Etikettarkiv: Odlingstunnel

Omårdet förbereds för polytunneln

Just nu skördas det sista ur de gamla odlingstunnlarna, eftersom det är den nya polytunneln skall byggas, som kom här om veckan.

Inom kort kommer det en grävmaskin för att hjälpa oss att väga av ytan så att polytunneln kommer stå helt rakt, och att vi får ner ankarplattorna ordentligt.

Skulle utan vara ojämna och luta kommer det bland annat bli svårt att få växthusplasten att sitta bra. Vi hoppas på att få detta gjort under nästa vecka.

När grävmaskinen ändå är här skall vi se till att få lite annat gjort för att kunna utveckla våra verksamheter. Vi får berätta mer om det senare.

De gamla tunnlarna flyttas

De gamla tunnlarna av armeringsnät kommer vi flytta till odlingarna vid Broaker och använda där i stället.

Att vi vill ha ha polytunneln på den plats där vi har odlingstunnlarna i dag beror på närheten till andra byggnader. Bland annat för att underlätta att ha vatten på vintern för hönsen som skall bo där då.

Ungefär så här kommer tunneln att se ut

Förresten, här är en animation av polytunneln som visar alla möjliga tillval som kan göras. Det finns massor av olika storlekar hos First Tunnels, och den här visar just den vi valt.

Vi har alltså valt:

  • Ankarplattor för att fästa tunneln i marken (anchor plates kit)
  • Träreglar i basen
  • Förstärkning av bågarna (crop bar kit)
  • Längsgående förstärkning (twin support bracket kit)
  • Ventilation längs båda långsidorna
  • Skjutdörrar på gavlarna

Varför träbas?

Nu undrar du kanske varför vi valt en träbas istället för aluminium. Jo, det är för att kunna ha ventilation som går att öppna/stänga längs sidorna måste det vara trä för att det skall kunna monteras.

Varför skjutdörrar?

Helt enkelt för att det tar mindre plats, och är lätt att öppna bara lite.

Det sista är bra då vi tänker ha höns i den över vinterhalvåret, och för att kunna ventilera bra har vi många möjligheter att göra det. Bara att öppna dörrar med en liten springa, och justera ventilationen längs långsidorna.

Skjutdörrar är också bra när vi skall hålla på att arbeta med att ta in och ut material i tunneln.

Dessutom är det begränsat med utrymme vid bägge gavlarna. På ena sidan kommer en beteshage med staket, och på andra sidan vår gårdsplan.

Varför så mycket extra förstärkning?

Här kan det komma en hel del tung snö på vintern. Vi bor strax öster om Ullared, och här är det ofta mer snö än mot kusten. Så för att vara säkra att tunneln klara av snölaster bättre valde vi försträkningskit.

Förstärkningskitet hjälper också till så att tunneln står emot högre vindstyrkor.

En annan bonus är att försträkningsrören kan användas för att hänga upp bevattning, stöd för plantor och utrustning för hönsen när det behövs.

Nu väntar vi ivrigt

Nu väntar vi ivrigt på att grävmaskinen skall komma så att vi kan resa polytunneln . Det skall bli så spännande att se hur den ser ut på plats.

Inte minst skall det bli roligt att kunna erbjuda mer och bättre grönsaker under nästa odlingssäsong.

Leverans av växthus direkt från England

Idag kom den. Vår polytunnel som vi köpt av First Tunnel och tagit hem från Storbritanien.

Nu är det dags att få upp den så att hönsen har ett vinterhus att flytta in i.

Leverans av polytunnel från First Tunnel i England

Vi valde en polytunnel från England

Vi har letat ett tag efter rätt sorts växthustunnel, och till slut frågade vi på en offert hos First Tunnel. Priset var så pass bra att vi valde att köpa från dem, och hittills har allt flutit på som vi kan förvänta oss.

Vinterhus för höns och sommarhus för tomater

Hönsen kommer att bo i polytunneln under vintern, där de går på en djupströbädd. Den djupströbädden skall sedan användas till våra odlingar.

På sommaren kommer vi odla grönsaker i tunneln, framförallt tomater men också annat.

