Jag har blivit mer och mer nyfiken på hur det ser ut med elproduktionen över ett år i Sverige. Magen säger att vi gör av med mer el under vintern än sommaren. Är det verkligen så?
Jag laddade hem data från Svenska kraftnät, SVK, och laddade ner för att skapa lite diagram och se hur det ser ut. Det fanns data för 2018 och är enligt Svenska kraftnät baserade på uppmätta timvärden för förbrukning och produktion som rapporteras till eSett.
Genast så ser jag att det stämmer. Vi gör av med mer el på vintern än sommaren. Från 15 655 GWh i januari till 9 516 GWh juli. Det stämmer ungefär med det Svenska kraftnät skriver på sin sida om säsongsvariationer.
Det jag funderar på är om det är kärnkraften som gör att vi klarar oss så bra vi gör under den kalla vintern.
I januari står kärnkraften för 39,7% av elproduktionen, och vindkraften för 9,67%. För juli står kärnkraften för 56,87% när vindkraften står för 33,64%.
Det beror så klart på hur det totala elbehovet ser ut, och det är som sagt var störst i januari och lägst i juli. Kärnkraften ligger på en hyfsad jämn nivå under hela året. Det är de andra energislagen som varierar för att täcka behovet och reglera effektbalansen. Speciellt vår vattenkraft.
Hur ligger det till med sol och vind över året
Tittar vi enbart på sol- och vindkraft är det inte så stor andel idag (2018). Solel gav mest under juli månad, men dock bara 29 GWh och ungefär 0,3% av produktionen. En försvinnande liten andel, när den borde kunnat ge riktigt bra.
Det jag noterar är att när vindkraften ligger lågt i produktion har solelen potential att kompensera.
Vindkraften har ökat ganska mycket de senaste åren (16,7 TWh enligt SVK för 2018) om vi ser på den officiella statistiken, och utgjorde 2017 11% av den totala produktion enligt statistik hos SCB. Med siffrorna från SVK är den siffran 11% för 2018 också.
Vattenkraft är vårt batteri
Helt klart är att vår vattenkraft är vårt elnäts batteri. Är det lägre efterfrågan kan vi fylla på vattenmagasinen för att använda när behov uppstår.
Vilken fantastisk resurs!
Den ligger och reglerar automatiskt för att balansera effektbehovet, så att det finns rätt mängd el att förbruka vid varje tillfälle.
En nackdel är möjligen att vattenkraften till största delen finns i norra Sverige, och en stor andel av förbrukarna i södra delen. Alltså krävs det en hel del överföringskapacitet.
Producerar mer el än vi gör av med
I Sverige producerar vi mer el än vi gör av med. Överskottet exporterar vi till andra länder.
När jag la in statistiken per månad i ett diagram ser det ut så här för 2018.
Utöver det sker det hela tiden export/import i elnätet mellan våra grannländer. Det sker ett utbyte där man hjälps åt att balansera effektbehovet och överföra elenergi mellan länderna och olika regioner i länderna.
Följ vad som händer i elnätet i realtid
Du kan se hela tiden vad som händer i vårt elnät. Svenska kraftnät har en sida de kallar ”Kontrollrummet” där du kan se balansfrekvens, import/export just nu, vilket håll elen flödar mellan länder och regioner och vad som producerar elen just nu.
Titta in i Kontrollrummet och undersök hur det ser ut just nu!
Stillat min nyfikenhet
Nu har jag stillat min nyfikenhet och kan bättre förstå diskussioner kring elenergi.
Visst borde vi kunna öka andelen solenergi?
Visst borde vi kunna ha mer vindkraft, som är rätt stabil för varje månad?
Dessutom blir jag mer nyfiken på att studera vilka möjliga typer det finns kring energilagring för att exempelvis vind och sol kan utgöra en ännu större del av vår elproduktion.
Inte minst för att placera energireserver nära förbrukarna och minska behovet av långa överföringskapaciteter vid effekttoppar.