att boka förbeställda ägg så småningom, så att du som vill försöka dig att du kan få grönbetesägg.

Mycket att se på Solskensdagen 2019

Även i år blir det Solskendagen i Kärnebygd och Sundhult. Datumet är den 20 juli, så förhoppningsvis kan du som bor lite längre bort ifrån oss ta en tripp hit och titta på allt i full produktion.

Så klart kommer vi visa och berätta om elbilar och solceller i år också, och det kommer blir möjlighet att få träffa våra highland cattle som vi har i solskensfarmarna också. Exakt hur programmet skall se ut är inte bestämt. Vi funderar på att kombinera det med dagen innan eller efter och samla de som vill fördjupa sig lite mer i vad vi gör & hur och prata mer om visioner och hållbarhet i allmänhet.

Dags att bädda i våra odlingar

Det är flera parallella projekt på gång i Sundhult som har sitt ursprung i onlinekursen vi läser. Ett spår är att utveckla odlingarna vi har på Broaker och i odlingstunnlarna.

Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.

Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.

Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.

Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:

Standardiserade redskap gör det effektivt

Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Lätt att täcka och skydda bäddarna

Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.

Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale

Planen är att köra igång i vår

Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.

Är detta vår skattkarta?

Den onlinekurs vi går ger oss nya tankar och gör att vi ser på gården och dess möjligheter på ett nytt sätt.

Frågan är om kartan över gården är en skattkarta om vi tänker om och planerar rätt?

Titta bakåt för att se framåt

Kursen gör att vi ser på våra marker på ett nytt sätt, Trots att vi brukar väldigt små bitar jämfört många moderna lantbruk så finns det möjligheter att göra något riktigt bra. Speciellt om vi hämtar inspiration från de som brukat markerna en gång tiden. På den tiden hade man flera olika djur som samverkade för att få ett bättre utbyte, från såväl djuren som från odlingar. I skogsbygden användandet av markerna har under många år gått ut på att hålla markerna öppna i stället för vad de faktiskt kan ge oss i utbyte.

Planera, mäta och räkna

Med de kunskaper som kursen gett oss får vi börja planera hur vi kan använda och förändra bitarna på ett nytt regenerativt sätt för låta ekologiska system vara en viktig del. Vi får mäta längder, arealer och räkna vilka djur som kan passa in och hur många de kan tänkas bli. Allt behöver in i kalkylark för att se att tänkta investeringar och kostnader kan täckas av vad djur och mark kan ge oss.

Dessutom att vi får en rimlig lön för det arbete som krävs för att få hela verksamheten att snurra.

Frågan är alltså om vi kan hitta de dolda skatterna när vi tittar på kartan över de öppna markerna i Sundhult.

Vad tror du?

Vad binder mest kol – träd eller gräs?

I vår resa att inspireras och lära mer om hur vi kan producera mat som är smart för miljö och klimat har vi tittat ännu mer på hur vi kan minska utsläpp av olika växthusgaser, bland annat CO₂.

En fråga som dyker upp, är det bäst att vi har skog eller gräs på markerna för att binda kolet från koldioxiden?

Här har jag fått många aha-upplevelser och lärt mig att det finns mycket mer än vad ögat ser. Jag låter Tony Lovell förklara det för dig.

tony Lovell, Sustainable landmanagement från Fixing the future 2018 i Barcelona

Visst är det fantastiskt! Tänk att 90% av gräset finns under markytan där vi inte ser det. Där, djupt nere, pågår ett samspel mellan mikrober & svampar och det myllrar av liv.

Som Lovell säger i klippet beror mycket på hur vi människor brukar marken och hur vi har vår djurhållning. Genom att göra det på rätt sätt binder gräs väldigt mycket kol.

Många gånger pratas det om att skogen binder mycket kol, och det är sant. Det är lätt att säga mycket med anledning av ögat lätt kan se stora träd. Det är svårare att se det där 90% av gräset som finns under jordytan på en gräsbeväxt yta som brukats på rätt sätt.

Låt Joel Salatin berätta mer om gräs och solenergi

Joel Slatin – Cows, carbon & climate från TedX Charlottesville 2016

Joel Salatin är känd för hur han på Polyface farm i amerikanska mellanvästern i Virginia fått gården att producera väldigt bra just genom sättet hur han använder gräset. I klippet ovan berättar han pedagogiskt om hur boskap med rätt brukade marker är klimatsmart, om vi använder gräset på rätt sätt.

Blir det träd eller gräs?

Det är väl som vanligt inte en fråga om svart eller vitt. Här i skogsbygden har vi våra små hagar med träd, och kompletterar vi det med en vall som binder kol har vi en bra helhet med biologisk mångfald.

Mormor Klaras hallon


Mormor Klaras hallonNu börjar hallonen mogna. Det ser ut att bli en fantastisk
bärsommar i år med många stora bär och få maskar.

När hallonen är
mogna har vi kort tid på oss att plocka dem, efter bara några dagar så trillar de av. Det största hotet nu är de häftiga regnskurarna som kommer titt som tätt. Hallon blir väldigt vattniga i smaken om de plockas när det regnar, så det gäller att vänta tills de torkat upp något. Allra godast blir hallonen om de mognar och plockas i solsken, men just nu har vi väldigt korta stunder med det vädret.

Klara planterade hallon och vinbär

Klara Andreasdotter
Mormor Klara

Vi har både förädlade och vilda hallon i trädgården. De förädlade hallonen sattes en gång av min fars mormor Klara. Hon föddes i Havhult i Fagered och flyttade hit när hon 1893 gifte sig med den äldste sonen i Sundhult, Johan. Deras äldsta dotter Alfrida (Frida) föddes ett år senare och var min farmor.

Klara planterade även röda vinbärsbuskar, som fortfarande ger mängder med bär. Vi vet inte riktigt varför hallonlandet sedan försvann, kanske tyckte nästa generation mer om vinbären.

Från vilda till förlorade tama hallon

När mina föräldrar tog över gården 1980 så trodde man att det endast fanns vilda hallon kvar i trädgården och dessa skott klipptes ner varje år eftersom de vilda hallonen gav mer skörd i skogen i sin naturliga miljö. Hallon ger bär först på andra årets skott vilket gjorde att det dröjde drygt 20 år innan  det upptäcktes att mormor Klaras trädgårdshallon fortfarande levde. Vi hade då tagit över gården och var inte så nitiska i att sköta trädgården. Hallonskotten fick vara kvar och när de stora fina bären kom stod det klart att detta inte var några vilda hallon. Nu plockar vi med glädje det fina bären, njuter av till glass, kokar drottningsylt och fryser in för vinterns efterrätter och kalas.

Styckfrusna hallon
Styckfrusna hallon