Etikettarkiv: Värme

Succé för Öppet hus i Sundhult

Vilken födelsedag Christian fick med Öppet Hus i Sundhult. 70-80 personer kom och besökte gården för att ta del av de olika programpunkterna dagen innehöll. Några sa att det här måste blir ett återkommande evenemang.

Gästerna kom från halva Sverige för att besöka vårt Öppet hus i Sundhult, från Hörbytrakten, Helsingborg, Reftele, Göteborg, Örebro, Mora och Orsa . Från Dalarna kom de för att få visa upp sina elbilar och andra kom för att få veta mer om solceller och odlingstunnlar. Vi hade nog väntat oss att det flesta besökarna skulle komma från bygden, och så kom många ganska långt ifrån. En häftig känsla för oss.

Åskan svepte förbi på avstånd

Vi fick en härlig dag med några tjocka mörkgråa moln som svepte förbi på eftermiddagen. Åskmuller hördes, men det höll sig på avstånd.

Att molnen drog in syns i grafen över elproduktionen för solcellerna för den här dagen. Den totala produktionen för dagen blev förresten 54,3 kWh för den som är nyfiken. Det är säkert många av dem som tillbringade stora delar av sin dag hos oss i Sundhult.

Produktion Öppet hus i Sundhult 2016-06-04

Nya pannan lockade intresserade

Öppet hus i Sundhult 2016 - Sten Eriksson från VOTAB berättar om Herz pannan

Sten Eriksson från VOTAB var på plats och berättade mer om de ved- och pelletspannor som han installerar. Idag behövde vi dock inte elda i pannan eftersom det var riktigt härlig sommarvärme över gården.

Flera var så klart intresserade av hur vi hade tänkt när vi installerade det nya värmesystemet här.

Stor kunskapsdelning om solceller

Öppet hus i Sundhult 2016 - Thomas och Susanne Gustafsson från Hallands Energiutveckling håller föredrag om solcellerThomas, Susanne och Alexander Gustafsson från Hallands Energiutveckling kom i sin elbil och delade med sig av vad du som skall skaffa solceller bör tänka på. Det var allt från vad du behöver veta om montagedetaljer och paneler till vad du skall tänka på när du läser en offert.  Många hade frågor speciellt om ekonomisk aspekter och hur det ser ut med energiproduktionen över året. Det var kul att flera anmälde intresse att skaffa egna solcellspaneler så att vi kan öka andelen grön el här.

Deras föredrag filmades så du kan också ta del av vad de hade att säga.

Elbilar i lång rad

Öppet hus i Sundhult 2016 - Elbilar på rad

Vi har under en längre tid funderat på att skaffa en elbil till familjen i Sundhult och då är det roligt och värdefullt att prata med de som verkligen kör och äger elbil. Vi ställde frågan om någon ville komma och visa upp sin elbil på Öppet hus i Sundhult. Det kom totalt åtta elbilar av sex olika bilmodeller.

Långväga gäster

De mest långväga gästerna gjorde en roadtrip från Dalarna ner till oss. Ett par kom i en Nissan Leaf från Mora, och ett annat par rullade in med streck på instrumentpanelen (som indikerar att batteriet är tomt) i sin Nissan NV200 Evalia.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Nissan NV200 Evalia

En Zero från Fristad

Stefan från Fristad kom med sin lilla Citroen Zero, som är samma bil som både Mitsubishi och Peugot har i sina modellinjer. Det som skiljer är emblemet i fronten.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Citroen Zero

En BMW med Rex

Johan från Hyltetrakten rullade in med sin lilla stormtrooper bil, en BMW i3 Rex. Med Rex indikeras det att bilen är utrustad med en liten bensinmotor som fungerar som räckviddsförlängare.

Öppet hus i Sundhult 2016 - BMW i3 Rex

Många Renault Zoe på besök

Det kom flera Renault Zoe och hälsade på oss. Hallands Energiutveckling körde sin från Harplinge, men det kom också en från Örebro och en familj från Helsingborg kom i en av sina två Renault Zoe.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Renault Zoe

En Tesla drog till sig uppmärksamhet

Extra kul tycker vi att Jorma från Torslanda kom ner i sin röda Tesla S85D. Tesla är en väldigt speciell elbil kan vi konstatera. Många ville såklart se den och ställa frågor om hur det är att äga en Tesla.

Öppet hus i Sundhult 2016 - Tesla S85D

Stort intresse för odlingstunnlar

Det var också stort intresse för våra odlingstunnlar och självhushållning. Många fascinerades av enkelheten i att bygga tunnlar med armeringsjärn. Det verkar som många gillar gör-det-själv-stilen, och inte skaffa allt nyckelfärdigt.

odlingstunnlar i Sundhult

Dessutom rönte vår försök att odla potatis täckt under hö stort intresse. Många lyssnade med spänning på hur vi tänker om att vara delvis självförsörjande på grönsaker och rotfrukter.

Premiär för Café D

Öppet hus i Sundhult - Premiär för Cafe DBarnen bestämde tidigt när Öppet hus i Sundhult kom på tal att de skulle ha ett kafé. De har städat ur vårt sliphus och gjort i ordning det till en mysig lokal, och sedan ägnat tid åt att baka olika sorters kakor och bullar. Eftersom det var en varm dag fanns också svalkande iste. De fick god hjälp av sina kusiner under dagen.

Dagen avslutades med skattjakt

Vi avslutade Öppet hus i Sundhult med en skattjakt, eller rättare sagt en introduktion till geocaching. Först berättade Christian och Nisse om grunderna i geocaching och sedan gav vi oss ut och letade upp några gömmor kring Sundhult, medan andra tog ett svalkande dopp i Tjärnesjön.

Blir det fler Öppet hus i Sundhult?

Många kunde inte komma eftersom de hade annat planerat för den här långhelgen och frågar redan nu när nästa Öppet hus i Sundhult blir av. Med tanke på hur bra dagen blev är det inte omöjligt att vi kommer igen med lite annat tema nästa år. Vi har planer på att utveckla gården, och vi är inte färdiga med exempelvis hönsgården. Det är tydligt att flera är intresserade av att hitta balans i livet med större möjligheter att låta den biologiska och ekologiska klockan styra mer. Blir det fler Öppet hus i Sundhult så är det huvudtemat känner vi.

Att ha Öppet hus i Sundhult gav oss också en bra deadline att göra saker på gården. Det var många saker vi gått och funderat på att göra i åratal som de senaste veckorna till slut blev gjorda.

Så här fungerar vårt värmesystem

Här kommer en mer teknisk beskrivning över hur vårt värmesystem fungerar sedan vi bytte panna och totalrenoveradn vårt pannrum under hösten 2016.

Värmesystemet består förutom av pannan av en stor ackumulatortank, expansionskärl och en kulvert till de två bostadshusen.

Pannsystem - Översikt

Panna  från Herz är hjärtat

Pannsystem - Pannans delarDen här pannan, som alla moderna pannor, har underförbränning och brinner längst ner i eldstaden där det finns ett litet hål i keramiken i botten där lågan kommer  in i två virvelkammare för att ge en så fullständig förbränning som möjligt. Virvelkammaren är helt gjord i keramik för att hålla en hög och stabil temperatur. Sedan går lågan, eller nu snarare rökgas, ner ”en våning” till, för att vidare gå upp i tuberna. Det är i tuberna som den varma rökgasen värmer vattnet i pannan. I tuberna finns det spiraler som bromsar luftflödet något, så att rökgasen kan kylas ner och mer värme överförs till vattnet.

Vedmagasinet i pannan rymmer 170 liter, och pannan har 108 liter vatten. Effekten på pannan är 40 kW.

Automatiskt sotning av tuberna

Spiralerna i Herz-pannan rör sig upp och ner med jämna mellanrum för att de skall hållas så rena som möjligt så att effekten som tas ut skall hållas så hög som möjligt.

Lambdasond för optimal syreblandning

Innan röken försvinner ut ur pannan finns en lambdasond för att mäta syrehalten i rökgasen, för att få bästa förbränningen.

Sugande fläkt för styrning av luftflöde

Allra sist i kedjan sitter en sugande fläkt som styr luftflödet genom pannan. I förbränningsrummet finns två nivåer av lufttillförsel. En övre och en undre, som gör att det går att kontrollera och få fullförbränning av veden i eldstaden.

Mycket av regleringen för pannan styrs av temperaturen på rökgaserna som mäts precis innan röken når fläkten.

Stor lucka till stort vedmagasin

Det är lätt att fylla på vedmagasinet via en stor lucka. Veden matas in på toppen. När luckan öppnas finns det en rökgasevakuering precis ovanför dörren så att rök från elden sugs direkt in till skorstenen så att ingen rök kommer in i pannrummet.

Tändlucka förenklar uppstart

Pannbyte - Tändlucka på Herz FirestarNär pannan skall tändas finns det en lucka längst ner i vedmagasinet, som gör det lätt att tända och få underförbränning från start.

Där kan du stoppa in några blad från en tidning och tända eld. Sedan väntar du till dess att pannan nåt en vissa temperatur. Då är det bara att stänga luckan, och pannan börjar själv reglera förbränningen.

Askbrickan under pannan gör uraskning lätt

Under pannan finns en bricka. Det kan skjutas ut så att när vi askar ur kammaren längst ner, där all aska hamnar, är det bara att raka ut ner på brickan. Sedan är det lätt att ta ut och tömma brickan.

Elektronik för all reglering

Pannbyte - Insidan av pannanI pannan finns det ett inbyggt system för att kontrollera laddningen till ackumulatortanken och styra förbränningen.

Elektroniken styr pumpsignaler, spjäll, fläktmotor och mäter flera olika temperaturer (benämnda med S i bilderna). På bilden intill ser du elektronikstyrningen nederst. Axlarna tvärsöver är till för att reglera luftflödet till vedmagasinet. Till höger i mitten syns motorn som styr automatsotningen av tuberna.

Det silverfärgade lockat längst upp är till tuberna. Där öppnar vi för att sota tuberna manuellt, vilket behöver göras emellanåt för hålla högsta möjliga effekt på pannan, även om det finns automatsotning.

Så här fungerar laddkretsen

Pannsystem - Laddkoppling

När pannan startats är laddpumpen avstängd. Laddpumpen startas först då pannan (givare S01) nått 40°C. Då pumpas vattnet runt så att allt vatten i pannan blir 65°C, vilket mäts på returflödet (S02).

När returflödet är 65°C öppnar laddshunten så att vattnet från botten av ackumulatortanken blandas in med vattnet från pannan. Det är då ackumulatortanken börjar laddas. Pannan styr sedan på att hålla returflödet till 65°C med hjälp av att bland in mer av det kalla vattnet från botten av tanken.

Backventilen är en liten smart sak som gör att vattnet inte återcirkulerar när eldningen är klar. Samtidigt kan den öppna så att vattnet kan självcirkulera åt rätt håll vid exempelvis strömavbrott.

Från öppet till slutet värmesystem

När vatten värms upp expanderar det, och måste ha någonstans att ta vägen. Tidigare så var det ett öppet system i Sundhult, vilket betyder att det tryck som blir i systemet kunde släppas ut. Nackdelen är att vattnet blir syresätt, och det gör att järn rostar. Med ett slutet system kokas vattnet så att syret separeras och gör att det inte blir någon större oxidation.

