Etikettarkiv: Armering

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

En önskan om att inte behöva dela grönkålen, kålrabbin och broccolin med diverse larver och flygfän, en längtan efter fler solmogna tomater, en bild på fiffiga odlingstunnlar på Facebook och tanken var född.

Facebook gav inspiration

Via Facebook-gruppen KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le POTAGER- The Kitchen Garden fick jag tips om hur Lisas trädgård gjort tunnlar av armeringsnät för att underlätta odling av såväl bönor, kål som tomater. Även Anna på Lill-Hasta har beskrivit hur hon gjort sin odlingstunnel av armeringsjärn. Hennes tunnel är byggd mer som ett permanent växthus, täckt med plast och med dörr.

Vi kommer ha fyra stycken odlingstunnlar med grödor som växlar i en 4-årig växtföljd. Tunnlarna kommer därför inte vara permanent täckta, utan ska lätt kunna byta skepnad från år till år. Tankarna bakom kan du läsa om i inlägget Växtföljd i odlingstunnlar.

Smidig leverans från armeringdirekt.se

Armeringsnäten beställdes från armeringdirekt.se, 16 stycken 5200 4,85×2,25 meter som inklusive frakt och moms kostade 5364 kr. 5200 innebär 5 mm tjocka järn i 20 cm rutor. De beställdesOdlingstunnel - avlastning av lastbil2015-03-05 11.21.29-2 på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Ekstolpar är hållbara

För att forma och hålla armeringsnäten på plats så använder vi stolpar av ekkärna som tidigare använts som stängselstolpar. Ekkärna är mycket hållbart, med den enda nackdelen att det är mycket hårt att arbeta med. Vi har satt stolpar i varje skarv där två nät möts, och en mindre stolpe på mitten av nätet för att få undvika att nätet buktar ut. I skarven kommer vi fästa armeringsnäten mot stolparna så tunnlarna inte riskerar att blåsa iväg då de är täckta av plast.

Vi har börjat varje tunnelbygge med att mäta ut och slå i två stolpar som det första nätet ska stödja mot. För att få stolpen i mitten på den yttersta rutan på armeringsnätet har vi ett något mindre avstånd mellan de två första (och sista) stolparna, ca 2.10 m, än mellan de följande där måttet är ca 2.20 m. Eftersom ekstolparna har lite olika form och det är svårt att få det helt exakt när man slår i stolparna, så har vi valt att slå i stolparna efterhand som vi satt upp näten.Odlingstunnel - Placering stolpar - 2015-03-05 12.12.16

Om man har plats för att lägga ut armeringsnätet på marken så är det ett enkelt sätt att få stolparna på rätt ställe. Annars får man vara noga med att mäta diagonalen mellan stolparna så att hörnen blir räta.

Bredden ger höjden

Vi slog även i de motstående stolparna på en gång, men det visade sig inte vara så klokt. Vi var inte nöjda med den form/höjd som den uppmätta bredden gav tunneln och därför rekommenderar vi att istället bara sätta i spettet som stöd för det första armeringsnätet. Då går det lätt att laborera med bredd och höjd tills man är nöjd. Om man vill kan man fästa armeringsnäten en bit upp på stolparna för att få extra höjd, alternativt gräva ner gången i mitten. Våra tunnlar har vi gjort 2,30 m breda, och får då en höjd på ca 1,90 då näten når ända ner i backen. Eftersom hela vår familj är korta i rocken så duger den höjden för oss. Gör vi de för höga blir det onödigt svårt att hantera nät och plast som ska täcka tunnlarna. Fyra nät per tunnel ger en tunnellängd på ca 8,90 m.

Lättformade armeringsnät

Armeringsnäten av denna dimension är lättformade och är man två stycken är det mycket lätt att lyfta in nätet på plats mellan stolparna. Det är bara att stödja ena kortsidan på nätet mot två av stolparna och lyfta en bit in på nätet i andra änden så bildas tunnelformen automatiskt.

Odlingstunnel - Lyfta på plats - 2015-03-05 12.14.32

Odlingstunnel - kröka ändar med hammare - 2015-03-05 15.22.25Bocka ändarna

Vi konstaterade snabbt att det inte var helt enkelt att få till skarven mellan näten genom att bara trä i ändarna i varandra. När vi istället började bockade den delen av armeringsjärnen som sticker ut så gick det mycket enklare att få näten helt intill varandra. Vi bockade ändarna med en hammare.

Odlingstunnel - Nyp ihop med tång 2015-03-05 15.16.53-1

För att hålla ihop armeringsnäten i skarven under arbetets gång använde vi buntband. En polygrip underlättar arbetet med att få armeringsjärnen helt intill varandra. Vi planerar att fästa armeringsnäten i stolparna vilket kommer fixerar skarvarna ytterligare. Enbart buntband håller inte för särskilt hög belastning.

Odlingstunnel - Buntband - 2015-03-05 15.29.49

Vi lärde oss under arbetets gång att en liten ojämnhet i marken på verkar nätens läge väldigt mycket så att det är svårt att få ihop skarven. Försök alltså att jämna till marken först där tunnelns väggar ska stå (om ni inte kör på Lill-Hastas variant och fäster en regel som näten vilar mot).

Fyra tunnlar uppe

Fyra odlingstunnlar på plats i sundhultNu är de fyra armeringstunnlarna uppe men det återstår att fästa dem i stolparna och skaffa insektsnät och plast. Vi har ännu inte bestämt oss än för vilken sorts plast det blir, presenning, väderbeständig byggplast eller växthusfolie. Det lutar åt presenning, likt Lisas trädgård, för det verkar enklare att ta av och på. Behovet av att skugga tunneln under sommarsolen minskar också, på bekostnad av ljusinsläpp under mindre soliga dagar. Insektsnät kommer troligtvis beställas från Lindbloms frö.

EDIT: Armeringsnäten behöver inte fästas på något sätt mot stolparna, de hålls på plats ändå av presenningen som vi lagt stenar, tegel- och cementstenar på. Vit presenning fungerar bra, dock blir det inte lika varmt som med genomskinlig plast. Som kålnät har vi använt IKEAS gardin LILL. Både nät och presenning tas av före höststormarna, annars kan näten missformas (det går dock bra att återställa).

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel