Etikettarkiv: Broaker

Så här namnger vi odlingsbäddarna på Broaker

När vi i höstas började skissa på hur vi skulle ha de nya bäddarna på Broaker hade vi en idé om hur odlingsbäddarna skulle placeras.

Nu när vi har mätt in allt har vi ändrat lite, och gett namn åt varje bädd, för att vi skall kunna kommunicera säkrare om hur vår odlingsplan ser ut. Annars är risken att fel sak planteras i fel bädd.

För att få en bra odlingsplan som ger rätt skörd vid rätt tillfälle gäller det få struktur på allt. Därför är det viktigt att veta vad som skall växa i vilken odlingsbädd under vilken tid.

Dessutom gäller att få ihop det hela med en bra växtföljd, så att jorden inte utarmas och vi drar nytta av olika växters näringsbehov och egenskaper.

Fyra huvudblock med fyra grupper i varje

Vi har delat in odlingsbäddarna på Broaker i fyra huvudblock, som fått namnen A-D.

Varje huvudblock har 24 bäddar, som i sin tur är indelade i fyra grupper med sex odlingsbäddar. Första bädden i gruppen i ett huvudblock kallas 10, och första bädden 11.

Första bädden i första gruppen i A-blocket får namnet A11, och femte bädden i tredje gruppen A35 osv.

Broaker - Karta växtodlingsföljd i Sundhult  i  6-bäddsgrupper

I varje grupp kommer vi odla grödor från samma växtfamilj. Det är här färgerna på bäddarna kommer in, och du kan se betydelse nere till höger i bilden.

Grupperna roteras varje år

Över bäddarna ser du en grå pil som visar hur vi tänker rotera bäddarna för varje år, och där ser du att vi håller ihop en rotation för A & B, och en för C & D.

Alla nya odlingsbäddar utplacerade

Broaker - Översikt med utmätta odlingsbäddar
created by dji camera

Arbetet med de nya odlingsbäddarna pågår för fullt, och idag har vi mätt in och placerat ut alla de nya bäddarna.

Verkligheten stämde inte helt med vår skiss, så vi gjorde om och det blev nog ännu bättre.

Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.

Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.

När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.

Vi kommer göra på samma sätt som tidigare, fast , med dubbla lager wellpapp under komposten/jorden. Så vi har en hel del jobb att göra innan det är klart, bredgrepa, flisa och köra ut kompost.

Hur går det med expansionen av Broaker?

I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.

Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?

I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.

Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.

Vy över Broaker vid början av expansionen

Massor av stora stenar

Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.

Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.

En stor stenbumling tas bort från nya delen av Broaker

Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.

Miljöschakt, som utförde entreprenaden, kör med HVO i bränsletanken, ett fossilfritt bränsle, vilket passar oss i Sundhult.

Jordhögen fördelades ut

Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.

En väg till komposten

Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.

Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.

Ytan planeras med hjälp av drönare

Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.

Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.

För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.

Drönarfoto på Broaker till planering av nya odlingsbäddar

På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.

Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.

Broaker - Plan 2020

Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.

Vi tar det allt eftersom

Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.

Vi hade också åtta bäddar i odlingstunnlarna av armeringsnät, vilket kommer att ersättas med tio bäddar inne i den nya polytunneln som är anpassad efter samma standardmått för odlingsbäddar.

Allt som allt blir det alltså 106 odlingsbäddar som vi kan fylla med massa härliga grönsaker.

Dock kommer vi kanske inte använda alla redan i år. Vi får se vad tiden räcker till, och hur vi kommer att formera vår odlingsplan.

Nu expanderar vi Broaker

I maj 2015 skrev vi en artikel om att vi började utveckla Broaker. I januari i år så berättade vi att vi skulle göra om Broaker till grävningsfria odlingsbäddar.

Nu tar vi nästa steg och expanderar för att få plats med fler odlingsbäddar.

På måndag kommer en grävmaskin från Miljöschakt hit för att se till att vi får en bra avvägd yta för polytunneln. När den ändå är här kommer Gabriel, som kör maskinen, att få fixa till en yta vid Broaker.

En jordhög från nya stallet

När det nya stallet byggdes i Sundhult 1984 skrapades matjorden av från en del av Broaker och lades i en hög. Tanken har sedan dess varit att den skulle användas för att utöka den del av åkern som fanns kvar, men det har aldrig blivit av.

Nu är det dags.

Vi expanderar Broaker

Det rödmarkerade området i bilden är det som vi tänkt skall odlas i framtiden. Jordhögen ligger i den vänstra halvcirkeln.

Vi skall använda jorden för att jämna ut och skapa mer odlingsyta, för att få plats med ännu fler odlingsbäddar framöver.

Hur många bäddar blir det?

Odlingsbäddar på Broaker

Vi vet inte hur många nya bäddar det kan bli på ytan. En del av ytan är ganska blöt, och kallas Broakers håla, det kommer i alla fall kunna bli många, många fler bäddar framöver. Vi borde kunna få nästan tre gånger antalet de bäddar vi har har idag om vi planerar väl, och vi kan utnyttja hela området.

De gamla tunnlarna flyttas hit

De gamla odlingstunnlarna av armeringsnät har vi tänkt flytta ner till Broaker När vi väl ser vilken yta vi har till förfogande kommer vi bestämma mer exakt var, och hur många bäddar vi kan anlägga.

Sedan kommer vi nog inte göra alla bäddar på en gång. Fast man vet aldrig med oss. Kommer vi väl igång är risken att det blir full fart. 🙂

Anläggning av odlingsbäddar

Plötsligt var det vår i Sundhult trots att det fortfarande är februari. Det passar oss utmärkt att kunna tjuvstarta med vårarbetet eftersom vi har mycket att förbereda detta första år med grävningsfria odlingsbäddar.

Christian och Hanna jobbar med de nya odlingsbäddarna

Detta är femte året vi odlar grönsaker på Broaker vilket gör att vi har spår av tidigare års odlingar. Varje år har vi odlat potatis i ett skifte, första året på traditionellt sätt i fåror och de senaste tre åren under hö.

Riktningen har vänts

Broaker innan odlingsbäddarna

Skiftena har legat från norr till söder. Detta beror främst på att vi tänkte använda traktor till att kupa potatisen och då passade detta bäst. Men eftersom åkern lutar från väster till öster så lägger vi nu bäddarna åt detta håll istället för att bäddarna inte ska följa med regnvattnet bort. Detta ger oss lite extra utmaning med olika underlag till de nya bäddarna.

Efterhand har vi lärt oss att det viktigaste verktyget i kampen mot ogräs är att täcka marken. På skiftena som vi odlade lök och rotfrukter förra året har det nu legat presenning eller markduk sedan skörden. Här har vi nu näst intill ogräsfri jord.

Det är stor kontrast områdena som inte odlades alls förra året där gräs och smörblomma dominerar. Ett annat område har varit täckt med hö under ett år och därefter presenning under yttterligare ett år.

Raka linjer för bäddarna

För att få standardmått på alla bäddar är vi ganska noga med att mäta. Vi börjar med 32 bäddar, och det kommer att bli fler. För att det skall bli riktigt bra är det hyfsat noga med att få det snyggt och utnyttja yta på bästa sätt.

Till vår hjälp har vi ett långt måttband, stängselstolpar och hopknutna balasnören. Drönaren har också varit till hjälp för att få en bättre överblick.

Marken luftas med en bredgrep

Andra steget efter utmätning är bredgrepen (eng: broadfork). Med hjälp av den luftas jorden djupt ner utan att för den skull vändas.

Bredgrepen har sju tänder och och sätts ner i marken. Därefter trycks handtagen ner ca 45°. Tänderna är 25 centimeter vilket gör att du arbetar djupt.

Christian använder bredgrepen i första odlingsbädden

Det gör det lättare för rötterna skall kunna leta sig på djupet. Därmed går det att ha tätare rader när du planterar när rötterna går rakt ner istället för åt sidorna.

Eftersom jorden aldrig vänds upp behålls kolet i marken och lämnar inte som koldioxid. När grödor skördats låter man deras rötter vara kvar i marken, som gör att att ännu mer kol binds i jorden. Det ger näring till mikrolivet i och matjorden byggs upp.

Dessutom lyfts inte ogräsfrön upp till ytan, vilket gör att de får mycket svårare att gro.

Vi ser till att ta bort stenen i odlingsbäddarna

När bredgrepen använts under några år kommer marken vara så luker att du kan stoppa ner handen till armbågen utan problem.

Hittar vi stenar i bäddarna tar vi bort dem. Om rötterna (och armen;) ) skall kunna nå på djupet kan vi inte ha stenar som hindrar rötterna. Vissa stenar är större än andra, men oavsett så skall de bort.

Gräs hindras av kartong

Pappersrullar till odlingsbäddarna

Där det växer gräs lägger vi kartong som täcks med jord och bränd hästgödsel. Kartongen är en 70 cm wellpapp på rulle, dvs den är nästan lika bred som våra bäddar.

Jorden som vi täcker kartongen med kommer dels från de delar som nu blir gångar och som är hyfsat ogräsfria, dels genom att jämna ut mellan tidigare odlingsbäddar.

Genom att sänka gångarna något får vi alltså tillgång till material och skapar också upphöjda bäddar vilket ger högre bäddtemperatur.

Toppar med bränd hästgödsel

Den brända hästgödseln kommer från våra hästar, och lämpligt nog ligger gödselplattan precis intill Broaker. Vi täcker hela bäddarna med gödseln.

Ingrid kör fram gödsel och Hanna fördelar ut det

På med ogräsduken

Hanna rullar ut geotexduk över odlingsbädden

Som avslutning lägger vi ogräsdukar på odlingsbäddarna i väntan på april då de första bäddarna ska sås och fyllas med plantor.

Ogräsduken är en geotex-duk på 120 g/m², och alla är tillskurna för att passa odlingsbäddarna. Lite dyrare, men vår förhoppning är att den skall hålla hålla många säsonger. Duken fäst med markantare/U-krampa i marken för att den skall ligga still även de blåsiga dagarna.

Duken har två syften

Duken fyller två syfte; den hindrar ogräset och den värmer bädden.

Ogräset hindras genom att det inte kommer solljus på bädden. Då får ogräset svårt att gro. När duken tas bort på våren går det snabbt att få den redo för attsås/planteras och slipper konkurrens från ogräs.

Den bruna färgen gör också att marken under värms upp av vårsolens strålar så att mikrolivet i jorden kan komma igång tidigt.

Dags att bädda i våra odlingar

Det är flera parallella projekt på gång i Sundhult som har sitt ursprung i onlinekursen vi läser. Ett spår är att utveckla odlingarna vi har på Broaker och i odlingstunnlarna.

Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.

Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.

Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.

Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:

Standardiserade redskap gör det effektivt

Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Lätt att täcka och skydda bäddarna

Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.

Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale

Planen är att köra igång i vår

Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker