Etikettarkiv: Regenerativt lantbruk

Amerikansk rockstjärna på Betesutbytet 2023

Allen Williams, en av regenerativt lantbruks rockstjärnor

Andra helgen i augusti letade ett gäng bönder från Sverige sig till församlingshemmet i Gökhem. Samlingslokalen som bara ligger ett stenkast från Bältaregården där Mia & Tomas Torsein driver sin verksamhet med att ha boskap i bygden. De hade bjudit in bönderna för att byta erfarenheter om bete i något de kallar Betesutbytet.

I år hade de bjudit in Allen Williams, en person som brukar kallas en av rockstjärnorna inom regenerativt lantbruk. Det här ville vi inte missa så trots att tiden är begränsad åkte vi upp över lördagen för att lära mer av Allen.

Mer än en profilbild

Vi gav oss iväg tidigt på morgonen för att stiga in genom dörrarna på församlingshemmet vid åttatiden. Redan på parkering utanför mötte vi ett bekant ansikte från Halland, och där inne fanns det fler personer som vi känner.

Några hade vi träffat tidigare, ännu fler känner vi till genom diskussioner och samtal via nätet. Det blev ganska snart uppenbart att många kände till oss, eftersom de följer vår Youtube-kanal.

Det var väldigt trevligt att få träffas och lära känna lite mer av varandra bakom profilbilderna på nätet.

Allen Williams, en av våra mentorer

Christian brukar säga att han har flera mentorer via nätet. En av de personerna är Allen Williams, och när Mia & Tomas nu ansträngt sig att ta hit denna världsstjärna kände vi att vi borde tas oss tid att åka dit, trots att det tiden är ganska begränsad.

Allen Williams har en 15 år lång bakgrund i den akademiska världen, där han har en doktorstitel inom genetik och fysiologi hos djur. Han är den sjätte generationen som driver släktgården Joyce Farm,

I den här filmen berättar han om beslutet att lämna den akademiska världen för att ta över släktgården. Det var ett tufft beslut att lämna en säker inkomst och pension för en osäker framtid på Joyce Farm.

Kanske var det trots allt ett av de bättre beslut han kunde ta. För oss berättade han att det gäller att förstå vad som finansierar forskning, att försök och undersökningar ofta ger de resultat du önskar. Det må vara omedvetet, men söker du ett visst svar går det ofta att tolka insamlad data till det resultatets fördel.

Med det sagt är det viktigt med kunskap, och kunskap är kanske den största bristen hos lantbrukare idag. Med det menar han kunskap att själv förstå det du arbeta med och inte förlita sig på vad andra säger.

Regenerativt lantbruk bygger mycket på kunskap som lantbrukaren själv skaffar sig.

Dessutom använder regenerativt lantbruk sig av naturen som förebild och drivkraft. Energi som tillförs lantbruket är först och främst solenergi genom fotosyntes, och genom att förstå och använda naturens egna processer minimeras mängden dyra insatsvaror i gödning, bekämpningsmedel, fossila drivmedel, dyr teknisk utrustning.

Regenerativt lantbruk är helt enkelt ekonomiskt för de nyttjar tillgängliga resurser bättre.

I filmen ovan berättar Allen Williams mer om hur det kommer sig att de valt driva Joyce Farm som ett regenerativt lantbruk, och vad det innebär där.

Vad är definitionen av ”regenerativt lantbruk”?

Allen Williams berättar om Understanding Ags definition av regenerativt lantbruk.

Efter hälsningsfraserna satte vi oss vid borden för att börja dagen med ett teoripass där Allen berättade mer om Joyce Farm och verksamheten där.

Dessutom berättade han om hur Understanding Ag definierar begreppet ”regenerativt lantbruk”. Understanding Ag är ett företag som som Williams grundat tillsammans med Gabe Brown, Ray Archuleta och David Brandt. Företaget bedriver konsultverksamhet och utbildning inom lantbruk.

Deras definition av regenerativt lantbruk lyder

Lantbruk i synk med naturen och de fyra ekosystemprocesserna för att reparera, återskapa, vitalisera och återställa ekosystemfunktioner, med början med livet i jorden vidare till allt liv ovan jord.

De kallar sin definition regenerativt lantbruk för ”The 6-3-4”,, där siffrorna refererar till:

Vi låter Allen själv berätta om definitionen genom det här föredraget.

En viktig utgångspunkt hittar allan i ett citat av W.C. Lowdermilk från boken ”Conquest of the land through 7000 Years” där Lowdermilk skriver:

”…. the land does not lie; it bears a record of what men write on it…..a record that is easy to read by those who understand the simple language of the land.”

Så lär du dig läsa och förstå landskapets språk får du svar, för landskapet ljuger inte. De som förstår landskapets enkla språk kommer bli belönad, eftersom landskapet aldrig ljuger för dig.

Ute i fält för att titta på jorden

Tomas berättar om sitt sammanhang, kontext, för Allen Williams på Betesutbytet 2023

Efter en fika drog vi i väg ut på de marker som Bältaregården brukar för att lära oss mer om vad vi kan se med enkla verktyg.

Det började med att Tomas & Mia fick delge sitt sammanhang, sin kontext, för vad de vill uppnå här i sitt landskap. Speciellt hur de vill leva sina liv.

Sexan i The 6-3-4 hänvisar till de sex principerna för jordhälsa, och att definiera ditt sammanhang med landskapet du skall pyssla om räknas till en av principerna. Kanske den allra viktigaste. På engelska använder de begreppet Context, alltså svenskans kontext. Ett ord som vi tycker är knepigt att förstå, så vi använder sammanhang istället.

När du arbetar med beslutsramverket Holistic Management tar du fram en holistisk kontext, vilket i praktiken är samma sak. Du definierar ett sammanhang för inte bara arbete med djur och mark, utan hela livet. Det finns lite olika metoder att komma fram till ett sådant sammanhang

Förutom sammanhang har de andra fem principerna mer med landskapet att göra:

  • Sammanhang
  • Djur & natur
  • Ihållande markstörning
  • Marktäckning
  • Levande rötter i jorden
  • Mångfald & artsamspel

Efter att ha hört på Mia & Tomas sammanhang för landskapet steg vi in i hagen för att börja våra observationer av de övriga principerna. Williams var väldigt tydlig med att den viktigaste egenskapen hos en bra bonde är att kunna göra bra observationer. Ständigt läsa av landskapet och hitta olika indikatorer på tillståndet för omgivningarna.

Indikatorer är sådant som fåglar. Lite beroende på vilka fåglar du har i ditt landskap kan du utläsa andra saker genom att de äter olika saker. Vissa äter insekter medan andra äter mer bär.

Andra markörer insekter och växter som finns runt omkring dig.

Finns det ogräs?

Tillsammans med Allen Williams samlar deltagarena på Betesutbytet 2023 in observationer för att läsa in landskapets tillstånd

En sak som kom upp till diskussion när vi tittade runt fötterna i hagen där vi stod var ogräs. Bland annat fanns det brännässlor lite varstans.

Är brännässlor ett ogräs?

Allen menar att det inte finns något ogräs. Varje växt har sin uppgift på den plats det växer. Det är snarare en indikator som du som värd för landskapet kan använda för ta beslut om vad du ska göra. Brännässlorna tar exempelvis hand om överskott av kväve. Det är aldrig ett statiskt läge i naturen, utan ständig förändring. Många så kallade ogräs har viktiga uppgifter och är viktiga i att uppfylla den sjätte principen som gäller mångfald och diversitet.

Vi påmindes om att marken redan har en omfattande fröbank. Du kan släppa oron över att något som växer på din mark kommer att fröa av sig. Högst troligt finns det redan en ordentlig mängd fröer redo att gro om förutsättningar är de rätta.

Det viktigaste finns under fötterna

Allen Williams med bonden viktigaste redskap för att utvärdera sitt arbete -  En spade - Betesutbytet 2023

Det var nu som Dr Williams tog fram spaden, ett av de allra viktigaste verktygen för att undersöka ditt landskap. Det finns fem verktyg du bör ha tillgång till:

  • Spade, gärna smalare och med metall skaft för att hålla när du bryter upp marken
  • Termometer, fungerar bra med en beröringsfri IR-termometerför att undersöka marktemperaturen, jorden under växtlighet och organiskt material
  • Infiltrationsring, där du kan hälla i vatten för att se hur snabbt marken kan ta upp vatten
  • Refraktometer, för att mäta betets brixvärde som ger en indikation på hur väl mikrolivet fungerar och även växternas mognad
  • Observation, använd se, lyssna, lukta, röra och till och med smaka

Genom att undersöka ditt landskap om och om och om igen kommer du skaffa dig intuition och automatiskt läsa av det.

Glöm inte att dokumentera dina observationer. Skriv ner och framförallt se till att fotodokumentera. Använd mobiltelefonen och ta kort.

Vi fick också lära oss av de andra deltagarna att komma ihåg att säkerhetskopiera eller kanske ännu hellre automatisk uppladdning av fotografierna till molnet. Annars blir du av med alla bilder om du kör över mobilen med traktorn eller stoppar den i slåtterkrossen.

Allen Williams gräver upp en jordprofil som vi studerar på Beteeutbytet 2023

När Allen satte i spaden påminde han om att inte gräva upp en rektangulär klump. Han gjorde ett tramp med spaden och tog sedan upp den och la nästa snitt som överdelen på ett T och bröt upp jordprofilen och satte foten på spaden.

Han berättade att de alltid har med spade i pickupen eller ATV:n för att kunna följa upp resultatet av djurens framfart över betet.

Du kan få några tips genom att se det här klippet från en liknande session och vad Allen tittar på i jordprofilen:

Till att börja med undersöktes jordytan, där vi noterade att det fanns lite dött organiskt material som ger marktäckning vilket är mycket bra. Marktäckning sänker jordtemperaturen, skyddar från UV-strålning och håller fukt. Dessutom förbättrar det förmågan för marken att ta upp regn. Att det bara är ett tunt lager med visset material visar på bra mikroliv genom att det mesta redan har brutits ner. Ligger det ett tjockt lager med gamla växtdelar så tyder det på dålig förmåga i marken att bryta ner organiskt material.

När han tittade på själva jordytan konstaterades det att det inte var en skorpa, vilket är bra för infiltration av vatten.

Färgen på jorden avslöjar mängden organiskt material och därmed kol i jorden. En mörkare och mer mörkt chokladfärgad jord innehåller mer kol, och ofta går det att se lager ner i jordprofilen.

Allen visade hur rötterna växte ner på djupet och att det ställe vi tittade på hade en mörk färg genom hela jordprofilen. Det fanns gott om levande rötter i marken.

Allen Williams visar för Christian i Sundhult vad han skall titta på i jordprofilen
Foto. Maria Torsein, Bätaregården under Betesutbytet 2023.

Just den jämna färgen genom jordprofilen visar också att marken inte varit störd på lång tid.

I jordprofilen tittade vi också jordaggregaten, alltså hur jorden håller ihop i klumpar, från de allra minsta klumparna som kallas mikroaggregat till lite större som kallas makroaggregat.

Vi luktade på jorden för att göra observation. En bra jord luktar bra och indikerar en välbalanserad jord mellan bakterier och mykorrhiza., Jorden luktar illa når den är i obalans. En sur lukt på jorden har för mycket bakterier, medan en unken och sumpig lukt visar på en syrefattig jord med mycket lite mykorrhiza..

Liten tuva säger mycket

Slutligen så la Allen snitt runt om så han kunde lyfta upp en tuva. Han skakade den lite så vi kunde se hur mycket jord som fanns kvar runt rötterna, det vill säga om aggregaten hängde fast i rötterna. Det berättar hur aktivt mikrolivet är där.

Allen Williams berättar vad vi kan se runt rötterna på tuvan han grävt upp på Betesutbytet 2023

Aggregaten visar alltså hur mycket aktivt mikroliv det finns i marken, så som bakterier, mikrober och mykorrhitza som är svampar. Det är avgörande att det finns mykorrhiza i jorden som tillför glomalin som fungerar som klister mellan partiklarna i jorden som skapar klumparna. ”Klistret” måste ständigt förnyas och håller någonstans runt 28 dagar.

Aggregeringen av jordklumparna runt rötterna skall se ut ungefär som keso. Det gör att vatten och syre får utrymme att leta sig ner i jordprofilen och lagras där. Mer kol i jorden håller mer vatten.

Principerna gäller alla jordtyper och var jorden finns. så det spelar ingen roll om det är lera, sand eller morän i den mark du undersöker.

Gräset måste få återhämta sig och vila

Allen Williams berättar om återhämtning och vila för gräset för att få bästa möjliga rotationsbete

Genom adaptivt rotationsbete i mindre fållor kan gräset få den viktiga återhämtningen. Mindre fållor ger längre tid mellan betningar eftersom det tar längre tid för djuren att återvända till en viss fålla. En sak som vi blev påminda om är att det är skillnad på att låta gräset återhämta sig och låta det få vila.

Återhämtning innebär att gräset får växa ut igen, att det avbetade gräset får en ny topp. Det återställs helt innan nästa avbetning helt enkelt. När gräsets topp precis börjar skifta mot brunt, så har gräset fått full återhämtning och då är det ultimat att djuren får beta gräset igen. Då har även gräset lagom nivå på protein och socker för att kornas matsmältning ska fungera optimalt. Betas gräset innan det fått full återhämtning kommer det påverkas negativt i längden, genom att rotsystemet minskas.

Vila innebär en längre period utan avbetning, där växterna får fortsätta att växa tills det fröar av sig och vissna. Vila ger också tid för växterna att utveckla rotsystemet. Energin innan har gått åt till att utveckla plantan ovan jord. När rotsystemet får lov att utvecklas och bli större ökas också mångfalden, och en jordprofil som arbetar aktivt blir djupare. Därmed ges bättre förutsättningar för bland annat vattencykel och mineralcykel, samt lättare för andra fröer i marken att gro vilket ökar diversiteten av växter.

Ökad aktivitet i jorden ger mer mykorrhiza som samarbetar med växternas rötter. Det gör att växternas rotsystem får ännu större upptagningsområde för bland annat vatten. Dessutom är mykorrhizan bättre på att frigöra näring som sedan växterna kan ta upp.

Gynna snabb återväxt

För att få snabb återväxt är det inte bara återhämtning som är viktigt utan även att inte beta för hårt. För att gräset ska orka växa så behövs en viss mängd grönmassa som kan jobba med fotosyntesen.

Om 50 % av grönmassan betas kommer tillväxten av rötterna bara hämmas ett par procent, men om 60 % av grönmassan betas kan rottillväxten hämmas så mycket som 50 %. Detta kan vara förödande om det blir en torkperiod och påverkar även tillväxten ovan jord.

Det är alltså viktigt att inte låta djuren beta för mycket av plantan om du vill ha snabb återhämtning av betet.

Mångfald och artsamspel är alltid nyckeln

I varje del av The 6-3-4 hittar du mångfald och artsamspel. Det är alltså nyckeln till ta tillvara på naturens egna kapacitet på allra bästa sätt.

Naturen i sig skapar aldrig några monokulturer. De är alltid skapade av människor.

Därför är det lika viktigt att titta efter djur ovanför markytan som under. Maskar och andra kryp finns med fördel ner i jordprofilen.

Mångfalden med flera olika gräs och örter gör att mer mineraler kommer finnas tillgängligt för djuren att äta. Det gör att du till slut inte behöver ge något mineraltillskott.

Allen berättade också att hos honom hade djurens intresse för tillskottsmineraler minskat i takt med att mångfalden på betena hade ökat. Dock påpekade han att det gällde rena mineraler. I de flesta fallen blandas mineralerna in i ”godis” som djuren älskar. Så klart äter de då upp allt i mineralbaljan då, men det är för att få tag i melassen snarare än mineralerna som erbjuds.

Störning vs rubbning av jorden

I det regenerativa lantbruket vill man i allra största mån undvika att störa marken ihållande genom exempelvis upprepad plöjning. Däremot kan man på olika sätt medvetet rubba ekosystemet. Detta är något som Allen refererar till i de 3 regler för förvaltning av landskapet.

En störning är en upprepad handling du gör på markerna, som plöjning, betesputsning eller annat som stör och förstör de naturliga systemen.

En rubbning är en medveten handling eller variation för att skapa en väldigt tillfällig störning, som ändrad djurintensitet, olika form & storlek på fållor, olika längd på viloperioden mellan betning och att förändra ordningen när djuren får tillgång till ett visst bete under året. Efter störningen kommer ekosystemprocesserna gå igång för att återställa markerna. I naturen sker rubbningar naturligt, ingenting är statiskt, och det är detta som efterhärmas. Vilda djur förflyttar sig över landskapet men de kommer inte göra det med exakt samma tid och frekvens varje år.

Det man skall komma ihåg är att en åtgärd aldrig ger endast en given effekt, utan alltid får följdeffekter, kaskadeffekter. Det du vet är att en åtgärd alltid kommer ger effekt, antingen positiv eller negativ, och att det påverkar mer än just det du tänkt.

Genom att göra olika typer av variationer så gynnas mångfalden både ovan och under jord. Om du alltid gör allting i samma ordning och på samma sätt så kommer samma art hela tiden gynnas eller missgynnas vilket leder till monokulturer. Därför skall du göra olika på dina marker. Ändra ordningen i betesrotationen, inleda säsongens bete i olika fållor, ändra storlek och form på temporära fållor och så vidare.

Djupare kunskap om refraktometer och brix

Efter föredraget där i församlingshemmet och innan vi skulle ut i fält gick jag fram till Williams och frågade om han kommer att prata något om hur jag kan använda en refraktometer. Något jag var väldigt nyfiken på eftersom vi skaffade en i Sundhult för ett par år sedan just för att jag har hört honom prata om vilket bra verktyg det är, men aldrig riktigt förstått hur jag skall använda den.

Refraktometer för att läsa av brixvärde

Den vi har skaffat har en skala 0-32, har automatisk temperaturkompensering så att den inte behöver kalibreras varje gång och har en LED-lampa för att få tydligare avläsning.

Ett av de allra bästa tipsen jag snappade upp var hur jag skall göra för att att inte ta sönder vitlökspressen. Jag visste att du skall ta ett gräs, rulla till en boll mellan händerna tills cellväggarna brister så att det går att få ut växtsaven.

Tricket som jag fick till mig var att inte bara pressa hårdare för att få ut saven, utan du skall tryck pulsande på handtagen.

Vi använder vitlökspress för att få ut växtsaft till refraktormetern

Refraktometern avläses genom att pressa saften på en rengjord yta, därest litet glas fälls över. Sedan tittar du in i instrumentet där du ser en skala, kallad brix.

Brix-värdet är en en indikator på många saker, så det är på ett sätt ett sammansatt mätvärde. Instrumentet används för att exempelvis se hur söta frukter, bär och grönsaker är. Ett viktigt värde för bland annat vinodlare och biodlare.

Fast brix är också förutom socker sammansatt av mineraler, aminosyror, protein, lipider och pektin exempelvis. Sammantaget kan det sägas att det är ett värde på hur växternas fotosyntes är verksamt och skjuter ner näring genom rötter ut i marken, således att du har ett rikt mikroliv där.

Högre brix är bättre och ett bra bete har över 10 och visar då på bra symbios med mikrolivet i marken.

Allen Williams tittar på betets brix-värde genom en refraktometer

Brixvärdet är alltså känsligt för vilken tid på dygnet du gör avläsningen. Ju mer fotosyntesen är aktiv, desto högre brix-värde avläser du. En solig dag ger högre värde än en mulen.

Det gör att det inte är helt lätt att tolka mätningarna och det är viktigt med kontinuerliga mätningar för att se förändringar över tid.

Ju högre brix-värde du har på betet, desto mer energi finns det tillgängligt för djuren på betet. Därför kan det vara idé att släppa djuren till nytt bete på eftermiddagen när värdet är som högst, eftersom de då äter som mest. På detta sätt kan du öka produktionen.

Du kan också använda brix-värdet som hjälp för att bestämma till vilket bete du tänker släppa djuren. Brix-värdet ökar i takt med att gräset växer och är som högst när gräset återhämtat sig, innan det börjar vissna.

Vill du skaffa en refraktometer så kan du använda den här länken för att handla på Amazon. Priset för dig blir det samma, men vi få en liten, liten peng, som du kan se som ett tack för den kunskap vi delar här.
Länk: https://amzn.to/3QWJ0f2

För dig som vill fördjupa dig finns det här ett föredrag riktat till dig om du vill använda en refraktometer för att läsa av ditt bete:

Vill du undersöka ditt landskap mer?

Om du kommit så här långt i anteckningarna från Betesutbytet 2023 så tror vi att du är sugen på att ge dig ut och undersöka ditt landskap mer och se hur det ser ut i matjorden hos dig.

Här kan vi tipsa dig om att se det här föredraget och kombinera med det läst och sett ovan för dyka ner i den magiska värld du har under dina fötter.

Vad kan djuren berätta för dig?

Allen Williams är doktor i genetik och fysiologi hos djur gjorde det väldigt intressant att höra honom berätta om vad han kunde se hos djuren som gick i hagen.

Allen Williams berättar vad vskall titta på hos djur som mår bra

Han började att fråga oss om vi såg kornas ”happy lines”. Med det menade han en täckning i pälsen horisontellt över revbenen som visar på att organen fungerar bra. Det är alltså pälsen som är något längre som gör att det ser ut som linjer om du tittar lite mer noggrant. Dessutom skall djuret har en mörkare linje utmed ryggraden.

Den här träffen genomfördes i mitten på augusti och då skall kreaturen ha tappat sin vinterpäls och inte vara matta i pälsen, för det indikerar att något inte är helt bra.

Allen använde också termen ”frame” för att beskriva hur djuret skall se ut, raka linjer där benen är lika i alla fyra ”hörn”. Halsen skall kännas smal och när kroppen kommer skall den ”explodera” ut åt sidorna och ha en jämn fin form bakåt. Likadant gäller upp och ner där kroppen skall ”explodera” ut och ha ordentligt djup. Finns det insjunkna band över mage så är något tokigt. Korna ska gärna ha korta ben då det gör dem mer robusta och skadefria.

Låt rätt kor kalva och sköta det själv

Ett sätt att få mindre arbetsintensiva djur är att ta bort de som behöver hjälp med kalvningen. Allen berättade att när han tog över gården så hade de kvigorna som skulle kalva instängda i en mindre fålla under kalvningen och såg till djuren var fjärde timme dygnet runt. Det var viktigt att hela tiden veta var draglinor och kedjor fanns för att kunna hjälpa till med kalvningen.

När de sedan började låta kvigorna gå ute med resten av flocken och kalva fritt så minskade problemen med kalvningarna. En anledning var att de inte rörde på sig så mycket när de gick i en mindre fålla så kalvarna roterade inte rätt för att kunna komma ut utan problem.

Att välja att behålla rätt individer som har lätta kalvningar är annan en del, en annan var att ha en blandad grupp med kor i olika åldrar. De äldre korna kan lära förstagångsföderskor vad de skall göra med det där som plötsligt ploppade ur dem.

Nu mer visste han inte exakt var utrustningen fanns för att hjälpa till vid kalvningen, och de behövde inte lägga någon tid på det. Tid som nu kunde användas för annat.

Vilda djur klarar av att bli och vara mammor, så det bör tamboskap också kunna. Om vi bara låter naturen få arbeta som den ska. På så sätt tar vi vara på de resurser som står oss till buds på allra bästa sätt.

Hantera djuren enligt Bud Williams

I förbifarten nämnde Allen Williams sina namne Bud Williams, som är en person som är högt ansedd när det gäller att hantera boskap. Han berättade också att Richard och Tina tagit hans kunskaper vidare sedan han gick bort.

En del kanske har hört talas om ”Bud Box” som är ett speciellt sätt att ställa upp grindar och är namngiven efter Bud Williams.

För dig som vill fördjupa dig i boskaps hantering bjuder vi på den här spellistan där Richard och Tina berättar mer:

Djuren är ditt verktyg att sköta om matjorden

Djuren är ditt verktyg för sköta om markerna och din matjord. Mår jorden bra kommer vi som lever ovan jord också må bra. Såväl djur som människor.

För att få bra effekt med djuren krävs det att du är flexibel, eller adaptiv. Hela tiden förändra efter de olika förutsättningar som ges dig. Återigen är det observationer som

För att få återhämtning, vila och lagom djurintensitet är det adaptivt rotationsbete i mindre fållor som gäller. Det hann vi inte prata så mycket om under dagen vi var uppe, men för den som vill fördjupa sig i det lär Allen ut det i den här serien:

Lyssnar du hellre på podcasts än lyssnar/tittar på Youtube?

Om du hellre vill lyssna på Allen Williams i poddformat bjuder vi dig här på en spel lista där han och Gabebrown berättar mer om regenerativt lantbruk och The 6-3-4.

Sammanfattning: Regenerativt lantbruk är ingen metod, det är ingen formel och har inget exakt recept.

Varje plats i landskapet finns i sitt egna sammanhang. Sitt egna artsamspel, och du som värd för ditt landskap har ditt egna sammanhang och vad du vill uppnå med det.

Verktygen för att läsa av ditt landskap är enkla, så du har all möjlighet att på egen hand skapa ett blomstrande landskap, där naturens egna processer är det drivande, med minimalt med tillsatta resurser utifrån.

Det är så vi försöker jobba i Sundhult och Solskensfarmarna med landskapet vi har runt om oss i Kärnebygd rote.

Intensivutbildning på Ridgedale Farm i regenerativt lantbruk

Richard Perkins berättar om gräsets fysiologi
Richard Perkins, Ridgedale Farm, berättar om gräsets fysiologi.

I början av 2020 berättade vi att vi bokade för att gå en utbildning med Joel Salatin på Ridgedale Farm i Värmland. På grund av pandemin blev kursen uppskjuten till augusti.

Otroligt laddade gjorde vi oss iordning och packade bilen för att åka upp. Samma morgon som vi skulle åka fick vi reda på att flygplatspersonalen stoppat Joel från att gå ombord på planet då de inte kunde garantera hans hemresa.

Som tur är blev det kurs ändå!

Richard & Yohanna, som driver Ridgedale Farm, ställde genast om dagarna till en Regenerative Agriculture Masterclass, en intensivutbildning i regenerativt lantbruk.

Vi fick dessutom en stund med Joel Salatin via Zoom. I alla fall för en stund innan andra saker hindrade att få fullt utbyte av videosamtalet.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm
Ridgedale Weekend 2020

På denna sida hittar du en film där Christian berättar om utbildningen och under den länkar till en utförlig artikel för varje dag fylld med bilder och en del videoklipp.

Längst ned på sidan hittar du länkar till alla artiklar i serien, och fortsätter du att läsa här får du några mer övergripande bilder av vår vistelse på Ridgedale.

Vad innebär Regenerativ Agriculture Masterclass?

Fokus i utbildning blev att få koll på jordhälsa och hur du bäst återskapar matjorden får att skapa bättre förutsättningar för växter.

Vi tittade också lite övergripande på Holistic Management, och eftersom Richard Perkins tycker det är viktigt integreras de aspekterna i hans (och vår) definition av regenerativt lantbruk.

Eftersom vi redan arbetat mycket med detta i Sundhult och Solskensfarmarna blev det en hel del repetition, och i många fall kunde vi få bekräftat att vo förstått saker rätt. Vi tog också chansen att be om fördjupningar i visa delar för att få bättre förståelse.

Mer än bara lantbruk

Det finns fler aspekter än ekolgi i ett lantbruk - det sociala och ekonomiska

En viktig aspekt för utbildningen var delarna som hade med företagande att göra. Försäljning, marknadsföring och inte minst delarna med att vara en familj som bedriver företag tillsammans.

Delar som det lätt blir idealistisk bild kring. Ett företag måste drivas så det går ekonomiskt runt, samtidigt som de sociala delen måste få ta stor plats.

Intresserade från hela världen

Folk på plats från alla delar av Eurpoa för en Regenerative Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Vi var inte ensamma om att vara sugna på att få mötas på Ridgedale för att få hör Richard Perkins och Joel Salatin samtala om ett modernt sätt att bedriva lantbruk, inte minst ett småskaligt sådant.

Det spelade ingen roll att vi fick reda på att Joel inte skulle komma, alla möttes upp i Värmland i alla fall.

Det var personer från hela världen. Bland annat från USA, Portugal, Tjeckien, Danmark, Norge, Irland, Polen, Rumänien, Storbritanien, Belgien och Sverige så klart. Med den spridning blev det spännande att få lära sig mer om likheter och olikheter i utmaningarna att bedriva lantbruk.

En vecka med fantastisk mat

Dukat för en av alla fantastiska måltider under utbildningen på Ridgedale

Hela veckan bjöd på bra mat (men för lite kaffe enligt Hanna). Mycket kyckling från de egna grönbeteskycklingarna och ett nyligen slaktat lamm till avslutningsfesten.

Det var ganska korta måltider och vi fick alla hjälpa till med dukning, avplockning och diskningen. Några ställde upp och diskade mer än andra, vilket också gav en stund för samtal.

Mat i en yurt och teori i en annan

Richard tackar alla delatagare för veckan utan för den yurt som var vår matsal för veckan

Måltiderna serverades i av de två yurts som finns på Ridgedale. En yurt, eller på svenska jurte är en typ av mongoliskt tält. Ovan ser du när Richard Perkins tackar alla deltagarna för dagarna på Ridgedale precis utanför matsalen.

Yohanna & Richard med sina fantastiska barn i den yurt där teoripassen hölls

Den här bilden visar den yurt som agerade teorisal med whiteboard och stor TV. Du ser också hela den underbara familjen som gav oss en fantastisk vecka.

Spartanskt boende i bilen

Hanna och Christian sover i sin Tesla Model 3

Boendet var spartanskt, och du var erbjuden plats att slå upp tält, eller som vi gjorde att sova i bilen. Vi har skrivit en egen artikel om att sova i vår Tesla.

Det spartanska bestod också i att det var utedass som gällde, och duschen bestod av att ta lite vatten i en hink från ett badkar som det eldats under och hälla över sig.

Den vedeldade bastun i den ombyggda manskapsboden

Det fanns vedeldad bastu att tillgå, och den provade Christian.

Trötta och fullmatade efter en intensiv masterclass

Med en så intensiv vecka återvände vi hem till Halland och Sundhult med ny energi för att utveckla Sundhult vidare.

Det var väldigt speciellt att få vara tillbringa några dagar på den plats och med de personer som förändrat så mycket för oss i Sundhult. Det var nästa lite surrealistiskt att gå från Nut field till bilen på Top field, och sedan ner förbi Frontfield och svänga in vid no-dig marketgarden och gå förbi slakteriet, runda påfåglarna för att gå in och äta frukost i matsalsyurten.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 1: Grönbetesägg, gårdsdesign och regenerativt lantbruk

Första dagen rivstartade med en gång. 06:30 stod vi i givakt på gårdsplanen för första lektionen, med besök ut till äggmobilerna som skulle flyttas.

Sedan öste det bara på hela dagen, med design av en gård och definitioner kring regenerativt lantbruk.

Richard framför en av deras äggmobiler

Du som följer oss i Sundhult vet att Richard är den som inspirerade oss att skaffa höns och ha dem i en äggmobil. Vi har själva byggt vår äggmobil med hans modell som förebild, och många fler över hela världen har inspirerats av vagnen med det sneda taket och nätgolv.

Det var riktigt spännande att få se deras vagnar i verkligheten, för vi har sett dem om och om igen i massor av videoklipp på hans YouTube-kanal.

Lång morognflytt av äggmobil med ATV på Ridgedale

Förresten har han en video med massor av olika äggmobiler världen över som inspirerats av hans bygge. Hänger du med så ser du vår vagn och andra modeller av äggmobiler också.

Att få se hur landskapet ser ut med höjder, svackor och blöta partier där äggmobilerna drogs runt var extra spännande. Det är något som är svårt att få en ordentlig uppfattning utan att du är på plats.

Vi har genom videofilmer lärt oss en hel del om förutsättningarna på deras gård, men det var ändå extra speciellt att se vad som växer på de olika betena.

Stängsel, vatten och foder

En genomgång av mobilt elstängsel för grönbeteshöns med Richard Perkins

Vi pratade om smarta sätta att sätta upp stängsel, tillverkare av utrustning och vatten och foder till hönsen. Precis som vi har de en infrastruktur med slangar över hela gården där de kan koppla in vatten där äggmobilen står just nu.

De använder sig av den smarta Plasson snabbkopplingen, så att det går kvickt att koppla in vattnet.

Äggpackeriet i Ridgedale

Så klart pratade vi äggpackeri och leverans också. I Ridgedale är äggpackeriet placerat i en gammal byssja som gjorts om till packeri. När vi var där så var faktiskt Livsmedelsverket på plats och gjorde den årliga kontrollen. Givetvis fick det godkänt.

Cathal berättade om sin automatiserade äggmobil

På kvällarna höll några av deltagarna föredrag om sina verksamheter och erfarenheter, och en av de som presenterade första kvällen var Cathal Mooney från Heather Hill Farm på Irland.

Cathal Mooney på Heather Hill Farm på Irland berättar om sin automatiska äggmobil
Cathal Mooney berättar om sin gård Heather Hill Farm på Irland.

Cathal har en helautomatiserad äggmobil med massor av styrning och solceller på taket . Han flyttar den med hjälp av en 12-volts vinsch och spel.

Smarta tankar om att designa en gård

Dagen fortsatte med fördjupning i vad du skall tänka på när du designar verksamheter för en gård.

Richard Perkins går igenom PA Yeomans Scale of Permanence
Richard Perkins berättar om PA Yeomans Scale of Permanence.

En av de grundläggande verktygen är att använda sig av australiensaren PA Yeomans Scale of Permanence och Keyline Design – Water for Every Farm.

Där rangordnas olika delar i en gårdsdesign efter hur lätt det är att förändra något. Exempelvis är landskapet och vatten något som kostar på att förändra, samtidigt som det är svårt att återställa om det ändrats. Matjorden är det som är lättast att förstöra, men också det som är lättast att återställa igen.

På fälten i Ridgedale har det planterats trädrader som bygger på principen om keyline som bygger på hur höjdkurvor . Det är ett sätt att få biodiversitet, hantera vattnet för ge bättre förutsättningar att växa.

Ridgedale Weekend 2020 - Richard berättar om gräsets fysiologi

Vi gick runt och tittade på fälten på Ridgedale medan Richard berättade vad de gjort och hur de använt de ekologiska systemet för att återskapa livskraftiga marker.

Mycket av magin handlar om att skaffa sig förståelse för vad som finns under markytan, i mikrolivet som finns där. Det finns mycket att lära kring markbiologin och det var väldigt intressant att få höra hur de följt utvecklingen på sin gård och hur fort återskapandet av matjorden gått genom att använda rätt metoder.

Beroende på om det marken är svamp- eller bakteriedominerad jord trivs olika växter.

Definition av regenerativt lantbruk

Dagens avslutande teoripass handlade om regenerativt lantbruk. Ett begrepp som inte är helt definitivt, utan som det finns lite olika tolkningar kring.

Richard Perkins berättade om sin defintition av regenerativt lantbruk

Vi i Sundhult delar Richards syn att det inte enbart handlar om brukandet av marken, utan också att bygga ett samhälle som frodas i takt med det ekologiska systemet. Lokalsamhället är en viktig del när du ser allt ur ett holistiskt perspektiv.

Vi tittade också närmare på Alan Savorys Holistic Management, som binder ihop delarna med ekologi, ekonomi och det sociala (samhället) i en helhet.

Kvällsaktiviteter med föredrag

Som vi berättade tidigare fanns det utrymme på kvällarna för ett antal av deltagarna att berätta om sina verksamheter.

Förutom Cathal som du mötte längre upp i texten var det två till som höll föredrag.

Först ut var Victoria Duhan på Fagernäs Gård, där hon har äggmobil och grisar.

Victoria Duhan på Fagernäs gårs höll  föredrag

Efter det fick vi lyssna på Tomasz Jakiel på Lubuskie Angusowo i Polen som byggt upp en väldigt spännande verksamhet. Han skaffade en mark utan några byggnader och har parallellt med sin fasta anställning inom telekombranschen börjat bygga en gård med regenerativa metoder.

Tomasz Jakiel  på  Lubuskie Angusowo i Polen berättade om sin gård

Han berättade bland annat hur han använder sig av balegrazing när han fodrar sina angus under vintern.

En bild från Tomasz fördrag där han berättade om  balegrazing

Den bilden och samtalet vi hade med Tomasz gjorde att vi vågade prova detta med våra egna djur inför den kommande vintersäsongen.

Som du förstår var vi helt slut bara efter första dagen. Det sista föredraget slutade efter 21, och då hade vi alltså kört på intensivt sedan 06:30 på morgonen.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 2: Broiler, slakteri, försäljning och REKO-ring

Andra dagen på Ridgedale Farm strax utanför Västra Ämtervik bjöd också på en tidig start, men den här gången ute på fältet Top field där vi började dagen med att flytta gårdens broilers.

Grönbeteskyckling, slakteri & förädling, lagar & förordningar och försäljning stod på dagens program.

Richard Perkins berättar om grönbeteskyckling i Salatin broiler pens

Grönbeteskyckling en huvudverksamhet på Ridgedale

På Ridgedale har de slaktkyckling enligt samma metod som Joel Salatin har på Polyface Farm. De har sina grönbeteskycklingar i något som brukar kallas broiler pens, en typ av flyttbara burar.

Kycklingarna betar gräs och gödslar ytan där buren står. Där har de tillgång till väderskydd, vatten och foder.

Richard  Perkins berättar hur vattnet och fodret  fungerar i en Slatain style broiler pen

Varje dag flyttas burarna till en ny yta genom att sätta in en dolly vid ena kortsidan och dra i den andra. Det gör att det marken gödslas jämnt och kycklingarna hjälper till att regenerera matjorden.

Salatin style broiler pen under morgonflytt på Ridgedale

När grönbeteskycklingarna blir äldre får de flyttas mer än en gång per dag strax innan det är dags för slakt.

Kycklingstall är första anhalten på gården

Kycklingarna hämtar Richard dagsgamla när de är nykläckta. Han tar in dem i ett speciellt kycklingstall där de bor den första kritiska tiden.

Richard Perkins berättar kycklingstallet där kycklingarna först får växa till sig innan de kommer ut på grönbete

Där är det en ganska kontrollerad miljö med rätt temperatur, dragfritt och lagom med vatten och foder. När de växt till sig så får de komma ut på grönbete.

Eget gårdsslakteri för grönbeteskyckling

På Ridgedale har de byggt ett eget gårdsslakteri där de slaktar sina grönbeteskycklingar.

Själva slakteriet ligger i en ombyggd manskapsbod som gjorts om för att möta kraven som ställs på en sådan livsmedelsanläggning.

Slakteriet är fullt utrustad med skållingskar, plockare, utrymme för slakt och slutligen renrum för hantering av den klara grönbeteskycklingen och ett kylrum där den kyls ner snabbt.

Richard Perkins i dörren till gårdsslakteriet  där han förevisar utrustning  som används vid slakt

På bilden visar Richard upp bedövningsutrustningen som används när kycklingen skall avlivas. Den ger en elektrisk chock så att kycklingen blir medvetslös. Sedan skärs halsartärerna av, men ryggraden behålls så att hjärtat fortsätter att slå och allt blod pumpas ur.

På morgonen dagen för hemresan så genomfördes årets sista slakt och vi fick se hur det gick till. Djuren var hur lugna som helst när de placerades i en slakttratt, bedövades och sedan fick blöda ur.

Sedan langades kycklingarna in för för den resterande hanteringen i gårdsslakteriet.

Ridgedale gårdsslakteri från insidan.

Grönbeteskycklingen säljs sedan på REKO-ringar runt om i Värmland.

Flera av måltiderna under veckan bjöd på varianter av grönbeteskyckling. Vi var ense om att den rökta kycklingen var en av höjdpunkterna.

Richard Perkins förvisar rökeriet i Ridgedale

Precis utanför slakteriet finns det ett eget rökeri, så de har möjlighet att förädla råvaran ett steg till, vilket för oss över till en annan del av dagen där vi pratade om försäljning.

Erfarenheter kring försäljning och REKO-ring

Dagen fortsatte med att vi utbytte erfarenheter kring försäljning. Det är en viktig del av verksamheten och det gäller att ta med den tiden när du ställer upp din kalkyl.

Yohanna berättar om hur Ridgedale Farm arbetar med försäljning och REKO-ring

I Norden har vi nätverken med REKO-ring medan de i andra delar av Europa har andra liknande modeller med ”drop off points” och mindre gårdsbutiker där en stor del av försäljning sker.

En sak var alla överens om, oavsett vilket land de kom ifrån eller omfattning av verksamhet, att det gäller att kunna berätta om produkterna och hur de produceras. Det ger ett mervärde och är en viktig del för att få konsumenterna att förstå att det är exklusiva produkter de handlar jämfört med vad som kommer från den stora matindustrin.

Lagar och regler kring matproduktion

Vi hann också med ett pass där vi diskuterade lagar, förordningar och riktlinjer kring matproduktion. Mycket av regelverken är gemensamma för hela EU, vilket gjorde att vi hade ganska bra utbyte.

Diskussoner om lagar och regler kring matproduktion

Det konstaterades att det gäller att ha dialog med den myndighet som utför inspektionerna som skall se till att regelverken efterlevs. I den dialogen är det bra att få fokus på varför en regeltext finns, alltså syftet med den, för att se att det passar även en småskalig verksamhet. Mycket har skrivits för storskalig matproduktion och anläggningar efter det, vilket kan vara svårt att applicera på mindre.

Vi presenterade Sundhult och Solskensfarmarna

Den här kvällen var det vår tur, Hanna & Christians, tur att hålla föredrag på kvällsaktivteterna.

Det var inte helt lätt prata om våra verksamheter på engelska. Nu undrar du hur det lät, eller hur? Vilken tur att det spelades in så du kan få se det. 🙂

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Ridgedale Dag 3: Betesdjur och driva gård med familj/anställda

Dag tre såg vi fram emot lite extra mycket, för det var en del vi inte sett så mycket av från Ridgedale, deras betesdjur. Dessutom att få möta andra som har betesdjur och som vågar tänka lite annorlunda var en chans vi inte ville missa.

Vi sov bland betesdjuren I Ridgedale

Just det där att byta erfarenheter, fråga och resonera kring holistisk betesplanering och få frågetecken uträtade var något som vi hoppades på när vi bokade utbildningen. Vi visste att Joel Salatin har betesdjur som de flyttar varje dag.

Det visade sig att vi hade en hel del kunskaper med till denna dag och kunde dela med oss. Måste säga att det kändes rätt bra att få bekräftat att det går att hämta kunskap på egen hand för den som vill, är nyfiken och lite envis.

Vi sov ute på Top Field precis intill fjällkorna och fåren som gick och betade mellan trädraderna (se bilden ovan). Det gjorde att vi inte hade så långt till den tidiga starten den här dagen.

Vi tittade på när deras lilla flock med kor och får fick en ny hage, och hur vatten och ett solskydd på jul flyttades med.

Vi tittade närmre på lite olika varianter av mobila stängsel. Här var det avgörande att de har får med i flocken.

Richard Perkins pratar stängsel och solskydd för betesdjur

Betesdjuren går före äggmobilerna och betar ner gräset något. Det optimala är om det är cirka tre dagar innan hönsen kommer, för då kan hönsen ta hand om fluglarver i spillningen.

Genomgång av holistiskt planerat bete

Principen med holistiskt planerat bete kunde tydligt ses ute på fältet. En tumregel är att ⅓ betas, ⅓ trampas och ⅓ lämnas.

Även ett gräs som trampas ger nytta för markerna, då det blir näring till mikrolivet i jorden.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Efter rundvandring och samtal i fälten satte vi oss inomhus för teoripass, där vi bland annat tittade på Elaine Inghams The Soil Web. Web, eller nätverk, är ett begrepp som Ingham använder till skillnad mot en rak näringskedja som ofta har använts för beskriva förhållande mellan djur och växter. Elaine menar att det är mer komplext där mikrolivet olika är beroende av varandra. Det är till det mikrolivet det trampade gräset ger näring.

Ett grässtrå som trampas bidrar också till jordhälsan berättar Richard Perkins

Kolcykeln är viktig för ekosystemet

En nyckel för det ekologiska systemet är kolcykeln, eftersom det påverkar exempelvis mineralcykeln och vattencykeln. Det trampade gräset gör också att andelen kol i marken kommer att öka.

Kolcykeln är en nyckel för det ekologiska systemet

Kol i humusen gör att marken kan binda mer vatten i marken, och på så sätt ta upp vatten bättre i blöta perioder, och håller det i marken så att det blir tillgängligt vid torrperioder.

Rötterna har stor betydelse

Rotsystemet påverkas av upprepad nedbetening

Med djupa rötter fås mer kol djupare i markstrukturen. Om ett gräs betas ofta påverkar det möjligheten för ett gräs att utveckla djupare rötter. Därför är det viktigt att hitta en återhämtningsperiod innan gräset betas igen. Det är anledning till att man i holistiska planerat bete delar av hagarna i mindre fållor för att få en längre och bättre kontrollerad återhämtning.

Joel Salatin brukar tala om bebisgräs, tonårsgräs och moget gräs. På bilden ser du kurvan på hur gräset börjar växa försiktigt för att växa ganska snabbt och sedan avtar tillväxten.

Richard Perkins berättar hur viktig återhämtningen är för växter

Om du då i planering lyckas få en nedbetning till punkten där gräset skjuter fart och låter det växa till precis där kurvan planar ut.

Plöjning förstör rotsystemen och minskar mängden kol i marken. Därför vill du ha kvar växter och rötterna i marken, så de kan fortsätta utvecklas på djupet.

Vi tittar närmare på rotutvecklingen hos ettåriga  och fleråriga växter under masterclass på Ridgedale

Inom lantbruket har man använt mycket ettåriga växter med ganska små rötter som gör att det binds lite kol i markerna. På bilden visas ett exempel på en perenn och ett ettårigt vete. Det påverkar kolcykeln negativt och ger inverkan på det som beskrivits tidigare.

Det pågår en del försök att se om det finns ett flerårigt vete som skulle ersätta de ettåriga som används idag.

Regenerativa metoder ger effekt

De regenerativa metoderna som används i holistisk betesplanering har stor effekt. Vi fick se flera bildbevis på att så är fallet, här är det är två foton fram samma plats och vinkel från start och efter att holistiskt planerat använts ett par år.

Innan att holistisk betesplanering har använts
Efter att holistisk betesplanering har använts

Fördjupning i betesplanering

Med de här grunderna i mikrolivet i marken, kolets betydelse och vilken skillnad en holistisk betesplanering kan vara var det dags att dyka ner i hur betesplaneringen faktiskt görs.

Med i gruppen fanns ett danskt gäng som tillsammans har köpt en gård i Tjeckien som de börjat bruka. Den gården kom att löpa som en röd tråd genom resten av av dagen.

Vi tittade närmre på hur betena för gården såg ut och gick genom en metod att dela in och kvalitetsbestämma varje del.

Vi tittade på satellitbild via Google Maps, och genom att berätta hur bra det växte på olika områden delades allt in i mindre bitar.

På bilden ser du hur Richard ritar med whiteboardpenna för att dela av de större fälten.

Richard Perkins ritar på TVn och visar hur en gårds betesmarker kan planeras för holistisk rotationsbetning

När gänget åkte iväg till utbildningen såg några av föräldrarna till gården. De hade haft en torrperiod och när betet räckte inte till flyttade de djuren allt snabbare. Det blev inget av den viktiga återhätmtningsperioden vilket fick till följd att betet inte alls växte.

Förslaget från Richard var att ”offra” en bit och stödfodra där för att låta gräset återhämta sig på övriga beten. De ringde genast hem och stoppade rotationen och bad om att ta in djuren för stödutfordring omedelbart.

Att fylla i betesplanen

För att kunna göra en skattning av hur många djur du kan ha över de olika betena görs en betesplan där du lägger in när djur skall beta en viss hage och hur länge. Beroende på vilket gräs som växer läggs sedan en tid för återhämtning in och du kan då se när samma bit kan betas igen.

Richard går igenom hur en betesplan skall fyllas i.jpeg

Detta är något vi gjort tidigare i Solskensfarmarna, så vi hade koll på hur det skulle gå till. Frågan vi ställt oss var hur det blir när du har flera flockar med djur, vilket komplicerar det hela. Exemplen som visas för betesplanering görs med bara en flock.

Hanna diskuterar Holistic Planned Grazing med Richard Perkins

På bilden ser du när Hanna och Richard diskuterade och försökte hitta svaret hur du skall gå tillväga. Något entydigt svar kom vi inte fram till. Möjligen att det lättaste är om de går att ha en betesplan för varje flock och att varje flock har en given uppsättning beten att tillgå.

Kvällsaktiviteter med dansk effektivitet

Den här kvällen berättade de danska gänget om sin verksamhet nere i Tjeckien, och visade massor av bilder.

Det var alltså ett gäng som kände varandra genom sina arbeten, framförallt inom IT-branschen, som slagit sina påsar ihop och skaffat en gård där nere.

På kort tid har de renoverat, byggt, anlagt market garden och en massa annat med en effektivitet så att vi andra baxnade.

Dessutom var de på gång och hade skaffat utrustning för att bygga eget slakteri i en gammal fryscontainer, hade massor av kompost på gång för sin market garden och hade också kunnat överföra kunskap om att mjölka de kor de tagit över. Mjölken förädlade de i det egna gårdsmejeriet.

På kvällen passade Christian på att basta i den vedeldade bastun som byggts i en liten manskapsbod.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Vi hat pratat betesdjur, stängsel, betesplan och gräsets biologi.Utöver det gick vi genom en del om att ha anställda och driva gård med partner/familj.Dagen avslutades med att höra om några som startat upp ny verksamhet utomlands.

Ridgedale Dag 4: Market garden och videosamtal med Salatin

Sista dagen på kursen var det fokus på market garden under förmiddagen. Allt från planering av odlingarna och att driva upp plantor, vidare via tvätta & packa till verktyg och anläggande av bäddar. På eftermiddagen var det planerat en frågestund med Joel Salatin via videolänk från Polyface Farm.

Vi startade i barnkammaren

Vi startade dagen i barnkammaren. alltså platsen där allt börjar för grönsaksodlingen. Det är här plantorna drivs upp för att senare planteras ut.

Barnkommaren för att driva upp plantor på Ridgedale

Richard berättade om hur de fick tag i gamla skottsäkra glas som bytts ut på ett polishus i Stockholm. Han visade brätten och annan utrustning som han använder när han sår och vattnar.

Richard Perkins berättar om hur han driver upp plantor för grönsaksodlingen

Vi studerade tvätt- och packstationen noga

Från barnkammaren tog vi oss vidare till tvätt- och packstationen som ligger precis intill. På vintern tjänstgör utrymmet som en carport för bil, där bänkarna har gjorts på ett sätt så att de går att fällas upp mot väggen.

Richard Perkins ha genomgång av pack- och tvättsatation för grönsaker

När grönsakerna skördats tas de hit för att tvättas och göras i ordning. Där har de också byggt ett kylrum med en Coolbot, men jag måste säga att jag är himla nöjd med vårt fynd till kylrum (se metalldörren i bakgrunden).

Här packas också grönsakerna för leverans. Vi är mitt uppe i att bygga vår egen tvätt- och packstation så det var värdefullt att få vara på plats och titta noggrannare på storlek och hur det ser ut. Platsen har utvecklats genom åren, så den har redan genomgått ett antal förbättringsiterationer.

Auer-lådor som vi köpte av Rigedale Farm

Vi har faktiskt med oss ett minne från Ridgedale. Det i form av fem lådor från Auer-Packing som vi köpte av Yohanna & Richard och tog med oss hem.

