I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.
Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?
I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.
Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.
Massor av stora stenar
Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.
Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.
Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.
Miljöschakt, som utförde entreprenaden, kör med HVO i bränsletanken, ett fossilfritt bränsle, vilket passar oss i Sundhult.
Jordhögen fördelades ut
Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.
En väg till komposten
Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.
Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.
Ytan planeras med hjälp av drönare
Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.
Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.
För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.
På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.
Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.
Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.
Vi tar det allt eftersom
Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.
Vi hade också åtta bäddar i odlingstunnlarna av armeringsnät, vilket kommer att ersättas med tio bäddar inne i den nya polytunneln som är anpassad efter samma standardmått för odlingsbäddar.
Allt som allt blir det alltså 106 odlingsbäddar som vi kan fylla med massa härliga grönsaker.
Dock kommer vi kanske inte använda alla redan i år. Vi får se vad tiden räcker till, och hur vi kommer att formera vår odlingsplan.
Ett problem med att gödsla med hästgödsel är att det inte bara är gott om näring i gödseln utan även ogräsfrön. Det blir särskilt mycket frön eftersom vi
vintern så lät vi nätet ligga kvar över tunneln för att skydda kålen från rådjuren. Det visades sig vara ett misstag. Den 10 december föll 15 cm tung snö medan vi var iväg på tomtepromenad och det blev för mycket för armeringstunneln som kollapsade under tyngden. För att inte rådjuren skulle äta upp kålen fick nätet ligga kvar. Under de närmsta två veckorna föll det mer snö och temperaturen pendlade lite upp och ner vilket gjorde att mycket av grönkålen ruttnade under den kompakta snön. Svartkålen däremot klarade sig fint och som tur är fungerar den utmärkt att göra långkål på.
En av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.
Armeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.
En höjdpunkt på sommaren är när svartkålen är färdig att börja skördas. Då blir det spröda svartkålschips till fredagsmys. Det går även att göra chips av grönkål, och för en mildare kålsmak av blomkåls- eller kålrabbi-blad, men jag tycker svartkålschipsen är ett strå vassare.