Jag har funderat en hel del kring kor och metangas. Ofta när jag diskuterar klimat och miljö när det gäller nötkreatur kommer just metangas upp, och man menar att kor är en stor källa till ökade växthusgaser. Det gör att jag ställer mig några frågor.

• Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?  
• Vad finns det för andra källor?
• Vad räknar vi som utsläpp?

Min nyfikenhet har gjort att jag har läst massor av olika källor, rapporter, artiklar och diskussioner kring betydelsen av metangas. Det har varit en intressant resa och här skall jag dela med mig av vad jag kommit fram till.

Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?  

Jag rivstartar och plockar statisk från FN’s The Food and Agriculture Organization,  FOA, som säger att det 1961 fanns 1,1 miljarder nötkreatur, och 2014 är siffran 1,8 miljarder. En ökning om 64% för perioden.

Hur mycket ökade metangasen i atmosfären under samma tid? Enligt 2° Institue var det 1960 1211 parts per billion, ppb, i atmosfären och 2014 var det 1817 ppb. Det skulle ge en ökning på 50% för samma period.

Ökningen av metangas är alltså lägre än ökningen av antalet djur. Som du kommer se senare är utsläppen från lantbruk cirka en tredjedel. En av de större källorna (strax över en tredjedel) till metangas i atmosfären är utsläpp från fossilbränsle, vilket också har ökat.  Fossilbränsle förbrukning har ökat från cirka 31 TWh 1960 till cirka 130 TWh 2014, alltså en ökning med 319%.

Hur kommer det sig att vi inte sett samma proportionella ökning av metangas generellt?

Vilka är utsläppskällorna?

Kor får bära ett tungt ok när det gäller metangas-utsläppen, men faktum är att alla idisslare släpper ut metan, som får, getter, hjortar, älgar etc.

Ja, de flesta djur släpper faktiskt ut metangas, fast idisslare gör det via munnen och andra via rumpan. Det är också skillnad på hur mycket metan som bildas i olika matsmältningssystem

Andra utsläppskällor

Nu kommer defacto en stor andel av de globala metanutsläppen orsakade av människan (så kallade antroprogena utsläpp) från boskap och gödsel (31%). Ännu större utsläpp kommer från utvinning av fossilbränsle (34%) samt från avfallsanläggningar (18%).

Metan bildas också när vi bränner biobränslen (3%), vid markanvändning (5%) samt risodling(9%).

Exakta förhållande är dock svårt att bestämma, men någonstans i den häraden är det. Det som visas i diagrammet är alltså de antroprogena källorna, det som vi människor skapar.

Källa för siffrorna ovan är Saunois at al, 2016

Det finns naturliga utsläppskällor också

Naturen släpper även ut metan utan människans påverkan, exempelvis från våtmarker, termitstackar, havet, vulkaner och vilda djur. Man räknar med att ungefär hälften av de totala metanutsläppen är antroprogena och hälften från naturen självt.

För den period som jag gjorde testet för tidigare bör inte haft några större förändringar av de naturliga källorna.

Andra aspekter på det som släpper ut

De betande djuren har stora vinster ur ett miljöperspektiv, exempelvis idisslare som håller marker öppna, skapar biologisk mångfald, och rätt hanterade bygger de matjord som binder kol och har ett aktivt mikroliv under jordytan. Djuren kan alltså få marken att binda mer kol än vad de äter upp som gräs och rapar ut.

Andra biogena utsläppskällor är också del av ett ekologiskt system. Detta står i stor kontrast till den största andelen av de antroprogena utsläppen, utsläppen i samband med utvinningen av fossila bränslen (kol, naturgas och olja), vilket har långa cykler och vi förbrukar snabbare än det hinder bindas in igen.

Det till skillnad mot exempelvis tamboskap djur (som också räknas till de antropogena) där mängden koldioxid som kan bindas in är stor.

Vad är utsläpp av metangas?

En sak som jag reagerar på är att man anser att det som kommer från en ko när den idisslar är ett ”utsläpp”. Jag skriver det inom citationstecken efter som jag har svårt att se det som ett utsläpp.  Det en ko släpper ifrån sig ingår i det naturliga kretsloppet. Det är biogent till skillnad mot det fossila metanet som inte ingår i ett naturligt kretslopp. Avgång är kanske en bättre term i det här fallet.

När kon äter det kolbaserade gräset uppstår metangasen, CH₄, i våmmen hos kon när den äter (via fermentering). När hon idisslar kommer det ut metangas i atmosfären. Det blir också en del koldioxid om vi skall vara lite noggrannare.

I luften reagerar metanet och kommer omvandlas till främst koldioxid. Med hjälp av naturens egna solkraft, fotosyntesen, kommer koldioxiden omvandlas i plantorna till kol när de växer.

Tillväxten blir ny mat till kossan och vi har slutit det naturliga kretsloppet.

För fossilbränslet plockar vi ut det som lagrats under väldigt lång tid och släpper ut i en extremt snabbare takt. Dessutom tar det väldigt lång tid att nybilda.

Vad kan ge störst effekt?

Ta en titt på cirkeldiagrammet över de utsläpp människan anses skapa. Vilken av de andelarna känns det mest rimligt att vi tar oss an, och vilka av dem kan vi acceptera?

Vill vi få en positiv klimatförändring känner jag att det är minskning av vår utvinning av fossila bränslen det som ger bäst effekt tillsammans med bättre avfallshantering.

