Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Rapport över solelsproduktion december 2020

Den grå hösten bara fortsatte och fortsatte in i december. Himmelen har varit ett enda grått täcke och solens försöka att glutta i genom har misslyckats totalt utom i princip tre dagar, inklusive julafton och juldagen.

Resten av månaden har det varit ett ganska tjockt molntäcke där regnet hängt i luften. Ja, om regnet inte ramlade ner i huvudet på mig alltså.

Solceller - Dagsproduktion för december 2020

Som de ser i diagrammet var det låg produktion i princip varje dag, vilket så klart gjort att produktionen för månaden som hel het har blivit låg. Månadens allra bästa dag blev julafton

Totalt sett blev det en bit under den beräknade produktionen, men det har det blivit varje år för december månad. Jag misstänker att vår skog tar lite av den sol som skulle kunnat ge lite extra produktion, och med tanke på de få soltimmarna ger det ganska stor inverkan på produktionen.

Solceller - Produktion december 2020

Faktum är att detta är vår lägsta produktion för december månad som vi haft på anläggningen.

Nu får vi tro på att det vänder när vi stiger in i 2021, och tror på at vi går ljusare tider till mötes.

Detta är utfallet för 2020

Årets sista månad är över och vi kan summera helåret nu, där slutar vi med att vi fått ut precis vad det är beräknat att anläggningen skall ge. Helt ärligt är det faktiskt +45 kWh, men det är ett försvinnande litet överskott i sammanhanget. Fast ett år som detta gäller det att fånga ljuspunkterna, speciellt när det handlar om solelsproduktion.

Här är data för december månad:
Maximal produktion för en dag: 4,05  kWh (24:e december)
Medelproduktion för dag i december: 1,27 kWh
Minsta produktion för en dag: 0,22 kWh (28:e december)

Totalt producerat i december: 39,32 kWh (151 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2020: 12,26 MWh (45 kWh mer än beräknat)

Solceller - Produktion december 2020

Rapport över solelsproduktion december 2020

Den grå hösten bara fortsatte och fortsatte in i december. Himmelen har varit ett enda grått täcke och solens försöka ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion november 2020

Rapport över solelsproduktion november 2020

30% av beräknad produktion. Det är var solen orkade ge oss genom de kompakta grå täcket som november dragit över ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion oktober 2020

Rapport över solelsproduktion oktober 2020

Den sämst uppmätta oktobermånaden hittills för oss. Det är inte alltså bara som hösten har känts grå, den har besvisligen ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion september 2020

Rapport över solelsproduktion september 2020

Med september kommer hösten och soltimmarna blir betydligt färre. Det visar sig tydligt på hur kurvan för solelsproduktionen dyker. Även ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion augusti 2020

Rapport över solelsproduktion augusti 2020

Augusti bjöd på det bästa resultatet för en augustimånad någonsin. En återhämtning från botten noteringen förra månaden. Blir spännande att ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion juli 2020

Rapport över solelsproduktion juli 2020

Juli blev en rejäl dipp. Faktiskt den sämsta juli sedan vi började producera solel 2016. Det påminner oss om att ...
Läs hela rapporten

Intensivutbildning på Ridgedale Farm i regenerativt lantbruk

Richard Perkins berättar om gräsets fysiologi
Richard Perkins, Ridgedale Farm, berättar om gräsets fysiologi.

I början av 2020 berättade vi att vi bokade för att gå en utbildning med Joel Salatin på Ridgedale Farm i Värmland. På grund av pandemin blev kursen uppskjuten till augusti.

Otroligt laddade gjorde vi oss iordning och packade bilen för att åka upp. Samma morgon som vi skulle åka fick vi reda på att flygplatspersonalen stoppat Joel från att gå ombord på planet då de inte kunde garantera hans hemresa.

Som tur är blev det kurs ändå!

Richard & Yohanna, som driver Ridgedale Farm, ställde genast om dagarna till en Regenerative Agriculture Masterclass, en intensivutbildning i regenerativt lantbruk.

Vi fick dessutom en stund med Joel Salatin via Zoom. I alla fall för en stund innan andra saker hindrade att få fullt utbyte av videosamtalet.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm
Ridgedale Weekend 2020

På denna sida hittar du en film där Christian berättar om utbildningen och under den länkar till en utförlig artikel för varje dag fylld med bilder och en del videoklipp.

Längst ned på sidan hittar du länkar till alla artiklar i serien, och fortsätter du att läsa här får du några mer övergripande bilder av vår vistelse på Ridgedale.

Vad innebär Regenerativ Agriculture Masterclass?

Fokus i utbildning blev att få koll på jordhälsa och hur du bäst återskapar matjorden får att skapa bättre förutsättningar för växter.

Vi tittade också lite övergripande på Holistic Management, och eftersom Richard Perkins tycker det är viktigt integreras de aspekterna i hans (och vår) definition av regenerativt lantbruk.

Eftersom vi redan arbetat mycket med detta i Sundhult och Solskensfarmarna blev det en hel del repetition, och i många fall kunde vi få bekräftat att vo förstått saker rätt. Vi tog också chansen att be om fördjupningar i visa delar för att få bättre förståelse.

Mer än bara lantbruk

Det finns fler aspekter än ekolgi i ett lantbruk - det sociala och ekonomiska

En viktig aspekt för utbildningen var delarna som hade med företagande att göra. Försäljning, marknadsföring och inte minst delarna med att vara en familj som bedriver företag tillsammans.

Delar som det lätt blir idealistisk bild kring. Ett företag måste drivas så det går ekonomiskt runt, samtidigt som de sociala delen måste få ta stor plats.

Intresserade från hela världen

Folk på plats från alla delar av Eurpoa för en Regenerative Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Vi var inte ensamma om att vara sugna på att få mötas på Ridgedale för att få hör Richard Perkins och Joel Salatin samtala om ett modernt sätt att bedriva lantbruk, inte minst ett småskaligt sådant.

Det spelade ingen roll att vi fick reda på att Joel inte skulle komma, alla möttes upp i Värmland i alla fall.

Det var personer från hela världen. Bland annat från USA, Portugal, Tjeckien, Danmark, Norge, Irland, Polen, Rumänien, Storbritanien, Belgien och Sverige så klart. Med den spridning blev det spännande att få lära sig mer om likheter och olikheter i utmaningarna att bedriva lantbruk.

En vecka med fantastisk mat

Dukat för en av alla fantastiska måltider under utbildningen på Ridgedale

Hela veckan bjöd på bra mat (men för lite kaffe enligt Hanna). Mycket kyckling från de egna grönbeteskycklingarna och ett nyligen slaktat lamm till avslutningsfesten.

Det var ganska korta måltider och vi fick alla hjälpa till med dukning, avplockning och diskningen. Några ställde upp och diskade mer än andra, vilket också gav en stund för samtal.

Mat i en yurt och teori i en annan

Richard tackar alla delatagare för veckan utan för den yurt som var vår matsal för veckan

Måltiderna serverades i av de två yurts som finns på Ridgedale. En yurt, eller på svenska jurte är en typ av mongoliskt tält. Ovan ser du när Richard Perkins tackar alla deltagarna för dagarna på Ridgedale precis utanför matsalen.

Yohanna & Richard med sina fantastiska barn i den yurt där teoripassen hölls

Den här bilden visar den yurt som agerade teorisal med whiteboard och stor TV. Du ser också hela den underbara familjen som gav oss en fantastisk vecka.

Spartanskt boende i bilen

Hanna och Christian sover i sin Tesla Model 3

Boendet var spartanskt, och du var erbjuden plats att slå upp tält, eller som vi gjorde att sova i bilen. Vi har skrivit en egen artikel om att sova i vår Tesla.

Det spartanska bestod också i att det var utedass som gällde, och duschen bestod av att ta lite vatten i en hink från ett badkar som det eldats under och hälla över sig.

Den vedeldade bastun i den ombyggda manskapsboden

Det fanns vedeldad bastu att tillgå, och den provade Christian.

Trötta och fullmatade efter en intensiv masterclass

Med en så intensiv vecka återvände vi hem till Halland och Sundhult med ny energi för att utveckla Sundhult vidare.

Det var väldigt speciellt att få vara tillbringa några dagar på den plats och med de personer som förändrat så mycket för oss i Sundhult. Det var nästa lite surrealistiskt att gå från Nut field till bilen på Top field, och sedan ner förbi Frontfield och svänga in vid no-dig marketgarden och gå förbi slakteriet, runda påfåglarna för att gå in och äta frukost i matsalsyurten.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 1: Grönbetesägg, gårdsdesign och regenerativt lantbruk

Första dagen rivstartade med en gång. 06:30 stod vi i givakt på gårdsplanen för första lektionen, med besök ut till äggmobilerna som skulle flyttas.

Sedan öste det bara på hela dagen, med design av en gård och definitioner kring regenerativt lantbruk.

Richard framför en av deras äggmobiler

Du som följer oss i Sundhult vet att Richard är den som inspirerade oss att skaffa höns och ha dem i en äggmobil. Vi har själva byggt vår äggmobil med hans modell som förebild, och många fler över hela världen har inspirerats av vagnen med det sneda taket och nätgolv.

Det var riktigt spännande att få se deras vagnar i verkligheten, för vi har sett dem om och om igen i massor av videoklipp på hans YouTube-kanal.

Lång morognflytt av äggmobil med ATV på Ridgedale

Förresten har han en video med massor av olika äggmobiler världen över som inspirerats av hans bygge. Hänger du med så ser du vår vagn och andra modeller av äggmobiler också.

Att få se hur landskapet ser ut med höjder, svackor och blöta partier där äggmobilerna drogs runt var extra spännande. Det är något som är svårt att få en ordentlig uppfattning utan att du är på plats.

Vi har genom videofilmer lärt oss en hel del om förutsättningarna på deras gård, men det var ändå extra speciellt att se vad som växer på de olika betena.

Stängsel, vatten och foder

En genomgång av mobilt elstängsel för grönbeteshöns med Richard Perkins

Vi pratade om smarta sätta att sätta upp stängsel, tillverkare av utrustning och vatten och foder till hönsen. Precis som vi har de en infrastruktur med slangar över hela gården där de kan koppla in vatten där äggmobilen står just nu.

De använder sig av den smarta Plasson snabbkopplingen, så att det går kvickt att koppla in vattnet.

Äggpackeriet i Ridgedale

Så klart pratade vi äggpackeri och leverans också. I Ridgedale är äggpackeriet placerat i en gammal byssja som gjorts om till packeri. När vi var där så var faktiskt Livsmedelsverket på plats och gjorde den årliga kontrollen. Givetvis fick det godkänt.

Cathal berättade om sin automatiserade äggmobil

På kvällarna höll några av deltagarna föredrag om sina verksamheter och erfarenheter, och en av de som presenterade första kvällen var Cathal Mooney från Heather Hill Farm på Irland.

Cathal Mooney på Heather Hill Farm på Irland berättar om sin automatiska äggmobil
Cathal Mooney berättar om sin gård Heather Hill Farm på Irland.

Cathal har en helautomatiserad äggmobil med massor av styrning och solceller på taket . Han flyttar den med hjälp av en 12-volts vinsch och spel.

Smarta tankar om att designa en gård

Dagen fortsatte med fördjupning i vad du skall tänka på när du designar verksamheter för en gård.

Richard Perkins går igenom PA Yeomans Scale of Permanence
Richard Perkins berättar om PA Yeomans Scale of Permanence.

En av de grundläggande verktygen är att använda sig av australiensaren PA Yeomans Scale of Permanence och Keyline Design – Water for Every Farm.

Där rangordnas olika delar i en gårdsdesign efter hur lätt det är att förändra något. Exempelvis är landskapet och vatten något som kostar på att förändra, samtidigt som det är svårt att återställa om det ändrats. Matjorden är det som är lättast att förstöra, men också det som är lättast att återställa igen.

På fälten i Ridgedale har det planterats trädrader som bygger på principen om keyline som bygger på hur höjdkurvor . Det är ett sätt att få biodiversitet, hantera vattnet för ge bättre förutsättningar att växa.

Ridgedale Weekend 2020 - Richard berättar om gräsets fysiologi

Vi gick runt och tittade på fälten på Ridgedale medan Richard berättade vad de gjort och hur de använt de ekologiska systemet för att återskapa livskraftiga marker.

Mycket av magin handlar om att skaffa sig förståelse för vad som finns under markytan, i mikrolivet som finns där. Det finns mycket att lära kring markbiologin och det var väldigt intressant att få höra hur de följt utvecklingen på sin gård och hur fort återskapandet av matjorden gått genom att använda rätt metoder.

Beroende på om det marken är svamp- eller bakteriedominerad jord trivs olika växter.

Definition av regenerativt lantbruk

Dagens avslutande teoripass handlade om regenerativt lantbruk. Ett begrepp som inte är helt definitivt, utan som det finns lite olika tolkningar kring.

Richard Perkins berättade om sin defintition av regenerativt lantbruk

Vi i Sundhult delar Richards syn att det inte enbart handlar om brukandet av marken, utan också att bygga ett samhälle som frodas i takt med det ekologiska systemet. Lokalsamhället är en viktig del när du ser allt ur ett holistiskt perspektiv.

Vi tittade också närmare på Alan Savorys Holistic Management, som binder ihop delarna med ekologi, ekonomi och det sociala (samhället) i en helhet.

Kvällsaktiviteter med föredrag

Som vi berättade tidigare fanns det utrymme på kvällarna för ett antal av deltagarna att berätta om sina verksamheter.

Förutom Cathal som du mötte längre upp i texten var det två till som höll föredrag.

Först ut var Victoria Duhan på Fagernäs Gård, där hon har äggmobil och grisar.

Victoria Duhan på Fagernäs gårs höll  föredrag

Efter det fick vi lyssna på Tomasz Jakiel på Lubuskie Angusowo i Polen som byggt upp en väldigt spännande verksamhet. Han skaffade en mark utan några byggnader och har parallellt med sin fasta anställning inom telekombranschen börjat bygga en gård med regenerativa metoder.

Tomasz Jakiel  på  Lubuskie Angusowo i Polen berättade om sin gård

Han berättade bland annat hur han använder sig av balegrazing när han fodrar sina angus under vintern.

En bild från Tomasz fördrag där han berättade om  balegrazing

Den bilden och samtalet vi hade med Tomasz gjorde att vi vågade prova detta med våra egna djur inför den kommande vintersäsongen.

Som du förstår var vi helt slut bara efter första dagen. Det sista föredraget slutade efter 21, och då hade vi alltså kört på intensivt sedan 06:30 på morgonen.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 2: Broiler, slakteri, försäljning och REKO-ring

Andra dagen på Ridgedale Farm strax utanför Västra Ämtervik bjöd också på en tidig start, men den här gången ute på fältet Top field där vi började dagen med att flytta gårdens broilers.

Grönbeteskyckling, slakteri & förädling, lagar & förordningar och försäljning stod på dagens program.

Richard Perkins berättar om grönbeteskyckling i Salatin broiler pens

Grönbeteskyckling en huvudverksamhet på Ridgedale

På Ridgedale har de slaktkyckling enligt samma metod som Joel Salatin har på Polyface Farm. De har sina grönbeteskycklingar i något som brukar kallas broiler pens, en typ av flyttbara burar.

Kycklingarna betar gräs och gödslar ytan där buren står. Där har de tillgång till väderskydd, vatten och foder.

Richard  Perkins berättar hur vattnet och fodret  fungerar i en Slatain style broiler pen

Varje dag flyttas burarna till en ny yta genom att sätta in en dolly vid ena kortsidan och dra i den andra. Det gör att det marken gödslas jämnt och kycklingarna hjälper till att regenerera matjorden.

Salatin style broiler pen under morgonflytt på Ridgedale

När grönbeteskycklingarna blir äldre får de flyttas mer än en gång per dag strax innan det är dags för slakt.

Kycklingstall är första anhalten på gården

Kycklingarna hämtar Richard dagsgamla när de är nykläckta. Han tar in dem i ett speciellt kycklingstall där de bor den första kritiska tiden.

Richard Perkins berättar kycklingstallet där kycklingarna först får växa till sig innan de kommer ut på grönbete

Där är det en ganska kontrollerad miljö med rätt temperatur, dragfritt och lagom med vatten och foder. När de växt till sig så får de komma ut på grönbete.

Eget gårdsslakteri för grönbeteskyckling

På Ridgedale har de byggt ett eget gårdsslakteri där de slaktar sina grönbeteskycklingar.

Själva slakteriet ligger i en ombyggd manskapsbod som gjorts om för att möta kraven som ställs på en sådan livsmedelsanläggning.

Slakteriet är fullt utrustad med skållingskar, plockare, utrymme för slakt och slutligen renrum för hantering av den klara grönbeteskycklingen och ett kylrum där den kyls ner snabbt.

Richard Perkins i dörren till gårdsslakteriet  där han förevisar utrustning  som används vid slakt

På bilden visar Richard upp bedövningsutrustningen som används när kycklingen skall avlivas. Den ger en elektrisk chock så att kycklingen blir medvetslös. Sedan skärs halsartärerna av, men ryggraden behålls så att hjärtat fortsätter att slå och allt blod pumpas ur.

På morgonen dagen för hemresan så genomfördes årets sista slakt och vi fick se hur det gick till. Djuren var hur lugna som helst när de placerades i en slakttratt, bedövades och sedan fick blöda ur.

Sedan langades kycklingarna in för för den resterande hanteringen i gårdsslakteriet.

Ridgedale gårdsslakteri från insidan.

Grönbeteskycklingen säljs sedan på REKO-ringar runt om i Värmland.

Flera av måltiderna under veckan bjöd på varianter av grönbeteskyckling. Vi var ense om att den rökta kycklingen var en av höjdpunkterna.

Richard Perkins förvisar rökeriet i Ridgedale

Precis utanför slakteriet finns det ett eget rökeri, så de har möjlighet att förädla råvaran ett steg till, vilket för oss över till en annan del av dagen där vi pratade om försäljning.

Erfarenheter kring försäljning och REKO-ring

Dagen fortsatte med att vi utbytte erfarenheter kring försäljning. Det är en viktig del av verksamheten och det gäller att ta med den tiden när du ställer upp din kalkyl.

Yohanna berättar om hur Ridgedale Farm arbetar med försäljning och REKO-ring

I Norden har vi nätverken med REKO-ring medan de i andra delar av Europa har andra liknande modeller med ”drop off points” och mindre gårdsbutiker där en stor del av försäljning sker.

En sak var alla överens om, oavsett vilket land de kom ifrån eller omfattning av verksamhet, att det gäller att kunna berätta om produkterna och hur de produceras. Det ger ett mervärde och är en viktig del för att få konsumenterna att förstå att det är exklusiva produkter de handlar jämfört med vad som kommer från den stora matindustrin.

Lagar och regler kring matproduktion

Vi hann också med ett pass där vi diskuterade lagar, förordningar och riktlinjer kring matproduktion. Mycket av regelverken är gemensamma för hela EU, vilket gjorde att vi hade ganska bra utbyte.

Diskussoner om lagar och regler kring matproduktion

Det konstaterades att det gäller att ha dialog med den myndighet som utför inspektionerna som skall se till att regelverken efterlevs. I den dialogen är det bra att få fokus på varför en regeltext finns, alltså syftet med den, för att se att det passar även en småskalig verksamhet. Mycket har skrivits för storskalig matproduktion och anläggningar efter det, vilket kan vara svårt att applicera på mindre.

Vi presenterade Sundhult och Solskensfarmarna

Den här kvällen var det vår tur, Hanna & Christians, tur att hålla föredrag på kvällsaktivteterna.

Det var inte helt lätt prata om våra verksamheter på engelska. Nu undrar du hur det lät, eller hur? Vilken tur att det spelades in så du kan få se det. 🙂

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 3: Betesdjur och driva gård med familj/anställda

Dag tre såg vi fram emot lite extra mycket, för det var en del vi inte sett så mycket av från Ridgedale, deras betesdjur. Dessutom att få möta andra som har betesdjur och som vågar tänka lite annorlunda var en chans vi inte ville missa.

Vi sov bland betesdjuren I Ridgedale

Just det där att byta erfarenheter, fråga och resonera kring holistisk betesplanering och få frågetecken uträtade var något som vi hoppades på när vi bokade utbildningen. Vi visste att Joel Salatin har betesdjur som de flyttar varje dag.

Det visade sig att vi hade en hel del kunskaper med till denna dag och kunde dela med oss. Måste säga att det kändes rätt bra att få bekräftat att det går att hämta kunskap på egen hand för den som vill, är nyfiken och lite envis.

Vi sov ute på Top Field precis intill fjällkorna och fåren som gick och betade mellan trädraderna (se bilden ovan). Det gjorde att vi inte hade så långt till den tidiga starten den här dagen.

Vi tittade på när deras lilla flock med kor och får fick en ny hage, och hur vatten och ett solskydd på jul flyttades med.

Vi tittade närmre på lite olika varianter av mobila stängsel. Här var det avgörande att de har får med i flocken.

Richard Perkins pratar stängsel och solskydd för betesdjur

Betesdjuren går före äggmobilerna och betar ner gräset något. Det optimala är om det är cirka tre dagar innan hönsen kommer, för då kan hönsen ta hand om fluglarver i spillningen.

Genomgång av holistiskt planerat bete

Principen med holistiskt planerat bete kunde tydligt ses ute på fältet. En tumregel är att ⅓ betas, ⅓ trampas och ⅓ lämnas.

Även ett gräs som trampas ger nytta för markerna, då det blir näring till mikrolivet i jorden.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Efter rundvandring och samtal i fälten satte vi oss inomhus för teoripass, där vi bland annat tittade på Elaine Inghams The Soil Web. Web, eller nätverk, är ett begrepp som Ingham använder till skillnad mot en rak näringskedja som ofta har använts för beskriva förhållande mellan djur och växter. Elaine menar att det är mer komplext där mikrolivet olika är beroende av varandra. Det är till det mikrolivet det trampade gräset ger näring.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Kolcykeln är viktig för ekosystemet

En nyckel för det ekologiska systemet är kolcykeln, eftersom det påverkar exempelvis mineralcykeln och vattencykeln. Det trampade gräset gör också att andelen kol i marken kommer att öka.

Kolcykeln är en nyckel för det ekologiska systemet

Kol i humusen gör att marken kan binda mer vatten i marken, och på så sätt ta upp vatten bättre i blöta perioder, och håller det i marken så att det blir tillgängligt vid torrperioder.

Rötterna har stor betydelse

Rotsystemet påverkas av upprepad nedbetening

Med djupa rötter fås mer kol djupare i markstrukturen. Om ett gräs betas ofta påverkar det möjligheten för ett gräs att utveckla djupare rötter. Därför är det viktigt att hitta en återhämtningsperiod innan gräset betas igen. Det är anledning till att man i holistiska planerat bete delar av hagarna i mindre fållor för att få en längre och bättre kontrollerad återhämtning.

Joel Salatin brukar tala om bebisgräs, tonårsgräs och moget gräs. På bilden ser du kurvan på hur gräset börjar växa försiktigt för att växa ganska snabbt och sedan avtar tillväxten.

Richard Perkins berättar hur viktig återhämtningen är för växter

Om du då i planering lyckas få en nedbetning till punkten där gräset skjuter fart och låter det växa till precis där kurvan planar ut.

Plöjning förstör rotsystemen och minskar mängden kol i marken. Därför vill du ha kvar växter och rötterna i marken, så de kan fortsätta utvecklas på djupet.

Vi tittar närmare på rotutvecklingen hos ettåriga  och fleråriga växter under masterclass på Ridgedale

Inom lantbruket har man använt mycket ettåriga växter med ganska små rötter som gör att det binds lite kol i markerna. På bilden visas ett exempel på en perenn och ett ettårigt vete. Det påverkar kolcykeln negativt och ger inverkan på det som beskrivits tidigare.

Det pågår en del försök att se om det finns ett flerårigt vete som skulle ersätta de ettåriga som används idag.

Regenerativa metoder ger effekt

De regenerativa metoderna som används i holistisk betesplanering har stor effekt. Vi fick se flera bildbevis på att så är fallet, här är det är två foton fram samma plats och vinkel från start och efter att holistiskt planerat använts ett par år.

Innan att holistisk betesplanering har använts
Efter att holistisk betesplanering har använts

Fördjupning i betesplanering

Med de här grunderna i mikrolivet i marken, kolets betydelse och vilken skillnad en holistisk betesplanering kan vara var det dags att dyka ner i hur betesplaneringen faktiskt görs.

Med i gruppen fanns ett danskt gäng som tillsammans har köpt en gård i Tjeckien som de börjat bruka. Den gården kom att löpa som en röd tråd genom resten av av dagen.

Vi tittade närmre på hur betena för gården såg ut och gick genom en metod att dela in och kvalitetsbestämma varje del.

Vi tittade på satellitbild via Google Maps, och genom att berätta hur bra det växte på olika områden delades allt in i mindre bitar.

På bilden ser du hur Richard ritar med whiteboardpenna för att dela av de större fälten.

Richard Perkins ritar på TVn och visar hur en gårds betesmarker kan planeras för holistisk rotationsbetning

När gänget åkte iväg till utbildningen såg några av föräldrarna till gården. De hade haft en torrperiod och när betet räckte inte till flyttade de djuren allt snabbare. Det blev inget av den viktiga återhätmtningsperioden vilket fick till följd att betet inte alls växte.

Förslaget från Richard var att ”offra” en bit och stödfodra där för att låta gräset återhämta sig på övriga beten. De ringde genast hem och stoppade rotationen och bad om att ta in djuren för stödutfordring omedelbart.

Att fylla i betesplanen

För att kunna göra en skattning av hur många djur du kan ha över de olika betena görs en betesplan där du lägger in när djur skall beta en viss hage och hur länge. Beroende på vilket gräs som växer läggs sedan en tid för återhämtning in och du kan då se när samma bit kan betas igen.

Richard går igenom hur en betesplan skall fyllas i.jpeg

Detta är något vi gjort tidigare i Solskensfarmarna, så vi hade koll på hur det skulle gå till. Frågan vi ställt oss var hur det blir när du har flera flockar med djur, vilket komplicerar det hela. Exemplen som visas för betesplanering görs med bara en flock.

Hanna diskuterar Holistic Planned Grazing med Richard Perkins

På bilden ser du när Hanna och Richard diskuterade och försökte hitta svaret hur du skall gå tillväga. Något entydigt svar kom vi inte fram till. Möjligen att det lättaste är om de går att ha en betesplan för varje flock och att varje flock har en given uppsättning beten att tillgå.

Kvällsaktiviteter med dansk effektivitet

Den här kvällen berättade de danska gänget om sin verksamhet nere i Tjeckien, och visade massor av bilder.

Det var alltså ett gäng som kände varandra genom sina arbeten, framförallt inom IT-branschen, som slagit sina påsar ihop och skaffat en gård där nere.

På kort tid har de renoverat, byggt, anlagt market garden och en massa annat med en effektivitet så att vi andra baxnade.

Dessutom var de på gång och hade skaffat utrustning för att bygga eget slakteri i en gammal fryscontainer, hade massor av kompost på gång för sin market garden och hade också kunnat överföra kunskap om att mjölka de kor de tagit över. Mjölken förädlade de i det egna gårdsmejeriet.

På kvällen passade Christian på att basta i den vedeldade bastun som byggts i en liten manskapsbod.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Vi hat pratat betesdjur, stängsel, betesplan och gräsets biologi.Utöver det gick vi genom en del om att ha anställda och driva gård med partner/familj.Dagen avslutades med att höra om några som startat upp ny verksamhet utomlands.

Ridgedale Dag 4: Market garden och videosamtal med Salatin

Sista dagen på kursen var det fokus på market garden under förmiddagen. Allt från planering av odlingarna och att driva upp plantor, vidare via tvätta & packa till verktyg och anläggande av bäddar. På eftermiddagen var det planerat en frågestund med Joel Salatin via videolänk från Polyface Farm.

Vi startade i barnkammaren

Vi startade dagen i barnkammaren. alltså platsen där allt börjar för grönsaksodlingen. Det är här plantorna drivs upp för att senare planteras ut.

Barnkommaren för att driva upp plantor på Ridgedale

Richard berättade om hur de fick tag i gamla skottsäkra glas som bytts ut på ett polishus i Stockholm. Han visade brätten och annan utrustning som han använder när han sår och vattnar.

Richard Perkins berättar om hur han driver upp plantor för grönsaksodlingen

Vi studerade tvätt- och packstationen noga

Från barnkammaren tog vi oss vidare till tvätt- och packstationen som ligger precis intill. På vintern tjänstgör utrymmet som en carport för bil, där bänkarna har gjorts på ett sätt så att de går att fällas upp mot väggen.

Richard Perkins ha genomgång av pack- och tvättsatation för grönsaker

När grönsakerna skördats tas de hit för att tvättas och göras i ordning. Där har de också byggt ett kylrum med en Coolbot, men jag måste säga att jag är himla nöjd med vårt fynd till kylrum (se metalldörren i bakgrunden).

Här packas också grönsakerna för leverans. Vi är mitt uppe i att bygga vår egen tvätt- och packstation så det var värdefullt att få vara på plats och titta noggrannare på storlek och hur det ser ut. Platsen har utvecklats genom åren, så den har redan genomgått ett antal förbättringsiterationer.

Auer-lådor som vi köpte av Rigedale Farm

Vi har faktiskt med oss ett minne från Ridgedale. Det i form av fem lådor från Auer-Packing som vi köpte av Yohanna & Richard och tog med oss hem.

No-dig marketgarden

Om du tittar på bilden kan det vara svårt att se om den är tagen i Ridgedale eller Sundhult. Det beror på att vi haft deras grävningsfria grönsaksodling, eller no-dig market garden, som förebild när vi anlagt våra odlingar.

Ridgedale Farm Marketgarden

Likheten är att odlingsbäddarna är 75 cm, men de har något smalare gångar än vad vi har i Sundhult.

Standardiserad odlingsbädd på 75 cm med flis i gångarna på Ridgedale Farm

Genomgång av olika redskap för grävningsfria bäddar

Här uppehöll vi oss och tittade på en del olika redskap som de använder i sina grönsaksodlingar. Flera kände vi igen, eftersom vi har samma eller mycket lika här i Sundhult.

Genomgång av redskap för marketgraden förevisas av Richard Perkins

Andra saker var spännande att se och ta på som Paperpot planteringsverktyg, Quick för salladskörd och Johnny’s gallervält. En gallervält, eller bedroller, anpassad för 75 cm odlingsbäddar skulle vi gärna vilja ha i Sundhult.

Richard Perkins förvisar redskap för grävningsfria odlingsbäddar

Vi fick också en privat förvisning av Jang Seeder, en såmaskin vi har varit lite nyfikna på. Den Six Row Seeder vi har kan ibland ha lite problem med klumpar i jorden och är lite begränsad med hur djupt den kan så.

Vi får Jang Seeder förevisad

Richard säljer en caterpillar-tunnel som går att sätta över bäddarna och flyttas efter behov. En enklare variant av en mer stationär växthustunnel. Självklart passade han på att visa och berätta om en sådan också.

Richard Perkins berättar om den catepillar tunnel som han säljer

Teoripass om odlingsplanering

Precis som varje dag hade vi ett teoripass också, och denna gång tittade vi lite närmare på planering av odlingsbäddar. Richard har kalkylblad som han använder för att snabba upp planeringsprocessen.

Richard Perkins visar hur kalkylblad används i planeringsarbetet

Det vi konstaterar är att Hanna byggt rätt bra och automatiserade kalkylblad i Numbers för vårt planeringsarbete, där vi får ut bra gantscheman som hjälper till i odlingssäsongen.

Vi pratade med Joel Salatin

På eftermiddagen var det dags för ett pass som vi laddade mycket inför. Vi hade fått skriva frågor till Joel Salatin, och nu var det dags att koppla upp i ett videosamtal via Zoom med honom. Nu skulle det bli intressant att få höra honom svara på de frågeställningar vi hade.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm

Dock blev detta passet inte alls som vi hade tänkt oss. Först bröts video samtalet flera gånger för att det var dålig internetanslutning på Joels sida. Han är dock en handlingarnas man och åkte över till grannens högsta topp med bäst täckning i grannskapet.

Då öppnar sig himmelen och släpper ner något som man kan tro är hela Fryken. Det smattrar på taket i den yurt (jurta) vi sitter i, så vi knappt kan höra vad Joel säger.

Det toppas med ett åskoväder och åskan slår ner 500 meter bort och elen försvinner så samtalet avbryts.

I de delar vi kunde ta till oss imponerar Joel. Han har drivit sin verksamhet med familjen sedan 80-talet, och många frågor handlade just om det att driva en småskalig gård med sina nära.

Avslutningsfest med grillat lamm

Det hela avslutades med att vi hade en festmåltid där vi åt lamm som de ”offrat” till vår ära.

Vi var ganska trötta efter fyra dagar med fullt ös från 06:30 fram till 21:00 på kvällen. Varje måltid och fika mötte du intressanta personer att dela perspektiv med. Många hade akademisk utbildning och hade ett grundintresse i regenerativt lantbruk som kommit av nyfikenheten och förmågan att läsa in sig på ett nytt område.

Vi var mycket nöjda med dagarna när vi gick och la oss för en sista natt på Ridgedale.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Resan i Tesla Model 3 LR AWD till Ridgedale Farm

I augusti gjorde vi den första långresan i vår Tesla Model 3 LR AWD när vi åkte från Sundhult till Ridgedale Farm utanför Sunne i Värmland för ett par dagars intensivutbildning i regenerativt lantbruk.

Hur fungerade det då att köra elbil de 37,6 milen till Ridgedale?

Enligt A better route planner skulle vi inte behöva ladda någon gång. Nu ville vi komma till Ridgedale med ordentlig mängd energi i batteriet för att kunna nyttja det under veckan.

Tesla Model 3 LR resa till Ridgedale

På vägen upp till Ridgedale gjorde vi först ett stopp vid Biltema i Varberg för att inhandla lite suproppar och tyg för gardiner när vi skulle sova i bilen.

Sentry mode hade koll på dörruppslag

När vi kom ut till bilen noterade vi att bilen jämte hade slagit upp dörren i vår bil.

Vi väntade tills ägarna kommit ut och visade videon som Tesla hade lagrat i sentry mode, där det gick att se att dörren touchat vår bil. Som tur var blev det inget märke i lacken för vår del.

Middag vid Bohus fästning

Vi laddar vår Tesla med Bohus fästning på höjden i bakgrunden

Lagom till middagstid kom vi till Bohus fästning vid Kungälv där det finns en Supercharger. Medan vi åt en hamburgare passade vi på att ladda bilen.

När vi kom åkte en annan bil och vi var alldeles ensamma vid den här Supechargern.

Påfyllning i Grums

När vi kom till Grums vid fyratiden passade det bra att ta en fika och ladda upp bilen för att ha lite att ta av de nätter vi skulle sova iden.

Vi backade upp mot en laddare i hörnet och hade en bil till som laddade på de 18 platserna som fanns här.

Det var en liten bit till närmsta ställe att fika, men vi gick dit och satte oss. Ganska snart plingar det till i telefonen och följande bild visas.

Det gäller att skynda sig att fika när du laddar en Tesla

Det blev en kort fikapaus och väl tillbaka vid Superchargern var vi enda bilen på plats.

Sedan körde vi de fem sista milen för att nå Ridgedale Farm. Vi kom fram med 88% i batteriet.

Hemresa med mat vid Grums

Laddar i Grums medan vi fikar innan hemresan

Under dagarna gjorde vi av med 47% och på väg hem kom vi till Superchargern i Grums med 28%, och stod helt ensamma hela tiden där.

Där tog vi en hamburgare som tidig lunch vid 11:06. När vi kom till bilen 37 minuter senare var den laddad till 93%.

Sedan körde vi hela vägen hem till Sundhult utan stopp. Väl hemma visade bilen att det var 29% kvar i batteriet.

Körjournalen efter resan

Kröjournalen efter tur och retur från Sundhult  till Ridgedale Farm
Ridgedale Weekend 2020

Får att sammanfatta hela veckan körde vi 78 mil och hade ett snitt på 1,44 kWh/mil.

Stoppen vi gjorde var mat- och fikapaus som vi hade gjort med eller utan elbil. På laddplatserna var vi i princip ensamma, och vi kunde äta/fika snabbt och behövde inte vänta på att bilen skulle blir klar.

Vår slutsats är att vår Tesla Model 3 LR AWD är en fantastisk bil, och att Tesla Supercharger-laddnätverk är väl dimensionerat och finns på bra platser. Just nu rullar de dessutom version 3 av laddarna i Sverige som gör att det går ännu fortare att ladda.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Tänker du beställa en Tesla?
Klicka gärna på vår värvningslänk: https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.

Walk-in kylrum underlättar grönsaksskörden

Får att få lättare och smidigare hantering av grönsaksskörden inför våra leveranser till exempelvis REKO-ring har vi skaffat oss ett ordentligt kylrum.

Med kylrummet kan vi skörda och förbereda grönsaker tidigare så att vi inte behöver stressa för att få med fräscha grönsaker. Vi kan också skörda vid bästa tillfället under dagen så att grönsakerna blir som bäst när du får dem levererade.

Vi håller på att bygga upp en grönsakshantering i det gamla suggstallet, som innefattar möjligheter att tvätta, packa, lagra och leverera grönsaker. Som en del av lagringen nappade vi på ett 11 m3 stort kylrum som vi hittade på blocket.

I filmen får du en bra översikt av kylrummet, och i texten under får du mer utförlig information om rummet och hur vi installerade det i Sundhult.

Kylrum från finska Porkka

Det kylrum som vi köpte är tillverkat av finska Porkka, och blir ett rum i rummet.

Kylrummet består av isolerade väggar på 80 mm, med ett yttermått på 240×240 cm.

Höjden verkar vara lite modifierad, vilket också gjorde att det blev lite knepigare att montera ihop det mot vad det skulle behöva vara. Det är 220 cm upp till taket.

Kylaggregat direkt i rummet

I ena hörnet finns kylaggregatet med en fläkt som cirkulerar luften. Då hålls temperaturen i hela rummet. Fläkten blåser luften genom kylaren där den uppvärmda kylvätskan leds ut utanför rummet för att kylas ned.

För att förbättra kyleffekten finns en plattvärmeväxlare som gör att värmen kan ledas till en enhet som sitter utomhus. Den enheten har två fläktar som kyler effektivt. Just växlingen över till ett glykolbaserat system gör att den extra delen kan placeras på ett enkelt sätt långt från kylrummet om så önskas. Den går också att sätta inomhus för att värme ett lager eller liknande.

Gott om hyllor

Utmed två väggar har vi hyllor. Totalt är det 13,6 m där varje meter kan belastas med 100 kg.

Hyllorna är av livsmedelsgodkänd plast som är lätt att rengöra.

Tekniska data för aggregatet Porkka C1240

Temperaturområde+2°C … +12°C
Volym< 22 m3
Anslutningseffekt (plugin)1,07 kW
Anslutningseffekt CC0,39 kW
Anslutningseffekt H2O *0,99 kW
Anslutningseffekt RHDS®*1,13 kW
Säkring1 x 10 A
Spänning230 V / 50 Hz
Kyleffekt ( CC )1 900 W
Förångningstemperatur ( CC )–8°C
Omgivningstemperatur+5°C … +32°C
KöldmediumR452a
Ljudtrycksnivå230/50 Hz
1m / 1,5 m ( dB re 20 μPa )53 dB ( A )
Ljudtrycksnivå
1m / 1,5 m ( dB re 20 μPa ) RHDS®49 dB ( A )
RHDS® vätskekondensorRHDS® 2160
Ljudtryck hos vätske- kondensor på plats 10m ( dB re 20 μPa )34 dB ( A )
Tillåtet temperaturområde vid platsen för vätskekondensor–40°C … +35°C

Enligt prislistan har vi gjort ett fynd

Prislista Porrka kyl och frysrum

Tittar vi i riktprisprislistan för Porkka kylrum ser vi att den konfiguration vi har ligger på över 100 000 kronor, och vi gjorde ett fynd när vi hittade det på blocket för 27 000 kr.

Vi hade bevakat annonser på kylrum och en dag dök detta upp. Det var några i norra Skåne som hade planerat att öppna en kebab och ropat in rummet på auktion. Dock blev det inget av kebaben så de fick sälja det. När de dessutom erbjöd hemkörning mot en låg kostnad högg vi direkt.

Även om det var en del repor och det var modifierat tycker vi nog att vi gjorde ett bra fynd med det här kylrummet. Det gäller att vara beredd när sådana här begagnade saker läggs ut på Blocket.

En del skruvande och fix

Vi fick hem kylrummet sent en kväll i början av oktober 2019, men det dröjde ända till sommaren 2020 innan vi gjorde iordning en plats i det gamla suggstallet för att börja montera det,

Det var en del skruvande och fix innan vi fick ihop allt. Som vi berättade tidigare hade vissa delar modifierats. I originalutförande är det en ganska lätt sak att montera rummet med de inbyggda hakarna som drar ihop panelerna. Efter lite pusslande fick vi ihop allt, inklusive alla hyllor.

Vi fick dra ledningar och skruva upp lampor, som förövrigt var riktigt bra. De hade noga monterat bort mer än de behövde inför transporten.

Vi var ganska positivt överraskade att vi fått tag i ett så komplett kylrum, för det är inte alls givet att få tag i ett med hyllor, komplett belysning och ett ordentligt kylaggregat.

Hjälp med installation

För installation av kylrummet kallade vi hit Mikael Vendelstrand på Värö styrservice efter rekommendation. Vi ville ha det inkopplat så snart vi kunde, för det var mitt i sommaren och ganska varmt ute. Det var inte helt lätt att hitta kyltekniker som snabbt kunde ta sig an installationen på kort varsel.

För att riktigt testa hela systemet lät Mikael kylaggregatet få jobba ordentligt genom att lämna dörren öppen. Ändå sänkte aggregatet temperaturen ner det till under 4°C relativt snabbt.

Vi fick kvitto på att plattvärmeväxlare fungerade som den skulle och att fläktarna ute startade för att ge extra kylning.

Grönsaker i kylrummet i Sundhult

Lilltorpet – rekreationsstugan för hönsen i Sundhult

Vi ville ha en liten rekreationsstuga för de höns som blir utstötta, sjuka eller behövde ha mer tillsyn att ha nära gården.

Äggmobilen åker omkring på markerna och den här stugan ville vi ha nära, och samtidigt ha den flyttbar så vi kunde nyttja den för samma koncept som den stora äggmobilen.

Det vi gjorde var att bygga ett litet hus på hjul med inspiration av Justin Rhodes.

Hur ser Lilltorpet ut?

I ena änden gjorde vi reden med skjutdörrar för att lätt komma åt att plocka äggen.

Botten på hela vagnen är ett nätgolv så att skräp och gödsel ramlar ut på marken. I redet har vi en speciell matta med hål i.

Redet har en lucka som vi kan stänga så att inte hönsen sover och skiter i det så att äggen blir smutsiga.

Ordentligt handtag gör det lätt att flytta den

På redessidan finns det ett ordentligt handtag så att det är lätt att flytta Lilltorpet för hand.

Det finns också ett stödben som går att lossa om det behövs. Stödbenet gör att inte vagnen tippar över.

Handtaget ger vikt åt det hållet så att den aldrig tippar över åt andra hållet.

Stoa luckan är av formplywood

Den stora huvudlyuckan är av formplywood så att den tål vatten lite extra. Undersidan har en regel som är den som ligger mot marken.

Vi har också satt en regel på ovansidan som kan användas då de skall hoppa in om ytan på formplywooden är för hal vid exempelvis regn.

Hur många höns får plats?

Hur många höns som får plats beror lite på hur man räknar. Är vagnen öppen dygnet runt skulle den nog kunna tillåtas ha 13 höns. Men vi stänger varje natt för att se till att rovdjur inte kommer åt dem. Vi öppnar tidigt varje morgon. då får vi inte räkna det som två våningar, även om det i praktiken inte är skillnad på att stänga ett par timmar om natten eller ha öppet hela tiden.

det gäller att ha tillräcklig höjd så att hönsen kan gå in under vagnen också för att det skall kunna räknas.

Hönsen sitter på sittpinnar som är monterade direkt på golvet.

Väggarna är av korrigerad plåt, och vi har medvetet sett till att öppningarna som blir när du skruvar fast plåten har öppet uppåt så att det blir ventilerat.

Flyttas runt i hage

Vagnen flyttas lätt runt i en hage, likt den stora äggmobilen. Under sommaren 2020 lät vi hönsen åka runt och beta delar av vår kommande grönsaksodling, där vi inte hunnit att anlägga odlingsbäddar.

Vagnen kan också användas där det är svårt att komma åt med äggmobilen, vars storlek kan vara begränsade i våra små och kuperade skogshagar.

Sova i Tesla Model 3

I augusti var vi (Hanna & Christian) på en crash course i regenerativt lantbruk på Ridgedale Farm, strax utanför Sunne i Värmland. Boende på kursen fick du ordna själv, och det fanns plats för att exempelvis slå upp ett tält.

Vi valde dock ett annat sätt, nämligen att sova i vår Tesla Model 3 LR AWD, vilket fungerade fantastiskt bra.

Hanna och Christian sover i sin Tesla Model 3.jpeg

Det finurliga med en Tesla Model 3 är att den har ett speciellt campingläge, eller Camp Mode. Som du ser på skärmen visas en lägereld utanför ett tält, vilket indikerar att bilen befinner sig i camping läget.

Klimatanläggning är igång hela natten

Här är elbilen perfekt. I och med att alla system drivs på el behöver ingen bullrig förbränningsmotor vara igång och släppa ut avgaser. Tack vare energin i batteriet kan vi reglera temperatur och ventilation så det passar oss.

Vår Tesla Model 3 står parkerad på Top Field på Ridgedale Farm

Det finns ett helt automatiskt läge, men det kan dra en hel del energi. Vi valde att själva ställa fläkten på lägsta hastighet och sätta en behaglig temperatur.

Vi sov i bilen under fem nätter, och kontrollerade hur mycket energi det drog för varje natt.

DagFörbrukning
i procent
Temperatur
kväll-morgon
19 augusti3%18-14°C
20 augusti4%17-15°C
21 augusti3%19-15°C
22 augusti7%16-14°C
23 augusti7%11-11°C

De två sista nätterna var det lite kyligare ute och vi justerade klimatanläggningen lite för att få bättre förhållanden i kupén.

Men totalt tog det alltså 24% av batteriet. Vi kom dit med 88% och första dagen råkade vi sätta igång klimatanläggningen manuellt när vi lämnade bilen på morgonen, och under förmiddagssolen gjorde bilen allt för att hålla kupén behaglig, så det drog några procent i onödan.

På morgonen när vi steg upp körde vi klimatanläggningen en stund för att se till att all kondens och fukt försvann.

När vi skulle åka hem igen hade vi 41% redo att ta oss vidare på äventyren, vilket motsvarar cirka 31 kW, och skulle ta oss typ 20 mil.

Vi tryckte in en madrass från Jysk

Hur sov vi då?

Jo det gjorde vi i bagaget med nedfällt baksäte.

Plus F60 Dreamzone madrass i vår Tesla Model 3

Det finns speciella madrasser väl anpassade till bilen, men de brukar vara ganska dyra. Eftersom vi inte planerat att campa speciellt frekvent valde vi att köpa en madrass från Jysk, som heter Plus F60 Dreamzone 120×200 cm som kostade oss 1 500 kr.

Den är inte anpassad och utskuren för hjulhusen som de dyrare madrasserna, och vi brydde oss inte om att göra det denna gång utan knökade bara in den. Det stal lite utrymme på bredden. Planerar du att sova mer i bilen rekommenderar vi att du anpassar den efter bagaget.

Plus F60 Dreamzone madrass i vår Tesla Model 3 sett innefrån bilen

Vi fällde bara baksätet vilket gav en lite lutning för överkroppen. De riktigt inbitna Tesla-camparna tar bort sittdynan också, genom att skruva loss den och lossa försiktigt på kontaktdon för sätesvärmen .

Visst kanske vi kanade ner lite, men det var inget som vi brydde oss mycket om.

Gardiner för insyn och mörkläggning

Vi fixade också en lågbudgetvariant av gardiner runt rutorna på bilen. Testmat har en variant som du kan köpa, men vi behövde något snabbt och kvickt. Vi stannade helt enkelt till vid Biltema och köpte sugpropar (artnr 37-280) och fronttyg för högtalare (arter 31-402) som vi vek dubbelt och fäste i sugpropparna med klädnypor eller gardinnypor.

Gardiner runt fönstren på Tesla Model 3

För framrutan användes solskydden för att fästa tyget i överkant, vilket du kan se på första bilden på sidan.

Glastaket är så tonat att det inte behövde täckas, och de är rätt mäktigt kunna titta på stjärnorna på natten och en blå himmel när du vaknar.

Vad gjorde ni av packningen då?

Vi la ut madrassen redan hemma i Sundhult. Packning kunde vi ha i frunken (alltså bagageutrymmet framtill på bilen) ett utrymme under bagagerumsgolvet (här finns ingen bränsletank som tar plats) och på golvet vid baksätet.

Kabinväska i frun

Fördelen med att inte skruva loss sittdynan är att det finns plats på golvet framför baksätet, där annars sittdynan skulle tagit upp plats. Nu kunde vi har våra skor och stövlar där. Att det är en elbil betyder också att golvet är helt plant, eftersom det inte behövs någon kardantunnel.

Sov ni gott?

Hur fungerade det då att sova i bilen? Sov vi gott?

Det var ungefär 29 år sedan vi sov i bil senast, så visst ställde vi oss frågan hur det här skulle gå.

Jodå, det fungerade alldeles utmärkt och vi sov bra. Det är idé att skära ut madrassen om man skall sova i bilen oftare så att det blir bättre plats för benen och lättare för båda att ligga rakt.

Men det fungerade väldigt bra att sova, så det kan nog bli fler gånger.