No-dig marketgarden

Om du tittar på bilden kan det vara svårt att se om den är tagen i Ridgedale eller Sundhult. Det beror på att vi haft deras grävningsfria grönsaksodling, eller no-dig market garden, som förebild när vi anlagt våra odlingar.

Ridgedale Farm Marketgarden

Likheten är att odlingsbäddarna är 75 cm, men de har något smalare gångar än vad vi har i Sundhult.

Standardiserad odlingsbädd på 75 cm med flis i gångarna på Ridgedale Farm

Genomgång av olika redskap för grävningsfria bäddar

Här uppehöll vi oss och tittade på en del olika redskap som de använder i sina grönsaksodlingar. Flera kände vi igen, eftersom vi har samma eller mycket lika här i Sundhult.

Genomgång av redskap för marketgraden förevisas av Richard Perkins

Andra saker var spännande att se och ta på som Paperpot planteringsverktyg, Quick för salladskörd och Johnny’s gallervält. En gallervält, eller bedroller, anpassad för 75 cm odlingsbäddar skulle vi gärna vilja ha i Sundhult.

Richard Perkins förvisar redskap för grävningsfria odlingsbäddar

Vi fick också en privat förvisning av Jang Seeder, en såmaskin vi har varit lite nyfikna på. Den Six Row Seeder vi har kan ibland ha lite problem med klumpar i jorden och är lite begränsad med hur djupt den kan så.

Vi får Jang Seeder förevisad

Richard säljer en caterpillar-tunnel som går att sätta över bäddarna och flyttas efter behov. En enklare variant av en mer stationär växthustunnel. Självklart passade han på att visa och berätta om en sådan också.

Richard Perkins berättar om den catepillar tunnel som han säljer

Teoripass om odlingsplanering

Precis som varje dag hade vi ett teoripass också, och denna gång tittade vi lite närmare på planering av odlingsbäddar. Richard har kalkylblad som han använder för att snabba upp planeringsprocessen.

Richard Perkins visar hur kalkylblad används i planeringsarbetet

Det vi konstaterar är att Hanna byggt rätt bra och automatiserade kalkylblad i Numbers för vårt planeringsarbete, där vi får ut bra gantscheman som hjälper till i odlingssäsongen.

Vi pratade med Joel Salatin

På eftermiddagen var det dags för ett pass som vi laddade mycket inför. Vi hade fått skriva frågor till Joel Salatin, och nu var det dags att koppla upp i ett videosamtal via Zoom med honom. Nu skulle det bli intressant att få höra honom svara på de frågeställningar vi hade.

Joel Salatin med på länk till Ridgedale Farm från Polyface Farm

Dock blev detta passet inte alls som vi hade tänkt oss. Först bröts video samtalet flera gånger för att det var dålig internetanslutning på Joels sida. Han är dock en handlingarnas man och åkte över till grannens högsta topp med bäst täckning i grannskapet.

Då öppnar sig himmelen och släpper ner något som man kan tro är hela Fryken. Det smattrar på taket i den yurt (jurta) vi sitter i, så vi knappt kan höra vad Joel säger.

Det toppas med ett åskoväder och åskan slår ner 500 meter bort och elen försvinner så samtalet avbryts.

I de delar vi kunde ta till oss imponerar Joel. Han har drivit sin verksamhet med familjen sedan 80-talet, och många frågor handlade just om det att driva en småskalig gård med sina nära.

Avslutningsfest med grillat lamm

Det hela avslutades med att vi hade en festmåltid där vi åt lamm som de ”offrat” till vår ära.

Vi var ganska trötta efter fyra dagar med fullt ös från 06:30 fram till 21:00 på kvällen. Varje måltid och fika mötte du intressanta personer att dela perspektiv med. Många hade akademisk utbildning och hade ett grundintresse i regenerativt lantbruk som kommit av nyfikenheten och förmågan att läsa in sig på ett nytt område.

Vi var mycket nöjda med dagarna när vi gick och la oss för en sista natt på Ridgedale.

Serien om Regenerativt Agriculture Masterclass på Ridgedale Farm

Detta är en artikel i serien om våra utbildningsdagar på Ridgedale Farm i augusti 2020.

Vem är egentligen ”the Soilguy”?

Det finns en person som kallas ”The Soilguy”, vars riktiga namn är Ray Archuleta. Han är en av huvudpersonerna när det gäller jordhälsa och har under lång tid via försök visat på hur regenerativt lantbruk återskapar en vital jordhälsa.

Men vem är han egentligen, och vad är hans bakgrund? Är det en person som är värd att lyssna till?

Här är en intervju bakom personen där du får svar på flera av frågorna.

Han förespråkar plöjningsfritt lantbruk och att vi borde titta mer på naturen självt och försöka imitera hur de biologiska och ekologiska systemen fungerar.

Om du vill se honom göra några av sina första och beskriva hur viktig jordhälsan är kan du titta på den här serien av videoklipp

Joel Salatin – en av våra mentorer

Podcast med Joel Salatin

När Christian var med i Digitalsamtal pratade han bland annat om att digitalisering ger möjligheter att ha mentorer på ett helt nytt sätt, genom blogga, podcast, YouTube, böcker etc.

En av de personer som fungerar som mentorer för oss i Sundhult är Joel SalatinPolyfacefarm, som driver en framgångsrik gård med flera olika verksamheter.

Joel delar med sig frikostigt av sina tanker i massor av böcker, har deltagit otal intervjuer i olika podcasts och du hittar massor av föredrag och videoklipp med honom på YouTube.

När du lyssnar på alla dessa timmar han bjuder på kommer du för varje föredrag och intervju kunna hitta nya aspekter och vinklar på det han berättar om.

Lyssna på en bra sammanfattning av hans tankar

Här bjuder jag på en länk till The Thriving Farmer Podcast, som är en ganska bra sammanfattning av alla hans tankar.

Ja, det är en timma, men han har så mycket att berätta för oss, så en timma är en sammanfattning.

Välj att gå in på sidan för podcasten, eller kör igång YouTube-klippet nedan (tips: Har du YouTube Premium kan du stänga av skärmen på mobilen och lyssna på den som podcast), eller leta upp avsnittet på den plats där du brukar lyssna på podcasts.

Joels tre punkter

I slutet av det här avsnittet ger han tre punkter till varför är en god idé att starta lantbruksverksamhet idag.

  • Det finns gott om mark att börja bruka och få bättre avkastning på
  • Det finns ett ökande antal konsumenter som vill veta vad maten kommer ifrån och hur den produceras
  • Det finns massor med kunskap som går att ta till sig tack vare digitalisering

Om du besökt oss i Sundhult känner du kanske igen de tre punkterna. Visst har vi inspirerats av Joel Salatin, samtidigt som et här en en känsla som byggts upp hos oss när vi nyttjat den tredje av hans punkter.

Därför är det också viktigt för oss att dela med oss vad vi gör och varför vi gör det.

Behöver du hjälp att välja rätt mat när du handlar?

Hur tänker du när du väljer vilken mat du köper i butiken? Hur skall du kunna veta att du väljer bra mat, både när det gäller näringsinnehåll och hur det påverkar miljön.

I podcasten Spännande möten har Gunnar Oesterreich träffat Gröna gårdar VD Märta Jansdotter för att få reda på hur hon som vegetarian nu kan vara VD för ett köttproducerande företag.

De tar också upp många olika sidor kring modernt och framtida lantbruk och matproduktion.

Lyssna på avsnittet av Spännande möten där Märta är med, så får du hjälp att bli bättre på att välja tätt mat i butiken.