Detta blir tredje året som Joar och Nora odlar grönsaker i pallkragar i trädgården. Vi hade en rabatt där kirskålen (eller som vi säger här, kärsen) tagit över totalt, och som därför legat täckt med markduk i något år. Där placerade vi fyra stycken odlingslådor. Varje odlingslåda består av tre pallkragar, varav två är fyllda med jord. Det tredje pallkragen hjälper till att skapa en drivbänkseffekt genom att täckas med gamla fönster.
För att bättre ta till vara på näringen och minska risk för sjukdomar så odlar vi i en växtföljd i de fyra lådorna. Joars jordärtskockor får byta låda varje år, för att följas av Noras spritärtor följande år. Efter ärtorna, som likt alla baljväxter har förmågan att binda kväve från luften, odlas de mest näringskrävande växterna. I år kommer det odlas mangold samt ett par omgångar spenat. Tidigare år har vi odlat grönkål, men den får flytta till en kåltunnel i trädgårdslandet i år. Det sista året innan jordärtskockorna återkommer, odlar Joar lök och sommarmorötter. Lådorna gödslar vi med hästgödsel och kökskompost. De kvävekrävande växterna får under sommaren även nässelvatten.
Dags för schalottenlök
Förra året köpte Christian en påse schalottensättlök på Gekås. Denna satte Joar i sin låda och det blev ett mycket lyckat resultat. Schalottenlök är en typ av lök som delar sig i ett helt knippe. Av en lök blir det alltså ett helt gäng nya lökar. Skörden har förvarats hängande i köket och har hållit sig helt perfekt, nära till hands när man vill ha en mild lök i matlagningen. Det som var kvar nu på vårkanten har nu Joar satt i årets lök/morotslåda och vi hoppas på lika fin skörd i år!
Kärt barn har många namn, så även ogräs. Kirskål, eller kärs som det kallas här, är väl ogräsens mästare och det kan lätt kännas hopplöst om man fått in det i trädgården. Varför inte ta och ändra inställning? Förra året testade jag för första gången att använda det i matlagningen och döm om min förvåning när jag i år faktiskt blev glad när kärsen och brännässlorna började spira i trädgården! I väntan på ruccola och spenat är kärsen ett utmärkt alternativ, t ex som topping på surdegspizzan. Nyttigt också, om vi får tro experterna. Att det sen är närodlat och gratis är ju bara en bonus.
Surdegspizza med kirskål
Eftersom jag numer nästan uteslutande bakar med surdeg så har jag sällan jäst hemma. Därför behövde jag ett recept på en god, jästfri, pizzadeg. Jag utgick från Martins recept och ändrade efter eget tycke. Om du inte börjat väga ingredienser vid bakning än, så är det hög tid nu! Framförallt sparar det disk, ställ bunken på vågen och häll ingredienserna direkt i utan att smutsa ner några mått. Nollställ mellan varje ingrediens om du inte har lust att underhålla mattekunskaperna just nu.
Surdegspizza
4 mindre eller 2 st i ”plåtstorlek”
Kvällen före
80 g surdeg, dinkel eller vanlig vete
100 g vetemjöl (helst special)
100 g vatten, 40-gradigt
Blanda ihop i assistentskålen, täck och låt stå i rumstemperatur över natten.
Morgon
Surdegen från igår
ca 450-500 g vetemjöl (helst special)
300 g vatten, 40-gradigt
En skvätt olivolja
Häll i ingredienserna och kör assistenten 5 min på låg hastighet. Tillsätt 15 g salt och kör sen 5 min på hög hastighet. Degen ska vara lös, men gå att forma. Låt degen vila medan du penslar 4 skålar med olivolja (eller 2 st om du vill att pizzorna ska täcka en hel plåt). Ta upp degen och dela den i så många delar som du önskar. Forma delarna till släta bollar och lägg i varsin skål. Täck med plastfolie och ställ in i kylskåpet. En ruggig dag kan de stå framme i rumstemperatur i hela dagen istället, eftersom deg jäser mycket sämre vid lågtryck.
Eftermiddag och kväll
Pizzadeg
Plocka ut skålarna ur kylen ett par timmar innan det är dags att baka. Är du jobbar hela dagen och är sent ute, så ställ skålarna på spisen medan det ugnen blir varm. Vår spis brukar läcka en hel del värme, tillräckligt för att ge degen en extra skjuts. Värm ugnen i god tid till minst 275 grader, bäst blir det med en pizza- eller täljsten, vilka tar minst en timma för att bli varma. I brist på sten, värm en plåt.
Stjälp upp en av pizzadegarna på ett mjölat teflonbakplåtspapper. Tryck sedan försiktigt ut degen med fingrarna så att det blir en luftig degkant runt om pizzan. Ta extra mjöl om degen klibbar. Detta är ett mycket enklare sätt att forma pizzorna än att kavla (och pizzabagarnas sätt har jag aldrig lärt mig).
Nu är det dags att lägga på gottigheter. För att degbotten inte ska bli degig, är tricket att inte ta för mycket blöta ingredienser. Ta endast lite tomatsås (latmansvarianten är att ta passerade tomater) och låt t ex ananas ligga på hushållspapper först så att den mesta vätskan försvinner. Eller gör som Nora och skippa tomatsåsen. Paprika och tomat kan man förgrilla i ugnen med lite olivolja. Efter tomatsåsen är det dags för osten, och sist övriga ingredienser.
Det är svårt att ange en tid för hur länge pizzorna ska vara i ugnen, ta ut dem när de ser bra ut helt enkelt!
Och så glöm nu inte det viktigast så här på våren, täck pizzorna med nyplockade, späda kirskålsblad!
Förra året köpte Christian en påse schalottensättlök på Gekås. Denna satte Joar i sin låda och det blev ett mycket lyckat resultat. Schalottenlök är en typ av lök som delar sig i ett helt knippe. Av en lök blir det alltså ett helt gäng nya lökar. Skörden har förvarats hängande i köket och har hållit sig helt perfekt, nära till hands när man vill ha en mild lök i matlagningen. Det som var kvar nu på vårkanten har nu Joar satt i årets lök/morotslåda och vi hoppas på lika fin skörd i år!
