Andra helgen i augusti letade ett gäng bönder från Sverige sig till församlingshemmet i Gökhem. Samlingslokalen som bara ligger ett stenkast från Bältaregården där Mia & Tomas Torsein driver sin verksamhet med att ha boskap i bygden. De hade bjudit in bönderna för att byta erfarenheter om bete i något de kallar Betesutbytet.
I år hade de bjudit in Allen Williams, en person som brukar kallas en av rockstjärnorna inom regenerativt lantbruk. Det här ville vi inte missa så trots att tiden är begränsad åkte vi upp över lördagen för att lära mer av Allen.
Mer än en profilbild
Vi gav oss iväg tidigt på morgonen för att stiga in genom dörrarna på församlingshemmet vid åttatiden. Redan på parkering utanför mötte vi ett bekant ansikte från Halland, och där inne fanns det fler personer som vi känner.
Några hade vi träffat tidigare, ännu fler känner vi till genom diskussioner och samtal via nätet. Det blev ganska snart uppenbart att många kände till oss, eftersom de följer vår Youtube-kanal.
Det var väldigt trevligt att få träffas och lära känna lite mer av varandra bakom profilbilderna på nätet.
Allen Williams, en av våra mentorer
Christian brukar säga att han har flera mentorer via nätet. En av de personerna är Allen Williams, och när Mia & Tomas nu ansträngt sig att ta hit denna världsstjärna kände vi att vi borde tas oss tid att åka dit, trots att det tiden är ganska begränsad.
Allen Williams har en 15 år lång bakgrund i den akademiska världen, där han har en doktorstitel inom genetik och fysiologi hos djur. Han är den sjätte generationen som driver släktgården Joyce Farm,
I den här filmen berättar han om beslutet att lämna den akademiska världen för att ta över släktgården. Det var ett tufft beslut att lämna en säker inkomst och pension för en osäker framtid på Joyce Farm.
Kanske var det trots allt ett av de bättre beslut han kunde ta. För oss berättade han att det gäller att förstå vad som finansierar forskning, att försök och undersökningar ofta ger de resultat du önskar. Det må vara omedvetet, men söker du ett visst svar går det ofta att tolka insamlad data till det resultatets fördel.
Med det sagt är det viktigt med kunskap, och kunskap är kanske den största bristen hos lantbrukare idag. Med det menar han kunskap att själv förstå det du arbeta med och inte förlita sig på vad andra säger.
Regenerativt lantbruk bygger mycket på kunskap som lantbrukaren själv skaffar sig.
Dessutom använder regenerativt lantbruk sig av naturen som förebild och drivkraft. Energi som tillförs lantbruket är först och främst solenergi genom fotosyntes, och genom att förstå och använda naturens egna processer minimeras mängden dyra insatsvaror i gödning, bekämpningsmedel, fossila drivmedel, dyr teknisk utrustning.
Regenerativt lantbruk är helt enkelt ekonomiskt för de nyttjar tillgängliga resurser bättre.
I filmen ovan berättar Allen Williams mer om hur det kommer sig att de valt driva Joyce Farm som ett regenerativt lantbruk, och vad det innebär där.
Vad är definitionen av ”regenerativt lantbruk”?
Efter hälsningsfraserna satte vi oss vid borden för att börja dagen med ett teoripass där Allen berättade mer om Joyce Farm och verksamheten där.
Dessutom berättade han om hur Understanding Ag definierar begreppet ”regenerativt lantbruk”. Understanding Ag är ett företag som som Williams grundat tillsammans med Gabe Brown, Ray Archuleta och David Brandt. Företaget bedriver konsultverksamhet och utbildning inom lantbruk.
Deras definition av regenerativt lantbruk lyder
Lantbruk i synk med naturen och de fyra ekosystemprocesserna för att reparera, återskapa, vitalisera och återställa ekosystemfunktioner, med början med livet i jorden vidare till allt liv ovan jord.
De kallar sin definition regenerativt lantbruk för ”The 6-3-4”,, där siffrorna refererar till:
Vi låter Allen själv berätta om definitionen genom det här föredraget.
En viktig utgångspunkt hittar allan i ett citat av W.C. Lowdermilk från boken ”Conquest of the land through 7000 Years” där Lowdermilk skriver:
”…. the land does not lie; it bears a record of what men write on it…..a record that is easy to read by those who understand the simple language of the land.”
Så lär du dig läsa och förstå landskapets språk får du svar, för landskapet ljuger inte. De som förstår landskapets enkla språk kommer bli belönad, eftersom landskapet aldrig ljuger för dig.
Ute i fält för att titta på jorden
Efter en fika drog vi i väg ut på de marker som Bältaregården brukar för att lära oss mer om vad vi kan se med enkla verktyg.
Det började med att Tomas & Mia fick delge sitt sammanhang, sin kontext, för vad de vill uppnå här i sitt landskap. Speciellt hur de vill leva sina liv.
Sexan i The 6-3-4 hänvisar till de sex principerna för jordhälsa, och att definiera ditt sammanhang med landskapet du skall pyssla om räknas till en av principerna. Kanske den allra viktigaste. På engelska använder de begreppet Context, alltså svenskans kontext. Ett ord som vi tycker är knepigt att förstå, så vi använder sammanhang istället.
När du arbetar med beslutsramverket Holistic Management tar du fram en holistisk kontext, vilket i praktiken är samma sak. Du definierar ett sammanhang för inte bara arbete med djur och mark, utan hela livet. Det finns lite olika metoder att komma fram till ett sådant sammanhang
Förutom sammanhang har de andra fem principerna mer med landskapet att göra:
- Sammanhang
- Djur & natur
- Ihållande markstörning
- Marktäckning
- Levande rötter i jorden
- Mångfald & artsamspel
Efter att ha hört på Mia & Tomas sammanhang för landskapet steg vi in i hagen för att börja våra observationer av de övriga principerna. Williams var väldigt tydlig med att den viktigaste egenskapen hos en bra bonde är att kunna göra bra observationer. Ständigt läsa av landskapet och hitta olika indikatorer på tillståndet för omgivningarna.
Indikatorer är sådant som fåglar. Lite beroende på vilka fåglar du har i ditt landskap kan du utläsa andra saker genom att de äter olika saker. Vissa äter insekter medan andra äter mer bär.
Andra markörer insekter och växter som finns runt omkring dig.
Finns det ogräs?
En sak som kom upp till diskussion när vi tittade runt fötterna i hagen där vi stod var ogräs. Bland annat fanns det brännässlor lite varstans.
Är brännässlor ett ogräs?
Allen menar att det inte finns något ogräs. Varje växt har sin uppgift på den plats det växer. Det är snarare en indikator som du som värd för landskapet kan använda för ta beslut om vad du ska göra. Brännässlorna tar exempelvis hand om överskott av kväve. Det är aldrig ett statiskt läge i naturen, utan ständig förändring. Många så kallade ogräs har viktiga uppgifter och är viktiga i att uppfylla den sjätte principen som gäller mångfald och diversitet.
Vi påmindes om att marken redan har en omfattande fröbank. Du kan släppa oron över att något som växer på din mark kommer att fröa av sig. Högst troligt finns det redan en ordentlig mängd fröer redo att gro om förutsättningar är de rätta.
Det viktigaste finns under fötterna
Det var nu som Dr Williams tog fram spaden, ett av de allra viktigaste verktygen för att undersöka ditt landskap. Det finns fem verktyg du bör ha tillgång till:
- Spade, gärna smalare och med metall skaft för att hålla när du bryter upp marken
- Termometer, fungerar bra med en beröringsfri IR-termometerför att undersöka marktemperaturen, jorden under växtlighet och organiskt material
- Infiltrationsring, där du kan hälla i vatten för att se hur snabbt marken kan ta upp vatten
- Refraktometer, för att mäta betets brixvärde som ger en indikation på hur väl mikrolivet fungerar och även växternas mognad
- Observation, använd se, lyssna, lukta, röra och till och med smaka
Genom att undersöka ditt landskap om och om och om igen kommer du skaffa dig intuition och automatiskt läsa av det.
Glöm inte att dokumentera dina observationer. Skriv ner och framförallt se till att fotodokumentera. Använd mobiltelefonen och ta kort.
Vi fick också lära oss av de andra deltagarna att komma ihåg att säkerhetskopiera eller kanske ännu hellre automatisk uppladdning av fotografierna till molnet. Annars blir du av med alla bilder om du kör över mobilen med traktorn eller stoppar den i slåtterkrossen.
När Allen satte i spaden påminde han om att inte gräva upp en rektangulär klump. Han gjorde ett tramp med spaden och tog sedan upp den och la nästa snitt som överdelen på ett T och bröt upp jordprofilen och satte foten på spaden.
Han berättade att de alltid har med spade i pickupen eller ATV:n för att kunna följa upp resultatet av djurens framfart över betet.
Du kan få några tips genom att se det här klippet från en liknande session och vad Allen tittar på i jordprofilen:
Till att börja med undersöktes jordytan, där vi noterade att det fanns lite dött organiskt material som ger marktäckning vilket är mycket bra. Marktäckning sänker jordtemperaturen, skyddar från UV-strålning och håller fukt. Dessutom förbättrar det förmågan för marken att ta upp regn. Att det bara är ett tunt lager med visset material visar på bra mikroliv genom att det mesta redan har brutits ner. Ligger det ett tjockt lager med gamla växtdelar så tyder det på dålig förmåga i marken att bryta ner organiskt material.
När han tittade på själva jordytan konstaterades det att det inte var en skorpa, vilket är bra för infiltration av vatten.
Färgen på jorden avslöjar mängden organiskt material och därmed kol i jorden. En mörkare och mer mörkt chokladfärgad jord innehåller mer kol, och ofta går det att se lager ner i jordprofilen.
Allen visade hur rötterna växte ner på djupet och att det ställe vi tittade på hade en mörk färg genom hela jordprofilen. Det fanns gott om levande rötter i marken.
Just den jämna färgen genom jordprofilen visar också att marken inte varit störd på lång tid.
I jordprofilen tittade vi också jordaggregaten, alltså hur jorden håller ihop i klumpar, från de allra minsta klumparna som kallas mikroaggregat till lite större som kallas makroaggregat.
Vi luktade på jorden för att göra observation. En bra jord luktar bra och indikerar en välbalanserad jord mellan bakterier och mykorrhiza., Jorden luktar illa når den är i obalans. En sur lukt på jorden har för mycket bakterier, medan en unken och sumpig lukt visar på en syrefattig jord med mycket lite mykorrhiza..
Liten tuva säger mycket
Slutligen så la Allen snitt runt om så han kunde lyfta upp en tuva. Han skakade den lite så vi kunde se hur mycket jord som fanns kvar runt rötterna, det vill säga om aggregaten hängde fast i rötterna. Det berättar hur aktivt mikrolivet är där.
Aggregaten visar alltså hur mycket aktivt mikroliv det finns i marken, så som bakterier, mikrober och mykorrhitza som är svampar. Det är avgörande att det finns mykorrhiza i jorden som tillför glomalin som fungerar som klister mellan partiklarna i jorden som skapar klumparna. ”Klistret” måste ständigt förnyas och håller någonstans runt 28 dagar.
Aggregeringen av jordklumparna runt rötterna skall se ut ungefär som keso. Det gör att vatten och syre får utrymme att leta sig ner i jordprofilen och lagras där. Mer kol i jorden håller mer vatten.
Principerna gäller alla jordtyper och var jorden finns. så det spelar ingen roll om det är lera, sand eller morän i den mark du undersöker.
Gräset måste få återhämta sig och vila
Genom adaptivt rotationsbete i mindre fållor kan gräset få den viktiga återhämtningen. Mindre fållor ger längre tid mellan betningar eftersom det tar längre tid för djuren att återvända till en viss fålla. En sak som vi blev påminda om är att det är skillnad på att låta gräset återhämta sig och låta det få vila.
Återhämtning innebär att gräset får växa ut igen, att det avbetade gräset får en ny topp. Det återställs helt innan nästa avbetning helt enkelt. När gräsets topp precis börjar skifta mot brunt, så har gräset fått full återhämtning och då är det ultimat att djuren får beta gräset igen. Då har även gräset lagom nivå på protein och socker för att kornas matsmältning ska fungera optimalt. Betas gräset innan det fått full återhämtning kommer det påverkas negativt i längden, genom att rotsystemet minskas.
Vila innebär en längre period utan avbetning, där växterna får fortsätta att växa tills det fröar av sig och vissna. Vila ger också tid för växterna att utveckla rotsystemet. Energin innan har gått åt till att utveckla plantan ovan jord. När rotsystemet får lov att utvecklas och bli större ökas också mångfalden, och en jordprofil som arbetar aktivt blir djupare. Därmed ges bättre förutsättningar för bland annat vattencykel och mineralcykel, samt lättare för andra fröer i marken att gro vilket ökar diversiteten av växter.
Ökad aktivitet i jorden ger mer mykorrhiza som samarbetar med växternas rötter. Det gör att växternas rotsystem får ännu större upptagningsområde för bland annat vatten. Dessutom är mykorrhizan bättre på att frigöra näring som sedan växterna kan ta upp.
Gynna snabb återväxt
För att få snabb återväxt är det inte bara återhämtning som är viktigt utan även att inte beta för hårt. För att gräset ska orka växa så behövs en viss mängd grönmassa som kan jobba med fotosyntesen.
Om 50 % av grönmassan betas kommer tillväxten av rötterna bara hämmas ett par procent, men om 60 % av grönmassan betas kan rottillväxten hämmas så mycket som 50 %. Detta kan vara förödande om det blir en torkperiod och påverkar även tillväxten ovan jord.
Det är alltså viktigt att inte låta djuren beta för mycket av plantan om du vill ha snabb återhämtning av betet.
Mångfald och artsamspel är alltid nyckeln
I varje del av The 6-3-4 hittar du mångfald och artsamspel. Det är alltså nyckeln till ta tillvara på naturens egna kapacitet på allra bästa sätt.
Naturen i sig skapar aldrig några monokulturer. De är alltid skapade av människor.
Därför är det lika viktigt att titta efter djur ovanför markytan som under. Maskar och andra kryp finns med fördel ner i jordprofilen.
Mångfalden med flera olika gräs och örter gör att mer mineraler kommer finnas tillgängligt för djuren att äta. Det gör att du till slut inte behöver ge något mineraltillskott.
Allen berättade också att hos honom hade djurens intresse för tillskottsmineraler minskat i takt med att mångfalden på betena hade ökat. Dock påpekade han att det gällde rena mineraler. I de flesta fallen blandas mineralerna in i ”godis” som djuren älskar. Så klart äter de då upp allt i mineralbaljan då, men det är för att få tag i melassen snarare än mineralerna som erbjuds.
Störning vs rubbning av jorden
I det regenerativa lantbruket vill man i allra största mån undvika att störa marken ihållande genom exempelvis upprepad plöjning. Däremot kan man på olika sätt medvetet rubba ekosystemet. Detta är något som Allen refererar till i de 3 regler för förvaltning av landskapet.
En störning är en upprepad handling du gör på markerna, som plöjning, betesputsning eller annat som stör och förstör de naturliga systemen.
En rubbning är en medveten handling eller variation för att skapa en väldigt tillfällig störning, som ändrad djurintensitet, olika form & storlek på fållor, olika längd på viloperioden mellan betning och att förändra ordningen när djuren får tillgång till ett visst bete under året. Efter störningen kommer ekosystemprocesserna gå igång för att återställa markerna. I naturen sker rubbningar naturligt, ingenting är statiskt, och det är detta som efterhärmas. Vilda djur förflyttar sig över landskapet men de kommer inte göra det med exakt samma tid och frekvens varje år.
Det man skall komma ihåg är att en åtgärd aldrig ger endast en given effekt, utan alltid får följdeffekter, kaskadeffekter. Det du vet är att en åtgärd alltid kommer ger effekt, antingen positiv eller negativ, och att det påverkar mer än just det du tänkt.
Genom att göra olika typer av variationer så gynnas mångfalden både ovan och under jord. Om du alltid gör allting i samma ordning och på samma sätt så kommer samma art hela tiden gynnas eller missgynnas vilket leder till monokulturer. Därför skall du göra olika på dina marker. Ändra ordningen i betesrotationen, inleda säsongens bete i olika fållor, ändra storlek och form på temporära fållor och så vidare.
Djupare kunskap om refraktometer och brix
Efter föredraget där i församlingshemmet och innan vi skulle ut i fält gick jag fram till Williams och frågade om han kommer att prata något om hur jag kan använda en refraktometer. Något jag var väldigt nyfiken på eftersom vi skaffade en i Sundhult för ett par år sedan just för att jag har hört honom prata om vilket bra verktyg det är, men aldrig riktigt förstått hur jag skall använda den.
Den vi har skaffat har en skala 0-32, har automatisk temperaturkompensering så att den inte behöver kalibreras varje gång och har en LED-lampa för att få tydligare avläsning.
Ett av de allra bästa tipsen jag snappade upp var hur jag skall göra för att att inte ta sönder vitlökspressen. Jag visste att du skall ta ett gräs, rulla till en boll mellan händerna tills cellväggarna brister så att det går att få ut växtsaven.
Tricket som jag fick till mig var att inte bara pressa hårdare för att få ut saven, utan du skall tryck pulsande på handtagen.
Refraktometern avläses genom att pressa saften på en rengjord yta, därest litet glas fälls över. Sedan tittar du in i instrumentet där du ser en skala, kallad brix.
Brix-värdet är en en indikator på många saker, så det är på ett sätt ett sammansatt mätvärde. Instrumentet används för att exempelvis se hur söta frukter, bär och grönsaker är. Ett viktigt värde för bland annat vinodlare och biodlare.
Fast brix är också förutom socker sammansatt av mineraler, aminosyror, protein, lipider och pektin exempelvis. Sammantaget kan det sägas att det är ett värde på hur växternas fotosyntes är verksamt och skjuter ner näring genom rötter ut i marken, således att du har ett rikt mikroliv där.
Högre brix är bättre och ett bra bete har över 10 och visar då på bra symbios med mikrolivet i marken.
Brixvärdet är alltså känsligt för vilken tid på dygnet du gör avläsningen. Ju mer fotosyntesen är aktiv, desto högre brix-värde avläser du. En solig dag ger högre värde än en mulen.
Det gör att det inte är helt lätt att tolka mätningarna och det är viktigt med kontinuerliga mätningar för att se förändringar över tid.
Ju högre brix-värde du har på betet, desto mer energi finns det tillgängligt för djuren på betet. Därför kan det vara idé att släppa djuren till nytt bete på eftermiddagen när värdet är som högst, eftersom de då äter som mest. På detta sätt kan du öka produktionen.
Du kan också använda brix-värdet som hjälp för att bestämma till vilket bete du tänker släppa djuren. Brix-värdet ökar i takt med att gräset växer och är som högst när gräset återhämtat sig, innan det börjar vissna.
Vi har skrivit en fördjupad artikel om vad du kan utläsa av brix när du använder en refraktometer.
Vill du skaffa en refraktometer så kan du använda den här länken för att handla på Amazon. Priset för dig blir det samma, men vi få en liten, liten peng, som du kan se som ett tack för den kunskap vi delar här.
Länk: https://amzn.to/3QWJ0f2
För dig som vill fördjupa dig finns det här ett föredrag riktat till dig om du vill använda en refraktometer för att läsa av ditt bete:
Vill du undersöka ditt landskap mer?
Om du kommit så här långt i anteckningarna från Betesutbytet 2023 så tror vi att du är sugen på att ge dig ut och undersöka ditt landskap mer och se hur det ser ut i matjorden hos dig.
Här kan vi tipsa dig om att se det här föredraget och kombinera med det läst och sett ovan för dyka ner i den magiska värld du har under dina fötter.
Vad kan djuren berätta för dig?
Allen Williams är doktor i genetik och fysiologi hos djur gjorde det väldigt intressant att höra honom berätta om vad han kunde se hos djuren som gick i hagen.
Han började att fråga oss om vi såg kornas ”happy lines”. Med det menade han en täckning i pälsen horisontellt över revbenen som visar på att organen fungerar bra. Det är alltså pälsen som är något längre som gör att det ser ut som linjer om du tittar lite mer noggrant. Dessutom skall djuret har en mörkare linje utmed ryggraden.
Den här träffen genomfördes i mitten på augusti och då skall kreaturen ha tappat sin vinterpäls och inte vara matta i pälsen, för det indikerar att något inte är helt bra.
Allen använde också termen ”frame” för att beskriva hur djuret skall se ut, raka linjer där benen är lika i alla fyra ”hörn”. Halsen skall kännas smal och när kroppen kommer skall den ”explodera” ut åt sidorna och ha en jämn fin form bakåt. Likadant gäller upp och ner där kroppen skall ”explodera” ut och ha ordentligt djup. Finns det insjunkna band över mage så är något tokigt. Korna ska gärna ha korta ben då det gör dem mer robusta och skadefria.
Låt rätt kor kalva och sköta det själv
Ett sätt att få mindre arbetsintensiva djur är att ta bort de som behöver hjälp med kalvningen. Allen berättade att när han tog över gården så hade de kvigorna som skulle kalva instängda i en mindre fålla under kalvningen och såg till djuren var fjärde timme dygnet runt. Det var viktigt att hela tiden veta var draglinor och kedjor fanns för att kunna hjälpa till med kalvningen.
När de sedan började låta kvigorna gå ute med resten av flocken och kalva fritt så minskade problemen med kalvningarna. En anledning var att de inte rörde på sig så mycket när de gick i en mindre fålla så kalvarna roterade inte rätt för att kunna komma ut utan problem.
Att välja att behålla rätt individer som har lätta kalvningar är annan en del, en annan var att ha en blandad grupp med kor i olika åldrar. De äldre korna kan lära förstagångsföderskor vad de skall göra med det där som plötsligt ploppade ur dem.
Nu mer visste han inte exakt var utrustningen fanns för att hjälpa till vid kalvningen, och de behövde inte lägga någon tid på det. Tid som nu kunde användas för annat.
Vilda djur klarar av att bli och vara mammor, så det bör tamboskap också kunna. Om vi bara låter naturen få arbeta som den ska. På så sätt tar vi vara på de resurser som står oss till buds på allra bästa sätt.
Hantera djuren enligt Bud Williams
I förbifarten nämnde Allen Williams sina namne Bud Williams, som är en person som är högt ansedd när det gäller att hantera boskap. Han berättade också att Richard och Tina tagit hans kunskaper vidare sedan han gick bort.
En del kanske har hört talas om ”Bud Box” som är ett speciellt sätt att ställa upp grindar och är namngiven efter Bud Williams.
För dig som vill fördjupa dig i boskaps hantering bjuder vi på den här spellistan där Richard och Tina berättar mer:
Djuren är ditt verktyg att sköta om matjorden
Djuren är ditt verktyg för sköta om markerna och din matjord. Mår jorden bra kommer vi som lever ovan jord också må bra. Såväl djur som människor.
För att få bra effekt med djuren krävs det att du är flexibel, eller adaptiv. Hela tiden förändra efter de olika förutsättningar som ges dig. Återigen är det observationer som
För att få återhämtning, vila och lagom djurintensitet är det adaptivt rotationsbete i mindre fållor som gäller. Det hann vi inte prata så mycket om under dagen vi var uppe, men för den som vill fördjupa sig i det lär Allen ut det i den här serien:
Lyssnar du hellre på podcasts än lyssnar/tittar på Youtube?
Om du hellre vill lyssna på Allen Williams i poddformat bjuder vi dig här på en spel lista där han och Gabebrown berättar mer om regenerativt lantbruk och The 6-3-4.
Sammanfattning: Regenerativt lantbruk är ingen metod, det är ingen formel och har inget exakt recept.
Varje plats i landskapet finns i sitt egna sammanhang. Sitt egna artsamspel, och du som värd för ditt landskap har ditt egna sammanhang och vad du vill uppnå med det.
Verktygen för att läsa av ditt landskap är enkla, så du har all möjlighet att på egen hand skapa ett blomstrande landskap, där naturens egna processer är det drivande, med minimalt med tillsatta resurser utifrån.
Det är så vi försöker jobba i Sundhult och Solskensfarmarna med landskapet vi har runt om oss i Kärnebygd rote.
