Etikettarkiv: självhushållning

Växtföljd i armeringstunnlar

Olika växter vill ha olika odlingsbetingelser, en del vill ha värme, andra vill ha det lite svalare, vissa kräver mycket näring, andra ger näring. En del växter behöver skyddas från skadegörare i luften, medan andra smittor finns i jorden. Jag vill odla alla dessa typer av växter i odlingstunnlarna vi byggt!

Växtföljd utnyttjar jorden bäst

Jordens kvalitet och näringsinnehåll är A och O i odling och ett enkelt sätt att få till bra jord är genom växtföljd. Genom att odla växterna på olika ställen olika år så minskar risken för sjukdomar som följer med jorden. Om de kvävekrävande växterna (t ex kål) odlas efter bönor och ärtor, som har möjlighet att fixera kväve från luften, så minskar behovet av gödsel. Växtföljd är något som de allra flesta odlare använder sig av, såväl på åkrar som i trädgårdsland.

Växtföljd är svårt i växthus

TomaterJag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i  t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?

Alla älskar kål

Ett annat problem som gnagt i mig är hur jag ska kunna freda mina kålodlingar på ett enkelt sätt. Jag har gått från att avsky i princip all kål som barn, till att älska den. Tyvärr så älskar även jordlopporna samt kålfjärilens och kålmalens larver min Grönkål i korggrönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!

Så jag stötte på Lisas trädgårdsblogg via en Facebook-grupp och där fanns lösningen, armeringstunnlar som kan byta skepnad efter vad som odlas. Efter lite funderande kom jag fram till att vi ska ha fyra tunnlar. Så här ser  min plan för de fyra tunnlarna ut. Nu är det bara att hoppas att praktiken stämmer överens med teorin.

Tunnlar i växtföljd

År 1. Bönor/ärtor – Klättrar direkt på tunnlarnas armeringsjärn. Utanför tunneln finns plats för en rad med vaxbönor.

År 2. Kålväxter – Tunneln täcks med insektsnät som skyddar från kålfjäril och kålmal.

År 3. Bladgrönt/Gurkväxter – Tunneln täcks med plast. På vårvintern läggs varmbänkar för snabbväxande bladgrönt och försådder, ersätts i maj av gurkväxter (gurka, squash, pumpa). Utanför tunneln en rad med frilandsgurka.

År 4. Tomater och paprikaväxter –  Tunneln täcks med plast. De högväxande tomaterna binds i armeringsjärnen. Utanför tunneln en rad med frilandstomat.

Näring och vatten

Eftersom alla växter, förutom bönor och Påven kör skottkärraärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.

Närheten till stallet innebär även närhet till vatten. Framförallt tomaterna vill jag vattna med brunnsvatten istället för regnvatten, då det bör minska risken för bladmögel. Min egna, högst ovetenskapliga studier, visar att så gott som alla tomater i dessa trakter (inre Halland) som utsätts för regn, direkt eller indirekt, förr eller senare drabbas av bladmögel. Detta oavsett om jorden är ny eller om potatis odlats i närheten. I år ska jag därför testa att uteslutande använda brunnsvatten och se om tomater i plasttunnel klarar sig. Potatisen, som är släkt med tomat och därför drabbas av delvis samma åkommor, kommer odlas i växtföljd på en åkerlapp på andra sidan stallet tillsammans med övriga köksväxter. Avståndet ska minimera risken att bladmögel överförs från potatisen till tomaterna.

Mer om våra odlingstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2

Varmbänk – när nytta förenas med nytta

VarmbänksmaterialDenna helgen har i första hand ägnats åt två saker, att snyta sig och anlägga en varmbänk. Egentligen hade jag inte alls några planer på att prova att göra en varmbänk men när jag såg Anette på Boängs film så kunde jag helt enkelt inte låta bli. En hög med kasserat hö, en stallbacke som behövde rensas från gödsel, ett gäng med pallkragar och gamla fönster – förutsättningar fanns. Och förkylningen förträngdes för en stund.

Utnyttja värmen från gödseln

Grundtanken med en varmbänk är att utnyttja värmen som genereras när gödsel och växtmaterial bryts ner. Genom att odla ovanpå gödselkomposten bli jorden varm och odlingsbar mycket tidigare än annars. När material har brutits ner har man dessutom fått utmärkt ny jord att odla i. Om varmbänken isoleras runt om så hålls vinterkylan på avstånd.

Pallkragarna blev långbänk för en stund

De pallkragar och fönster som jag i somras använde för att få lite drivhuseffekt på frilandsodlingarna åkte ut från vinterförvaringen. För att få en lång sammanhängande bädd, öppnade jag upp pallkragarna i ena hörnet genom att slå ut sprinten och byggde ihop bädden av tre stycken. 80 cm, som är bredden på en pallkrage, tycker jag är en alldeles utmärkt bredd på odlingsbäddar, för då når jag allt utan problem från ena sidan. Bädden lade jag på den plats där det i sommar är tänkt att slanggurkan ska växa. Jag hoppas att först hinna få en omgång sallad och spenat i varmbänken.Påven kör skottkärra

När två lager pallkragar byggts ihop, var det bara att börja köra gödsel från stallbacken. Som tur är så ligger detta trädgårdsland precis intill stallet. Eftersom hästarna går ute på dagarna så hamnar det en hel del gödsel på stallbacken där de får sitt middagshö. Denna gödsel behöver ändå tas om hand och på detta sätt förenas ju verkligen nytta med nytta. Hästarna var mycket nyfikna på vad som försiggick och ville gärna hjälpa till.

Gödsel och hö varvades

Varmbänk på gångGödsel och hö varvades i bänken och packades efterhand genom att villiga barnfötter trampade runt i bädden. Höbalar runt om ger stabilitet åt pallkragarna och isolerar samtidigt bädden från kylan utifrån.

För att förbränningen ska sätta igång snabbare hällde jag varmvatten över bädden. Jag hoppas att detta inte behöver upprepas så många gånger, det känns inte riktigt bra energimässigt att hälla ut varmvatten. Som avslutning täckte vi varmbänken med gamla fönster. Jag räknar med att de närmsta dagarna fylla på med mer gödsel och hö allteftersom materialet sjunker ihop.

Nu måste jag bara skaffa mig en ny termometer så det går att följa processen!

Varmbänk