Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

5 år med solceller

Nu har vi haft vår solcellsanläggning sedan mitten på maj 2016. Det är dags att sammanfatta de första fem åren, 2016-2021, och se hur det ekonomiska utfallet blivit.

Det är många som är nyfikna på hur mycket av solcellerna som betalat tillbaka sig på de här åren, och i den här artikeln berättar vi hur det ser ut.

Hanna berättar i filmklippet i stort hur resultatet ser ut efter fem år, men det finns kanske fortfarande några frågetecken som du vill ha uträtade.

Du skall ha med i minnet att varje solcellsperojekt ser olika ut, och beror på vilka förutsättningarna som gäller just då. Det handlar lika mycket om den geografiska positionen, möjlighet till placering på byggnad/mark, vinklar, skuggor från omgivning och möjlighet att ansluta till elnätet.

36 solcellspaneler i Sundhult

Allt det påverkar ekonomin utifrån hur stora investeringar du behöver göra för att få till en solcellsanläggning hos dig.

Dessutom förändras regelverken kring solceller på olika sätt. När vi skaffade anläggningen så fanns det ett bidrag för att skaffa en anläggning, som idag är ett grönt ROT-avdrag.

Därför är det svårt att göra exakta jämförelser för olika anläggningar och vad det skulle innebära om du skaffar en anläggning idag. Det vi med säkerhet kan göra är att se hur utfallet blivit för vår specifika anläggning och vad vi faktiskt betalat och fått in under de här åren.

Hur ser vår anläggning ut?

Den anläggning vi har har en toppeffekt på 13,5 kW, eller 13,5 kWp som det brukar skrivas. Varje år beräknas anläggningen producera 12,6 MWh.

Fullständig teknisk beskrivning hittar du i en egen artikel. Det skall nämnas att vi valde en lösning från SolarEdge då vi har en skorsten som skuggar panelerna likt ett solur. Det är en lösning som idag har säljstoppats på grund av att den kan ge upphov till radiostörningar.

Solceller installeras i Sundhult

När vi skaffade anläggningen var ännu inte half-cut-paneler så vanliga. Idag hade vi kanske valt en sådan lösning istället, eftersom den är billigare. Celler på en panel delas då upp och ger fler mindre slingor som gör att skuggning inte påverkar lika mycket. Tekniken är billigare och vi hade kunnat skaffat fler paneler och samtidigt upprätthållit en bra produktion med lite planering av slingorna.

Dock är det en smart konstruktion att optimeraren som sitter på panelen behöver en signal från omriktaren för att leverera effekt ut, vilket kan ses som en säkerhet vid fel på anläggningen.

Det är en dyrare lösning

Lösningen med individuella optimerare för varje panel är en dyrare lösning, med en elektronikpryl på baksidan av varje panel. Många menar också att det införs en extra felkälla.

Sedan vi gjorde investeringen på anläggningen har priser på solpaneler minskat rejält samtidigt som panelerna ger mer effekt.

Priser på solcellsmoduler 2016-2019

De paneler vi skaffade är på 265 Watt, vilket innebär att varje panel minskat 400-500 kr bara över de tre år du kan se i diagrammet ovan. Med 56 paneler på taket ger det 22 000 -28 000 kronor lägre pris på de tre åren. Utvecklingen har fortsatt, och priset på den anläggning vi installerade då är betydligt billigare idag och har bättre teknik.

Solcellspaneler brukar beräknas hålla i 25-30 år med minst 85% av ursprunglig effekt (i praktiken är det troligen mer). Den del som slits mest är omriktaren som omvandlar likspänningen från solcellspanelerna till växelspänning som vi har vägguttagen. Även omriktare har haft teknikutveckling, främst är det elektrolytkondensatorer som bytts ut till annan teknik som gör att de håller bättre. Vi räknar med att omriktaren håller 12-15 år och kan behöva bytas ut då.

Vad kostar det att skaffa solceller?

Den stora avgörande delen för vad solcellerna kan ge är soltimmarna du har på panelerna. Du kan lätt göra ett snabbt överslag på dina förutsättningar genom att använda någon av de tjänster som finns på internet, som exempelvis Solcellskollen. Där kan du få en mycket bra kalkyl vad det skulle kosta för dig att skaffa solceller.

Hur har det gått för oss i Sundhult de fem första åren?

Dags att du skall få veta hur resultatet ser ut för vår anläggning de fem första åren.

Solelsproduktion månad för månad 2016-2021

Värt att notera att i februari 2019 är det ingen stapel, vilket beror på att efter ett arbete på elanläggningen glömde vi slå på solcellerna igen. Synd, eftersom som det var en riktigt solig februari det året.

2018 syns topparna av de tre varma och torra sommarmånaderna som gav hög överskottsproduktion, samtidigt som det var lägre produktion på vintern så det jämnade ut sig på helåret.

Tittar du på stapeln för maj 2021 ser du hur regnig den var. Solcellerna ger som bäst när det är svalt ute och mycket sol. Värme påverkar panelerna negativt. Bäst produktion per soltimme blir alltså på vår/höst, men sommaren ger mer tack vare att soltimmarna är fler.

Total solelsproduktion per år

Samlar vi ihop staplarna till en per år ser vi att produktionen för varje år är ganska lika. 2016 hoppar vi över, eftersom det inte är ett fullt år med produktion.

Solcellsproduktion per år 2016-2021

Skillnaden mellan sämsta året, 2017, och bästa året, 2018, är inte speciellt stort.

Den streckade linjen som är orange visar snittet på anläggningens solelsproduktion för de här fem åren, medan den röda är den beräknade produktionen som anläggningen väntades ges enligt projektörens beräkningar.

Som du kan se ligger snittet lägre än den beräknade produktionen, även om det är med några få procent. Som vi ser är det i huvudsak två anledningar till det.

För det första är det så att vår storskog skuggar anläggningen lite under vintermånaderna när solen inte riktigt orkar upp på himlavalvet. Topografin är sådan att träden står lite högre upp än byggnaden vilket inte är helt lätt att få med när det görs teoretiska modeller på vad produktionen kan komma att bli.

Dessutom är vår taklutning 18°, vilket är väldigt flackt. Det gör att snö som kommer ibland vill ligga kvar och hindrar då produktionen. Inte heller något som finns med i de teoretiska modellerna.

Elpriset påverkar kalkylen

En avgörande del är elpriset, både det vi kan sälja till ett högre pris eller den el vi producerar själva och använder direkt så vi slipper köpa dyr el.

Intäkter och avskrivning av solceller 2016-2021

I diagrammet ser du det överskott vi sålt som grön del, den röda delen är den el som producerats och vi använt direkt själva.

I den sålda elen ingår intäkt från elnätsägare, elhandelsbolag och skattereduktionen på 60 öre. Intäkten är beroende på elpriset, då ett högre elpris också gör att elbolagen betalar bättre för el vi säljer.

Den direkt använda elen motsvarar elpriset per kilowattimme, vilket gör att den röda delen för 2021 blir relativt stor eftersom elpriset var så högt.

Den orangea delen i toppen de första åren är försäljning av elcertifikat. Ett system för att gynna produktion av förnybar energi, där de som producerar mer ”smutsig” el måste handla en kvot elcertifikat för att sälja sin el. Idag finns det så stor andel förnybar produktion att priset på certifikaten är så lågt att administrationskostnaderna att hantera elcertifikaten gör att det inte är lönsamt längre.

Hur ser avbetalningen ut?

De blå linjerna i diagrammet ovan visar hur investeringen minskat med intäkterna som kommit in, alltså avskrivningen.

Intäkter och avskrivning av solceller 2016-2021

Lutningen visar hur snabbt avbetalningen sker.

Den ljusblå linjen visar en rak avskrivning, med andra ord investeringen minus intäkten per år. Räknar vi på det sättet är det idag 44% kvar av investeringen att betala.

Den mörkblå linjen visar att vi exempelvis tar ett lån till 5% ränta för att betala investeringen. Det gör att vi varje år får en lånekostnad som också skall betalas av. I det scenariot så har vi 69% av investeringen kvar att betala.

Hur många år kvar innan anläggningen går med vinst?

Vi avslutar med tt titta på hur mycket av solcellsanläggningen som är avskriven hittills, och gör en uppskattning på hur lång tid vi har tills investeringen är slutbetalad.

Investering, ex moms och stöd127 111 kr
Totala intäkter2016-2021 ex moms70 696 kr
Räntekostnad 2016-2021 på 5%30 697 kr
Kvar att betala utan ränta56 416 kr44%
Kvar att betala med lån till 5% ränta87 113 kr69%

Investering på 127 111 kronor är alltså vad vi har betalat när vi räknat bort momsen och det stöd som var aktuellt vid tillfället.

De totala intäkterna för anläggningen från starten i maj 2016 till 2021 ut blev 70 696 kronor. Det ger en intäkt på 12 658 kronor/år i snitt.

Det som är kvar att betala av anläggningen är 56 416 kronor, eller 44% av investeringen, vid en rak avbetalning. Det motsvarar knappt är fem år kvar att betala av anläggningen om vi räknar på att snittet fortsatt kommer vara drygt 12 000 kronor.

Om vi har tagit lån till 5% ränta är det 87 113 kronor kvar att betala, eller 69% av investeringen. Med snittet i intäkter de fem första åren skulle det ta strax över sju år till innan hela investeringen är avbetalad.

Dock ser vi en trend med lite högre elpris som gör att intäkterna ökar och då skulle ge en snabbare avbetalningstid.

När vi skaffade anläggningen räknade vi på att återbetalningstiden skulle bli cirka 12-13 år, vilket verkar kunna stämma, även om det troliga är att det kan gå lite fortare.

Där efter kommer anläggningen att generera ett positivt ekonomiskt resultat.

Vi gjorde det inte för att tjäna pengar

När vi bestämde oss för att skaffa solceller var det inte för att tjäna pengar. Våra motiv var i första hand att vara en aktiv del i omställningen till förnybar energi och att en vilja att bli mer självförsörjande på mer än bara mat.

Beslutet har vi inte ångrat. Det vi möjligen kan ångra idag är att vi inte satsade på en större anläggning. Det vi vet nu som vi inte visste då var är att vi skaffat elbil, så vår elförbrukning är högre än när vi bestämde oss.

Kanske hade vi också tittat på ett energilager, där stöden idag gör det högintressant, inte minst för att kunna begränsa storleken på sin huvudsäkring och minska effekttopputtaget från elnätet.

Bygg en Youtube-studio

Nu arbetar vi för fullt med att planera hur vår hemmastudio skall bli. Vi har skaffat en del prylar och häromdagen testkörde Christian uppställningen när han höll ett distansföredrag. hela utrustningslistan hittar du längre ner på sidan.

Varför bygger vi en hemmastudio?

Tanken med studion är att det skall gå snabbt och lätt att göra det som kallas talking heads för Youtube, alltså klipp där du bara ser en person som berättar något i en studiomiljö. När vi gör Youtube-filmer gör vi det oftast ute, men det är inte alltid vädret är så trevligt för det.

Dessutom är det perfekt när det klippet skall innehålla diagram eller annan information som vi visa för dig som tittar.

Slutligen är gör det att de distansföreläsningar vi håller via Zoom, Microsoft Teams eller liknande verktyg ser väldigt mycket bättre ut för dig som tittar. Det gör också att jag kan vara mer aktiv i det föredrag jag håller.

Det går också att använda utrustningen för att sända direkt, livestreama, till Facebook, Youtube, Twitch eller liknande också. Faktum är att om du ställt in bildmixern räcker det med en knapptryckning för att starta din sändning.


Utrustningslista för YouTube-Studion

För bild in och koppling mot Zoom eller Microsoft Teams

  • Blackmagic ATEM Mini Pro
  • GoPro Hero9 som kamera
  • Philips 328P6VU som multiview-skärm
  • MacBook Pro inkopplad med USB-C till ATEM Mini Pro

Belysning i studion

  • Nanlite Forza 60B som keylight
  • Nanlite Softbox 60 till keylight
  • Weeylite RB9 som fill light
  • Nanlite PavoTube II 6C som bakgrundsljus för att färga väggen

För att visa presentation

  • Finlux 50″ som TV i bild
  • iPad med lightning till HDMI för att köra presentation på
  • HDMI-splitter för att få bild från iPad till både bildmixern och TV

Använd gärna våra länkar om du handlar

Om du tänker skaffa några av prylarna får du gärna använda länkarna nedan. Då får vi en liten procent även om du betalar samma pris.

Beskrivning av studion

Bildmixern Blackmagic ATEM Mini Pro är hjärtat

Hjärtat är bildmixern Blackmagic ATEM Mini Pro som tar fyra bildkällor som ansluts via HDMI. De kopplas via en USB-C-kabel till den dator du kopplar upp dig mot Zoom/Microsoft Teams med, och dyker då upp som en webbkamera och ljudenhet i listan i verktyget.

Inkoppling av Blackmagic ATEM Mini Pro i hemmastudion

För att du skall kunna se vad som går ut i sändning används en skärm som visar alla bildkällorna och vad som visas för de som deltar i mötet. Den skärmen har vi satt bakom kameran så att jag tittar ”genom” kameran och ser vad som går ut. Då ser det ut som att jag tittar in i kameran när jag egentligen tittar på det bakom.

För att undvika att få reflektioner i bildskärmen som visar presentationen har vi hängt upp ett tygstycke som du kan se i filmen.

Bildmixern kan kontrolleras från en dator med fler inställningar och möjligheter att styra sändningen.

Exempelvis har du möjlighet att ställa in kompressor för ljudet, vilket gör att ljudet håller en jämnare nivå.

Det går också att ställa in stillbilder som du kan komma åt med knapptryckning, justera storlek och position på bil-ibild-funktionen, vilken livestreaming tjänst du skall koppla dig till och mycket annat.

Du kan skapa macro, automatisering av sekvenser för knapptryckningar, som hjälper till att göra bildmixern ännu mer kompetent.

GoPro Hero 9 agerar kamera i våra försök

Som kamera i får testuppställning vi har är kameran en GoPro Hero 9 . Den har en Micro-HDMI-utgång som vi kopplar till bildmixern.

Först kunna göra det med GoPro Hero har den tillbehöret Medimod, som ger mikrofonuttag, en HDMI-anslutning och en bättre mikrofon än den inbyggda.

Så klart går det att använda andra kameror med bättre objektiv som ger ännu bättre bilder. Se bara till att den kamera du vill använda har möjlighet till en ren HDMI-signal. Visa kameror har en röd prick vid inspelning som också kommer med i sändning och du vill spela in samtidigt som du sänder.

Det mesta av studioljuset kommer från Nanlite

Vi har lite lågt till taket vilket också gjort att vårt huvudljus, keylight, få komma extra mycket från sidan så att vi kan undvika reflektioner av den också.

Keylight är en Nanlite Forsza 60B med en softbox och ett raster. Softbox för att få en större yta med mer diffust ljus och ett raster för att inte sprida det på för stor yta.

Uppställning av belysningen i hemmastudion.

Sedan har vi bakljus, en Weeylite RB9, lite snett från andra sidan eftersom keylight hamnade så mycket från sidan har vi fått dra fram det lite extra. Helst skulle huvudljuset vara cirka 45° snett framifrån och bakljuset, eller fill light, snett bakifrån. Meningen med det är du får lite ljus på dig som separerar dig från bakgrunden, vilket ger mer djup i bilden.

Slutligen är det två stycken Nanlite PavoTube II 6C som vi färgar väggen med. Notera där att den TV som vi använder för att visa presentationen på står en liten bit från väggen för att få lite djup och gör att väggen färgas lättare då huvudljuset inte lyser upp väggen..

Bakljuset och bakgrundsljuset har USB-C-anslutningar som vi har anslutit för att spänning hela tiden. Det är batterilampor, men för att det inte skall slockna är det inkopplade via en transformator med flera USB-uttag på.

Presentationen körs via HDMI-splitter

I filmen körs presentationen i Keynote på en iPad. Paddan kopplas till en ingång på bildmixern via en lightning till HDMI-adapter. Den adpatern och också ett Lightning-uttag som gör att plattan laddas hela tiden också.

För att kunna visa presentationen på TV-skärmen samtidigt kunna mixa in presentation i helbild så har vi kopplat in en HDMI-splitter, så att HDMI signalen kan delas upp till två olika enheter.

Nu vet vi ungefär hur vi skall ha det

Nu när vi testat uppställningen i skarpt läge vet vi ungefär hur vi vill ha det. Rummet vi har kopplat upp det i håller på att renoveras och tanken är nog att ha allt i en annan del av rummet.

Vi vill ha det uppställningen ganska permanent. Det skall gå riktigt snabbt att göra en talking head för Youtube. Samtidigt skall rummet kunna användas för annat när vi inte håller distansföredrag eller spelar in Youtube-klipp.

Distanskontoret i Sundhult

Distansarbetsplatsen i Sundhult

Det är inte det nya normala.

Det är en naturlig utveckling som bara gått lite fortare utifrån hur 2020 sett ut med mer hemarbete.

Det är därför självklart att skapa en riktigt bra plats för distansmöten.

Jag pratar om att vi nu har mer möten på distans via olika videomötestjänster. Det många av oss gör är att sätta sig vid den bärbara datorn och använda den inbyggda kameran och möjligen ta på sig ett headset för att få lite bättre ljud.

I Sundhult bestämde vi oss för att ta några steg extra och bygga en riktigt bra distansarbetsplats med bra möjligheter att delta på möte på distans.

Distanskontoret i Sundhult – En komplett genomgång

I videoklippet får du en genomgång av uppsättningen som jag byggt här i Sundhult.

Vidare i det här inlägget får du mer fördjupad information av de olika ingående komponenterna.

Det här vill jag uppnå

En bra plats att sitta och arbeta vid tycker jag skall vara ren och snygg. Det skall vara lätt att kunna ta sin bärbara dator och sätta sig ner utan att behöva pilla med kablar för att få alla tillbehör anslutna. Bara att fälla upp locket och koppla in en enda kabel vore det optimala.

Rent skrivbord med skärmstativ

För att få ett rent skrivbord använder jag mig av ett skärmstativ, (monitorstativ) där all utrustning hänger i, så att så få saker det bara går står på skrivbordet.

Dessutom vill jag dölja allt kablage så mycket det går. När utrustningen inte används vore skönt att kunna få undan den lite.

Ljudet är viktigt

Ljudet är väldigt viktigt, och jag vill se till att få till ett riktigt bra ljud. Ofta är det detsamma som att kunna ha mikrofonen så nära munnen det går.

Jag vill också ha ett bra sätt att kunna lyssna på andra deltagare på mötet.

Jag vill se deltagarna i ögonen

En sak som är viktig i ett samtal med någon annan är att kunna ha ögonkontakt. Med en kamera som sitter ovanför skärmen, vare sig det är en inbyggd eller extern som sätts på skärmen, så går det inte att få till.

Därför vore en teleprompter det perfekta. En teleprompter är som en spegel som sätts i 45° vinkel där en kamera bakom kan se igenom medan du som tittar i spegeln kan se det som finns på en skärm som ligger under.

Då kan du ha videomötet på skärmen och titta in i kameran som finns bakom glaset.

Om telepromptern sitter på en arm får den gärna gå att svänga undan när det inte är videomöten på gång.

Bra bild i kameran

Vi har en systemkamera som vi använder för att göra YouTube-filmer. När vi inte gör filmer vore det trevligt att kunna använda den för videomöten.

Det gör att det blir ett riktigt snyggt skärpedjup med rätt lins.

Rätt ljus för mötet

För att få en bra, och inte minst snygg bild, är ljuset en central del.

Där vill jag ha en bra huvudbelysning och har även en önskan om att kunna färgsätta bakgrunden med ett färgat ljus.

Hantering av kameror och inställning

Det finns flera olika varianter för att kunna hantera olika kameror och inställningar i videomötestjänsterna. En av de mest använda är Streamdeck (som fjärrstyrning av program) och/eller ATEM Mini (för att välja bildkällor), och något åt det hållet vore trevligt.

Hur gjorde jag?

Jag letade på Youtube och hittade en väldigt bra förebild på vad jag ville uppnå.

Visserligen är det mer en studio för att göra Youtube-filmer eller livestreams.

Dessutom har Caleb Pike tagit i ordentligt med superfina grejer, med flera systemkameror, en ATEM Mini, riktigt fin kameramonitor och avancerad ljudutrustning.

Caleb har fler olika alternativ på uppsättningar på sin kanal och det finns flera varianter på hemmastudio att hitta på Youtube. Det jag tog med mig mest från Calebs uppsättning var just telepromptern.

Det här är de ingående komponenterna i vårt bygge

Andersson MRA 3.5 skärmstativ

Skärmstativ med två armar med  gasfjädring på de två armar som är med. Genom en skruv justeras vikten som gasfjärden skall orka hålla upp.

Maximal vikt är 7 kg på det som hänger i armen.

Det finns också ett föste som sätts direkt på huvudpelaren.

Inköpt: NetOnNet

Huanao HNCM2 skärmstativ

Skärmstativ med två armar och en laptopbricka. Det här stativet kostade lika mycket inklusive bricka som bara en lös bricka kostar på många ställen. Faktiskt även samma bricka, och jag gillade designen på den och hittade stativet när jag letade efter sådan.

Armarna som följde med passar även pelaren på Anderssons skärmstativ

Armarna går inte att justera i höjdled när de är monterade.

Längst ut finns en 1/4″-gänga som passar att montera exempelvis kamerautrustning.

Inköpt: Amazon

MacBook Pro 13” 2020

Datorn jag hade från början, och utrustningen ska gå att koppla in i den. Den här modellen har fyra USB-C ingångar, där också spänningsmatningen kopplas in till datorn.

Inköpt: Apple

Philips 32”328P6VU 4K-monitor med USB-C hub 

Stor skärm som underlättar videoredigering.

Skärmen har en inbyggd USB-C hub och hub med fyra USB A, varav två med högre strömatning. Dessutom sitter det ett RJ45-uttag för fast nätverksuppkoppling i skärmen, vilket ger bästa förutsättningar tillsammans med fiber för uppkoppling mot internet.

Philips 328P6VU med USB hub och nätverksuttag

USB-C hubben kan spänningsmata datorn, och därför räcker det med en kabel för att koppla in datorn.

Inköpt: Dustin

Leeventi 3.0 teleprompter

En billig teleprompter, som är ganska plastig men fungerar.

Den är avsågad lite på övre nivån för att bättre få plats på monitorarmen.

Telepromptern är kapad i bakändan för att passa bättre

Den är monterad på en av armarna på Andersson 3.5, så att jag kan höja upp den högt när den inte används.

För att montera teleprompter på armen borrade jag ett 5 mm hål i VESA-plattan

Återstår att fixa ett snabbkopplingsfäste för kameran.

Inköpt: Amazon

Canon M50 systemkamera

Kameran vi använder för att göra filmer på gården är en Canon M50. En kamera som är framtagen för det ändamålet, med möjlighet att sätta i linser.

När den är placerad i telepromptern har jag satt en fast 22 mm lins som ger bra skärpedjup för ”talking head shots”.

Det har inte gått att använda denna kamera som webbkamera tills alledeles nyligen. Nu går det att ladda ner EOS Webutility som gör det möjligt att få upp den kameran som webbkamera genom att koppla in den via USB.

Drivrutinen känns ännu lite instabil i MacOS, och det behöver fixas lite med inställningar för att få det att fungera i exempelvis Microsoft Teams.

Genom att sätta i ett ”dummybatteri” med möjlighet att koppla in kameran till ett eluttag så är kameran i gång hela tiden.

Tyvärr går det inte att få med ljudet från kameran in, utan ljudet få tas in genom en annan ingång, vilket ger upphov till en förskjutning av ljudet, vilket kommer före bilden.

Tur att det finns lösningar för det också! Du får läsa om det under mikrofonstycket nedan.

Mikrofonstativ

Mikrofonbom

För att få mikrofonen nära munnen skaffade jag ett mikrofonstativ som fästes på en av armarna till Huanuo-stativet.

Stativet kostade 1,5 hundralapp ungefär, och fungerar bra för sin uppgift.

Stativet har en 1/4°-gänga för att fästa utrustning i.

Inköpt: Amazon

Røde Videomicro mikrofon

Røde VideoMicro mikrofon

Vi hade en mikrofon liggande som vi köpte till kameran. Sedan vi skaffade Røde Wireless Go har den hamnat på hyllan, men passar utmärkt för detta.

Det är en riktad liten mikrofon vilket är bra. När den sitter på stativet riktas den mot bröstet och placeras så nära munnen som det går utan att den syns i bilden.

Just nu är den inkopplad i datorns 3,5 mm ljuduttag med en en Røde TRRS-adapter. Planen är nog att sätta den i ett externt ljudkort för att få undan den kabeln också.

Eftersom det blir en fördröjning av bilden behöver ljudet justeras för att ljud och bild skall synkroniseras. Detta har fixats genom att använda två programvaror.

Inköpt: Amazon

Audio hijack

Det första är Audio hijack, som är ett extremt kompetent program för att hantera ljudet i datorn på olika sätt. Egentligen kanske överkvalificerat. Men eftersom jag fått tips om det och visste att det fungerar (tack Per-Olof Arnäs) så köpte jag det för att få till en snabb lösning.

I programmet kan man genom block bygga ihop ljudkällor och manipulera på olika sätt och skicka ut till en eller flera andra ljudenheter.

I vårt fall så handlar det om att ljudet från extern mikrofon går genom ett block som lägger på en fördröjning på 220 ms innan det skickas ut till en en virtuell ljudenhet, Blackhole.

Inköpt: Webbsida för Rogue amoeba

Blackhole virtuell ljudnenhet

Blackhole är ett gratis program som fungerar som en ljudenhet och kan väljas i inställningar för olika program som ljud in.

På det sättet får vi ljudet att synkroniseras med bilden från Canon EOS Webutility.

Eftersom mikrofonen har en 1/4″ och mikrofonen en 3/8″-gänga (standard för mikrofoner) så letade jag upp en mobilhållare jag hade liggandes. Den hållaren har också ett blixtskofäste, och det Røde-mikrofonen också (för att kunna monteras på kamera).

Inköpt: Nedladdat från webbsida

Weeylite Sprite 20 belysning

Sedan ett litet tag har vi haft en Weeylite RB9 RGBW LED-belsyning för att sätta på kameran.

Den skaffade vi för att, förutom att använda vid filminspelning med kameran vid dåliga ljusförhållande, färgsätta bakgrund med.

Den lilla lampan är en RGBW-lampa och det går att välja vilken färg du vill ha förutom att du kan sätta en färgtemperatur på mer vitt ljus (2500-8500 kelvin). W:et i RGBW indikerar att det finns en diod för vittljus förutom den röda, gröna och blå.

Den här lampan har dessutom en appstyrning som gör att när jag ser mig själv i bild har jag möjlighet att justera ljusstyrka och färgtemperatur för att få en bra bild.

Nu behövdes det mer ljus till den här riggen, och därför kikade jag mot vad Weeylite hade för andra lampor som också kan appstyras. Då hittade jag ett set med två lampor, stativ, fjärrkontroll, spänningsadaptrar och väska på Amazon. Det är samma app, och du kan välja så att flera lampor styrs samtidigt med samma inställningar om du vill.

De två lamporna som ingår i setet är två stycken Weeylite Sprite 20, som också är RGBW lampor. På 26×20 cm finns det 256 lysdioder.

Weeylite Sprite 20 som videobelysning

En av lamporna använda som huvudlampa (keylight) och den andra har jag använt bör att belysa bakgrunden med grön färg för att få en snygg backdrop.

Så här ser bilden ut genom telepromptern och med grön bakgrund

Det finns alltså spänningsadaptrar med för att koppla in i eluttag, men på varje lampa kan du använda standardbatteri för fotografering (NP-F550/F570/F960/F970 litiumbatteri).

Det finns kontroller på själva lampan för att justera alla inställningar, och du kan ansluta till lampan via bluetooth (4 GHz).

Lampan har jag monterat på en av armarna från Huanuo, där en av de medföljande lederna kunde monteras direkt på 1/4″-gängan.

Inköpt: Amazon

Touch portal för styrning av videomöte

Touch Portal för att få kontrollpanel i ett Zoom-möte

När man sitter i videomöte har vi under året lärt oss att ”mutea” mikrofonen, men det är alltid lite krångligt att klicka på rätt ikoner på skärmen.

För att underlätta rotade jag fram den gamla iPad mini vi har (kör iOS9) och körde in appen touchportal. Den gör du till en kontrollpanel för den tjänsten du kör. Du kan helt själv designa vilka knappar som finns och vilken funktion som skall köras. Du kan skriva små skript där olika program startas efter varandra och skickar olika tangentkombinationer.

I vårt fall har jag byggt olika sidor för olika programvaror vi kör. Exempelvis i Zoom finns knappar för att sätta på/av mikrofon och video, dela skärm, räcka upp handen, öppna chat och deltagarlistan, starta inspelning och lämna mötet. De viktiga funktionerna har jag gjort som större knappar.

Det går att bygga undersidor och ha massor av knappar och du kör pro-versionen.

För att allt skall fungera kör du Touch Portal-server Råå din dator som utför det som du ställt in i dina skript.

Inköpt: Touch Portal via Appstore

Ett annat perspektiv

Nu undrar du kanske hur det ser ut från andra sidan?

Som du ser går kablage bort till monitorn i armens kanaler, med det på de mer kantiga armarna sitter kabelclips.

Alla kablar är inte helt fästa än för att kunna se hur mycket de behöver kunna röra på sig och för att det kommer bli lite justeringar.

Skärmstativ sett bakifrån

Längst ned sitter laptopybrickan på en Huanuo-arm, sedan den dubbla Andersson-armarna med monitorn och telepromptern på vardera arm.

Överst den sista Huanuo-armen som håller Weeylite-lampa och mikrofonbommen.

Kabelclipet har också plats för en invändig sexkantsnyckel som passar för att skruva åt Huanuo-armarna och justera hur mycket gasfjädrarna i Anderssonarmarna orkar bära upp.

Infästning övre Huanuo-armen

Kvar att göra

Nu har vi en riktigt bra rigg för att köra videomöten med. Men det kan hela tiden bli bättre, och troligen kan vi nog komma att bygga ut den.

första steget är nog att fixa en snabbkoppling för kameran, så att det går snabbt att flytta den från teleprompter till att vara blogg-kamera.

Ett sätt att lösa det istället för en ATEM Mini är att kör OBS, en gratismjukvara för livevideo.

En annan sak som skulle gå att göra är att skaffa en Streamdeck med fysiska knappar för styrning. Det ger nog en annan taktal känsla, och jag tror att det går att skapa annan styrning jämfört med vad Touch Portal erbjuder.

Det hade också varit trevligt med att få till en bättre hubb-lösning med fler lättillgängliga prylar inkopplade, som externa diskar, SD-kortläsare och annat.

För ljudet tänker jag att dra fram ett 3,5-uttag som sitter under bordet vid bordskanten för att koppla in ett headset/hörlurar.

Sammanfattning

Det här är ett ganska komplett bygge och vi hoppas att du hittat några saker att inspireras av när du bygger din egen arbetsplats för distansmöten hemma.

Det här är en utveckling vi kommer se hemma hos många för att kunna ha bättre möten hemifrån. Det handlar om en arbetsmiljöfråga, både för dig som jobbar i hemmet och för de som deltar i videomöten med dig.

Visst det kostar en del, samtidigt som vi under 2020 lärt oss att mer av möten, både i arbetet och fritid, kommer ske som videomöten så det är en investering i din framtid. Dessutom behöver allt inte byggas upp på en gång.

Hur ser din distansmötesplats ut?

Rapport över solelsproduktion december 2020

Den grå hösten bara fortsatte och fortsatte in i december. Himmelen har varit ett enda grått täcke och solens försöka att glutta i genom har misslyckats totalt utom i princip tre dagar, inklusive julafton och juldagen.

Resten av månaden har det varit ett ganska tjockt molntäcke där regnet hängt i luften. Ja, om regnet inte ramlade ner i huvudet på mig alltså.

Solceller - Dagsproduktion för december 2020

Som de ser i diagrammet var det låg produktion i princip varje dag, vilket så klart gjort att produktionen för månaden som hel het har blivit låg. Månadens allra bästa dag blev julafton

Totalt sett blev det en bit under den beräknade produktionen, men det har det blivit varje år för december månad. Jag misstänker att vår skog tar lite av den sol som skulle kunnat ge lite extra produktion, och med tanke på de få soltimmarna ger det ganska stor inverkan på produktionen.

Solceller - Produktion december 2020

Faktum är att detta är vår lägsta produktion för december månad som vi haft på anläggningen.

Nu får vi tro på att det vänder när vi stiger in i 2021, och tror på at vi går ljusare tider till mötes.

Detta är utfallet för 2020

Årets sista månad är över och vi kan summera helåret nu, där slutar vi med att vi fått ut precis vad det är beräknat att anläggningen skall ge. Helt ärligt är det faktiskt +45 kWh, men det är ett försvinnande litet överskott i sammanhanget. Fast ett år som detta gäller det att fånga ljuspunkterna, speciellt när det handlar om solelsproduktion.

Här är data för december månad:
Maximal produktion för en dag: 4,05  kWh (24:e december)
Medelproduktion för dag i december: 1,27 kWh
Minsta produktion för en dag: 0,22 kWh (28:e december)

Totalt producerat i december: 39,32 kWh (151 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2020: 12,26 MWh (45 kWh mer än beräknat)

Solceller - Produktion januari 2022

Rapport över solelsproduktion januari 2022

Omväxlande väder i januari med snö, stormbyar och sol gav till slut ett förvånansvärt bra resultat. Första halvan av januari ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion december 2021

Rapport över solelsproduktion december 2021

Vintern kom tidigt i år och december startade med snöstorm. Solcellerna har varit täckta med snö under en stor del ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion november 2021

Rapport över solelsproduktion november 2021

En lika grå november som vanligt kan vi sammanfatta med. 29 november2021 Den första snön kom i slutet av månaden ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion oktober 2021

Rapport över solelsproduktion oktober 2021

Hösten fortsatte med varierande väder i oktober och vi fick också den första frosten, med två dagar under nollan på ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion september 2021

Rapport över solelsproduktion september 2021

Våra förhoppningar om att sommaren skulle komma tillbaka med full kraft i september infriades inte. Vi hade endast ett par ...
Läs hela rapporten
Solceller - Produktion augusti 2021

Rapport över solelsproduktion augusti 2021

I augusti kändes det som att sommaren tog slut i mitten av månaden. Det blev snabbt svalare temperaturer och det ...
Läs hela rapporten

Intensivutbildning på Ridgedale Farm i regenerativt lantbruk

Richard Perkins berättar om gräsets fysiologi
Richard Perkins, Ridgedale Farm, berättar om gräsets fysiologi.

I början av 2020 berättade vi att vi bokade för att gå en utbildning med Joel Salatin på Ridgedale Farm i Värmland. På grund av pandemin blev kursen uppskjuten till augusti.

Otroligt laddade gjorde vi oss iordning och packade bilen för att åka upp. Samma morgon som vi skulle åka fick vi reda på att flygplatspersonalen stoppat Joel från att gå ombord på planet då de inte kunde garantera hans hemresa.

Som tur är blev det kurs ändå!

Richard & Yohanna, som driver Ridgedale Farm, ställde genast om dagarna till en Regenerative Agriculture Masterclass, en intensivutbildning i regenerativt lantbruk.

Vi fick dessutom en stund med Joel Salatin via Zoom. I alla fall för en stund innan andra saker hindrade att få fullt utbyte av videosamtalet.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm
Ridgedale Weekend 2020

På denna sida hittar du en film där Christian berättar om utbildningen och under den länkar till en utförlig artikel för varje dag fylld med bilder och en del videoklipp.

Längst ned på sidan hittar du länkar till alla artiklar i serien, och fortsätter du att läsa här får du några mer övergripande bilder av vår vistelse på Ridgedale.

Vad innebär Regenerativ Agriculture Masterclass?

Fokus i utbildning blev att få koll på jordhälsa och hur du bäst återskapar matjorden får att skapa bättre förutsättningar för växter.

Vi tittade också lite övergripande på Holistic Management, och eftersom Richard Perkins tycker det är viktigt integreras de aspekterna i hans (och vår) definition av regenerativt lantbruk.

Eftersom vi redan arbetat mycket med detta i Sundhult och Solskensfarmarna blev det en hel del repetition, och i många fall kunde vi få bekräftat att vo förstått saker rätt. Vi tog också chansen att be om fördjupningar i visa delar för att få bättre förståelse.

Mer än bara lantbruk

Det finns fler aspekter än ekolgi i ett lantbruk - det sociala och ekonomiska

En viktig aspekt för utbildningen var delarna som hade med företagande att göra. Försäljning, marknadsföring och inte minst delarna med att vara en familj som bedriver företag tillsammans.

Delar som det lätt blir idealistisk bild kring. Ett företag måste drivas så det går ekonomiskt runt, samtidigt som de sociala delen måste få ta stor plats.

Intresserade från hela världen

Folk på plats från alla delar av Eurpoa för en Regenerative Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Vi var inte ensamma om att vara sugna på att få mötas på Ridgedale för att få hör Richard Perkins och Joel Salatin samtala om ett modernt sätt att bedriva lantbruk, inte minst ett småskaligt sådant.

Det spelade ingen roll att vi fick reda på att Joel inte skulle komma, alla möttes upp i Värmland i alla fall.

Det var personer från hela världen. Bland annat från USA, Portugal, Tjeckien, Danmark, Norge, Irland, Polen, Rumänien, Storbritanien, Belgien och Sverige så klart. Med den spridning blev det spännande att få lära sig mer om likheter och olikheter i utmaningarna att bedriva lantbruk.

En vecka med fantastisk mat

Dukat för en av alla fantastiska måltider under utbildningen på Ridgedale

Hela veckan bjöd på bra mat (men för lite kaffe enligt Hanna). Mycket kyckling från de egna grönbeteskycklingarna och ett nyligen slaktat lamm till avslutningsfesten.

Det var ganska korta måltider och vi fick alla hjälpa till med dukning, avplockning och diskningen. Några ställde upp och diskade mer än andra, vilket också gav en stund för samtal.

Mat i en yurt och teori i en annan

Richard tackar alla delatagare för veckan utan för den yurt som var vår matsal för veckan

Måltiderna serverades i av de två yurts som finns på Ridgedale. En yurt, eller på svenska jurte är en typ av mongoliskt tält. Ovan ser du när Richard Perkins tackar alla deltagarna för dagarna på Ridgedale precis utanför matsalen.

Yohanna & Richard med sina fantastiska barn i den yurt där teoripassen hölls

Den här bilden visar den yurt som agerade teorisal med whiteboard och stor TV. Du ser också hela den underbara familjen som gav oss en fantastisk vecka.

Spartanskt boende i bilen

Hanna och Christian sover i sin Tesla Model 3

Boendet var spartanskt, och du var erbjuden plats att slå upp tält, eller som vi gjorde att sova i bilen. Vi har skrivit en egen artikel om att sova i vår Tesla.

Det spartanska bestod också i att det var utedass som gällde, och duschen bestod av att ta lite vatten i en hink från ett badkar som det eldats under och hälla över sig.

Den vedeldade bastun i den ombyggda manskapsboden

Det fanns vedeldad bastu att tillgå, och den provade Christian.

Trötta och fullmatade efter en intensiv masterclass

Med en så intensiv vecka återvände vi hem till Halland och Sundhult med ny energi för att utveckla Sundhult vidare.

Det var väldigt speciellt att få vara tillbringa några dagar på den plats och med de personer som förändrat så mycket för oss i Sundhult. Det var nästa lite surrealistiskt att gå från Nut field till bilen på Top field, och sedan ner förbi Frontfield och svänga in vid no-dig marketgarden och gå förbi slakteriet, runda påfåglarna för att gå in och äta frukost i matsalsyurten.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 1: Grönbetesägg, gårdsdesign och regenerativt lantbruk

Första dagen rivstartade med en gång. 06:30 stod vi i givakt på gårdsplanen för första lektionen, med besök ut till äggmobilerna som skulle flyttas.

Sedan öste det bara på hela dagen, med design av en gård och definitioner kring regenerativt lantbruk.

Richard framför en av deras äggmobiler

Du som följer oss i Sundhult vet att Richard är den som inspirerade oss att skaffa höns och ha dem i en äggmobil. Vi har själva byggt vår äggmobil med hans modell som förebild, och många fler över hela världen har inspirerats av vagnen med det sneda taket och nätgolv.

Det var riktigt spännande att få se deras vagnar i verkligheten, för vi har sett dem om och om igen i massor av videoklipp på hans YouTube-kanal.

Lång morognflytt av äggmobil med ATV på Ridgedale

Förresten har han en video med massor av olika äggmobiler världen över som inspirerats av hans bygge. Hänger du med så ser du vår vagn och andra modeller av äggmobiler också.

Att få se hur landskapet ser ut med höjder, svackor och blöta partier där äggmobilerna drogs runt var extra spännande. Det är något som är svårt att få en ordentlig uppfattning utan att du är på plats.

Vi har genom videofilmer lärt oss en hel del om förutsättningarna på deras gård, men det var ändå extra speciellt att se vad som växer på de olika betena.

Stängsel, vatten och foder

En genomgång av mobilt elstängsel för grönbeteshöns med Richard Perkins

Vi pratade om smarta sätta att sätta upp stängsel, tillverkare av utrustning och vatten och foder till hönsen. Precis som vi har de en infrastruktur med slangar över hela gården där de kan koppla in vatten där äggmobilen står just nu.

De använder sig av den smarta Plasson snabbkopplingen, så att det går kvickt att koppla in vattnet.

Äggpackeriet i Ridgedale

Så klart pratade vi äggpackeri och leverans också. I Ridgedale är äggpackeriet placerat i en gammal byssja som gjorts om till packeri. När vi var där så var faktiskt Livsmedelsverket på plats och gjorde den årliga kontrollen. Givetvis fick det godkänt.

Cathal berättade om sin automatiserade äggmobil

På kvällarna höll några av deltagarna föredrag om sina verksamheter och erfarenheter, och en av de som presenterade första kvällen var Cathal Mooney från Heather Hill Farm på Irland.

Cathal Mooney på Heather Hill Farm på Irland berättar om sin automatiska äggmobil
Cathal Mooney berättar om sin gård Heather Hill Farm på Irland.

Cathal har en helautomatiserad äggmobil med massor av styrning och solceller på taket . Han flyttar den med hjälp av en 12-volts vinsch och spel.

Smarta tankar om att designa en gård

Dagen fortsatte med fördjupning i vad du skall tänka på när du designar verksamheter för en gård.

Richard Perkins går igenom PA Yeomans Scale of Permanence
Richard Perkins berättar om PA Yeomans Scale of Permanence.

En av de grundläggande verktygen är att använda sig av australiensaren PA Yeomans Scale of Permanence och Keyline Design – Water for Every Farm.

Där rangordnas olika delar i en gårdsdesign efter hur lätt det är att förändra något. Exempelvis är landskapet och vatten något som kostar på att förändra, samtidigt som det är svårt att återställa om det ändrats. Matjorden är det som är lättast att förstöra, men också det som är lättast att återställa igen.

På fälten i Ridgedale har det planterats trädrader som bygger på principen om keyline som bygger på hur höjdkurvor . Det är ett sätt att få biodiversitet, hantera vattnet för ge bättre förutsättningar att växa.

Ridgedale Weekend 2020 - Richard berättar om gräsets fysiologi

Vi gick runt och tittade på fälten på Ridgedale medan Richard berättade vad de gjort och hur de använt de ekologiska systemet för att återskapa livskraftiga marker.

Mycket av magin handlar om att skaffa sig förståelse för vad som finns under markytan, i mikrolivet som finns där. Det finns mycket att lära kring markbiologin och det var väldigt intressant att få höra hur de följt utvecklingen på sin gård och hur fort återskapandet av matjorden gått genom att använda rätt metoder.

Beroende på om det marken är svamp- eller bakteriedominerad jord trivs olika växter.

Definition av regenerativt lantbruk

Dagens avslutande teoripass handlade om regenerativt lantbruk. Ett begrepp som inte är helt definitivt, utan som det finns lite olika tolkningar kring.

Richard Perkins berättade om sin defintition av regenerativt lantbruk

Vi i Sundhult delar Richards syn att det inte enbart handlar om brukandet av marken, utan också att bygga ett samhälle som frodas i takt med det ekologiska systemet. Lokalsamhället är en viktig del när du ser allt ur ett holistiskt perspektiv.

Vi tittade också närmare på Alan Savorys Holistic Management, som binder ihop delarna med ekologi, ekonomi och det sociala (samhället) i en helhet.

Kvällsaktiviteter med föredrag

Som vi berättade tidigare fanns det utrymme på kvällarna för ett antal av deltagarna att berätta om sina verksamheter.

Förutom Cathal som du mötte längre upp i texten var det två till som höll föredrag.

Först ut var Victoria Duhan på Fagernäs Gård, där hon har äggmobil och grisar.

Victoria Duhan på Fagernäs gårs höll  föredrag

Efter det fick vi lyssna på Tomasz Jakiel på Lubuskie Angusowo i Polen som byggt upp en väldigt spännande verksamhet. Han skaffade en mark utan några byggnader och har parallellt med sin fasta anställning inom telekombranschen börjat bygga en gård med regenerativa metoder.

Tomasz Jakiel  på  Lubuskie Angusowo i Polen berättade om sin gård

Han berättade bland annat hur han använder sig av balegrazing när han fodrar sina angus under vintern.

En bild från Tomasz fördrag där han berättade om  balegrazing

Den bilden och samtalet vi hade med Tomasz gjorde att vi vågade prova detta med våra egna djur inför den kommande vintersäsongen.

Som du förstår var vi helt slut bara efter första dagen. Det sista föredraget slutade efter 21, och då hade vi alltså kört på intensivt sedan 06:30 på morgonen.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 2: Broiler, slakteri, försäljning och REKO-ring

Andra dagen på Ridgedale Farm strax utanför Västra Ämtervik bjöd också på en tidig start, men den här gången ute på fältet Top field där vi började dagen med att flytta gårdens broilers.

Grönbeteskyckling, slakteri & förädling, lagar & förordningar och försäljning stod på dagens program.

Richard Perkins berättar om grönbeteskyckling i Salatin broiler pens

Grönbeteskyckling en huvudverksamhet på Ridgedale

På Ridgedale har de slaktkyckling enligt samma metod som Joel Salatin har på Polyface Farm. De har sina grönbeteskycklingar i något som brukar kallas broiler pens, en typ av flyttbara burar.

Kycklingarna betar gräs och gödslar ytan där buren står. Där har de tillgång till väderskydd, vatten och foder.

Richard  Perkins berättar hur vattnet och fodret  fungerar i en Slatain style broiler pen

Varje dag flyttas burarna till en ny yta genom att sätta in en dolly vid ena kortsidan och dra i den andra. Det gör att det marken gödslas jämnt och kycklingarna hjälper till att regenerera matjorden.

Salatin style broiler pen under morgonflytt på Ridgedale

När grönbeteskycklingarna blir äldre får de flyttas mer än en gång per dag strax innan det är dags för slakt.

Kycklingstall är första anhalten på gården

Kycklingarna hämtar Richard dagsgamla när de är nykläckta. Han tar in dem i ett speciellt kycklingstall där de bor den första kritiska tiden.

Richard Perkins berättar kycklingstallet där kycklingarna först får växa till sig innan de kommer ut på grönbete

Där är det en ganska kontrollerad miljö med rätt temperatur, dragfritt och lagom med vatten och foder. När de växt till sig så får de komma ut på grönbete.

Eget gårdsslakteri för grönbeteskyckling

På Ridgedale har de byggt ett eget gårdsslakteri där de slaktar sina grönbeteskycklingar.

Själva slakteriet ligger i en ombyggd manskapsbod som gjorts om för att möta kraven som ställs på en sådan livsmedelsanläggning.

Slakteriet är fullt utrustad med skållingskar, plockare, utrymme för slakt och slutligen renrum för hantering av den klara grönbeteskycklingen och ett kylrum där den kyls ner snabbt.

Richard Perkins i dörren till gårdsslakteriet  där han förevisar utrustning  som används vid slakt

På bilden visar Richard upp bedövningsutrustningen som används när kycklingen skall avlivas. Den ger en elektrisk chock så att kycklingen blir medvetslös. Sedan skärs halsartärerna av, men ryggraden behålls så att hjärtat fortsätter att slå och allt blod pumpas ur.

På morgonen dagen för hemresan så genomfördes årets sista slakt och vi fick se hur det gick till. Djuren var hur lugna som helst när de placerades i en slakttratt, bedövades och sedan fick blöda ur.

Sedan langades kycklingarna in för för den resterande hanteringen i gårdsslakteriet.

Ridgedale gårdsslakteri från insidan.

Grönbeteskycklingen säljs sedan på REKO-ringar runt om i Värmland.

Flera av måltiderna under veckan bjöd på varianter av grönbeteskyckling. Vi var ense om att den rökta kycklingen var en av höjdpunkterna.

Richard Perkins förvisar rökeriet i Ridgedale

Precis utanför slakteriet finns det ett eget rökeri, så de har möjlighet att förädla råvaran ett steg till, vilket för oss över till en annan del av dagen där vi pratade om försäljning.

Erfarenheter kring försäljning och REKO-ring

Dagen fortsatte med att vi utbytte erfarenheter kring försäljning. Det är en viktig del av verksamheten och det gäller att ta med den tiden när du ställer upp din kalkyl.

Yohanna berättar om hur Ridgedale Farm arbetar med försäljning och REKO-ring

I Norden har vi nätverken med REKO-ring medan de i andra delar av Europa har andra liknande modeller med ”drop off points” och mindre gårdsbutiker där en stor del av försäljning sker.

En sak var alla överens om, oavsett vilket land de kom ifrån eller omfattning av verksamhet, att det gäller att kunna berätta om produkterna och hur de produceras. Det ger ett mervärde och är en viktig del för att få konsumenterna att förstå att det är exklusiva produkter de handlar jämfört med vad som kommer från den stora matindustrin.

Lagar och regler kring matproduktion

Vi hann också med ett pass där vi diskuterade lagar, förordningar och riktlinjer kring matproduktion. Mycket av regelverken är gemensamma för hela EU, vilket gjorde att vi hade ganska bra utbyte.

Diskussoner om lagar och regler kring matproduktion

Det konstaterades att det gäller att ha dialog med den myndighet som utför inspektionerna som skall se till att regelverken efterlevs. I den dialogen är det bra att få fokus på varför en regeltext finns, alltså syftet med den, för att se att det passar även en småskalig verksamhet. Mycket har skrivits för storskalig matproduktion och anläggningar efter det, vilket kan vara svårt att applicera på mindre.

Vi presenterade Sundhult och Solskensfarmarna

Den här kvällen var det vår tur, Hanna & Christians, tur att hålla föredrag på kvällsaktivteterna.

Det var inte helt lätt prata om våra verksamheter på engelska. Nu undrar du hur det lät, eller hur? Vilken tur att det spelades in så du kan få se det. 🙂

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 3: Betesdjur och driva gård med familj/anställda

Dag tre såg vi fram emot lite extra mycket, för det var en del vi inte sett så mycket av från Ridgedale, deras betesdjur. Dessutom att få möta andra som har betesdjur och som vågar tänka lite annorlunda var en chans vi inte ville missa.

Vi sov bland betesdjuren I Ridgedale

Just det där att byta erfarenheter, fråga och resonera kring holistisk betesplanering och få frågetecken uträtade var något som vi hoppades på när vi bokade utbildningen. Vi visste att Joel Salatin har betesdjur som de flyttar varje dag.

Det visade sig att vi hade en hel del kunskaper med till denna dag och kunde dela med oss. Måste säga att det kändes rätt bra att få bekräftat att det går att hämta kunskap på egen hand för den som vill, är nyfiken och lite envis.

Vi sov ute på Top Field precis intill fjällkorna och fåren som gick och betade mellan trädraderna (se bilden ovan). Det gjorde att vi inte hade så långt till den tidiga starten den här dagen.

Vi tittade på när deras lilla flock med kor och får fick en ny hage, och hur vatten och ett solskydd på jul flyttades med.

Vi tittade närmre på lite olika varianter av mobila stängsel. Här var det avgörande att de har får med i flocken.

Richard Perkins pratar stängsel och solskydd för betesdjur

Betesdjuren går före äggmobilerna och betar ner gräset något. Det optimala är om det är cirka tre dagar innan hönsen kommer, för då kan hönsen ta hand om fluglarver i spillningen.

Genomgång av holistiskt planerat bete

Principen med holistiskt planerat bete kunde tydligt ses ute på fältet. En tumregel är att ⅓ betas, ⅓ trampas och ⅓ lämnas.

Även ett gräs som trampas ger nytta för markerna, då det blir näring till mikrolivet i jorden.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Efter rundvandring och samtal i fälten satte vi oss inomhus för teoripass, där vi bland annat tittade på Elaine Inghams The Soil Web. Web, eller nätverk, är ett begrepp som Ingham använder till skillnad mot en rak näringskedja som ofta har använts för beskriva förhållande mellan djur och växter. Elaine menar att det är mer komplext där mikrolivet olika är beroende av varandra. Det är till det mikrolivet det trampade gräset ger näring.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Kolcykeln är viktig för ekosystemet

En nyckel för det ekologiska systemet är kolcykeln, eftersom det påverkar exempelvis mineralcykeln och vattencykeln. Det trampade gräset gör också att andelen kol i marken kommer att öka.

Kolcykeln är en nyckel för det ekologiska systemet

Kol i humusen gör att marken kan binda mer vatten i marken, och på så sätt ta upp vatten bättre i blöta perioder, och håller det i marken så att det blir tillgängligt vid torrperioder.

Rötterna har stor betydelse

Rotsystemet påverkas av upprepad nedbetening

Med djupa rötter fås mer kol djupare i markstrukturen. Om ett gräs betas ofta påverkar det möjligheten för ett gräs att utveckla djupare rötter. Därför är det viktigt att hitta en återhämtningsperiod innan gräset betas igen. Det är anledning till att man i holistiska planerat bete delar av hagarna i mindre fållor för att få en längre och bättre kontrollerad återhämtning.

Joel Salatin brukar tala om bebisgräs, tonårsgräs och moget gräs. På bilden ser du kurvan på hur gräset börjar växa försiktigt för att växa ganska snabbt och sedan avtar tillväxten.

Richard Perkins berättar hur viktig återhämtningen är för växter

Om du då i planering lyckas få en nedbetning till punkten där gräset skjuter fart och låter det växa till precis där kurvan planar ut.

Plöjning förstör rotsystemen och minskar mängden kol i marken. Därför vill du ha kvar växter och rötterna i marken, så de kan fortsätta utvecklas på djupet.

Vi tittar närmare på rotutvecklingen hos ettåriga  och fleråriga växter under masterclass på Ridgedale

Inom lantbruket har man använt mycket ettåriga växter med ganska små rötter som gör att det binds lite kol i markerna. På bilden visas ett exempel på en perenn och ett ettårigt vete. Det påverkar kolcykeln negativt och ger inverkan på det som beskrivits tidigare.

Det pågår en del försök att se om det finns ett flerårigt vete som skulle ersätta de ettåriga som används idag.

Regenerativa metoder ger effekt

De regenerativa metoderna som används i holistisk betesplanering har stor effekt. Vi fick se flera bildbevis på att så är fallet, här är det är två foton fram samma plats och vinkel från start och efter att holistiskt planerat använts ett par år.

Innan att holistisk betesplanering har använts
Efter att holistisk betesplanering har använts

Fördjupning i betesplanering

Med de här grunderna i mikrolivet i marken, kolets betydelse och vilken skillnad en holistisk betesplanering kan vara var det dags att dyka ner i hur betesplaneringen faktiskt görs.

Med i gruppen fanns ett danskt gäng som tillsammans har köpt en gård i Tjeckien som de börjat bruka. Den gården kom att löpa som en röd tråd genom resten av av dagen.

Vi tittade närmre på hur betena för gården såg ut och gick genom en metod att dela in och kvalitetsbestämma varje del.

Vi tittade på satellitbild via Google Maps, och genom att berätta hur bra det växte på olika områden delades allt in i mindre bitar.

På bilden ser du hur Richard ritar med whiteboardpenna för att dela av de större fälten.

Richard Perkins ritar på TVn och visar hur en gårds betesmarker kan planeras för holistisk rotationsbetning

När gänget åkte iväg till utbildningen såg några av föräldrarna till gården. De hade haft en torrperiod och när betet räckte inte till flyttade de djuren allt snabbare. Det blev inget av den viktiga återhätmtningsperioden vilket fick till följd att betet inte alls växte.

Förslaget från Richard var att ”offra” en bit och stödfodra där för att låta gräset återhämta sig på övriga beten. De ringde genast hem och stoppade rotationen och bad om att ta in djuren för stödutfordring omedelbart.

Att fylla i betesplanen

För att kunna göra en skattning av hur många djur du kan ha över de olika betena görs en betesplan där du lägger in när djur skall beta en viss hage och hur länge. Beroende på vilket gräs som växer läggs sedan en tid för återhämtning in och du kan då se när samma bit kan betas igen.

Richard går igenom hur en betesplan skall fyllas i.jpeg

Detta är något vi gjort tidigare i Solskensfarmarna, så vi hade koll på hur det skulle gå till. Frågan vi ställt oss var hur det blir när du har flera flockar med djur, vilket komplicerar det hela. Exemplen som visas för betesplanering görs med bara en flock.

Hanna diskuterar Holistic Planned Grazing med Richard Perkins

På bilden ser du när Hanna och Richard diskuterade och försökte hitta svaret hur du skall gå tillväga. Något entydigt svar kom vi inte fram till. Möjligen att det lättaste är om de går att ha en betesplan för varje flock och att varje flock har en given uppsättning beten att tillgå.

Kvällsaktiviteter med dansk effektivitet

Den här kvällen berättade de danska gänget om sin verksamhet nere i Tjeckien, och visade massor av bilder.

Det var alltså ett gäng som kände varandra genom sina arbeten, framförallt inom IT-branschen, som slagit sina påsar ihop och skaffat en gård där nere.

På kort tid har de renoverat, byggt, anlagt market garden och en massa annat med en effektivitet så att vi andra baxnade.

Dessutom var de på gång och hade skaffat utrustning för att bygga eget slakteri i en gammal fryscontainer, hade massor av kompost på gång för sin market garden och hade också kunnat överföra kunskap om att mjölka de kor de tagit över. Mjölken förädlade de i det egna gårdsmejeriet.

På kvällen passade Christian på att basta i den vedeldade bastun som byggts i en liten manskapsbod.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Vi hat pratat betesdjur, stängsel, betesplan och gräsets biologi.Utöver det gick vi genom en del om att ha anställda och driva gård med partner/familj.Dagen avslutades med att höra om några som startat upp ny verksamhet utomlands.

Ridgedale Dag 4: Market garden och videosamtal med Salatin

Sista dagen på kursen var det fokus på market garden under förmiddagen. Allt från planering av odlingarna och att driva upp plantor, vidare via tvätta & packa till verktyg och anläggande av bäddar. På eftermiddagen var det planerat en frågestund med Joel Salatin via videolänk från Polyface Farm.

Vi startade i barnkammaren

Vi startade dagen i barnkammaren. alltså platsen där allt börjar för grönsaksodlingen. Det är här plantorna drivs upp för att senare planteras ut.

Barnkommaren för att driva upp plantor på Ridgedale

Richard berättade om hur de fick tag i gamla skottsäkra glas som bytts ut på ett polishus i Stockholm. Han visade brätten och annan utrustning som han använder när han sår och vattnar.

Richard Perkins berättar om hur han driver upp plantor för grönsaksodlingen

Vi studerade tvätt- och packstationen noga

Från barnkammaren tog vi oss vidare till tvätt- och packstationen som ligger precis intill. På vintern tjänstgör utrymmet som en carport för bil, där bänkarna har gjorts på ett sätt så att de går att fällas upp mot väggen.

Richard Perkins ha genomgång av pack- och tvättsatation för grönsaker

När grönsakerna skördats tas de hit för att tvättas och göras i ordning. Där har de också byggt ett kylrum med en Coolbot, men jag måste säga att jag är himla nöjd med vårt fynd till kylrum (se metalldörren i bakgrunden).

Här packas också grönsakerna för leverans. Vi är mitt uppe i att bygga vår egen tvätt- och packstation så det var värdefullt att få vara på plats och titta noggrannare på storlek och hur det ser ut. Platsen har utvecklats genom åren, så den har redan genomgått ett antal förbättringsiterationer.

Auer-lådor som vi köpte av Rigedale Farm

Vi har faktiskt med oss ett minne från Ridgedale. Det i form av fem lådor från Auer-Packing som vi köpte av Yohanna & Richard och tog med oss hem.

No-dig marketgarden

Om du tittar på bilden kan det vara svårt att se om den är tagen i Ridgedale eller Sundhult. Det beror på att vi haft deras grävningsfria grönsaksodling, eller no-dig market garden, som förebild när vi anlagt våra odlingar.

Ridgedale Farm Marketgarden

Likheten är att odlingsbäddarna är 75 cm, men de har något smalare gångar än vad vi har i Sundhult.

Standardiserad odlingsbädd på 75 cm med flis i gångarna på Ridgedale Farm

Genomgång av olika redskap för grävningsfria bäddar

Här uppehöll vi oss och tittade på en del olika redskap som de använder i sina grönsaksodlingar. Flera kände vi igen, eftersom vi har samma eller mycket lika här i Sundhult.

Genomgång av redskap för marketgraden förevisas av Richard Perkins

Andra saker var spännande att se och ta på som Paperpot planteringsverktyg, Quick för salladskörd och Johnny’s gallervält. En gallervält, eller bedroller, anpassad för 75 cm odlingsbäddar skulle vi gärna vilja ha i Sundhult.

Richard Perkins förvisar redskap för grävningsfria odlingsbäddar

Vi fick också en privat förvisning av Jang Seeder, en såmaskin vi har varit lite nyfikna på. Den Six Row Seeder vi har kan ibland ha lite problem med klumpar i jorden och är lite begränsad med hur djupt den kan så.

Vi får Jang Seeder förevisad

Richard säljer en caterpillar-tunnel som går att sätta över bäddarna och flyttas efter behov. En enklare variant av en mer stationär växthustunnel. Självklart passade han på att visa och berätta om en sådan också.

Richard Perkins berättar om den catepillar tunnel som han säljer

Teoripass om odlingsplanering

Precis som varje dag hade vi ett teoripass också, och denna gång tittade vi lite närmare på planering av odlingsbäddar. Richard har kalkylblad som han använder för att snabba upp planeringsprocessen.

Richard Perkins visar hur kalkylblad används i planeringsarbetet

Det vi konstaterar är att Hanna byggt rätt bra och automatiserade kalkylblad i Numbers för vårt planeringsarbete, där vi får ut bra gantscheman som hjälper till i odlingssäsongen.

Vi pratade med Joel Salatin

På eftermiddagen var det dags för ett pass som vi laddade mycket inför. Vi hade fått skriva frågor till Joel Salatin, och nu var det dags att koppla upp i ett videosamtal via Zoom med honom. Nu skulle det bli intressant att få höra honom svara på de frågeställningar vi hade.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm

Dock blev detta passet inte alls som vi hade tänkt oss. Först bröts video samtalet flera gånger för att det var dålig internetanslutning på Joels sida. Han är dock en handlingarnas man och åkte över till grannens högsta topp med bäst täckning i grannskapet.

Då öppnar sig himmelen och släpper ner något som man kan tro är hela Fryken. Det smattrar på taket i den yurt (jurta) vi sitter i, så vi knappt kan höra vad Joel säger.

Det toppas med ett åskoväder och åskan slår ner 500 meter bort och elen försvinner så samtalet avbryts.

I de delar vi kunde ta till oss imponerar Joel. Han har drivit sin verksamhet med familjen sedan 80-talet, och många frågor handlade just om det att driva en småskalig gård med sina nära.

Avslutningsfest med grillat lamm

Det hela avslutades med att vi hade en festmåltid där vi åt lamm som de ”offrat” till vår ära.

Vi var ganska trötta efter fyra dagar med fullt ös från 06:30 fram till 21:00 på kvällen. Varje måltid och fika mötte du intressanta personer att dela perspektiv med. Många hade akademisk utbildning och hade ett grundintresse i regenerativt lantbruk som kommit av nyfikenheten och förmågan att läsa in sig på ett nytt område.

Vi var mycket nöjda med dagarna när vi gick och la oss för en sista natt på Ridgedale.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Resan i Tesla Model 3 LR AWD till Ridgedale Farm

I augusti gjorde vi den första långresan i vår Tesla Model 3 LR AWD när vi åkte från Sundhult till Ridgedale Farm utanför Sunne i Värmland för ett par dagars intensivutbildning i regenerativt lantbruk.

Hur fungerade det då att köra elbil de 37,6 milen till Ridgedale?

Enligt A better route planner skulle vi inte behöva ladda någon gång. Nu ville vi komma till Ridgedale med ordentlig mängd energi i batteriet för att kunna nyttja det under veckan.

Tesla Model 3 LR resa till Ridgedale

På vägen upp till Ridgedale gjorde vi först ett stopp vid Biltema i Varberg för att inhandla lite suproppar och tyg för gardiner när vi skulle sova i bilen.

Sentry mode hade koll på dörruppslag

När vi kom ut till bilen noterade vi att bilen jämte hade slagit upp dörren i vår bil.

Vi väntade tills ägarna kommit ut och visade videon som Tesla hade lagrat i sentry mode, där det gick att se att dörren touchat vår bil. Som tur var blev det inget märke i lacken för vår del.

Middag vid Bohus fästning

Vi laddar vår Tesla med Bohus fästning på höjden i bakgrunden

Lagom till middagstid kom vi till Bohus fästning vid Kungälv där det finns en Supercharger. Medan vi åt en hamburgare passade vi på att ladda bilen.

När vi kom åkte en annan bil och vi var alldeles ensamma vid den här Supechargern.

Påfyllning i Grums

När vi kom till Grums vid fyratiden passade det bra att ta en fika och ladda upp bilen för att ha lite att ta av de nätter vi skulle sova iden.

Vi backade upp mot en laddare i hörnet och hade en bil till som laddade på de 18 platserna som fanns här.

Det var en liten bit till närmsta ställe att fika, men vi gick dit och satte oss. Ganska snart plingar det till i telefonen och följande bild visas.

Det gäller att skynda sig att fika när du laddar en Tesla

Det blev en kort fikapaus och väl tillbaka vid Superchargern var vi enda bilen på plats.

Sedan körde vi de fem sista milen för att nå Ridgedale Farm. Vi kom fram med 88% i batteriet.

Hemresa med mat vid Grums

Laddar i Grums medan vi fikar innan hemresan

Under dagarna gjorde vi av med 47% och på väg hem kom vi till Superchargern i Grums med 28%, och stod helt ensamma hela tiden där.

Där tog vi en hamburgare som tidig lunch vid 11:06. När vi kom till bilen 37 minuter senare var den laddad till 93%.

Sedan körde vi hela vägen hem till Sundhult utan stopp. Väl hemma visade bilen att det var 29% kvar i batteriet.

Körjournalen efter resan

Kröjournalen efter tur och retur från Sundhult  till Ridgedale Farm
Ridgedale Weekend 2020

Får att sammanfatta hela veckan körde vi 78 mil och hade ett snitt på 1,44 kWh/mil.

Stoppen vi gjorde var mat- och fikapaus som vi hade gjort med eller utan elbil. På laddplatserna var vi i princip ensamma, och vi kunde äta/fika snabbt och behövde inte vänta på att bilen skulle blir klar.

Vår slutsats är att vår Tesla Model 3 LR AWD är en fantastisk bil, och att Tesla Supercharger-laddnätverk är väl dimensionerat och finns på bra platser. Just nu rullar de dessutom version 3 av laddarna i Sverige som gör att det går ännu fortare att ladda.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Tänker du beställa en Tesla?
Klicka gärna på vår värvningslänk: https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.