Etikettarkiv: Solskensfarmarna

Vet du var uttrycket ”Bilen, biffen, bostaden” kommer ifrån?

Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?

Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?

Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet  av biologen  och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).

Utredningen presenterades 2005

Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.

För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?

Vad hittar jag om Biffen?

I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:

Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.

Oj, då!

”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”

Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.

Att äta hållbart

Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.

Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan. 

Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.

Holistic Management – en nyckel

 En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Det här står att läsa på sidan 49.

Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället

Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen  och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?

Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.

Några saker att belysa

Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.

Hälsosamt kött till konsumenterna

Sidan 60:

Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.



Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.

Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.

Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap

Sidan 61:

För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.

Ett tydligt citat som visar att ordet  Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.

Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift

Sidan 62:

  1. Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).

Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.

Vidare på samma sida hittar du:

  1. Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.

  2. Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.

Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.

Stöd till ökad nötproduktion

På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:

Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.



Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.



Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.

Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.

Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.

Ställ om till S.M.A.R.T

I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:

S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:

1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter

Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:

Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:

  • Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.

  • Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).

  • Högre andel ekologiska livsmedel.

  • Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.

  • Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.

Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.

Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?

Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?

Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.

Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.

Salatins tre E:n

Joel Salatin höll ett intressant föredrag hösten 2018 som är mycket intressant att lyssna till.

I den diskuterar han tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Han utvecklar dessa tre E:n och förklara varför vi behöver göra annorlunda.

Han förklarar tydligt varför vi behöver kor och andra djur, inte minst som en del i att minska CO₂ genom att får ner den i marken med hjälpa av de ekologiska systemen.

Han förklarar varför BNP är ett uselt mått att mäta och varför vi skall leta fler icke-tekniska lösningar för problem.

Han förklarar varför vi skall samarbeta för att det är ett smartare nyttjande av resurser och få ekonomisk behållning av det. Framförallt genom lokala lösningar.

Helt klart en föreläsning värd att lyssna på.

Vad binder mest kol – träd eller gräs?

I vår resa att inspireras och lära mer om hur vi kan producera mat som är smart för miljö och klimat har vi tittat ännu mer på hur vi kan minska utsläpp av olika växthusgaser, bland annat CO₂.

En fråga som dyker upp, är det bäst att vi har skog eller gräs på markerna för att binda kolet från koldioxiden?

Här har jag fått många aha-upplevelser och lärt mig att det finns mycket mer än vad ögat ser. Jag låter Tony Lovell förklara det för dig.

tony Lovell, Sustainable landmanagement från Fixing the future 2018 i Barcelona

Visst är det fantastiskt! Tänk att 90% av gräset finns under markytan där vi inte ser det. Där, djupt nere, pågår ett samspel mellan mikrober & svampar och det myllrar av liv.

Som Lovell säger i klippet beror mycket på hur vi människor brukar marken och hur vi har vår djurhållning. Genom att göra det på rätt sätt binder gräs väldigt mycket kol.

Många gånger pratas det om att skogen binder mycket kol, och det är sant. Det är lätt att säga mycket med anledning av ögat lätt kan se stora träd. Det är svårare att se det där 90% av gräset som finns under jordytan på en gräsbeväxt yta som brukats på rätt sätt.

Låt Joel Salatin berätta mer om gräs och solenergi

Joel Slatin – Cows, carbon & climate från TedX Charlottesville 2016

Joel Salatin är känd för hur han på Polyface farm i amerikanska mellanvästern i Virginia fått gården att producera väldigt bra just genom sättet hur han använder gräset. I klippet ovan berättar han pedagogiskt om hur boskap med rätt brukade marker är klimatsmart, om vi använder gräset på rätt sätt.

Blir det träd eller gräs?

Det är väl som vanligt inte en fråga om svart eller vitt. Här i skogsbygden har vi våra små hagar med träd, och kompletterar vi det med en vall som binder kol har vi en bra helhet med biologisk mångfald.

Vem kunde ana att vi skulle bli marknadsknallar?

REKO ring i VarbergVi har lärt oss att vi inte riktigt vet vart Solskensfarmarna kommer ta vägen. Som jag berättade härom dagen blev vi plötsligt med egen gårdsbutik och bed & breakfast mitt i Kärnebygd.

Vi har dessutom blivit marknadsknallar. Eller ja, vi säljer våra grejer på REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg.

REKO-ring är ett sätt där den som köper mat kan göra det direkt från bonden som odlar frukt, grönskar och rotfrukter eller föder upp djur.

Beställningen görs på Facebook

Om du vill köpa mat direkt utan mellanhänder gör du det via en Facebookgrupp för din REKO-ring. Oftast heter den ”REKO ring Falkenberg”, där Falkenberg byts ut mot den ort du bor i/vid.

I gruppen lägger sedan de olika matproducenterna upp vad de har att sälja i ett inlägg. För att beställa kommenterar du det inlägget och skriver vad du vill ha.

Handla hängmörat naturbeteskött från Solskenafarmana på REKO-ring

Du hämtar dina varor på utlämningsstället

För att få dina varor åker du till ett utlämningsställe där du möter upp med de olika producenterna du beställt av. Betalning sker ofta med Swish, men det går även bra med kontanter och en del tar också kort.

Allt måste vara förbeställt, och vid utlämningsställen får inte producenten välja annat. En anledning är att det annars kräver marknadstillstånd, en annan anledning är att det på så sätt inte blir något svinn.

Solskensfarmarna är med i Falkenberg och Varberg

Vi i Solskensfarmarna är med och har utlämning på Rådhustorget i Falkenberg och i Varberg vid Jem & Fix.

REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg
Foto: Henrik Olsson

I Falkenberg är det extra roligt, eftersom vi har utlämning på Rådhustorget mitt i centrala Falkenberg. Det är tack vare centrumutvecklaren Henrik Olsson som vi har fått möjlighet att bedriva torghandel 2.0 där. Tack vare digitaliseringen kan nu falkenbergsborna möta de lokala mat producenterna och förvissa sig om vad de köper för något. Precis som marknadshandeln var en gång i tiden.

Skönt att vara flera solskensfarmare

Att ta emot beställningar, packa och vara med på marknaden tar tid. Därför är det så skönt att vi är fler som driver Solskensfarmarna så att vi kan dela på uppgifter och vilka som tar hand om vilka uppgifter. Det är hela poängen med Solskensfarmarna, att inte vara upplåst och ändå kunna driva ett lantbruk på ett affärsmässigt sätt där vi utnyttjar det vi har i bygden.

På REKO-ring delar vi med oss av vad vi har i bygden, och jag tror du kommer märka att det speciella varor som du handlar av oss.

Ses vi på en REKO-Ring?

Idag är det tre år sedan startskottet

Solskensböndernas första träffIdag, den 2:a december 2018, är det tre år sedan vi samlade grannar i bygden till ett första av tre träffar som skulle forma det som sedan blev Solskensfarmarna.

Tre år låter inte som en lång tid, men jag kan berätta att det känns rätt länge sedan den där kvällen när vi satte oss i konferenslokalen på Hotellet i Ullared. Samtidigt känns det som alldeles nyss som vi körde i gång verksamheten.

Korvar tar oss vidare

Solskensfarmarnas korvbuffeIgår var det julmarknad i Kärnebygd, och då presenterade Solskensfarmarna sitt samarbete med Bredshults Kött o Grönt. Tillsammans har vi gjort ett antal olika korvar som vi började sälja i vår gårdsbutik. Allt från prinskorv till falukorv  och den för oss mycket speciella ”Moster Märtas julkorv”.

Den där decemberkvällen när vi började fundera högt på vad vi skulle kunna göra var det ingen, absolut ingen, som i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att vi skulle sälja egen korv i den egna gårdsbutiken i Kärnebygd.

Det är faktiskt helt galet när jag tänker efter.

Vi bygger vår dröm

Lev din dröm FBG - Releaseparty på DalagårdHäromkvällen lanserades projektet ”Lev din dröm FBG” och att bygga sin dröm på landsbygden i Falkenbergs kommun. Vi är sannerligen en av de som gör det i praktiken. Vi bygger ett eget liv, med möjligheter att leva det liv vi vill leva.

På releasepartyt för projektet fick vi se ett antal korta filmer där andra berättade och vad många spännande drömmer som faktiskt kommer till liv just nu.

De olika drömmarna presenteras i en adventskalender, och jag kan avslöja att vi i Solskensfarmarna kommer dyka upp bakom en lucka. Du kan hålla koll på vad som finns bakom de olika luckorna genom att gilla Facebooksidan för projektet.

Undra hur det se ut om tre år?

Vi har en massa visioner om vad vill göra med Solskensfarmarna och här i Sundhult. Med tanke på hur mötet en mörk decemberkväll i Ullared utvecklat sig på tre år undrar jag hur det kommer att se ut om ytterligare tre år.

Är nog meningslöst att fundera på det, för det går inte att förutse på det sättet. Det vi kan göra är att hålla fast vid våra visioner och fortsätta fånga de möjligheter som visar sig. Då kommer det att bli bra. Riktigt bra tror jag.

Hur ser dina visioner ut för de kommande tre åren?

Det är bästa tiden att starta en gård

Jag gillar att lyssna på ljudböcker och har tipsat om flera av dem på bloggen.Nu har jag precis börjat att lyssna på boken ”Start Your Farm – The Authoritative Guide to Becoming a Sustainable 21st Century Farm” via Storytel och författarna tycker att vi är rätt ute med Solskensfarmarna.

Start your farm - Forrest Pritchard and Ellen PolishukI boken ger de ett antal anledningar om varför det nu är den allra bästa tiden att starta upp ett lantbruk. Bland annat menar de att vi idag på ett annat sätt kan planera tiden jämfört med hur det var att vara bonde tidigare. Då var det ett dygnet runt arbete med små möjligheter till ledig tid. Boken tycker att det skall vara ett team där flera kan täcka upp för andra och driva lantbruket tillsammans, precis som vi gör i Solskensfarmarna.

Jag har bara lyssnat på början av den här boken, och hade inte så stora förväntningar, men den har varit överraskande bra. Det märks att boken är nyligen utgiven, med fokus på att bedriva ett hållbart lantbruk. Jag skall spetsa öronen och hoppas på att boken fortsättningsvis är lika bra.

Gräver mig ner i jorden

Jag bygger vidare min kunskap om hur vi skall ta till vara marken i Sundhult och de marker som vi använder för Solskensfarmarna. Det jag fördjupat mig i de senaste dagarna är kolcykeln, och försökt att ta reda på var som händer nere i marken.

Jag tar min utgångspunkt i kolets kretslopp i mina studier.

Det finns några saker som verk lätt att konstatera när det gäller hur kol släpps ut i atomsfären.

Det första är att när vi tar ut fossilbränslen och förbränner ger det ett tillskott i atmosfären som inte tillhör den naturliga kolcykelnDet andra är när vi vänder upp jorden vid plöjning hamnar förmultningen  i dagen och kolet släps ut i luften.

Mikrober, bakterier och svampar bor i jorden

Just det där när vi plöjer påverkar också vad som händer i marken, för där nere är en helt egen värld att lära sig mer om. Mikrober, bakterier och svampar som samspelar med växter likt klorofyll, löv, blommor insekter och djur  gör det samma ovan markytan.

Där finns det mycket kvar att lära. Det känns smart att ha växter med djupare rötter som du kan binda kol ner djupare. Speciellt om det är rötter och annat som gör att jorden är lucker och ger bra förutsättningar för rötter, mikrober, bakterier och svampar har det gott.

Mer finns att lära även för experter

Det känns som att det saknas en del kunskap på området, även från experter, och att det behöver forskas mer. Det som vi sett ovan mark är ganska väl studerat, men under mark i olika jordar finns det nog en hel  del kvar att lära.

Framför allt så har jag massor kvar att lära, och konstaterar drar att jösses vilken värld som gömmer sig under mina fötter när jag går i en sommarhage.

Har du tips på webbsidor, YouTube-klipp eller böcker jag skall gräva ner mig i?

Åredalen ger djupare tankar

Jag fortsätter att leta inspiration och dyker in djupare i begrepp, företag och namn som jag hört i uppbyggnadsfasen av Solskensfarmarna. Denna dag började jag med att springa på en fantastisk radiointervju med Fjällbetes Jörgen Andersson uppe i Åredalen.

Jörgen är en tänkare och han har tänkt mycket om både det ena och det andra.  Mycket om samhällsutveckling i stort och specifikt landsbygdsutveckling.

Jag är ute på inspirationsjakt

Jag (Christian) är ute på inspirationsjakt. I det manifest som vi har i Solskensfarmarna beskriver vi vad vi vill göra med verksamheten. En  huvuddel är att driva ett hållbart lantbruk i samspel med naturen och med miljön i fokus. Frågan är hur det skall göras och hur det passar oss?

Min egen bakgrund inom lantbruk är nästan lika med noll (till skillnad från Hanna som är uppvuxen på Sundhult) så jag har fått börja från början och vara nyfiken. För tre-fyra år sedan började jag och Hanna prata mer och mer om vad vi skulle göra med gården och hur vi kan få ut mer av den. Både ekonomisk och för att ge en tillfredställande energi. Sedan dess har jag börjat suga upp mer och mer information och lärt mig mer om lantbruk i stort.

Jag vill inte göra som de flesta

Något som stod klart tidigt är att jag inte vill göra som de flesta lantbruksföretag gör. Jag och Hanna var överens om att vi måste förädla det vi göra och få bra insikt i kedja från gården till den som skall använda det vi producerar. Många producerar och lämnar sedan över till någon annan. Det gör att fler skall ha en del av kakan som någon betalar för det du producerar. Samtidigt som kunden tappar kontakten med var maten kommer från.

Vi har haft många tankar, tittat på annorlunda raser av kor, som exempelvis Dexter. Att göra annorlunda kan också röra exempelvis hur marken används efter de speciella förutsättningar vi har just här.

Savory är en inspiratör

Under resan har jag fångat in lite olika inspiratörer, och där Alan Savory som lanserat ”holistic management” i ett omtalat TED-talk (23 minuter).

Metoden har varit kontroversiell och flera menar att den saknar vetenskapligt stöd.

Utgångspunkten är att imitera mer av naturen och hur exempelvis kor vandrar runt. Det finns en hel del som provat konceptet med framgång.

Några andra namn på sättet att bruka är ”regenerativt lantbruk” och ”permakultur”. Metoden är att solen är energigivare och det handlar mycket om att bygga jorden genom att använda det ekologiska systemet.

Holistiskt lantbruk i Sverige

Vi behöver inte gå utomlands för att se exempel på metoden. Exempelvis körs metoden på Ridgedale Permaculture i Värmland som blivit omtalat runt om i världen. På gården håller Richard utbildningar i metoden, förutom att driva lantbruket med många olika grenar.

Du kan lyssna på när han berättar om sin 10 hektar stora gård och vad de gjort med den (24 minuter).

Vill du höra honom berätta lite djupare om holistiskt och regenerativt lantbruk kan du titta på filmen (55 minuter) nedan.

Richard ger välgrundade kängor till olika regler som kommit från myndigheter, samtidigt som han berättar ganska ingående hur han byggt upp Ridgedale.

En sak som jag tycker är viktig är hur han tar upp att vi skall välja vad vi odlar lokalt. Vilka grödor som passar på vilka marker och i vårt klimat. Det är något som vi också vill ta vara på.

Även i Halland provas metoden

Och vi som bor i Halland behöver inte ens lämna länet för att se hur holistiskt lantbruk fungerar. Kyrkogård i Slättåkra håller på att köra i gång med det på sina 31 hektar. Jag får nog ta och åka och hälsa på Jesper och Carina på deras gård.

Mycket entreprenörskap

Jag brukar säga att bönderna var de första riktiga entreprenörerna.  Från att bedriva jordbruk specialiserade sig många på olika uppgifter, som i mekaniska verkstäder där de utvecklade produkter och tjänster.

Det blir väldigt tydligt att det krävs entreprenörskap, driv och mycket kunskap att vara bonde. Speciellt om du vill lita på egna kunskaper och inte bara gå på det som större organisationer och myndigheter presenterar som bäst lämpade metoden. Det här är en del i hela resan med att vara solskensfarmare som jag tycker är spännande och intressant.

Vart resan tar vägen vet jag inte, mer än att det blir riktigt bra och spännande.

Har du fler tips på inspiratörer?Solskensfarmarna - Vårkväll i hagen

Vi har highland cattle i Solskensfarmarna idag, och det vill vi nog fortsätta med. Fast det är inte skrivit i sten, och det kommer kompletteras med annat. Frågan är vad?

Kanske du har tips på personer eller gårdar du tycker att vi skall inspireras av när vi går vidare i vår process att bygga Solskensfarmarna?