Samtidigt kan vi arbeta vidare att minska avgången från lantbrukssektorn. Eller rättare sagt fortsatta, för det har minska och det kan minska mer. Vi kan också stödja det ekologiska system att hantera metan bättre exempelvis genom att sluta plöja, binda mer kol och låta bakterierna som gillar metan få frodas.

Vad bryter ner metangasen?

Metanet förvandlas över tid till koldioxid. Det som gör att det blir koldioxid är hydroxylradikalerna, OH. Mängden OH ändras bland annat med mängden metan och UV-strålning och tycks till viss del vara självreglerande mot mängden metangas.

En annan sänka av metangasen är bakterier (methanotroph), både i luften och marken. Det är en av anledningar till att vi måste ta hand om jorden när vi har betande djur så att de kan hjälpa oss att sluta kretsloppet. Idag så ”misshandlar” vi våra jordar som gör att den inte ger den klimateffekt den kan ge, bland annat genom att plöja.

Genom att ständigt bearbeta marken blottar vi kol från underjorden som kan oxidera och ger tillskott av koldioxid i atmosfären. Vi förstör också markens ekologiska system där växter utbyter socker mot näring till mikrober, bakterier och svampar i marken. Som sagt var, de där bakterierna kan hjälpa oss att hålla igång kretsloppet för metangasen.

Det går att se skilnad på biogen och fossil metangas

Det intressanta är att man kan se skillnad på biogent och fossilt metan genom att studera kolets isotopsignatur. Biogent har en större andel kol-12 än kol-13.

En sak jag upptäckt när jag letat information är att det finns få, extremt få, försök där avgången av metangas från kor verkligen mätts upp (någon individ, kort mätperiod, och liten variation av foder). Mycket är beräkningar och uppskattningar utifrån energiinnehåll och liknande. Det sammanfattat betyder att det finns väldigt lite data om den faktiska avgången av metangas från nötkreatur och det beror ganska mycket från individ till individ.

Det betyder att många studier ur klimatperspektiv har en stor osäkerhetsfaktor. Har du bra tips på källor får du gärna delge dem.

Hur länge påverkas vi av metangasen?

Metangasen har en nedbrytningstid på 8-12 år, och det förekommer en del diskussioner om hur omvandlingen till koldioxidekivalenter, CO_eq.  Det görs för att kunna jämföras mot andra växthusgaser.

I omvandlingen till det som kallas Global Warming Potential, GWP,  säger man att metangas har en starkare  temperatureffekt där det på ett 20 årsperspektiv sätts att det är 84 gånger starkare och efter hundra år 28 gånger än koldioxid.

Metangas ackumuleras inte

Koldioxid finns mycket längre i atmosfären och temperatureffekten ackumuleras, vilket metangasen inte gör med sin kortare nedbrytningstid.

Det har sedan 90-talet pågått en diskussion om det är rätt att räkna om till CO_eq på det sätt som görs idag. Flera andra modeller har tagits fram, bland annat Global Temperature change Potential, GTP. Jämför vi dessa två sätt att omvandla till koldioxidekvivalenter ser du i denna tabell att det är stor skillnad på hur ”stark” metangasen är.

	GWP	GTP
20 år	84	67
100 år	28	4

GWP₁₀₀ används vid klimatberäkningar

Det är GWP₁₀₀ som används när det görs olika beräkningar för klimatpåverkan men den ger en ackumulerade temperatureffekt trots att metangas är kortlivad i atmosfären jämfört med koldioxid. Det gör att metangasens inverkan på temperaturen över längre tid blir högre än vad som är fallet. GTP överensstämmer bättre med metangasen verkliga inverkan, men är mer komplicerad att räkna på med som ger en större osäkerhet.

GWP* en ny modell med rätt effekt

Under 2018 har en ny metod att beräkna temperatureffekten tagits fram av Myles Allen och hans team som de kallar GWP*.

Nedan hittar diagram för GWP och GWP* från Allens rapport, och ser du tydligt effekten på temperaturutvecklingen för beräkningsmodellerna, speciellt på de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, på engelska Short-Lived Climate Pollutants vilket brukar förkortas SLCP. Metangasen räknas som en SLCP.

I det övre diagrammet  ser du vad beräkningsmodellen med GWP ger, och den blå linjen är metangas. Jämför med de undre serierna som är av modellen GWP*. I diagrammet till vänster visar den streckade linjen hur temperaturen påverkas, och den heldragna linje visar resultatet av respektive modell. Där är det tydligt att GWP* ger ett bättre resultat.

Klicka på bilden för att läsa mer om GWP*.

Med rätt modell kan vi ta bättre beslut om vilka åtgärder vi skall inrikta oss på.

Eftersom fossila bränslen är en stor del av metangasutsläppen kommer minskning ge effekt relativt fort, samtidigt som det ger utrymme för det självreglerande systemet att fokusera på hantera de biogena källorna.

Känns bra att redan vara på rätt väg

Efter att ha lagt ner en hel del tid för att bena ut det här tycker jag det känns bra. Vi har redan minskat på fossila bränslen radikalt, bland annat genom att välja elbil.

Med Solskensfarmarna använder vi oss av modellen regenerativt lantbruk som bygger på att bygga och sköta jorden. Vi arbetar småskaligt och låter djur och natur vara en stor del av vårt verktyg, som innebär att vi stödjer oss på de ekologiska systemen.

Fortsätter vi så är jag säker på att symptomen av störningarna i det ekologiska systemet (global uppvärmning) som vi människor skapat kommer minimeras.

Det känns väldigt bra!