I och med bytet av pannan så bygds vi om till slutet system, vilket krävde en del justeringar här och där. För att ta han om det expanderande vattnet sattes två stycken 300 liters expansionskärl med förtryckta gummibälgar in. När vattnet expanderar så trycks gummibälgen ihop.

Flera säkerhetssystem för att inte få för högt tryck

Pannsystem - Pannan med säkerhetssystemDet skall finnas tre system som oberoende av varandra skyddar det slutna systemet för kokning och för högt tryck.

Det första systemet är pannans fläkt som stryper luften och släcker elden om pannan skulle bli för varm. Sedan kan kallt vatten pumpas in från botten av ackumulatortanken för att kyla.

Det andra systemet är en så kallad SYR-ventil, som mäter temperaturen inne i pannan. Blir den för hög släpper den ut det varma vattnet samtidigt som nytt färskvatten pumpas in för att kyla. Detta system är termomekansikt och behöver ingen el.

Det tredje systemet är en tryckventil som löser ut vid 2,5 bars tryck och släpper ut vattnet. ett system som också är mekaniskt och inte är beroende av el.

5000 liter energilagring från Husqvarnatanken

Pannbyte - Leverans av 5000 liters ackumulatortank från HusqvarnatankenVi har från början varit klar med att vi vill ha en relativt stor ackumulatortank för minska behovet att passa pannan och elda ofta.  Problemet är storleken och platsen den tar upp. Slutligen bestämde vi oss för att ta en yta i vår maskinhall för att ge plats åt den, för där hade vi höjden, och det ligger precis intill pannrummet. Fördelen var också att vi har stora portar in så att det fungerar att ta en en så stor tank direkt.

Alla röranslutningar finns på ett ställe

Ackmulatortank - RitningDen här tanken är gjord från Huqvarnatanken, alla anslutningsrör kommer ut samlat på ena sidan. Rören går in i tanken och sedan upp till toppen, respektive ner till botten. Tanken är kupad i gavlarna, vilket ger två fördelar här. En är att det inte blir hörn där vattnet med syre kan stå stilla så att det börjar oxidera, den andra att när pannan laddar upp i tanken strömmar vattnet med hjälp av kupan in i röret för kulverten. Alltså ger värmen från pannan direkt verkan till kulverten.

Det blev en 3,7 meter hög tank med en diameter på 1,34 m. Det gör att vattnet skitar sig väl, så att et varma vattnet finns i toppen och det kallare i botten. När tanken värms upp görs det försiktigt i toppen så att vattnet inte rörs om i tanken för att bibehålla bra skiktning.  En smal och hög tank borde göra skiktningen bra, så att laddad ackumulatortank räcker längre.

Det finns fem dykrör, var av två är bestyckade med givare för pannan. Vi kommer att koppla in egna givare på alla nivåer för att bättre se hur skiktningen är i tanken.

Tanken är väl isolerad

Pannbyte -Ackumulatortank isolerasTanken står på 10 cm XPS isolering som tål högt tryck. Ovanpå den har vi lagt en plåt, faktiskt bakstycket på den gamla ackumulatortanken, för att fördela trycket så att isolerskivorna skall hålla bättre..  För att tanken skall kunna stå trots den kupade botten är det en ring längst ned, som du ser på bilden när tanken ligger på kärran, som vi också fyllde med isolering för att cementgolvet inte skall kyla.

Runt tanken har vi lagt minst 50 cm isolering, på många ställen mer efter som tanken är rund och väggarna raka. På toppen har vi lagt 60 cm på det stället där den kupade toppen är som högst. Alltså är det mer närmare kanten på tanken.

Det blev även en kuvertrenovering

Kulvertbyte - Läckande rostiga rörNär vi bytte från öppet till slutet system ökade trycket. Det gjorde att vi tydligt noterade en läcka i vår kulvert eftersom trycket sjönk. Det visade sig vara en den 30 år gamla stålrörskulvert som rostat sönder, som ni kan se på bilden intill.

Kulverten var stålrör med frigolitblock runt om, och sedan insvept i plast för att hålla fukten utanför. På vissa ställen hade plasten gått sönder, så att vatten har kunnat tränga in.

Ny kulvert som slang

Kulvertbyte - Uppgrävd gårdsplanVi har under våren bytt ut kulvert till en ny som ser ut som en tjock slang, på 110 mm i diameter. I den finns det två 32 mm slangar med isolering runt.

Den här kuvertslangen har vi grävt ner, och sedan lagt 12 cm cellplastisolering på vardera sida om slangen och 10 cm ovanpå. Precis under kuvertslangen ligger en slag för vårt färskvatten.

Utetemperatur styr kulvertshunt

Pannsystem - Kulvert-AckumulatortankKulverten är kopplad till de två bostadshusen på gården. För att få rätt temperatur i kulverten finns det en intelligent shuntstyrning inkopplad.

Shunten mäter temperaturen på tillflödet på kulverten (K01) och har en utetemperaturgivare som vi monterat på norr sidan. I shunten finns det kurvor som bestämmer vilken temperatur tillflödet skall ha vid vilken utetemperatur.

Det går snabbt att få värme från tanken

Pannbyte - Shuntstyrning för kulvertTack vare de kupade gavlarna får vi snabbt värme till kulverten. När laddningen strömmar ut i toppen av tanken så går det via kupolen och direkt in tilloppsröret för kulverten. Det gör att vi inte behöver vänta på att tanken skall bli varm innan värmen kan nå husen.

En film om pannarummet

Här är en filmer från pannrummet som visar hur pannan fungerar och där du kan se hur det ser ut i pannrummet.

Läs mer om tankar kring vedpannan och värme systemet

Ny panna i nytt pannrum

När pannan sprang läck under vårvintern insåg vi att det var dags att byta panna. Sedan tidigare har ackumulatortanken läckt ett par gånger. 

Vi valde att skaffa en panna  från Herz med en 5000 liters ackumulatortank. Vi har berättat mer om hur vi valde den nya pannan i ett annat inlägg. Här tänker vi gå in mer i tekniska detaljer om det nya värmesystemet.

Totalrenoverat pannrum

Hela projektet blev större än vi väntat oss från början. Det var inte bara att byta panna och ackumulatortank, utan en total ”make over”.

Ackumulatortank hängde över pannan

Pannbyte - Gamla ackumulatortanken monteras nedDen gamla 2500 liter stora ackumulatortanken hängde över pannan.  Den stod fastsvetsad på två I-balkar, och vi fick slita en del innan vi hade fått ner och ut den ur pannrummet.

Där tanken hade varit blev det nu hål i väggarna. De övriga väggarna var klädda i fibercementskivor. Att fylla de hål som vi skulle täcka skulle kosta en hel del. Det var dyrare att fylla de hålen med fibercementskivor än att sätta gipsskivor i hela pannrummet. Så därför valde vi att sätta nytt gips. De gamla väggarna var rätt så sotiga och skitiga och fulla med hål, så det fräschade upp pannrummet ordentligt.

När tanken monterades ned så blev det bitar av fibercementskivor över. Dessa satte vi upp först, och sedan gips över, vilket betyder att det är dubbelt brandskydd i väggarna.

Ut med en gammal oljetank

I pannrummet har det också stått en gammal oljetank som användes till en ännu äldre panna. Det har funnits funderingar att på att konvertera den till en ackumulatortank.  Nu när det var en ny större tank på ingång valde vi att slänga ut den, för att ge plats åt fler vedsäckar i pannrummet.

För att skydda väggarna där valde vi att sätta OSB-skivor längst ned, eftersom de är mer oömma än gipsskivor.

Ny bärande takdelar

Där tanken suttit reglade vi upp nya bärande takdelar, vilket innebar lite pyssel för att ansluta till det gamla taket. Vi riktade och förstärkte så gott vi kunde, för att utrymmet ovanför pannrummet ska kunna användas som ”förråd”.

Ett pannrum med fondvägg

Pannbyte - Målning av pannrum med fondväggVi valde att måla hela pannrummet i en ljusgrå nyans, vilket blev en total skillnad mot hur det hade sett ut tidigare.

Bakom pannan finns en gjuten vägg mot verkstaden, där skorstenen är. Den cementväggen valde vi att måla med samma gröna färg som Herz har på pannan, alltså blev det en fondvägg i pannrummet. Hur många är det som har en fondvägg i sitt pannrum?

Helt nytt elsystem i pannrummet

När tanken revs bort och väggarna och taket skulle göras om var vi tvungna att ta ner befintliga elkablar där. Det gjorde att vi rev bort all gammal el i pannrummet och ersatte den gamla proppbestyckade elcentralen med en ny med snabbsäkringar och inte minst jordfelsbrytare. Vi passade på att sätta upp ett externt eluttag till exempelvis högtryckstvätt.

Till taket hittade vi IP-klassade LED-plafonder på 1200 lumen som lyser upp pannrummet riktigt bra.

Elen till panna och värmesystemets styrning kopplades på ett sätt som gör det enkelt att kunna köra den på någon slags reservkraft framöver.

Vi gjorde mycket av installationen själva

Pannbyte - Lin och kitt i kopplingarVi gjorde mycket av arbetet själva vilket var väldigt roligt. Erik på VOTAB svarade tålmodigt på alla våra nyfikna frågor, och lärde oss också hantera pressverktyg, lin och kitt.

Fantastiskt kul att det är gammal beprövade metoder som lin och kitt som fortfarande gäller, i blandning av nya som pressning.

När linet blir fuktigt sväller det och tätar då gängorna så att det inte läcker.

Pannbyte - PresskopplingarAlla kopplingar med gängor satte vi lin och kitt i, medan rör utan gängor kunde skarvas/vinklas med presskopplingar. Det är kopplingar som träs på röret, och som sedan pressas ihop runt om med ett specialverktyg. Verktyget pressar ordentligt runt om och maskinen släpper inte taget förrän rätt tryck runt kopplingen uppnåtts. Tittar du på kopplingen efter pressningen ser du några små deformationer runt om som är till för kopplingen inte skall kunna lossa. Inne i kopplingen finns en o-ring som fungerar som tätning.

Laddkopplet hamnade på fondväggen

Vi knepade och knåpade för att få en bra placering på alla delar i pannrummet, vilket gjorde att laddkopplet hamnade på den fina gröna fondväggen.

Pannbyte - Hanna installerar styrning till laddkoppling

Inkopplat och klart

Pannbyte - Inkoppling klarSå här ser det ut när värmesystemet är färdigt och inkopplat. Till vänster ser ni kulverten. Kanske noterar ni rören som går uppåt, de är till för att kunna komplettera med styrning för separat värme till ekonomibyggnaden.

Den lilla rutan på väggen vid rören är en servicelucka för att komma åt luftningen och anslutningarna till ackumulatortanken, som står bakom väggen i maskinhallen.

De röda tankarna är de två expansionskärlen, och på den gröna väggen sitter laddkopplingen.

Rummet har sedan kompletterat med hyllor, ni ser skenorna på väggen, där vi har itänne. Itänne är ett dialektalt ord för stickor, papper och annat som används för att tända pannan.

Läs mer

Ny panna värmer Sundhult

Vi funderade.

Vi vände.

Vi vred. 

Det enda vi visste var att vi behövde uppgradera värmesystemet på gården för att få det smidigare och mer effektivt. Ny ackumulatortank var ett måste. Fast hur stor? Och var skulle den stå?

Vi räknade, gjorde ritningar och tittade på olika alternativ så länge att pannan gav upp och allt blev akut. Nu var vi tvungna att ta beslut, och frågan är vad vi då till slut valde.

