Etikettarkiv: Odla

Mormor Klaras hallon


Mormor Klaras hallonNu börjar hallonen mogna. Det ser ut att bli en fantastisk
bärsommar i år med många stora bär och få maskar.

När hallonen är
mogna har vi kort tid på oss att plocka dem, efter bara några dagar så trillar de av. Det största hotet nu är de häftiga regnskurarna som kommer titt som tätt. Hallon blir väldigt vattniga i smaken om de plockas när det regnar, så det gäller att vänta tills de torkat upp något. Allra godast blir hallonen om de mognar och plockas i solsken, men just nu har vi väldigt korta stunder med det vädret.

Klara planterade hallon och vinbär

Klara Andreasdotter
Mormor Klara

Vi har både förädlade och vilda hallon i trädgården. De förädlade hallonen sattes en gång av min fars mormor Klara. Hon föddes i Havhult i Fagered och flyttade hit när hon 1893 gifte sig med den äldste sonen i Sundhult, Johan. Deras äldsta dotter Alfrida (Frida) föddes ett år senare och var min farmor.

Klara planterade även röda vinbärsbuskar, som fortfarande ger mängder med bär. Vi vet inte riktigt varför hallonlandet sedan försvann, kanske tyckte nästa generation mer om vinbären.

Från vilda till förlorade tama hallon

När mina föräldrar tog över gården 1980 så trodde man att det endast fanns vilda hallon kvar i trädgården och dessa skott klipptes ner varje år eftersom de vilda hallonen gav mer skörd i skogen i sin naturliga miljö. Hallon ger bär först på andra årets skott vilket gjorde att det dröjde drygt 20 år innan  det upptäcktes att mormor Klaras trädgårdshallon fortfarande levde. Vi hade då tagit över gården och var inte så nitiska i att sköta trädgården. Hallonskotten fick vara kvar och när de stora fina bären kom stod det klart att detta inte var några vilda hallon. Nu plockar vi med glädje det fina bären, njuter av till glass, kokar drottningsylt och fryser in för vinterns efterrätter och kalas.

Styckfrusna hallon
Styckfrusna hallon

Kåltunneln är redo för våren

Kåltunnel klar för såddEn av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.

Billiga gardiner som insektsnät

Det är viktigt att ha kålen får ha det luftigt under nätet eftersom den inte trivs när det är för varmt och lätt kan mögla en fuktig höst om den täcks med t ex fiberduk. Vi tvekade länge om vi skulle köpa professionellt kålnät att täcka armeringstunneln med men till slut föll valet på IKEAs gardin LILL. 5 stycken par gardiner syddes ihop för att täcka den 9 meter långa tunneln. Valet var ekonomiskt, det kändes som en stor risk att köpa ett dyrt nät som kanske ändå inte skulle hålla utan nötas sönder mot armeringsnäten.

Gardinerna kostade ca 150 kr, ett professionellt nät skulle ligga på ca 6-800 kr. Gardinerna höll bra, endast några enstaka hål blev det under säsongen. Dock gjordes misstaget att tro att det skulle gå bra att ha kvar nätet över vintern som skydd för hungriga vilda djur. Då stormarna satte in så trycktes hela tunneln ihop och gardinerna gick delvis sönder. Nätet läggs på platsArmeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.

Gardinen har hållits på plats med vanliga stenar. Ett problem som vi försökt lösa i år är att ogräs växte upp genom nätet och gjorde det svårt att ta bort. I år testar vi med att lägga tidningar under armeringsnäten, vilket förhoppningsvis ska hindra ogräsets framfart.

Nässlor ger näring

Tunneln som ska rymma kålen i år var böntunnel förra året.  Bönor och ärtor binder kväve ur luften ner i jorden och det uppskattas av kålen som behöver mycket näring. Efter att ha grundgödslat med brunnen hästgödsel på våren så vattnades kåltunneln regelbundet med nässelvatten under sommaren. En foderhink med lock står alltid redo vid tunnlarna för att kunna ge kväve i form av nässelvatten. Locket är viktigt för hualigen vad det luktar!