Avsluta nuvarande växtsäsong

Vi kommer avsluta växtsäsongen i de befintliga armeringstunnlarna för att ge plats åt den nya polytunneln. De gamla tunnlarna kommer vi flytta till odlingsbäddarna vid Broaker.

Standardstorlek på odlingsbäddarna underlättar

Bädd med växande grödor

Det här är något som gått oss förbi tidigare, men standardiserad storlek på odlingsbäddar är något som många effektiva små grönsaksodlare använder sig av.

Det finns fler fördelar med dessa bäddar, exempelvis stor skörd per kvadratmeter, lättare att planera och bruka och att inga maskiner används.

Bredden har blivit en defactostandard

Det är Eliot Coleman som anses som grundare av detta brukningssätt. Han arbetar efter devisen ”Small is better”, och menar att det är viktigt att odlaren och konsumenten har en relation. De små odlarna kan också se till att konsumenten får färska grönsaker, eftersom skörden och leveransen till konsument sker samma dag.

För Eliot är det också viktigt att odla ekologiskt utan bekämpningsmedel. Det är där dessa mindre standardiserade bäddar kommer väl till pass. Det blir lätt att med handredskap effektivt förbereda bäddarna, så och plantera, hålla efter ogräs och skörda.

Trots att det inte är mekaniserat är avkastningen och effektiviteten hög. Till skillnad mot större odlare med exempelvis traktorer är investering här arbetstimmar. Coleman har varit med och tagit fram flera av de redskap som idag används för standardbäddarna, och dessa har fått en stor spridning tack vare hans book ”The New Organic Grower: A Master’s Manual of Tools and Techniques for the Home and Market Gardener”(1989).

75 cm bredd har blivit standarden

Genom Colemans bok har 75 centimeter (30 tum) blivit en branschstandard. En lagom bredd för att kunna gå och nå över bädden. Längderna kan variera mellan olika odlare, men en poäng är att samma odlare har samma längd på alla bäddar.

Mellan bäddarna finns det en gång, och den hålls ofta ganska smal, för att ge så stor plats till odlingarna som möjligt. Från gången når du enkelt till andra sidan av bädden när det är skördetid.

I Sundhult har vi valt att ha bäddar med måtten bredd: 75 cm, längd: 10 m och gångar på 45 cm.

Exempel på standardiserade odlingsbäddar, redskap och tillbehör

Grävningsfritt, ”no-dig”, är en nyckel

En bredgrep för 75 cm bäddar

På slutet av 1930-talet började Masanobu Fukuoka forska i olika metoder för ekologisk odling, och kom då fram till att en viktigt del var att arbeta plöjningsfritt. Istället kan jorden bearbetas försiktigt med en bredgrep. Nu 80 år senare är plöjningsfritt något som anammas allt mer även inom det konventionella jordbruket.

Det man gör med bredgrepen är att luckra jorden så att rötter får lättare att tränga djupare samtidigt som jorden kan ta emot mer syre och lagra vatten. Det görs försiktigt för att inte skada mycelen (svampen), maskar och annat viktiga delar under markytan. Man vänder aldrig jorden, vilket också begränsar möjlighet för ogräsfrön att gro.

De gamla rötterna lämnas nere i jorden, vilket gör att mer kol stannar i marken och även luckrar jorden naturligt genom att de skapas hålrum när rötterna bryts ner.

Tänderna på bredgrepen brukar vara någonstans kring 25 cm långa och det kan vara upp till nio tänder på grepen.

Fler redskap har anpassats efter bäddarna

Bredgrepen som används för att luckra jorden och krattor är exempel på ett redskap som fått sin storlek anpassade efter bäddarna. Det gör det snabbt och effektivt att förbereda bäddarna för sådd.

När bredden och längden är given är det lätt att beräkna hur mycket plantor som får plats i varje bädd. Det underlättar planeringsarbetet avsevärt både med hur mycket fröer som behöver beställas, och hur stor skörden blir från varje bädd. Det är även lättare att planera växtföljden när alla bäddar är lika.

För att få jämnt radavstånd och givet avstånd mellan plantorna används såmaskiner som är anpassade till bäddarna. Det finns lite olika varianter på maskiner, där Coleman varit med att utveckla några av dem.

Tät plantering minimerar ogräs

Lagom avstånd mellan plantor för ett skyffeljärn

Det finns goda möjligheter för växterna att rota sig djupt i den luckra jorden, och det ger möjlighet att ha relativt tät placering. Det ger högre skörd per kvadratmeter och tränger undan ogräs.

Avståndet mellan de planterade raderna anpassas med fördel till redskapen som skall användas för att bekämpa ogräset, exempelvis ett skyffeljärn.

Lätt att täcka bäddarna

Eftersom alla bäddar är av samma bred och samma längd blir det lätt att ha täckdukar, insektsnät och annat redo för alla bäddar. Det är bara att ta en rulle och lägg ut över den bädd som har ett sådan behov just nu.

Odlingsbädd med enkel tunnel

Det går snabbt att få små enkla tunnlar med hjälp av 1,5 m långa bitar av 4 mm järntråd som formas till bågar. Med hjälp av tunnlarna kan säsongen förlängas, och med insektsnät kan skadedjur hållas utanför.

På vintern täcks bädden av en geotexduk för att hindra ogräs att gro och även värma bädden på våren. Duken blir enkel att hantera med de fasta måtten på bäddarna.


Dags att bädda i våra odlingar

Det är flera parallella projekt på gång i Sundhult som har sitt ursprung i onlinekursen vi läser. Ett spår är att utveckla odlingarna vi har på Broaker och i odlingstunnlarna.

Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.

Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.

Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.

Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:

Standardiserade redskap gör det effektivt

Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Lätt att täcka och skydda bäddarna

Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.

Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale

Planen är att köra igång i vår

Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.

Ny taktik för årets tomattunnel

Det är nu tredje året som odlar i våra armeringstunnlar, och
eftersom växterna flyttar runt efter växtföljden är vi nu inne på den tredje tunneln som får hysa tomater. Förra året växte här gurka och squash.

Ett problem med att gödsla med hästgödsel är att det inte bara är gott om näring i gödseln utan även ogräsfrön. Det blir särskilt mycket frön eftersom vi

utfodrar med hö som fått gå i blom. Detta är visserligen utmärkt för mångfalden och insekterna men det frestar på tålamodet att behöva kämpa med ogräset.

I år testar vi därför en ny taktik, det återstår att se om det blir en fullträff. Efter att ha grävt igenom bäddarna och gödslat så la vi ut svettslang som fördelar vattnet till plantorna. Över slangen har vi sedan täckt med kartonger som är tänkta att hålla tillbaka ogräset och samtidigt hålla jorden fuktig.

Kartonger har vi i överflöd från Viktors affärshus, då vi hämtar Solskensfarmarnas vacuumförpackade och frysta naturbeteskött från Öströö fårfarms slakteri i dessa.

Tomatplantorna har vi satt i skarvarna från kartongsidorna genom att bara vika undan ett hörn. För säkerhets skull har vi spridit ut järnfosfat under kartongerna för att inte skapa en barnkammare för sniglar och snäckor. Även snörena är återbruk, det är balasnören från höbalarna som vi binder ihop och sedan knyter fast i armeringsnäten.

Nu håller vi tummarna för att kartongtaktiken fungerar!

 

Kåltunneln dukade under för snön

Nu i juletid äts det en hel del kål i Halland och Sundhult är inget
undantag. Förutom den obligatoriska långkålen och rödkålen på julbordet vill vi även ha brysselkål till revbenspjällen på juldagen. Det är dock ingen självklarhet att det finns något att skörda till jul, 2016 hann vi knappt passera juldagarna förrän rådjuren kom och länsade kåltunneln och i år kom det snö i mitten av december som ställde till det.

Insektsnät istället för gardiner

Det är nu snart tre år sedan vi satte upp våra armeringstunnlar och en av de största anledningarna var att få en enklare odling av just kål. Det första två åren använde vi gardinen LILL från IKEA som kålnät men efter att de vittrat sönder alltför snabbt i solen så beställde vi istället Rantai insektsnät från Lindbloms Frö förra året. Detta visade sig vara bra investering. Nätet har stängt ute skadeinsekterna och det har inte gått sönder. En annan fördel har varit att det inte alls skapat samma vindfång som gjorde att kåtunneln missformades av blåsten första året då vi lät LILL-gardinerna ligga kvar över vintern.

Snön blev ett problem

Stärkta av att blåsten inte längre verkade vara ett problem under vintern så lät vi nätet ligga kvar över tunneln för att skydda kålen från rådjuren. Det visades sig vara ett misstag. Den 10 december föll 15 cm tung snö medan vi var iväg på tomtepromenad och det blev för mycket för armeringstunneln som kollapsade under tyngden. För att inte rådjuren skulle äta upp kålen fick nätet ligga kvar. Under de närmsta två veckorna föll det mer snö och temperaturen pendlade lite upp och ner vilket gjorde att mycket av grönkålen ruttnade under den kompakta snön. Svartkålen däremot klarade sig fint och som tur är fungerar den utmärkt att göra långkål på.

Det tål att tänkas på hur vi ska göra nästa vinter för att skydda både tunnel och kål från rådjur och snö. Det ska nog inte vara några problem att räta ut armeringsnäten så att tunneln kan husera gurkor nästa år, enligt växtföljden vi använder.

Resultat från vår kålodling 2017

Grönkål – Dwarf Green Curled

För lite näring i slutet av året gav små grönkålstånd. Ruttnade under snön.

Svartkål – Nero di Toscana

Svartkålen har trivts under den relativt kalla sommaren. Stora fina plantor som har hållit sig fina under höst och vinter. Räddaren av julen då grönkålen svek. Stor skörd gjorde att vi kunde sälja en del under hösten och ändå ha gott om det fortfarande.

Brysselkål – Long Island

Borde ha toppats för att utveckla större sidoknoppar. En del knoppar ruttnade av temperaturväxlingarna i december, men det fanns tillräckligt kvar till juldagens revbensspjäll. Fasta knoppar tyder på att kvävegödslingen var lagom. Under 2016 gjorde den flitiga nässelvattningen att knopparna blev lösa.

Vitkål – Brunswick

Fina fasta huvuden som skördades i tid innan det blev för kallt. Har lärt av tidigare år att det är för fuktigt i matkällaren för förvaring av vitkål någon längre tid. Bättre att frossa i vitkål under höst och tidig vinter och därefter lägga så många som möjligt i kylskåpet.

Savoykål

Blev inte alls lika stora som föregående år, oklart varför. Men de som blev färdiga var lika goda som vanligt!

Rödkål – Cabeza negra 2

2016 var det alldeles hopplöst att få rödkålsplantorna att ta sig så det höll på att inte bli någon rödkål på julbordet. Den gångna sommaren gick förodlingen utmärkt och huvudena hann bli alldeles lagom stora under hösten. Vi är inga storkomsumenter av rödkål, så därför är det en fördel om huvudena inte är så stora. Rödkålen har klarat sig fint i tunneln fram till nyår.

Blomkål – Early Snowball X

Efter att ha varit en riktig succé 2016 så misslyckades blomkålsodlingen totalt under 2017. Plantorna växte helt enkelt inte och ett enda ynkligt lite huvud var vad vi fick.

Broccoli – Groene Calabrese

Efter att förodlingen misslyckades blev resultatet mycket blygsamt på ett fåtal plantor.

Kålrabbi

Växte bra som vanligt och fyllde ut fint mellan andra plantor.

Slutsatser och lärdomar

På det stora taget var det ett helt okej år för kåltunneln. Det största problemet är platsbristen. Det är många andra sorter som vi skulle vilja prova utan att för den skull minska på de befintliga. Kanske får det bli lite kål på friland eller i pallkragarna i trädgården under 2018.

Kålnätet kan inte ligga på om det väntas snö. Vi måste hantera rådjuren på något annat sätt helt enkelt.

Det har fungerat bra att tackla sniglarna så länge vi förodlar plantorna och använder järnfosfat för att hålla nere antalet sniglar.

I år blir det hög prio på att få till rejäl grönkål. Grönkålen måste få ta plats och näring.

Succé för Öppet hus i Sundhult

Vilken födelsedag Christian fick med Öppet Hus i Sundhult. 70-80 personer kom och besökte gården för att ta del av de olika programpunkterna dagen innehöll. Några sa att det här måste blir ett återkommande evenemang.

Gästerna kom från halva Sverige för att besöka vårt Öppet hus i Sundhult, från Hörbytrakten, Helsingborg, Reftele, Göteborg, Örebro, Mora och Orsa . Från Dalarna kom de för att få visa upp sina elbilar och andra kom för att få veta mer om solceller och odlingstunnlar. Vi hade nog väntat oss att det flesta besökarna skulle komma från bygden, och så kom många ganska långt ifrån. En häftig känsla för oss.

Åskan svepte förbi på avstånd

Vi fick en härlig dag med några tjocka mörkgråa moln som svepte förbi på eftermiddagen. Åskmuller hördes, men det höll sig på avstånd.

Att molnen drog in syns i grafen över elproduktionen för solcellerna för den här dagen. Den totala produktionen för dagen blev förresten 54,3 kWh för den som är nyfiken. Det är säkert många av dem som tillbringade stora delar av sin dag hos oss i Sundhult.

Produktion Öppet hus i Sundhult 2016-06-04

Nya pannan lockade intresserade

Öppet hus i Sundhult 2016 - Sten Eriksson från VOTAB berättar om Herz pannan

Sten Eriksson från VOTAB var på plats och berättade mer om de ved- och pelletspannor som han installerar. Idag behövde vi dock inte elda i pannan eftersom det var riktigt härlig sommarvärme över gården.

Flera var så klart intresserade av hur vi hade tänkt när vi installerade det nya värmesystemet här.

Stor kunskapsdelning om solceller

Öppet hus i Sundhult 2016 - Thomas och Susanne Gustafsson från Hallands Energiutveckling håller föredrag om solcellerThomas, Susanne och Alexander Gustafsson från Hallands Energiutveckling kom i sin elbil och delade med sig av vad du som skall skaffa solceller bör tänka på. Det var allt från vad du behöver veta om montagedetaljer och paneler till vad du skall tänka på när du läser en offert.  Många hade frågor speciellt om ekonomisk aspekter och hur det ser ut med energiproduktionen över året. Det var kul att flera anmälde intresse att skaffa egna solcellspaneler så att vi kan öka andelen grön el här.

Deras föredrag filmades så du kan också ta del av vad de hade att säga.

Elbilar i lång rad

Öppet hus i Sundhult 2016 - Elbilar på rad

Vi har under en längre tid funderat på att skaffa en elbil till familjen i Sundhult och då är det roligt och värdefullt att prata med de som verkligen kör och äger elbil. Vi ställde frågan om någon ville komma och visa upp sin elbil på Öppet hus i Sundhult. Det kom totalt åtta elbilar av sex olika bilmodeller.

Långväga gäster

De mest långväga gästerna gjorde en roadtrip från Dalarna ner till oss. Ett par kom i en Nissan Leaf från Mora, och ett annat par rullade in med streck på instrumentpanelen (som indikerar att batteriet är tomt) i sin Nissan NV200 Evalia.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Nissan NV200 Evalia

En Zero från Fristad

Stefan från Fristad kom med sin lilla Citroen Zero, som är samma bil som både Mitsubishi och Peugot har i sina modellinjer. Det som skiljer är emblemet i fronten.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Citroen Zero

En BMW med Rex

Johan från Hyltetrakten rullade in med sin lilla stormtrooper bil, en BMW i3 Rex. Med Rex indikeras det att bilen är utrustad med en liten bensinmotor som fungerar som räckviddsförlängare.

Öppet hus i Sundhult 2016 - BMW i3 Rex

Många Renault Zoe på besök

Det kom flera Renault Zoe och hälsade på oss. Hallands Energiutveckling körde sin från Harplinge, men det kom också en från Örebro och en familj från Helsingborg kom i en av sina två Renault Zoe.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Renault Zoe

En Tesla drog till sig uppmärksamhet

Extra kul tycker vi att Jorma från Torslanda kom ner i sin röda Tesla S85D. Tesla är en väldigt speciell elbil kan vi konstatera. Många ville såklart se den och ställa frågor om hur det är att äga en Tesla.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Tesla S85D

Stort intresse för odlingstunnlar

Det var också stort intresse för våra odlingstunnlar och självhushållning. Många fascinerades av enkelheten i att bygga tunnlar med armeringsjärn. Det verkar som många gillar gör-det-själv-stilen, och inte skaffa allt nyckelfärdigt.

odlingstunnlar i Sundhult

Dessutom rönte vår försök att odla potatis täckt under hö stort intresse. Många lyssnade med spänning på hur vi tänker om att vara delvis självförsörjande på grönsaker och rotfrukter.

Premiär för Café D

Öppet hus i Sundhult - Premiär för Cafe DBarnen bestämde tidigt när Öppet hus i Sundhult kom på tal att de skulle ha ett kafé. De har städat ur vårt sliphus och gjort i ordning det till en mysig lokal, och sedan ägnat tid åt att baka olika sorters kakor och bullar. Eftersom det var en varm dag fanns också svalkande iste. De fick god hjälp av sina kusiner under dagen.

Dagen avslutades med skattjakt

Vi avslutade Öppet hus i Sundhult med en skattjakt, eller rättare sagt en introduktion till geocaching. Först berättade Christian och Nisse om grunderna i geocaching och sedan gav vi oss ut och letade upp några gömmor kring Sundhult, medan andra tog ett svalkande dopp i Tjärnesjön.

Blir det fler Öppet hus i Sundhult?

Många kunde inte komma eftersom de hade annat planerat för den här långhelgen och frågar redan nu när nästa Öppet hus i Sundhult blir av. Med tanke på hur bra dagen blev är det inte omöjligt att vi kommer igen med lite annat tema nästa år. Vi har planer på att utveckla gården, och vi är inte färdiga med exempelvis hönsgården. Det är tydligt att flera är intresserade av att hitta balans i livet med större möjligheter att låta den biologiska och ekologiska klockan styra mer. Blir det fler Öppet hus i Sundhult så är det huvudtemat känner vi.

Att ha Öppet hus i Sundhult gav oss också en bra deadline att göra saker på gården. Det var många saker vi gått och funderat på att göra i åratal som de senaste veckorna till slut blev gjorda.

Kåltunneln är redo för våren

Kåltunnel klar för såddEn av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.

Billiga gardiner som insektsnät

Det är viktigt att ha kålen får ha det luftigt under nätet eftersom den inte trivs när det är för varmt och lätt kan mögla en fuktig höst om den täcks med t ex fiberduk. Vi tvekade länge om vi skulle köpa professionellt kålnät att täcka armeringstunneln med men till slut föll valet på IKEAs gardin LILL. 5 stycken par gardiner syddes ihop för att täcka den 9 meter långa tunneln. Valet var ekonomiskt, det kändes som en stor risk att köpa ett dyrt nät som kanske ändå inte skulle hålla utan nötas sönder mot armeringsnäten.

Gardinerna kostade ca 150 kr, ett professionellt nät skulle ligga på ca 600-800 kr. Gardinerna höll bra, endast några enstaka hål blev det under säsongen. Dock gjordes misstaget att tro att det skulle gå bra att ha kvar nätet över vintern som skydd för hungriga vilda djur. Då stormarna satte in så trycktes hela tunneln ihop och gardinerna gick delvis sönder. Nätet läggs på platsArmeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.

Gardinen har hållits på plats med vanliga stenar. Ett problem som vi försökt lösa i år är att ogräs växte upp genom nätet och gjorde det svårt att ta bort. I år testar vi med att lägga tidningar under armeringsnäten, vilket förhoppningsvis ska hindra ogräsets framfart.

EDIT: Andra året med gardiner gick sämre, en soligare sommar innebar att gardinerna blev alltför sköra för att kunna användas ett igen. Nu har vi istället investerat i ett riktigt kålnät.

Nässlor ger näring

Tunneln som ska rymma kålen i år var böntunnel förra året.  Bönor och ärtor binder kväve ur luften ner i jorden och det uppskattas av kålen som behöver mycket näring. Efter att ha grundgödslat med brunnen hästgödsel på våren så vattnades kåltunneln regelbundet med nässelvatten under sommaren. En foderhink med lock står alltid redo vid tunnlarna för att kunna ge kväve i form av nässelvatten. Locket är viktigt för hualigen vad det luktar!

Kål i alla former
Kål på tillväxt

Hur gick det då med kålen? Jo, mycket god kål har vi ätit. Svartkålen räckte till både oss och grannarna och för första gången hade vi uteslutande egenodlad kål på julbordet, såväl grönkål, rödkål som brysselkål. Vitkålen förvarades i matkällaren, en del möglade vilket nog berodde på att skörden blev i senaste laget. Kålrötter har vi fortfarande kvar av. Det enda som inte lyckades var blomkål och savoykål, utav dessa fick vi endast ett fåtal huvuden. Men vi tar nya tag i år! Nu står många olika sorters kålplantor och stampar för att planteras ut i årets tunnel. Grönkål, svartkål, vitkål och kålrot direktsår vi här i klimatzon 3-4.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel

Så gör vi svartkålschips med örtsalt i Sundhult

Svartkålschips med örtsaltEn höjdpunkt på sommaren är när svartkålen är färdig att börja skördas. Då blir det spröda svartkålschips till fredagsmys. Det går även att göra chips av grönkål, och för en mildare kålsmak av blomkåls- eller kålrabbi-blad, men jag tycker svartkålschipsen är ett strå vassare.

Chipsen smaksätts efter tycke och smak, jag brukar använda en neutral olja och ett av våra egna örtsalt.

Svartkålschips

Ett knippe svartkålsblad
Solrosolja
Örtsalt

Sätt ugnen på 100 grader. Skölj svartkålen och repa bort bladen från mittnerven. Riv i mindre bitar och lägg på en plåt. Ringla över solrosolja och gnugga in den i bladen. Strö över ett örtsalt, det passar utmärkt med Broakersalt eller Örtagårdssalt från Sundhult. Torka i ugnen ca 15-20 min med ugnsluckan något på glänt tills de är krispiga. Blanda gärna runt någon gång. Se upp så de inte bränns! Förvaras i lufttät burk, om de mot förmodan inte skulle ätas upp på en gång.

Svartkålschips

Bygge av odlingstunnel, del 2

Det har gått rätt lång tid nu sen vi påbörjade bygget av våra odlingstunnlar. En hel del har hänt och vi fortsätter att prova oss fram med vad som fungerar. Nu finns det en gurktunnel, en kåltunnel och en tomat/paprikatunnel. Böntunneln har inte riktigt hunnits med än.

Varmbänk blir gurktunnel

Spenatskörd
Pellytrådbackar passar att hänga på tunneln

Tunneln som nu är fylld med gurk- och squashplantor var den första som gjordes i ordning. Denna tunnel byggdes över den varmbänk som sattes upp i februari. För att så fort som möjligt ta till vara på värmen så täcktes armeringsmattorna med ett spontaninköp av byggpresenning från Byggmax. Denna är nog egentligen lite väl tjock för att släppa igenom tillräckligt med ljus på våren. Men vi fick en fin, tidig skörd av spenat. Både sallad och ruccola har växt på bra i hästgödseln men rädisorna blev det däremot inget av, blasten blev halvmeter hög men rädisorna pyttesmå. I varmbänken försåddes även rotselleri och purjolök.

Presenning motverkar bastueffekt

Det ska bli spännande att se om ljuset räcker för gurka och squash. En fördel med presenningen är att det inte blir lika varmt som med genomskinlig plast. Eftersom våra tunnlar är låga och långa skulle det lätt kunna bli bastuvärme då luftcirkulationen blir liten.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Sniglarna anfallerOdlingstunnel - Sågspån på gången

Gången i mitten har täckts med sågspån från vedhanteringen på gården. Sågspån är bra av flera anledningar; det håller gången torr och varken sniglar eller ogräs trivs. Dock har sniglarna visat sig bli ett större problem än väntat. De spanska skogssniglarna har tyvärr hittat till Sundhult i år, tidigare har vi bara haft svarta skogssniglar samt trädgårdssnäckor.  Flera gurkplantor har strukit med och det ger sig om det blir några kvar som kan ge skörd. De gurkplantor som såddes ”för säkerhets skull” får vänta lite med att planteras ut för att se om de klarar sniglarna bättre i större tillstånd. Squashplantorna har klarat sig bättre, även om de också har blivit angripna. Salladen har säkert bidragit med att locka sniglarna till tunneln. Varken purjolök eller rotselleri verkar vara smakligt för våra sniglar, de har helt saknat angrepp.

Nyplanterad gurktunnel
Nyplanterad gurktunnel