Etikettarkiv: anlägga odlingsbädd

Ridgedale Dag 4: Market garden och videosamtal med Salatin

Sista dagen på kursen var det fokus på market garden under förmiddagen. Allt från planering av odlingarna och att driva upp plantor, vidare via tvätta & packa till verktyg och anläggande av bäddar. På eftermiddagen var det planerat en frågestund med Joel Salatin via videolänk från Polyface Farm.

Vi startade i barnkammaren

Vi startade dagen i barnkammaren. alltså platsen där allt börjar för grönsaksodlingen. Det är här plantorna drivs upp för att senare planteras ut.

Barnkommaren för att driva upp plantor på Ridgedale

Richard berättade om hur de fick tag i gamla skottsäkra glas som bytts ut på ett polishus i Stockholm. Han visade brätten och annan utrustning som han använder när han sår och vattnar.

Richard Perkins berättar om hur han driver upp plantor för grönsaksodlingen

Vi studerade tvätt- och packstationen noga

Från barnkammaren tog vi oss vidare till tvätt- och packstationen som ligger precis intill. På vintern tjänstgör utrymmet som en carport för bil, där bänkarna har gjorts på ett sätt så att de går att fällas upp mot väggen.

Richard Perkins ha genomgång av pack- och tvättsatation för grönsaker

När grönsakerna skördats tas de hit för att tvättas och göras i ordning. Där har de också byggt ett kylrum med en Coolbot, men jag måste säga att jag är himla nöjd med vårt fynd till kylrum (se metalldörren i bakgrunden).

Här packas också grönsakerna för leverans. Vi är mitt uppe i att bygga vår egen tvätt- och packstation så det var värdefullt att få vara på plats och titta noggrannare på storlek och hur det ser ut. Platsen har utvecklats genom åren, så den har redan genomgått ett antal förbättringsiterationer.

Auer-lådor som vi köpte av Rigedale Farm

Vi har faktiskt med oss ett minne från Ridgedale. Det i form av fem lådor från Auer-Packing som vi köpte av Yohanna & Richard och tog med oss hem.

No-dig marketgarden

Om du tittar på bilden kan det vara svårt att se om den är tagen i Ridgedale eller Sundhult. Det beror på att vi haft deras grävningsfria grönsaksodling, eller no-dig market garden, som förebild när vi anlagt våra odlingar.

Ridgedale Farm Marketgarden

Likheten är att odlingsbäddarna är 75 cm, men de har något smalare gångar än vad vi har i Sundhult.

Standardiserad odlingsbädd på 75 cm med flis i gångarna på Ridgedale Farm

Genomgång av olika redskap för grävningsfria bäddar

Här uppehöll vi oss och tittade på en del olika redskap som de använder i sina grönsaksodlingar. Flera kände vi igen, eftersom vi har samma eller mycket lika här i Sundhult.

Genomgång av redskap för marketgraden förevisas av Richard Perkins

Andra saker var spännande att se och ta på som Paperpot planteringsverktyg, Quick för salladskörd och Johnny’s gallervält. En gallervält, eller bedroller, anpassad för 75 cm odlingsbäddar skulle vi gärna vilja ha i Sundhult.

Richard Perkins förvisar redskap för grävningsfria odlingsbäddar

Vi fick också en privat förvisning av Jang Seeder, en såmaskin vi har varit lite nyfikna på. Den Six Row Seeder vi har kan ibland ha lite problem med klumpar i jorden och är lite begränsad med hur djupt den kan så.

Vi får Jang Seeder förevisad

Richard säljer en caterpillar-tunnel som går att sätta över bäddarna och flyttas efter behov. En enklare variant av en mer stationär växthustunnel. Självklart passade han på att visa och berätta om en sådan också.

Richard Perkins berättar om den catepillar tunnel som han säljer

Teoripass om odlingsplanering

Precis som varje dag hade vi ett teoripass också, och denna gång tittade vi lite närmare på planering av odlingsbäddar. Richard har kalkylblad som han använder för att snabba upp planeringsprocessen.

Richard Perkins visar hur kalkylblad används i planeringsarbetet

Det vi konstaterar är att Hanna byggt rätt bra och automatiserade kalkylblad i Numbers för vårt planeringsarbete, där vi får ut bra gantscheman som hjälper till i odlingssäsongen.

