Kategoriarkiv: Politik & Samhälle

Gården, Kommentarer, Politik & Samhälle

Vet du var uttrycket ”Bilen, biffen, bostaden” kommer ifrån?

Lämna en kommentar

Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?

Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?

Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet  av biologen  och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).

Utredningen presenterades 2005

Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.

För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?

Vad hittar jag om Biffen?

I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:

Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.

Oj, då!

”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”

Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.

Att äta hållbart

Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.

Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan. 

Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.

Holistic Management – en nyckel

 En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Det här står att läsa på sidan 49.

Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället

Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen  och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?

Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.

Några saker att belysa

Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.

Hälsosamt kött till konsumenterna

Sidan 60:

Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.



Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.

Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.

Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap

Sidan 61:

För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.

Ett tydligt citat som visar att ordet  Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.

Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift

Sidan 62:

  1. Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).

Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.

Vidare på samma sida hittar du:

  1. Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.

  2. Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.

Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.

Stöd till ökad nötproduktion

På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:

Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.



Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.



Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.

Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.

Ställ om till S.M.A.R.T

I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:

S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:

1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter

Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:

Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:

  • Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.

  • Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).

  • Högre andel ekologiska livsmedel.

  • Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.

  • Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.

Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.

Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?

Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?

Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.

Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.

Kommentarer, Politik & Samhälle

Rädda världen på 21 minuter

Lämna en kommentar

Är det en möjligt? Kanske inte, men Jörgen Andersson presenterar i det här videoklippet på 21 minuter några metoder hur vi kan förändra det underpresterande samhället till något bra.

Det låter ganska kaxigt av Jörgen, men han har många poänger som vi kan till oss. För är det vi eller ekorrarna som skall förändra hur vi hanterar vårt jordklot?

För dig som vill ha en fördjupande version har Jörgen gjort en sådan också, på 2 timmar och 24 minuter.

Kommentarer, Politik & Samhälle

Därför är matjorden ett viktigt verktyg för ett bättre klimat

Lämna en kommentar

Det diskuteras en hel del hur vi skall bromsa och vända klimatförändringar. Renare bilar, färre flygresor och mindre fossilbränsle är några saker som ofta tas upp som exempel verktyg för att få till det vi önskar.

Många menar att vi måste sluta att äta nötkött, men så är det inte. Vi måste däremot hantera djuren och inte minst markerna på ett bättre sätt.

I det här föredraget redogör Walter Jehne hur vattencykler, kolcykler och metangascykler påverkar klimatet och gör tydligt hur viktig matjorden under markytan är för att vi skall få bukt med de negativa klimatförändringar.

Det behöver vi göra för att vi skall kunna förse alla med bra mat och för att alla skall få rätt till ett bra liv.

Gården, Odla, Politik & Samhälle

Salatins tre E:n

Lämna en kommentar

Joel Salatin höll ett intressant föredrag hösten 2018 som är mycket intressant att lyssna till.

I den diskuterar han tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Han utvecklar dessa tre E:n och förklara varför vi behöver göra annorlunda.

Han förklarar tydligt varför vi behöver kor och andra djur, inte minst som en del i att minska CO₂ genom att får ner den i marken med hjälpa av de ekologiska systemen.

Han förklarar varför BNP är ett uselt mått att mäta och varför vi skall leta fler icke-tekniska lösningar för problem.

Han förklarar varför vi skall samarbeta för att det är ett smartare nyttjande av resurser och få ekonomisk behållning av det. Framförallt genom lokala lösningar.

Helt klart en föreläsning värd att lyssna på.

Politik & Samhälle, Skog & gård

Åredalen ger djupare tankar

Lämna en kommentar

Jag fortsätter att leta inspiration och dyker in djupare i begrepp, företag och namn som jag hört i uppbyggnadsfasen av Solskensfarmarna. Denna dag började jag med att springa på en fantastisk radiointervju med Fjällbetes Jörgen Andersson uppe i Åredalen.

Jörgen är en tänkare och han har tänkt mycket om både det ena och det andra.  Mycket om samhällsutveckling i stort och specifikt landsbygdsutveckling.

Politik & Samhälle

Mina tankar inför valet 2018

Lämna en kommentar

Jag (Christian) har varit öppen här på bloggen hur jag röstat i val tidigare, och eftersom bloggen blir något jag lämnar till eftervärlden tänkte jag nämna några ord om årets val också.

Det lätta var att välja parti. Jag gjorde en grundlig genomgång inför förra valet, och hamnade då i Centerpartiet. En socialliberal ideologi som stämmer med mina värderingar, även om jag hoppas att den sociala andelen kan öka något. Oavsett så tycker jag att den här mittenideologin stämmer med mig. Vi har en stor frihet, men också ett stort ansvar för varandra.

Hur kryssade jag då i de olika valen?

Kommun: Anneli Andelén

Anneli är ett spännande namn som tar sig an politiken fullt ut. Jag gillar att hon kommer in som en företagare (från inlandet), för med fler små företag kommer det finnas fler som har det jobb de önskar.

För att lyckas gäller det att bygga lag, och med den före detta landslagsspelaren i fotboll så tror jag hon har förmåga att göra det. Hon kan alltid slå en signal till sin lagkamrat Pia Sundhage och anamma filosofin ”spela på bästa fot” fullt ut.

Hon bor i kustlandet, men har verkat i gränsbygden och jag tror därför att hon har med sig flera perspektiv in i politiken.

Regionen: Agneta Åkerberg

Jag tycker det är bra att kryssa ett namn för att visa vilka frågor som är viktiga. Till regionen går de flesta in med samma frågor i portföljen, så att valet föll på Agneta beror på att jag vet att hon alltid förbereder sig till 100% och dessutom driver sina åsikter vilket inte alltid är lätt i det politiska spelet.

Riksdagen: Harald Lagerstedt

Ett kryss gjort utifrån vilka frågor jag tycker behöver få fokus och som jag vet att Harald driver. Det handlar bland annat om svensk matproduktion, inte för att den är svensk utan för att den är klimatsmart.  De öppna landskapen, biologisk mångfald och utan onödig antibiotika.

Dessutom förespråkar han människan framför systemet och vill hitta lösningar. Jag var ganska nära att istället ta Centerpartiets rikslista för att kunna kryssa Johanna Jönsson.

Det finns fler

Det finns många namn som jag skulle kunna tänka mig kryssa på de olika listorna, men någonstans måste jag göra ett val och då blev det dessa tre namnen.

Många av de andra namnen kommer ändå vara med att påverka politiken på olika sätt.

För mig är det viktigt att politiken efter valet blir en medmänsklig, klimatmedveten och förändringsbenägen politik.

Det tror jag att jag får med mina kryss.

 

Kommentarer, Politik & Samhälle

Den okreativa landsbygden är en myt

Lämna en kommentar

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre! 

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden  på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

  • Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
  • Låt oss våga testa nya idéer.
  • Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många.  Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

  • Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!
  • Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!
  • Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.

Elbil, Politik & Samhälle, Solceller, Teknik

Du kommer skaffa elbil och solceller

1 kommentar

I den här föreläsningen berättar Tony Seba om hur tekniker genomgått stora och snabba förändringar, varit dispruptiva. Han tittar på det ur ett historiskt perspektiv och jämför sedan med vad som händer i fordonsindustrin med omställning till elbilar, och energiproduktion där branschen snabbt går mot förnybara energislag och nya typer av lagring.

 

När du sett det här inser du ganska snart att din nästa bil troligen blir en elbil, och du kommer ha en bil alls. Bli inte förvånad om huset du bor i har solceller på taket, som är kopplade till ett batteri. Allt detta för att det är ekonomiskt att göra den investeringen, och som bonus är det bra för miljön.

Politik & Samhälle

Jag skall hjälpa skolan att våga förändras

Lämna en kommentar


Big BenI veckan hade jag förmånen att vara en av de från Falkenberg som åkte på BETT-mässan i London. En av de största mässorna om digitalt lärande och en perfekt start för mig som ny i Barn- och utbildningsnämnden.

Det jag tar med mig därifrån är att vi måste hjälpa skolan att våga förändras för att våra barn skall få bästa möjliga förutsättningar. Vi måste fundera över hur vi mäter kunskap och hur vi använder resultaten av mätningarna.

Blandad delegation åkte från Falkenberg

Vi som åkte från Falkenberg var en blandad grupp. Politiker, verksamhetsledare, skolledare och utvecklare av IT och lärande i kommunen. Helt fantastiskt att få åka i en sådan blandad grupp, få tid till att samtala och höra deras bild om vart vi är på väg. Inte bara det, utan också få tid att titta bakåt och höra vilken väg de tagit innan de hamnat på den plats de finns på idag. Jag skulle inte kunnat få en bättre möjlighet att ta del av den kunskapen. Oerhört viktigt för mig i det framtida arbetet tillsammans.

Jag är stolt över att komma från Falkenberg

Det var en häftig känsla att få representera Falkenberg och möta skolfolk från hela Sverige. Visst, jag visste att det har gjorts ett bra arbete i kommunen att utveckla skolan och inte minst att ha med en digital aspekt i det hela. Det vittnar nomineringen till Guldtrappan om. Tänk er att av Sveriges 290 kommuner så är Falkenberg en av de fem som kan få utmärkelsen Guldtrappan. Ett bra kvitto att vi är på rätt väg.

När jag berättade att jag kom från Falkenberg märkte jag direkt att de andra ser upp till vad vi gör och hur långt vi har kommit. Extra roligt var det att få alla kommentarer om hur bra det är att det var politiker på plats beredda att lyssna till vilka utmaningar som står framför skolfolket på ”verkstadsgolvet”. Jag är inte säker på om någon annan kommun hade representanter från politiken.  Jag mötte i alla fall inte någon.

Höjdpunkten var Simons föredrag

Simon Breakspear - Leading the future of learningHöjdpunkten för mig var att få lyssna till Simon Breakspears föredag om hur vi måste tänka för att innovera lärandet. Inte hur utbildningssystemet skall ändras, utan lärandet i skolan. Det är en viss skillnad i det angreppssättet.

Simon doktorerar i lärandet, och har arbetat med PISA-undersökningen, och med det som bakgrund var det väldigt intressant att få höra hans syn på det framtida lärandet.

Sätt PISA-undersökningen i sitt sammanhang

Citat om PISAJag tog med mig speciellt två saker från hans föredrag. Det första var  hans syn på resultatet i PISA-undersökningen används. Breakspear poängterade att PISA visar en delmängd av det skolan skall ge våra barn. Skolan är så mycket mer än de stickprov som PISA är, men det kan ge oss indikationer på vad vi behöver arbeta med. Det behövs sannolikt stickprov i andra ämnesområden som inte alls mäts i PISA. De olika mätningarna måste vägas samman för att få en helhet. PISA i sig själv är inte ett bra mått på hur vårt utbildningssystem mår.

Det går att hitta relevanta data som kan väcka tankar i PISA, som till exempel att resultatet bland svenska pojkar sjunkit. Hur  kommer det sig?

Våga göra fel

Simon BreakspearDen andra saken jag tog med mig var att han drog paralleller till innovationsprocesser och att skolan behöver ta sig till av de metoderna för att utveckla lärandet. Han visade på hur de agila metoderna fungerar med små iterationer med en rörelse framåt. Det finns risk att det blir fel då och då, men så länge vi kan hantera felen på ett bra sätt är vi rätt ute. Vi måste våga ta risker och göra fel även i skolan.

Det som gör detta arbetsätt hanterbart är att göra förändringen i små snabba steg och hantera felen på ett bra sätt.

Han poängterade att vi måste förhålla oss till att hälften av de arbetsuppgifter som finns på arbetsmarknaden idag kommer att försvinna och nya kommer att uppstå. Många, många, många kommer ha sin bas på något sätt från det digitala, oavsett vad arbetsuppgiften är. Vårt samhälle digitaliseras på alla plan.

Lyssna själv på en sammanfattning av Simon.

BETT-mässan för skolutvecklarna

Förutom föreläsningar och workshops så var vi också på BETT-mässan med massor av utställare som på olika sätt bidrar till digital skolutveckling. Att gå runt på mässan kanske inte gav mig så mycket ur min roll som politiker, och jag har en bakgrund som gör att jag redan är insatt i mycket av det som visades upp. Som förälder är det intressant att se hur  teknik kan användas i lärandet. Ni som följer bloggen eller mig i de digitala kanalerna vet att jag exempelvis programmerar med barnen och testar andra sätt att lära tillsammans med dem.

Barnen visade vad de lärt sig

En annan del som var väldigt kul att få ta del av var de elever som visade hur de hade använt digitala verktyg i sitt lärande. Det började med att ett gäng 13-åriga barn från en skola i Bergen, Norge. visade hur det lärt sig matematik och fysik och annat med hjälp av robotar. En fantastisk presentation där de bland annat körde upp en AR Drone i luften över scenen.

Det var också elever från Danmark och Sverige som berättade om hur de använt exempelvis programmering i sitt lärande. En sak som jag suckade lite över var att i ett svenskt exempel hade barnen arbetat i en datorklubb utanför skoltid. Vi behöver nog fundera på hur vi skall få med mer av det nya sättet att lära i den vanliga undervisningen. Vi har att förhålla oss till att världen blir mer och mer digital och för att våra barn skall få bästa möjligheterna i framtiden måste det finnas en förståelse för det, precis som för matematik eller språk.

Det och mycket mer

Det här var mina största intryck från resan. Det var en massa annat som hände också på workshops och i möten med besökarna där. Intressanta föredrag om beteendevetenskap och tankar kring pedagogisk utveckling.  En bok som kommer hamna på min måste-läsa-lista är Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft.

Alla skall lyckas!

Skillnaden mellan mål och visionDet pratades om hur vi bör ställa upp visioner för skolan och vad skillnaden mellan mål och vision är. En bra bild som vi fick med oss var Troed Troedsons (@troedtroedson) formulering på skillnader mellan dessa. Det jag fastnade lite extra för var ”nutida” i beskrivnings för mål. Det är något jag kommer reflektera över vad det innebär för vår vision.

Och vet ni vad? Falkenbergs vision kom upp som exempel och några arbetade med den under en workshop. Vad vår vision är?

Alla skall lyckas!

Det kommer bli spännande och kul att få arbete för den visionen tillsammans med de som var med på resan. Vi som åkte dit i vår roll som politiker är överens om att det är en bra vision och att vi skall göra vad vi kan för att komma dit. Det sköna är att de som jobbar i verksamheten verkar känna likadant vilket betyder att vi alla hjälper till att dra utvecklingen åt samma håll. Visst, där kommer att komma hinder på vägen som blir bökiga att ta sig runt, och det betyder bara att vi lär gneta på ännu hårdare för att alla barn i Falkenbergs kommun skall lyckas.

Tack till alla som var med på resan och delade med er så frikostigt av era ingångar i arbetet med skolan. Det blir ett nöje att få arbeta med er fram över. Ni har sett till att kommunens skolarbete blivit nominerad till Guldtrappan, och nu åker vi vidare mot nästa steg mot framtiden.

Politik & Samhälle, Teknik

Går det att köra elbil?

4 kommentarer

Jag lockas av tanken att ha solcellspaneler på huset som tankar en elbil. Frågan är om går det att köra elbil utan att helt förstöras av räckviddsångest eller bli låst till vart du kan resa?

Jag har försökt få reda på lite mer hur det verkligen är, och här är lite av det jag kommit fram till.

Eftersom jag själv inte har någon elbil är jag inte den som kan säga säkert hur det fungerar. Som tur är finns det flera andra som kör elbil och som gärna delar med sig av sina erfarenheter. Innan jag redovisar mina slutsater kan jag rekommendera er att titta på ett videoklipp jag spelade in av Gordon ”Blixtgordon” Strömfelt, en av Sveriges största elbilsambassadörer, som skrivit om sitt ägande under många år på sin blogg.

Klippet kommer från Varberg den 19 september 2014 när Energi- & Miljöcentrum ordnade en dag där du kunde prova olika elbilar.

Beteendemönstret viktigt

Gordon Strömfelts Leaf
Elbilen Nissan Leaf

Förmodligen är det beteendemönstret som är den största förändringen med att köra elbil, på grund av att de flesta av dagens elbilar har en kortare räckvidd per ”tankning” än motsvarande fossilbil.

Ofta kör du nog inte så långt ändå. Det kanske så att du kan ladda din bil vid slutdestinationen så du lätt kan komma hem igen (hemmet-arbetet exempelvis). Det är de längre resorna som kräver lite mer planering än med en fossilbil.

En laddare sitter i bilen

En sak du kan tänka på vid köp av elbil är att det sitter en laddare i bilen, som omvandlar växelström till likström. Det kan finnas lite olika versioner av  bilen med olika kraftfulla laddare. Laddaren har inverkan på hur snabbt du kan ladda din elbil. Om nu laddtiden har så stor betydelse för just dig kan det vara idé att undersöka vad det finns versioner för din tilltänkta bilmodell.

Din bil lär stå stilla en stor del av dygnet och kan då ladda, som hemma i garaget eller på jobbet. Se till att din arbetsgivare ser till att det finns tillgång till ström på parkeringen, och det gör det ofta för motorvärmare.

Ett exempel på daglig användning

Säg att du har 8 mil till arbetet. På morgonen är bilen fulladdad, och du kan ta dig till jobbet. Med en elbil ser du också till att bilen är varm innan du åker, genom att programmera in den tid du skall åka till arbetet. Då värms bilen upp med ström från eluttaget.

Medan du arbetar laddar du bilen fullt igen och kan köra hem utan räckviddsångest. Det enda som behövs är vanliga växelströmsuttag, där det som påverkar laddtiden är vilket strömuttag du kan göra.  Tillåts tillräckligt högt strömuttag är laddtiden inget problem för dig.

Du skulle inte behöva ladda hela dagen för att nå hem utan några problem, men när bilen ändå står där kan den lika gärna ladda.

Snabbladdare viktig på längre turer

SemiladdstolpeDet är på de längre turerna som snabbladdare blir viktiga. Snabbladdare är en laddare som (oftast) direkt ger likström med hög ström (effekt på 50 kW och mer) direkt till batteriet. I dag byggs nätet upp i rask takt. Det som kan vara knepigt är att det finns ett antal olika typer av laddkontakter. De heter Typ-2, CHAdeMOD och CSS. EU har beslutat att  minst Typ-2 måste finnas tillgänglig vid laddstation från 2016. När du skaffar din elbil, se till att de slänger med lite adaptrar så du kan koppla in dig på så många laddstationer som möjligt.

På några få månader har vi i Falkenberg fått flera nya laddare. Tyvärr är det ”vanliga” (3,7-22 kW) eller semiladdare  på de flesta ställena. För att kunna köra längre med de små elbilarna, som har mindre energilager (batterier), vill du kunna snabbladda samtidigt som du tar en kortare paus för toalettbesök och att äta något. På de platserna får det gärna vara snabbladdare, även om de som säljer mat vill att du stannar och äter för extra mycket pengar. 🙂

Vilka laddstolpar finns i Falkenberg (september 2014)

Vid Stortorget i Falkenbergs centrum finns det nu en vanlig laddstolpe (230V/16A). Vid McDonalds vid motorvägsavfarten mot Ullared finns en snabbladdare. Precis intill har Max två ”vanliga” stolpar (230/16A) och åtta Tesla SuperChargers. Teslas laddare fungera bara till deras bilar.

Gekås i Ullared har fyra platser (230V/16A, 7,4 kW), tyvärr ganska långt bort från ingången, men grattis laddning är inte fel. Jag misstänker också att elen kommer från Gekås vindkraft (de har satsat 20 miljoner i vindkraft) , som täcker hälften av Gekås energibehov.

Tesla på laddning
En Tesla på laddning vid Max i Falkenberg

Det jag konstaterar är att det fortfarande finns få platser, och för att elbilen skall få bättre genomslag så behövs det synas att det finns gott om laddplatser. Å andra sidan kommer du säkert oftast ladda hemma och på arbetet. När laddstationerna blir mer synliga kommer fler att våga satsa på en elbil.

Tesla som är en riktigt, riktigt fin elbil och har längst räckvidd och bäst laddare med sina SuperChargers (egen standard) och för att hjälpa andra elbilar att få fart på utvecklingen har de släppt sina patentfria.

Vad kostar det då?

Det är kostnaden som möjligen gör dig osäker att skaffa en elbil, i alla fall innan du räknat på det.

Det är över tid du vinner på en elbil, för den är dyrare i inköp. Du har en mycket, mycket längre bränslekostnad och lägg där till att du vid service inte behöver byta dyra oljor. Bromsarna lär inte slitas lika mycket, eftersom elmotorerna används för att bromsa. Det blir motorns funktion generator som laddar batterierna när du sänker farten. Du får istället se till att smörja bromsoken så de inte kärvar ihop.

En annan fråga är vad det kostar att byta batteri. Det är intressant att ställa mot om du räknar på vad fossilbränslet kostar totalt när du köper en dieselbil till exempel. Batterierna blir hela tiden bättre och bättre (håller längre) och kan lagra mer och mer energi (längre räckvidd).

Låt oss säga att du behöver byta ett batteri efter 10 000 mil. Jämför med en dieselbil som drar 0,45 liter/mil och bränslepriset är  14,50 kr/liter. Då borde vi kunna räkna så här:

10 000 x 0,45 x 14,50 = 65 250 kr

Det är vad ett batteribyte kan få kosta för att gå på ett ut. Skillnaden är att vi har investerat stort i miljön. Inga oljor i bilen, och inget fossilbränsle.

Det är klart att det kostar att köra en elbil också. Vad jag förstår drar en elbil ca 1-2 kW/mil, och sedan får du sätta ett rimligt elpris på det.

Läs mer

Jag är nyfiken och vill veta mer, och eftersom jag skrivit om det på sociala medier har jag fått flera frågor om elbilar. Eftersom det är ett nytt område lär jag mig hela tiden. Jag kan tipsa om några sidor och bloggar att läsa mer på:

Jag får återkomma allteftersom jag lär mig. Hittar du fel i min text så hör av dig så får jag ändra och komplettera.