När vi i höstas började skissa på hur vi skulle ha de nya bäddarna på Broaker hade vi en idé om hur odlingsbäddarna skulle placeras.
Nu när vi har mätt in allt har vi ändrat lite, och gett namn åt varje bädd, för att vi skall kunna kommunicera säkrare om hur vår odlingsplan ser ut. Annars är risken att fel sak planteras i fel bädd.
För att få en bra odlingsplan som ger rätt skörd vid rätt tillfälle gäller det få struktur på allt. Därför är det viktigt att veta vad som skall växa i vilken odlingsbädd under vilken tid.
Dessutom gäller att få ihop det hela med en bra växtföljd, så att jorden inte utarmas och vi drar nytta av olika växters näringsbehov och egenskaper.
Fyra huvudblock med fyra grupper i varje
Vi har delat in odlingsbäddarna på Broaker i fyra huvudblock, som fått namnen A-D.
Varje huvudblock har 24 bäddar, som i sin tur är indelade i fyra grupper med sex odlingsbäddar. Första bädden i gruppen i ett huvudblock kallas 10, och första bädden 11.
Första bädden i första gruppen i A-blocket får namnet A11, och femte bädden i tredje gruppen A35 osv.
I varje grupp kommer vi odla grödor från samma växtfamilj. Det är här färgerna på bäddarna kommer in, och du kan se betydelse nere till höger i bilden.
Grupperna roteras varje år
Över bäddarna ser du en grå pil som visar hur vi tänker rotera bäddarna för varje år, och där ser du att vi håller ihop en rotation för A & B, och en för C & D.
Det som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.
Jag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?
grönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!
ärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.