Vi pratade med Joel Salatin

På eftermiddagen var det dags för ett pass som vi laddade mycket inför. Vi hade fått skriva frågor till Joel Salatin, och nu var det dags att koppla upp i ett videosamtal via Zoom med honom. Nu skulle det bli intressant att få höra honom svara på de frågeställningar vi hade.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm

Dock blev detta passet inte alls som vi hade tänkt oss. Först bröts video samtalet flera gånger för att det var dålig internetanslutning på Joels sida. Han är dock en handlingarnas man och åkte över till grannens högsta topp med bäst täckning i grannskapet.

Då öppnar sig himmelen och släpper ner något som man kan tro är hela Fryken. Det smattrar på taket i den yurt (jurta) vi sitter i, så vi knappt kan höra vad Joel säger.

Det toppas med ett åskoväder och åskan slår ner 500 meter bort och elen försvinner så samtalet avbryts.

I de delar vi kunde ta till oss imponerar Joel. Han har drivit sin verksamhet med familjen sedan 80-talet, och många frågor handlade just om det att driva en småskalig gård med sina nära.

Avslutningsfest med grillat lamm

Det hela avslutades med att vi hade en festmåltid där vi åt lamm som de ”offrat” till vår ära.

Vi var ganska trötta efter fyra dagar med fullt ös från 06:30 fram till 21:00 på kvällen. Varje måltid och fika mötte du intressanta personer att dela perspektiv med. Många hade akademisk utbildning och hade ett grundintresse i regenerativt lantbruk som kommit av nyfikenheten och förmågan att läsa in sig på ett nytt område.

Vi var mycket nöjda med dagarna när vi gick och la oss för en sista natt på Ridgedale.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Alla nya odlingsbäddar utplacerade

Broaker - Översikt med utmätta odlingsbäddar
created by dji camera

Arbetet med de nya odlingsbäddarna pågår för fullt, och idag har vi mätt in och placerat ut alla de nya bäddarna.

Verkligheten stämde inte helt med vår skiss, så vi gjorde om och det blev nog ännu bättre.

Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.

Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.

När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.

Vi kommer göra på samma sätt som tidigare, fast , med dubbla lager wellpapp under komposten/jorden. Så vi har en hel del jobb att göra innan det är klart, bredgrepa, flisa och köra ut kompost.

Nu expanderar vi Broaker

I maj 2015 skrev vi en artikel om att vi började utveckla Broaker. I januari i år så berättade vi att vi skulle göra om Broaker till grävningsfria odlingsbäddar.

Nu tar vi nästa steg och expanderar för att få plats med fler odlingsbäddar.

På måndag kommer en grävmaskin från Miljöschakt hit för att se till att vi får en bra avvägd yta för polytunneln. När den ändå är här kommer Gabriel, som kör maskinen, att få fixa till en yta vid Broaker.

En jordhög från nya stallet

När det nya stallet byggdes i Sundhult 1984 skrapades matjorden av från en del av Broaker och lades i en hög. Tanken har sedan dess varit att den skulle användas för att utöka den del av åkern som fanns kvar, men det har aldrig blivit av.

Nu är det dags.

Vi expanderar Broaker

Det rödmarkerade området i bilden är det som vi tänkt skall odlas i framtiden. Jordhögen ligger i den vänstra halvcirkeln.

Vi skall använda jorden för att jämna ut och skapa mer odlingsyta, för att få plats med ännu fler odlingsbäddar framöver.

Hur många bäddar blir det?

Odlingsbäddar på Broaker

Vi vet inte hur många nya bäddar det kan bli på ytan. En del av ytan är ganska blöt, och kallas Broakers håla, det kommer i alla fall kunna bli många, många fler bäddar framöver. Vi borde kunna få nästan tre gånger antalet de bäddar vi har har idag om vi planerar väl, och vi kan utnyttja hela området.

De gamla tunnlarna flyttas hit

De gamla odlingstunnlarna av armeringsnät har vi tänkt flytta ner till Broaker När vi väl ser vilken yta vi har till förfogande kommer vi bestämma mer exakt var, och hur många bäddar vi kan anlägga.

Sedan kommer vi nog inte göra alla bäddar på en gång. Fast man vet aldrig med oss. Kommer vi väl igång är risken att det blir full fart. 🙂

Anläggning av odlingsbäddar

Plötsligt var det vår i Sundhult trots att det fortfarande är februari. Det passar oss utmärkt att kunna tjuvstarta med vårarbetet eftersom vi har mycket att förbereda detta första år med grävningsfria odlingsbäddar.

Christian och Hanna jobbar med de nya odlingsbäddarna

Detta är femte året vi odlar grönsaker på Broaker vilket gör att vi har spår av tidigare års odlingar. Varje år har vi odlat potatis i ett skifte, första året på traditionellt sätt i fåror och de senaste tre åren under hö.

Riktningen har vänts

Broaker innan odlingsbäddarna

Skiftena har legat från norr till söder. Detta beror främst på att vi tänkte använda traktor till att kupa potatisen och då passade detta bäst. Men eftersom åkern lutar från väster till öster så lägger vi nu bäddarna åt detta håll istället för att bäddarna inte ska följa med regnvattnet bort. Detta ger oss lite extra utmaning med olika underlag till de nya bäddarna.

Efterhand har vi lärt oss att det viktigaste verktyget i kampen mot ogräs är att täcka marken. På skiftena som vi odlade lök och rotfrukter förra året har det nu legat presenning eller markduk sedan skörden. Här har vi nu näst intill ogräsfri jord.

Det är stor kontrast områdena som inte odlades alls förra året där gräs och smörblomma dominerar. Ett annat område har varit täckt med hö under ett år och därefter presenning under yttterligare ett år.

Raka linjer för bäddarna

För att få standardmått på alla bäddar är vi ganska noga med att mäta. Vi börjar med 32 bäddar, och det kommer att bli fler. För att det skall bli riktigt bra är det hyfsat noga med att få det snyggt och utnyttja yta på bästa sätt.

Till vår hjälp har vi ett långt måttband, stängselstolpar och hopknutna balasnören. Drönaren har också varit till hjälp för att få en bättre överblick.

Marken luftas med en bredgrep

Andra steget efter utmätning är bredgrepen (eng: broadfork). Med hjälp av den luftas jorden djupt ner utan att för den skull vändas.

Bredgrepen har sju tänder och och sätts ner i marken. Därefter trycks handtagen ner ca 45°. Tänderna är 25 centimeter vilket gör att du arbetar djupt.

Christian använder bredgrepen i första odlingsbädden

Det gör det lättare för rötterna skall kunna leta sig på djupet. Därmed går det att ha tätare rader när du planterar när rötterna går rakt ner istället för åt sidorna.

Eftersom jorden aldrig vänds upp behålls kolet i marken och lämnar inte som koldioxid. När grödor skördats låter man deras rötter vara kvar i marken, som gör att att ännu mer kol binds i jorden. Det ger näring till mikrolivet i och matjorden byggs upp.

Dessutom lyfts inte ogräsfrön upp till ytan, vilket gör att de får mycket svårare att gro.

Vi ser till att ta bort stenen i odlingsbäddarna

När bredgrepen använts under några år kommer marken vara så luker att du kan stoppa ner handen till armbågen utan problem.

Hittar vi stenar i bäddarna tar vi bort dem. Om rötterna (och armen;) ) skall kunna nå på djupet kan vi inte ha stenar som hindrar rötterna. Vissa stenar är större än andra, men oavsett så skall de bort.

Gräs hindras av kartong

Pappersrullar till odlingsbäddarna

Där det växer gräs lägger vi kartong som täcks med jord och bränd hästgödsel. Kartongen är en 70 cm wellpapp på rulle, dvs den är nästan lika bred som våra bäddar.

Jorden som vi täcker kartongen med kommer dels från de delar som nu blir gångar och som är hyfsat ogräsfria, dels genom att jämna ut mellan tidigare odlingsbäddar.

Genom att sänka gångarna något får vi alltså tillgång till material och skapar också upphöjda bäddar vilket ger högre bäddtemperatur.

Toppar med bränd hästgödsel

Den brända hästgödseln kommer från våra hästar, och lämpligt nog ligger gödselplattan precis intill Broaker. Vi täcker hela bäddarna med gödseln.

Ingrid kör fram gödsel och Hanna fördelar ut det

På med ogräsduken

Hanna rullar ut geotexduk över odlingsbädden

Som avslutning lägger vi ogräsdukar på odlingsbäddarna i väntan på april då de första bäddarna ska sås och fyllas med plantor.

Ogräsduken är en geotex-duk på 120 g/m², och alla är tillskurna för att passa odlingsbäddarna. Lite dyrare, men vår förhoppning är att den skall hålla hålla många säsonger. Duken fäst med markantare/U-krampa i marken för att den skall ligga still även de blåsiga dagarna.

Duken har två syften

Duken fyller två syfte; den hindrar ogräset och den värmer bädden.

Ogräset hindras genom att det inte kommer solljus på bädden. Då får ogräset svårt att gro. När duken tas bort på våren går det snabbt att få den redo för attsås/planteras och slipper konkurrens från ogräs.

Den bruna färgen gör också att marken under värms upp av vårsolens strålar så att mikrolivet i jorden kan komma igång tidigt.

Full rulle i Sundhult

Idag har det varit full rulle i Sundhult. Eller rättare sagt började det med en full rulle och slutade med 30 stycken.

Allt för den riktiga uppstarten av anläggandet av de grävningsfria odlingsbäddarna på Broaker.

pallen som kom härom dagen var det en rulle ogräsduk, 2,4 meter bred och 100 meter lång. Duken väger 120 gram/m², så den är hyfsat kraftig.

Ogräsduken delas för att bli täckdukar till odlingsbäddarna

Den bruna duken är tänkt att läggas på bäddar där inget skall växa för tillfället. På så sätt får ogräset inget ljus och kan inte växa. Istället fortsätter den mikrobiologiska aktiviteten i jorden och duken hjälper även till att värma marken för en tidig start på våren.

För att anpassa duken till odlingsbäddarna så delas den i tre delar på bredden och tio meter långa bitar. Det gör att vi får ut 30 täckdukar för våra odlingsbäddar. Vi skar rullen med en vanlig kockkniv efterhand som vi rullade ut och klippte av 10 meters längder.

Detta är första steget i anläggandet av odlingsbäddarna. Så snart vi gjort iordning bäddarna kan vi täcka dem fram tills att det är dags att plantera något.

Standardstorlek på odlingsbäddarna underlättar

Bädd med växande grödor

Det här är något som gått oss förbi tidigare, men standardiserad storlek på odlingsbäddar är något som många effektiva små grönsaksodlare använder sig av.

Det finns fler fördelar med dessa bäddar, exempelvis stor skörd per kvadratmeter, lättare att planera och bruka och att inga maskiner används.

Bredden har blivit en defactostandard

Det är Eliot Coleman som anses som grundare av detta brukningssätt. Han arbetar efter devisen ”Small is better”, och menar att det är viktigt att odlaren och konsumenten har en relation. De små odlarna kan också se till att konsumenten får färska grönsaker, eftersom skörden och leveransen till konsument sker samma dag.

För Eliot är det också viktigt att odla ekologiskt utan bekämpningsmedel. Det är där dessa mindre standardiserade bäddar kommer väl till pass. Det blir lätt att med handredskap effektivt förbereda bäddarna, så och plantera, hålla efter ogräs och skörda.

Trots att det inte är mekaniserat är avkastningen och effektiviteten hög. Till skillnad mot större odlare med exempelvis traktorer är investering här arbetstimmar. Coleman har varit med och tagit fram flera av de redskap som idag används för standardbäddarna, och dessa har fått en stor spridning tack vare hans book ”The New Organic Grower: A Master’s Manual of Tools and Techniques for the Home and Market Gardener”(1989).

75 cm bredd har blivit standarden

Genom Colemans bok har 75 centimeter (30 tum) blivit en branschstandard. En lagom bredd för att kunna gå och nå över bädden. Längderna kan variera mellan olika odlare, men en poäng är att samma odlare har samma längd på alla bäddar.

Mellan bäddarna finns det en gång, och den hålls ofta ganska smal, för att ge så stor plats till odlingarna som möjligt. Från gången når du enkelt till andra sidan av bädden när det är skördetid.

I Sundhult har vi valt att ha bäddar med måtten bredd: 75 cm, längd: 10 m och gångar på 45 cm.

Exempel på standardiserade odlingsbäddar, redskap och tillbehör

Grävningsfritt, ”no-dig”, är en nyckel

En bredgrep för 75 cm bäddar

På slutet av 1930-talet började Masanobu Fukuoka forska i olika metoder för ekologisk odling, och kom då fram till att en viktigt del var att arbeta plöjningsfritt. Istället kan jorden bearbetas försiktigt med en bredgrep. Nu 80 år senare är plöjningsfritt något som anammas allt mer även inom det konventionella jordbruket.

Det man gör med bredgrepen är att luckra jorden så att rötter får lättare att tränga djupare samtidigt som jorden kan ta emot mer syre och lagra vatten. Det görs försiktigt för att inte skada mycelen (svampen), maskar och annat viktiga delar under markytan. Man vänder aldrig jorden, vilket också begränsar möjlighet för ogräsfrön att gro.

De gamla rötterna lämnas nere i jorden, vilket gör att mer kol stannar i marken och även luckrar jorden naturligt genom att de skapas hålrum när rötterna bryts ner.

Tänderna på bredgrepen brukar vara någonstans kring 25 cm långa och det kan vara upp till nio tänder på grepen.

Fler redskap har anpassats efter bäddarna

Bredgrepen som används för att luckra jorden och krattor är exempel på ett redskap som fått sin storlek anpassade efter bäddarna. Det gör det snabbt och effektivt att förbereda bäddarna för sådd.

När bredden och längden är given är det lätt att beräkna hur mycket plantor som får plats i varje bädd. Det underlättar planeringsarbetet avsevärt både med hur mycket fröer som behöver beställas, och hur stor skörden blir från varje bädd. Det är även lättare att planera växtföljden när alla bäddar är lika.

För att få jämnt radavstånd och givet avstånd mellan plantorna används såmaskiner som är anpassade till bäddarna. Det finns lite olika varianter på maskiner, där Coleman varit med att utveckla några av dem.

Tät plantering minimerar ogräs

Lagom avstånd mellan plantor för ett skyffeljärn

Det finns goda möjligheter för växterna att rota sig djupt i den luckra jorden, och det ger möjlighet att ha relativt tät placering. Det ger högre skörd per kvadratmeter och tränger undan ogräs.

Avståndet mellan de planterade raderna anpassas med fördel till redskapen som skall användas för att bekämpa ogräset, exempelvis ett skyffeljärn.

Lätt att täcka bäddarna

Eftersom alla bäddar är av samma bred och samma längd blir det lätt att ha täckdukar, insektsnät och annat redo för alla bäddar. Det är bara att ta en rulle och lägg ut över den bädd som har ett sådan behov just nu.

Odlingsbädd med enkel tunnel

Det går snabbt att få små enkla tunnlar med hjälp av 1,5 m långa bitar av 4 mm järntråd som formas till bågar. Med hjälp av tunnlarna kan säsongen förlängas, och med insektsnät kan skadedjur hållas utanför.

På vintern täcks bädden av en geotexduk för att hindra ogräs att gro och även värma bädden på våren. Duken blir enkel att hantera med de fasta måtten på bäddarna.


Klimatzonen bestämmer odlingssäsongen för bäddarna

En anledning till att vi skall göra om odlingsbäddarna i Sundhult är att odla mer intensivt, att få mer skörd per kvadratmeter. Det kräver en noggrann planering av vad som skall odlas i vilken bädd, och när det skall odlas.

Till nystarten säsongen 2019 kommer vi ha 32 standardiserade bäddar. En av de mest avgörande faktorerna för odlingsstart är när det är tillräckligt varmt ute och när den sista frosten kan beräknas komma.

Till vår hjälp att bedöma detta har vi Svensk Trädgårds klimatzonskarta. Även om Sundhult ligger mot västkusten till så tillhör vi klimatzon IV, alltså samma zon som exempelvis Sundsvall har.

Det är det småländska höglandet som går in som en tunga i det innersta av Falkenbergs inland.

Faktisk temperaturdata från Sundhult

Vi har mätt temperatur i Sundhult sedan 2009 och skickat upp till sajten temperatur.nu. Tittar vi på medeltemperaturen för varje timme under perioden 2009-2018 kan vi se att framåt början av maj så brukar sista frosten inträffa och sedan kommer första frosten skiftet september/oktober.

Första och sista dag med frost i Sundhult 2009-2018

I diagrammet är det alltså visat sista/första dygnet som har en timme där medeltemperaturen går under 0°C.

Det går även att titta på detta med utgångspunkt från dygnsmedeltemperaturen, och där ser vi att någon vecka in i april är det över 0°C i medeltemperatur sett över hela dygnet, fram till ungefär andra veckan i oktober.

Dygnsmedeltemperatur i Sundhult 2009-2018

Meteorologiskt är det sommar då dygnstemperaturen är över 10°C i fem dagar i sträck. Hösten infaller när är sjunkande dygnsmedeltemperatur i fem dagar, och den ligger i i spannet 0-10°C.

Med dessa fakta i bagaget kan vi planera vår odlingssäsong, och kan räknat ut när vi skall börja förgro grödor inomhus så att de kan planteras ut i odlingsbäddarna i rätt tid.