Kål i alla former
Kål på tillväxt

Hur gick det då med kålen? Jo, mycket god kål har vi ätit. Svartkålen räckte till både oss och grannarna och för första gången hade vi uteslutande egenodlad kål på julbordet, såväl grönkål, rödkål som brysselkål. Vitkålen förvarades i matkällaren, en del möglade vilket nog berodde på att skörden blev i senaste laget. Kålrötter har vi fortfarande kvar av. Det enda som inte lyckades var blomkål och savoykål, utav dessa fick vi endast ett fåtal huvuden. Men vi tar nya tag i år! Nu står många olika sorters kålplantor och stampar för att planteras ut i årets tunnel. Grönkål, svartkål, vitkål och kålrot direktsår vi här i klimatzon 3-4.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Redo för Ekomuseets dagar i Kärnebygd

Välkomna till Kärnebygd Kvarn och Såg 1-2 augusti kl 11-15!Örtsalt och vinbärsmos

Precis som förra året kommer olika lokala hantverkare sälja sina alster. Det blir säkert både träsniderier, betongkonst och vävda mattor.

Vårt bidrag blir godsaker och plantor från våra odlingar i Sundhult.

Örtagårdssalt

Salt med en fin blandning av olika sorters örtkryddor och lök; Oregano, Dragon, Dill, Gul lök och Vitlök. Gott bland annat till grillade grönsaker och som salladskrydda.

Broakersalt

BroakersaltSalt smaksatt med Oregano, Dragon och Gul lök. Passar mycket bra till exempelvis klyftpotatis, och potatis är en av sakerna vi odlar på Broaker. Löken som ingår i de olika örtsalterna är också odlad på Broaker, medan örterna kommer från Sundhults egna lilla örtagård.

Tjärnesjösalt

Salt smaksatt med Gul lök, Citron, Dill och Dragon. Köp ett fiskekort, dra upp en gädda och smaksätt din fångst med Tjärnesjösaltet.

Vitlökssalt

Det är vad det heter, saltet är mixat med gul lök och vitlök. Varför inte göra en god tomatsallad som håller varulvarna borta?

SpanåssaltSpanåssalt

Vid Spanås har mången älg fallit. Det har därför fått ge namn åt detta spännande viltsalt. Saltet får sin karaktär av svarta vinbär och mynta.

Vinbärsgelé

Röd vinbärsgelé med en liten touch av mynta. Passar bra att servera till älgsteken som är kryddad med Spanåssalt.

Vinbärsmos

Röd vinbärsmos med mynta. Går till exempelvis att använda som alternativ till lingonsylt eller torsdagens pannkakor.

MånadssmultronMånadssmultron

De revande månadssmultronen är mycket tacksamma att odla. Under hela sommaren ger de söta, goda smultron. Går att använda som marktäckare då de revar sig villigt.

Barnens försäljning

Av Nora kan ni köpa egenuppdriven lila basilika och olika sorters pyssel.

Joar kommer sälja exklusiva satser gelé, marmelad och kryddor av egenkomponerade recept. Först till kvarn!

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Varmbänk – när nytta förenas med nytta

VarmbänksmaterialDenna helgen har i första hand ägnats åt två saker, att snyta sig och anlägga en varmbänk. Egentligen hade jag inte alls några planer på att prova att göra en varmbänk men när jag såg Anette på Boängs film så kunde jag helt enkelt inte låta bli. En hög med kasserat hö, en stallbacke som behövde rensas från gödsel, ett gäng med pallkragar och gamla fönster – förutsättningar fanns. Och förkylningen förträngdes för en stund.

Utnyttja värmen från gödseln

Grundtanken med en varmbänk är att utnyttja värmen som genereras när gödsel och växtmaterial bryts ner. Genom att odla ovanpå gödselkomposten bli jorden varm och odlingsbar mycket tidigare än annars. När material har brutits ner har man dessutom fått utmärkt ny jord att odla i. Om varmbänken isoleras runt om så hålls vinterkylan på avstånd.

Pallkragarna blev långbänk för en stund

De pallkragar och fönster som jag i somras använde för att få lite drivhuseffekt på frilandsodlingarna åkte ut från vinterförvaringen. För att få en lång sammanhängande bädd, öppnade jag upp pallkragarna i ena hörnet genom att slå ut sprinten och byggde ihop bädden av tre stycken. 80 cm, som är bredden på en pallkrage, tycker jag är en alldeles utmärkt bredd på odlingsbäddar, för då når jag allt utan problem från ena sidan. Bädden lade jag på den plats där det i sommar är tänkt att slanggurkan ska växa. Jag hoppas att först hinna få en omgång sallad och spenat i varmbänken.Påven kör skottkärra

När två lager pallkragar byggts ihop, var det bara att börja köra gödsel från stallbacken. Som tur är så ligger detta trädgårdsland precis intill stallet. Eftersom hästarna går ute på dagarna så hamnar det en hel del gödsel på stallbacken där de får sitt middagshö. Denna gödsel behöver ändå tas om hand och på detta sätt förenas ju verkligen nytta med nytta. Hästarna var mycket nyfikna på vad som försiggick och ville gärna hjälpa till.

Gödsel och hö varvades

Varmbänk på gångGödsel och hö varvades i bänken och packades efterhand genom att villiga barnfötter trampade runt i bädden. Höbalar runt om ger stabilitet åt pallkragarna och isolerar samtidigt bädden från kylan utifrån.

För att förbränningen ska sätta igång snabbare hällde jag varmvatten över bädden. Jag hoppas att detta inte behöver upprepas så många gånger, det känns inte riktigt bra energimässigt att hälla ut varmvatten. Som avslutning täckte vi varmbänken med gamla fönster. Jag räknar med att de närmsta dagarna fylla på med mer gödsel och hö allteftersom materialet sjunker ihop.

Nu måste jag bara skaffa mig en ny termometer så det går att följa processen!

Varmbänk

Kryddig aroniamarmelad

AroniamarmeladNu är det älgjakt i Halland och då måste det bli plats i frysen till det värdefulla köttet. På sensommaren åkte aroniabären in i frysen och sen blev de liggande där. Aroniabär får precis som rönnbär en något mindre kärv smak om de fryses före användning. 

Denna marmelad passar utmärkt till de flesta sorters dessertostar. Själv är jag svag för vällagrad brie och cambozola.

Jag förbereder burkarna genom att stoppa in dem i ugnen i 10-15 min i 150 grader. Dels blir de desinficerade, dels så släpper de flesta typer av etiketter. Dock tål de flesta lock inte denna temperatur pga gummitätningarna. Dessa får man nöja sig med att värma till ca 75 grader. Burkar bör också svalna av till denna temperatur tills det är dags att hälla upp marmeladen, annars fortsätter den koka när den hälls upp.

Aroniamarmelad

Aroniamarmeladkok
4 liter frusna aroniabär
8 dl vatten
4 kanelstänger
10 g stjärnanis
1 vaniljstång (ca 5 g)

7 dl syltsocker
7 dl socker

Häll bär, vatten, kanel och stjärnanis i en stor kastrull. Dela vaniljstången och skrapa ner fröna i kastrullen. Låt resten av stången följa med. Koka minst en halvtimma. Plocka upp kanel, stjärnanis och vaniljstång. Mosa bären med exempelvis en potatisstöt, eller kör med stavmixer för ett slätare resultat.

Tillsätt sockret, koka upp och låt koka ca 5 minuter. Fyll förvärmda burkar och sätt omedelbart på locken.

Svalkande svartvinbärsdryck

Vad kan passa bättre än en svalkande c-vitaminbomb så här på högsommaren? Skräm bort semesterförkylningen all världens väg. Resten av drycken sparar du i frysen att ta fram en mörk vintermorgon, eller varför inte värma den som alternativ till glöggen?

Svartvinbärsdryck

Svartvinbärsdryck
Svartvinbärsdryck

1 liter orensade svarta vinbär
2 liter lätt packade svartvinbärsblad
2 liter vatten

2,5 dl strösocker

Bären, bladen och vattnet kokas i 20 min och silas sedan genom silduk. Diska kastrullen och häll tillbaka bärsaften. Häll i strösockret och låt allt få ett uppkok. Låt svalna och häll sedan i burkar som förvaras i frysen.

Späd 1+1, eller efter smak.