Dag tre såg vi fram emot lite extra mycket, för det var en del vi inte sett så mycket av från Ridgedale, deras betesdjur. Dessutom att få möta andra som har betesdjur och som vågar tänka lite annorlunda var en chans vi inte ville missa.

Just det där att byta erfarenheter, fråga och resonera kring holistisk betesplanering och få frågetecken uträtade var något som vi hoppades på när vi bokade utbildningen. Vi visste att Joel Salatin har betesdjur som de flyttar varje dag.

Det visade sig att vi hade en hel del kunskaper med till denna dag och kunde dela med oss. Måste säga att det kändes rätt bra att få bekräftat att det går att hämta kunskap på egen hand för den som vill, är nyfiken och lite envis.

Vi sov ute på Top Field precis intill fjällkorna och fåren som gick och betade mellan trädraderna (se bilden ovan). Det gjorde att vi inte hade så långt till den tidiga starten den här dagen.

Vi tittade på när deras lilla flock med kor och får fick en ny hage, och hur vatten och ett solskydd på jul flyttades med.

Vi tittade närmre på lite olika varianter av mobila stängsel. Här var det avgörande att de har får med i flocken.

Betesdjuren går före äggmobilerna och betar ner gräset något. Det optimala är om det är cirka tre dagar innan hönsen kommer, för då kan hönsen ta hand om fluglarver i spillningen.

Genomgång av holistiskt planerat bete

Principen med holistiskt planerat bete kunde tydligt ses ute på fältet. En tumregel är att ⅓ betas, ⅓ trampas och ⅓ lämnas.

Även ett gräs som trampas ger nytta för markerna, då det blir näring till mikrolivet i jorden.

Efter rundvandring och samtal i fälten satte vi oss inomhus för teoripass, där vi bland annat tittade på Elaine Inghams The Soil Web. Web, eller nätverk, är ett begrepp som Ingham använder till skillnad mot en rak näringskedja som ofta har använts för beskriva förhållande mellan djur och växter. Elaine menar att det är mer komplext där mikrolivet olika är beroende av varandra. Det är till det mikrolivet det trampade gräset ger näring.

Kolcykeln är viktig för ekosystemet

En nyckel för det ekologiska systemet är kolcykeln, eftersom det påverkar exempelvis mineralcykeln och vattencykeln. Det trampade gräset gör också att andelen kol i marken kommer att öka.

Kol i humusen gör att marken kan binda mer vatten i marken, och på så sätt ta upp vatten bättre i blöta perioder, och håller det i marken så att det blir tillgängligt vid torrperioder.

Rötterna har stor betydelse

Med djupa rötter fås mer kol djupare i markstrukturen. Om ett gräs betas ofta påverkar det möjligheten för ett gräs att utveckla djupare rötter. Därför är det viktigt att hitta en återhämtningsperiod innan gräset betas igen. Det är anledning till att man i holistiska planerat bete delar av hagarna i mindre fållor för att få en längre och bättre kontrollerad återhämtning.

Joel Salatin brukar tala om bebisgräs, tonårsgräs och moget gräs. På bilden ser du kurvan på hur gräset börjar växa försiktigt för att växa ganska snabbt och sedan avtar tillväxten.

Om du då i planering lyckas få en nedbetning till punkten där gräset skjuter fart och låter det växa till precis där kurvan planar ut.

Plöjning förstör rotsystemen och minskar mängden kol i marken. Därför vill du ha kvar växter och rötterna i marken, så de kan fortsätta utvecklas på djupet.

Inom lantbruket har man använt mycket ettåriga växter med ganska små rötter som gör att det binds lite kol i markerna. På bilden visas ett exempel på en perenn och ett ettårigt vete. Det påverkar kolcykeln negativt och ger inverkan på det som beskrivits tidigare.

Det pågår en del försök att se om det finns ett flerårigt vete som skulle ersätta de ettåriga som används idag.

Regenerativa metoder ger effekt

De regenerativa metoderna som används i holistisk betesplanering har stor effekt. Vi fick se flera bildbevis på att så är fallet, här är det är två foton fram samma plats och vinkel från start och efter att holistiskt planerat använts ett par år.

Fördjupning i betesplanering

Med de här grunderna i mikrolivet i marken, kolets betydelse och vilken skillnad en holistisk betesplanering kan vara var det dags att dyka ner i hur betesplaneringen faktiskt görs.

Med i gruppen fanns ett danskt gäng som tillsammans har köpt en gård i Tjeckien som de börjat bruka. Den gården kom att löpa som en röd tråd genom resten av av dagen.

Vi tittade närmre på hur betena för gården såg ut och gick genom en metod att dela in och kvalitetsbestämma varje del.

Vi tittade på satellitbild via Google Maps, och genom att berätta hur bra det växte på olika områden delades allt in i mindre bitar.

På bilden ser du hur Richard ritar med whiteboardpenna för att dela av de större fälten.

När gänget åkte iväg till utbildningen såg några av föräldrarna till gården. De hade haft en torrperiod och när betet räckte inte till flyttade de djuren allt snabbare. Det blev inget av den viktiga återhätmtningsperioden vilket fick till följd att betet inte alls växte.

Förslaget från Richard var att ”offra” en bit och stödfodra där för att låta gräset återhämta sig på övriga beten. De ringde genast hem och stoppade rotationen och bad om att ta in djuren för stödutfordring omedelbart.

Att fylla i betesplanen

För att kunna göra en skattning av hur många djur du kan ha över de olika betena görs en betesplan där du lägger in när djur skall beta en viss hage och hur länge. Beroende på vilket gräs som växer läggs sedan en tid för återhämtning in och du kan då se när samma bit kan betas igen.

Detta är något vi gjort tidigare i Solskensfarmarna, så vi hade koll på hur det skulle gå till. Frågan vi ställt oss var hur det blir när du har flera flockar med djur, vilket komplicerar det hela. Exemplen som visas för betesplanering görs med bara en flock.

På bilden ser du när Hanna och Richard diskuterade och försökte hitta svaret hur du skall gå tillväga. Något entydigt svar kom vi inte fram till. Möjligen att det lättaste är om de går att ha en betesplan för varje flock och att varje flock har en given uppsättning beten att tillgå.

Kvällsaktiviteter med dansk effektivitet

Den här kvällen berättade de danska gänget om sin verksamhet nere i Tjeckien, och visade massor av bilder.

Det var alltså ett gäng som kände varandra genom sina arbeten, framförallt inom IT-branschen, som slagit sina påsar ihop och skaffat en gård där nere.

På kort tid har de renoverat, byggt, anlagt market garden och en massa annat med en effektivitet så att vi andra baxnade.

Dessutom var de på gång och hade skaffat utrustning för att bygga eget slakteri i en gammal fryscontainer, hade massor av kompost på gång för sin market garden och hade också kunnat överföra kunskap om att mjölka de kor de tagit över. Mjölken förädlade de i det egna gårdsmejeriet.

På kvällen passade Christian på att basta i den vedeldade bastun som byggts i en liten manskapsbod.

Vi hat pratat betesdjur, stängsel, betesplan och gräsets biologi.Utöver det gick vi genom en del om att ha anställda och driva gård med partner/familj.Dagen avslutades med att höra om några som startat upp ny verksamhet utomlands.