Nu har vi haft vår solcellsanläggning sedan mitten på maj 2016. Det är dags att sammanfatta de första fem åren, 2016-2021, och se hur det ekonomiska utfallet blivit.

Det är många som är nyfikna på hur mycket av solcellerna som betalat tillbaka sig på de här åren, och i den här artikeln berättar vi hur det ser ut.

Hanna berättar i filmklippet i stort hur resultatet ser ut efter fem år, men det finns kanske fortfarande några frågetecken som du vill ha uträtade.

Du skall ha med i minnet att varje solcellsperojekt ser olika ut, och beror på vilka förutsättningarna som gäller just då. Det handlar lika mycket om den geografiska positionen, möjlighet till placering på byggnad/mark, vinklar, skuggor från omgivning och möjlighet att ansluta till elnätet.

Allt det påverkar ekonomin utifrån hur stora investeringar du behöver göra för att få till en solcellsanläggning hos dig.

Dessutom förändras regelverken kring solceller på olika sätt. När vi skaffade anläggningen så fanns det ett bidrag för att skaffa en anläggning, som idag är ett grönt ROT-avdrag.

Därför är det svårt att göra exakta jämförelser för olika anläggningar och vad det skulle innebära om du skaffar en anläggning idag. Det vi med säkerhet kan göra är att se hur utfallet blivit för vår specifika anläggning och vad vi faktiskt betalat och fått in under de här åren.

Hur ser vår anläggning ut?

Den anläggning vi har har en toppeffekt på 13,5 kW, eller 13,5 kWp som det brukar skrivas. Varje år beräknas anläggningen producera 12,6 MWh.

Fullständig teknisk beskrivning hittar du i en egen artikel. Det skall nämnas att vi valde en lösning från SolarEdge då vi har en skorsten som skuggar panelerna likt ett solur. Det är en lösning som idag har säljstoppats på grund av att den kan ge upphov till radiostörningar.

När vi skaffade anläggningen var ännu inte half-cut-paneler så vanliga. Idag hade vi kanske valt en sådan lösning istället, eftersom den är billigare. Celler på en panel delas då upp och ger fler mindre slingor som gör att skuggning inte påverkar lika mycket. Tekniken är billigare och vi hade kunnat skaffat fler paneler och samtidigt upprätthållit en bra produktion med lite planering av slingorna.

Dock är det en smart konstruktion att optimeraren som sitter på panelen behöver en signal från omriktaren för att leverera effekt ut, vilket kan ses som en säkerhet vid fel på anläggningen.

Det är en dyrare lösning

Lösningen med individuella optimerare för varje panel är en dyrare lösning, med en elektronikpryl på baksidan av varje panel. Många menar också att det införs en extra felkälla.

Sedan vi gjorde investeringen på anläggningen har priser på solpaneler minskat rejält samtidigt som panelerna ger mer effekt.

De paneler vi skaffade är på 265 Watt, vilket innebär att varje panel minskat 400-500 kr bara över de tre år du kan se i diagrammet ovan. Med 56 paneler på taket ger det 22 000 -28 000 kronor lägre pris på de tre åren. Utvecklingen har fortsatt, och priset på den anläggning vi installerade då är betydligt billigare idag och har bättre teknik.

Solcellspaneler brukar beräknas hålla i 25-30 år med minst 85% av ursprunglig effekt (i praktiken är det troligen mer). Den del som slits mest är omriktaren som omvandlar likspänningen från solcellspanelerna till växelspänning som vi har vägguttagen. Även omriktare har haft teknikutveckling, främst är det elektrolytkondensatorer som bytts ut till annan teknik som gör att de håller bättre. Vi räknar med att omriktaren håller 12-15 år och kan behöva bytas ut då.

Vad kostar det att skaffa solceller?

Den stora avgörande delen för vad solcellerna kan ge är soltimmarna du har på panelerna. Du kan lätt göra ett snabbt överslag på dina förutsättningar genom att använda någon av de tjänster som finns på internet, som exempelvis Solcellskollen. Där kan du få en mycket bra kalkyl vad det skulle kosta för dig att skaffa solceller.

Hur har det gått för oss i Sundhult de fem första åren?

Dags att du skall få veta hur resultatet ser ut för vår anläggning de fem första åren.

Värt att notera att i februari 2019 är det ingen stapel, vilket beror på att efter ett arbete på elanläggningen glömde vi slå på solcellerna igen. Synd, eftersom som det var en riktigt solig februari det året.

2018 syns topparna av de tre varma och torra sommarmånaderna som gav hög överskottsproduktion, samtidigt som det var lägre produktion på vintern så det jämnade ut sig på helåret.

Tittar du på stapeln för maj 2021 ser du hur regnig den var. Solcellerna ger som bäst när det är svalt ute och mycket sol. Värme påverkar panelerna negativt. Bäst produktion per soltimme blir alltså på vår/höst, men sommaren ger mer tack vare att soltimmarna är fler.

Total solelsproduktion per år

Samlar vi ihop staplarna till en per år ser vi att produktionen för varje år är ganska lika. 2016 hoppar vi över, eftersom det inte är ett fullt år med produktion.

Skillnaden mellan sämsta året, 2017, och bästa året, 2018, är inte speciellt stort.

Den streckade linjen som är orange visar snittet på anläggningens solelsproduktion för de här fem åren, medan den röda är den beräknade produktionen som anläggningen väntades ges enligt projektörens beräkningar.

Som du kan se ligger snittet lägre än den beräknade produktionen, även om det är med några få procent. Som vi ser är det i huvudsak två anledningar till det.

För det första är det så att vår storskog skuggar anläggningen lite under vintermånaderna när solen inte riktigt orkar upp på himlavalvet. Topografin är sådan att träden står lite högre upp än byggnaden vilket inte är helt lätt att få med när det görs teoretiska modeller på vad produktionen kan komma att bli.

Dessutom är vår taklutning 18°, vilket är väldigt flackt. Det gör att snö som kommer ibland vill ligga kvar och hindrar då produktionen. Inte heller något som finns med i de teoretiska modellerna.

Elpriset påverkar kalkylen

En avgörande del är elpriset, både det vi kan sälja till ett högre pris eller den el vi producerar själva och använder direkt så vi slipper köpa dyr el.

I diagrammet ser du det överskott vi sålt som grön del, den röda delen är den el som producerats och vi använt direkt själva.

I den sålda elen ingår intäkt från elnätsägare, elhandelsbolag och skattereduktionen på 60 öre. Intäkten är beroende på elpriset, då ett högre elpris också gör att elbolagen betalar bättre för el vi säljer.

Den direkt använda elen motsvarar elpriset per kilowattimme, vilket gör att den röda delen för 2021 blir relativt stor eftersom elpriset var så högt.

Den orangea delen i toppen de första åren är försäljning av elcertifikat. Ett system för att gynna produktion av förnybar energi, där de som producerar mer ”smutsig” el måste handla en kvot elcertifikat för att sälja sin el. Idag finns det så stor andel förnybar produktion att priset på certifikaten är så lågt att administrationskostnaderna att hantera elcertifikaten gör att det inte är lönsamt längre.

Hur ser avbetalningen ut?

De blå linjerna i diagrammet ovan visar hur investeringen minskat med intäkterna som kommit in, alltså avskrivningen.

Lutningen visar hur snabbt avbetalningen sker.

Den ljusblå linjen visar en rak avskrivning, med andra ord investeringen minus intäkten per år. Räknar vi på det sättet är det idag 44% kvar av investeringen att betala.

Den mörkblå linjen visar att vi exempelvis tar ett lån till 5% ränta för att betala investeringen. Det gör att vi varje år får en lånekostnad som också skall betalas av. I det scenariot så har vi 69% av investeringen kvar att betala.

Hur många år kvar innan anläggningen går med vinst?

Vi avslutar med tt titta på hur mycket av solcellsanläggningen som är avskriven hittills, och gör en uppskattning på hur lång tid vi har tills investeringen är slutbetalad.

Investering, ex moms och stöd	127 111 kr
Totala intäkter2016-2021 ex moms	70 696 kr
Räntekostnad 2016-2021 på 5%	30 697 kr
Kvar att betala utan ränta	56 416 kr	44%
Kvar att betala med lån till 5% ränta	87 113 kr	69%

Investering på 127 111 kronor är alltså vad vi har betalat när vi räknat bort momsen och det stöd som var aktuellt vid tillfället.

De totala intäkterna för anläggningen från starten i maj 2016 till 2021 ut blev 70 696 kronor. Det ger en intäkt på 12 658 kronor/år i snitt.

Det som är kvar att betala av anläggningen är 56 416 kronor, eller 44% av investeringen, vid en rak avbetalning. Det motsvarar knappt är fem år kvar att betala av anläggningen om vi räknar på att snittet fortsatt kommer vara drygt 12 000 kronor.

Om vi har tagit lån till 5% ränta är det 87 113 kronor kvar att betala, eller 69% av investeringen. Med snittet i intäkter de fem första åren skulle det ta strax över sju år till innan hela investeringen är avbetalad.

Dock ser vi en trend med lite högre elpris som gör att intäkterna ökar och då skulle ge en snabbare avbetalningstid.

När vi skaffade anläggningen räknade vi på att återbetalningstiden skulle bli cirka 12-13 år, vilket verkar kunna stämma, även om det troliga är att det kan gå lite fortare.

Där efter kommer anläggningen att generera ett positivt ekonomiskt resultat.

Vi gjorde det inte för att tjäna pengar

När vi bestämde oss för att skaffa solceller var det inte för att tjäna pengar. Våra motiv var i första hand att vara en aktiv del i omställningen till förnybar energi och att en vilja att bli mer självförsörjande på mer än bara mat.

Beslutet har vi inte ångrat. Det vi möjligen kan ångra idag är att vi inte satsade på en större anläggning. Det vi vet nu som vi inte visste då var är att vi skaffat elbil, så vår elförbrukning är högre än när vi bestämde oss.

Kanske hade vi också tittat på ett energilager, där stöden idag gör det högintressant, inte minst för att kunna begränsa storleken på sin huvudsäkring och minska effekttopputtaget från elnätet.