Vi har skaffat smidig vedhantering

Under åren har vi skruvat på vedhanteringen för att göra det smidigare att få färdig ved. I den processen har vi gått från meterved till kortare bitar för att det lämpar sig bättre att förvara i säck.

Tidigare sågades och klövs veden i en meterbitar, som staplades på specialgjorda pallar. Det blev en del tunga moment och jobbig hantering.

Vi skaffade en vedmaskin, som gör flera moment lättare. Att lyfta upp stock till sågen, kapa i rätt längd, klyva och sedan transportera veden till en stor säck görs av en och samma maskin.

När vi sedan köpte upp gamla lastbilskapell och skar till hättor till varje säck istället för att hantera stora tunga presenningar som täckte flera åt gången,  kände vi att vi nog har skaffat oss en riktigt bra process där.

Stor panna, liten tank

Pannbyte - Gamla ackumulatortanken monteras nedTittar vi i pannrummet så var det utrustat med en tank på 2500 liter och en panna på 70 kW, och den kombinationen är inte så väl avvägd. Pannan var utbytt en gång, så tanken var en kvarleva från den förra pannan.

Pannbyte - Gamla pannan från Veda åker utTanken har under ett antal gånger sprungit läck och  reparerats, så vi kände att den skulle behöva bytas. Energin som lagrades i tanken för uppvärmning skulle gärna få vara större, så att det inte krävdes att pannan behövde tändas upp lika ofta.

Pannan var en miljöpanna från Veda, som klarar att elda det mesta i. En stor cylinderformad förbränningskammare med underförbränning gav plats åt 450 liter ved, med en meter långa bitar. Med vedmaskinen gör vi som längst 60 cm, så här var det inte optimalt anpassat.

Hur valde vi en ny panna?

Vi har ett problem i Sundhult. Vi analyserar, vänder och vrider på så många parametrar att vi ibland har svårt att komma till skott. Det kanske var tur att pannan sa ifrån så att vi blev tvingade till ett byte.

Det gjorde att vi läste och grunnade mycket. Det finns många pannor, från gamla stabila gjutjärnspannor från öst till österrikiska högteknologiska förbränningsmonster.

Och visst blev Christian sugen på en internetuppkopplad panna med automatiskt tändning när pannan kände av att ackumulatortanken kylts av och väl kontrollerad förbränning för bästa energiutbyte och kontroll av utsläpp. En sådan pannan kostar en hel del mer än den stabila gjutjärnspannan. Tur att det finns en medelväg.

Vårt val föll på Herz

Till slut, tack vare vår granne Göran, fick vi upp ögonen för den österrikiska pannan Herz. Det är tydligt att man i Österrike jobbat mycket med att utveckla pannan och förbränningstekniken. Det finns många märken, som Fröling, Hargassner och ETA, som visar på den breda kunskapen.

Det finns en hel del svenska pannor också, fast när jag läste om dem kändes det som de ligger snäppet efter de österrikiska.

Lokal leverantör av Herz

Pannbyte -VOTAB visar pannan för oss hemma i SundhultEn stor anledning till att valet föll på Herz var också att det fanns en leverantör och servicestab, VOTAB, för pannan i Varberg, vilket kändes tryggt. Dessutom hade de en panna med lagom mycket teknik, som gjorde att priset inte sprang iväg för långt.

De kom hem till oss och tittade på befintligt system och hade då med sig den panna som var intressant för oss på en släpvagn och eldade i den på plats och berättade om den. Pannan vi valde är på 40 kW vilket är väl anpassat till vårt behov.

Mer om installationen

För dig som vill veta mer om installationen kommer snart ett inlägg som beskriver mer om renoveringen av pannrummet och alla data och teknisk beskrivning av värmesystemet.

Hur vi tänkte innan vi skaffade solceller och ny panna

Så kom plötsligt dagen då det var dags att utöka produktionen av 16 solcellspaneler i Sundhultförnybar energi här i Sundhult. I höstas bytte vi ut vår vedpanna som förser gården med värme mot en ny, mer effektiv och miljövänlig.

Nu är det dags för nästa steg, att producera egen el med solceller. Vi har under några år funderat på hur vi skall göra och få ihop de här delarna, och nu tänkte jag berätta hur vi tänkte.

Varmvattnet skapade dilemman

Vi var ganska på det klara med att vi skulle ha en ny ackumulatortank för att få det någorlunda smidigt och inte behöva elda hela tiden. Värmesystemet förser gården med dess två bostadshus med värme. Pannrummet är beläget i ekonomibyggnaden med en 50 meter lång kulvert till husen.  Varmvattnet görs i en elberedare i vardera bostadshus. Att bereda varmvattnet i pannrummet för att transportera det till bostadshusen är lite klurigt. Ett alternativ är att förvärma vattnet med pannan och skapa tillskottsvärme med elberedare i vardera hus, fast det är inte speciellt effektivt, då många liter vatten får stå still i kulverten och avge värme i onödan.

Ett annat alternativ är att ha cirkulerande varmvatten, fast det skulle betyda att kulverten behövde bytas mot en med fler mediabärare. Dessutom går det åt energi att cirkulera vattnet hela tiden och det kyls av även när det inte används.

Slavtank i husen då?

Ännu ett alternativ är att placera en slavtank i respektive hus. Det kräver dock utrymme och en del styrning.

Slavtanken skulle delvis kunna värmas med solfångare, dvs solpaneler med vätska som mediebärare. Vi har vänt och vridit på var vi skulle placera en sådan tank, och inte kommit fram till något bra, och inte heller hur vi skulle dra slang/rör till taket på ett bra sätt. Det skulle även bli en ganska omständig lösning eftersom det behövs en alternativ värmekälla för vattnet, då solvärmen inte räcker till på vintern. Vi skulle även få en överkapacitet av varmvatten på sommaren.

Solelen gav lösningen

När vi sedan började fundera på att ha solceller för att producera el föll plötsligt poletten ner för oss. Solel till en varmvattenberedare. En kabel är ganska lätt att dra. Visst, det ger oss inte billigt varmvatten hela tiden, men säkert stora delar av året.

Dessutom är det så att när vi fyllt beredaren med varmvatten kan elen användas till annat, alternativt säljas till andra som behöver el just då. Solfångare är mycket effektiva, långt bättre än solel per kvadratmeter, men vad gör jag med energin som jag överproducerar när min ackumulatortank är fulladdad?

Solel och vedpanna i kombination

Lösningen för oss blev att byta till en större ackumulatortank påPannbyte - Inkoppling klar 5000 liter, och eftersom pannan gick sönder så blev det alltså en ny mer effektiv panna som ger bättre förbränning. Det skall också nämnas att vi har egen skog, och när vi sköter om den så går restprodukterna till energi som ved.

Pannsystemet används alltså enbart för uppvärmning, och gör att pannan endast är igång den kalla säsongen.

Sedan låter vi solen generera el för varmvatten och övrig hushållsel. solcellerna gör också att pannsystemets reglersystem förses med el, vilket i princip gör uppvärmningssystemet självförsörjande.

En framtid med lagrad el

Innovationstakten på solel och lagring av elenergi går i ruskig fart just nu. Det gör att nya sätt att lagra energi i form av el en längre tid kommer att komma, och jag tror att vi snart kan lagra elen för att säkerställa att all varmvattenproduktion kommer från den solel vi producerar på gården.

Läs mer om vår solcellsanläggning

Det här var en översikt av hur vi kom fram till att vi ville satsa på solel i Sundhult.  För nyfikna finns det fler inlägg att läsa för att få veta mer om val och installation: