Att arbeta regenerativt innebär att ständigt anpassa och justera metoderna efter markens och ekosystemets behov.
De tre grundläggande reglerna för adaptivt förvaltande hjälper dig att skapa ett hållbart system som fungerar i synk med naturens dynamik.
Samband & Konsekvens
Varje åtgärd på gården påverkar marken, växtligheten och djuren, och dess effekter kan vara både positiva och negativa, men aldrig neutrala. En effekt är dessutom aldrig enskild utan ger alltid följdeffekter.
Ingen handling lämnar ett ekosystem oförändrat. Du vet inte om det blir en positiv eller negativ effekt, men du kan vara säker på att något kommer hända.
Det är därför viktigt att observera allt som händer för att förstå sambanden mellan dina insatser och hur de påverkar markens hälsa på både kort och lång sikt. Det är endast genom att observera som du kan ta bra beslut framåt och få en positiv utveckling.
Tänk dig Newtons vagga där du släpper en kul mot en rad andra kulor, där kraften från den första kulan propagerar genom alla de andra så att sista åker iväg.
En kaskadeffekt.
I det fallet sitter kulorna fast, och deras rörelse går att förutse. Det är helt annorlunda i ekosystemet där du inte alls kan förutse vad som händer när du gör en insats.
Newtons vagga är ett komplicerat system där påverkan ger ett givet resultat, medan ekosystemet är ett komplext system där det ingår i det närmaste oändligt antal delar som du inte kan förutse kommer få för inverkan.
Varje enskild insats du gör kommer leda till en konsekvens.
Den konsekvensen ger en positiv eller negativ inverkan, och inverkan är i princip alltid exponentiell.
Exempel:
Ekosystemet är ett komplext system där du inte kan förutse en handlings påverkan och resultat.
Varje enskild handling kommer ha en påverkan på ekosystemet.
Påverkan är alltid positiv eller negativ.
Rubbning
Naturen stagnerar, och till och med degraderar, om du gör saker likadant hela tiden. Det kan exempelvis vara att flytta djur över hagarna på samma sätt år efter år, i samma ordning, med samma frekvens och med samma antal djur. Eller så kan det vara att slå gräset vid samma utvecklingsstadie gång efter gång.
I båda fallen kommer samma växter att gynnas, eller missgynnas, så att naturen går mot färre och färre arter istället för fler. Genom att göra olika typer av variationer så gynnas mångfalden både ovan och under jord.
En rubbning eller variation kan vara ändrad djurintensitet, olika form & storlek på fållor, olika längd på viloperioden mellan betning och att förändra ordningen när djuren får tillgång till ett visst bete under året. Efter rubbningen kommer ekosystemprocesserna gå igång med förnyad kraft.
I naturen sker rubbningar naturligt, ingenting är statiskt, och det är detta som efterhärmas. Vilda djur förflyttar sig över landskapet men de kommer inte göra det med exakt samma tid och frekvens varje år.
Därför skall du göra olika på dina marker. Ändra ordningen i betesrotationen, inleda säsongens bete i olika fållor, ändra storlek och form på temporära fållor och så vidare.
Genom att låta en fålla vila helt och hållet ett år kan en ny art få chans att etablera sig och andra kan gynnas genom att de få går i frö. En extra hög djurintensitet kan kicka igång mikrolivet under marken genom extra stor mängd nedtrampat gräs, gödsel och saliv.
Du kan också använda dig av flera olika rubbningar i kombination med varandra.
Exempel:
Med rotationsbete kan du använda dina djur för att skapa en kortvarig rubbning.
Genom att flytta djuren till olika fållor med hög intensitet under kort tid kan du uppnå en naturlig rubbning som stimulerar tillväxten av ny vegetation och förbättrar markstrukturen.
Olika storlek, form och riktningar på fållor ger olika rubbningar.
Mångfald & artsamspel
Naturen skapar inga monokulturer. Istället uppvisar naturen alltid en otrolig mångfald både vad gäller mikroorganismer, växter och djur. De olika arterna samspelar så att systemet som helhet gynnas och blir motståndskraftigt.
Mikrolivet under jorden gynnas av en ökad mångfald ovan jord, och livet ovan jord gynnas av en ökad mångfald under jord.
Många av de örter som växer i betesmarker kallas ofta för ”ogräs”, men dessa örter är en mycket viktig del av ett komplett ekosystem eftersom de tillhandahåller ett rikt utbud av fytokemikalier som är medicinska till sin natur och har naturliga antiparasitiska egenskaper. Dessutom producerar örter rotutsöndringar som attraherar en bredare och mer varierad mikrobiell population.
I ditt förvaltande av landskapet ska du därför gynna mångfald både vad gäller växter och djur.
För att skapa en ökad mångfald och biodiversitet är adaptivt rotationsbete i fållor en nyckel.
Det du vill åstadkomma är att imitera naturen och hur samspelet mellan idisslare och jorden genom evolutionen sedan innan urminnes tider.
I det vilda går betesdjur i flockar och rör sig långsamt över markerna. De betar, vilar & idisslar och gödslar för att röra sig vidare till nytt bete fritt från gödsel. Dag efter dag upprepas samma procedur när de rör sig långsamt till nya betesmarker.
Anledningen till att de går tätt ihop är att det är ett sätt att skydda sig mot rovdjuren.
Idag är det människan som hanterar de allra flesta idisslarna (speciellt i ett land som Sverige) och bestämmer vilka marker som skall betas. Hotet från rovdjuren är i det närmaste noll efter som människan tagit bort dem.
Det sammantaget gör att idisslarna saknar de artsamspel med markerna som evolutionen skapat.
Det adaptiva rotationsbetet i fållor hjälper dig att hantera djur för att återta av idisslarnas samspel med marken och få det att arbeta för dig för att återuppbygga matjorden och öka biodiversiteten.
Elstängsel är det moderna rovdjuret
För att hålla ihop din flock på samma sätt som rovdjuren gör i det vilda kan du använda dig av mobila elstängsel.
Idag finns det smidiga trådvindor, eltrådar, stolpar och flyttbara elstängselaggregat som kan drivas med solceller.
En bra eltråd har en angiven resistans per meter, vilket skrivs Ω/m eller ohm/m. Den här siffran skall vara så låg som möjligt. Se det som att ju lägre siffran är, ju mer el släpps det igenom. Tal på under 0,2 Ω/m är ett bra riktmärke om du vill ha ett riktigt bra elstängsel.
Glöm inte att se till att materialet har bra UV-beständighet, så att solens strålar inte bryter ner tråden för snabbt.
Små fållor ger växtlighet tid att återhämta & vila sig
Genom adaptivt rotationsbete i mindre fållor kan gräset få den viktiga återhämtningen. Mindre fållor ger längre tid mellan betningar eftersom det tar längre tid för djuren att återvända till en viss fålla. En sak som vi blev påminda om är att det är skillnad på att låta gräset återhämta sig och låta det få vila.
Detta är återhämtning för en beteshage
Återhämtning innebär att gräset får växa ut igen, att det avbetade gräset får en ny topp. Det återställs helt innan nästa avbetning helt enkelt. När gräsets topp precis börjar skifta mot brunt, så har gräset fått full återhämtning och då är det ultimat att djuren får beta gräset igen. Då har även gräset lagom nivå på protein och socker för att kornas matsmältning ska fungera optimalt. Betas gräset innan det fått full återhämtning kommer det påverkas negativt i längden, genom att rotsystemet minskas.
Detta är vila för en beteshage
Vila innebär en längre period utan avbetning, där växterna får fortsätta att växa tills det fröar av sig och vissna. Vila ger också tid för växterna att utveckla rotsystemet. Energin innan har gått åt till att utveckla plantan ovan jord. När rotsystemet får lov att utvecklas och bli större ökas också mångfalden, och en jordprofil som arbetar aktivt blir djupare. Därmed ges bättre förutsättningar för bland annat vattencykel och mineralcykel, samt lättare för andra fröer i marken att gro vilket ökar diversiteten av växter.
Fållbetning ger ökad artsampel med marken
Ökad aktivitet i jorden ger mer mykorrhiza som samarbetar med växternas rötter. Det gör att växternas rotsystem får ännu större upptagningsområde för bland annat vatten. Dessutom är mykorrhizan bättre på att frigöra näring som sedan växterna kan ta upp.
Gynna snabb återväxt
För att få snabb återväxt är det inte bara återhämtning som är viktigt utan även att inte beta för hårt. För att gräset ska orka växa så behövs en viss mängd grönmassa som kan jobba med fotosyntesen.
Om 50 % av grönmassan betas kommer tillväxten av rötterna bara hämmas ett par procent, men om 60 % av grönmassan betas kan rottillväxten hämmas så mycket som 50 %. Detta kan vara förödande om det blir en torkperiod och påverkar även tillväxten ovan jord.
Det är alltså viktigt att inte låta djuren beta för mycket av plantan om du vill ha snabb återhämtning av betet.
Olika växter har olika tillväxtkurva
Olika växter har olika tillväxtkurvor. Ofta tar det lite tid i början att innan de kan sätta fart och få en snabbare tillväxt en tid, tills dess att det mognar och tillväxten avtar.
Det är också en anledning till att inte beta för hårt, så att gräset befinner sig i ett stadie strax efter de skjuter fart snabbt, till strax innan de mognar.
Samtidigt är det viktigt att det får tid att mogna och fröa av sig.
Något som du också kan tänka på är att olika arter har olika sätt att växa. Från roten eller uppe i strået. Det är därför det är viktigt med mångfald och beta över en tid som att det kan finnas gräs kvar i olika stadier.
Örter är mineraler
Många örter är mer rika på mineraler och vissa näringsämnen jämfört med gräs, vilket kan var bra att ta hänsyn till när du bygger dina fållor.
Många örter trivs något bättre på magrare marker, vilket går att se på ett bete runt klippor eller stenar. Det är alltså en tillgång att ha marker med skiftande växtlighet som på olika sätt kan tillgodose djuren olika behov.
Det finns inga ogräs
Det som bestämmer om det är ett är att människan har bestämt sig för vad som skall växa på en viss plats. Om du istället har ingången att varje växt har sin uppgift på den plats det växer blir det helt annorlunda.
Då blir varje växt en indikator som du som värd för landskapet kan använda för ta beslut om vad du ska göra.
Brännässlorna tar exempelvis hand om överskott av kväve. Många så kallade ogräs har viktiga uppgifter och är viktiga i att uppfylla den sjätte principen som gäller mångfald och diversitet.
Hos oss äter individer av kreatur tistlar eller skräppor. Om de nu äter dessa, är det ogräs eller bete?
Studerar du näringsämnen för det som ofta kallas ogräs lär du upptäcka att skillnaden mot näringsvärden för det vi kallar foder inte är så stort.
Återigen får du ställa dig frågan om det är ogräs eller bete.
Planera ditt bete i förväg
För att hantera dina beten på bästa sätt är det idé att göra en betesplanering. Det betyder att du i förväg bestämmer när din djur skall beta var, och hur länge.
Det finns lite olika benämningar och sätt att göra din betesplanering där Holstic Planned Grazing, HPG, ofta används tillsammans med Holistic Management, HM. Andra benämningar är planerat rotationsbete, eller termen vi själva föredrar att använda, adaptivt rotationsbete.
Betesplanen är i ständig förändring
Adaptiv innebär att du hela tiden omvärderar din plan utifrån hur verkligheten ser ut just nu. Detta är något du gör i HPG också, men att ha med termen på minner dig om att det inte är en statisk plan.
Väder och årstider påverkar ekosystem och hur tillväxten sker, liksom hur många och vilka djur och marker du har tillgång till. Allt kan hela tiden förändras.
Dessutom det du gör som människa. Det kan vara när du skall ha semester, när olika vallar skördas eller andra åtagande som påverkar hur du vill hålla djuren i olika hagar.
En sådan sak kan vara att du vid kalvning vill ha djuren när hem eller i specifika hagar.
Varje betesfålla är individuell
Varje område du tänker dig att beta är unik i sina egna förhållande. vad det växer, topologin, vattendrag och vattensamlingar och mycket annat.
I en betesplanering bestämmer du hur bra dina beten är sinsemellan, utifrån ett antal parametrar. Notera att det är för dina beten, inte jämfört med andras.
Med denna information och en beräkning hur mycket bete som finns i varje hage kan du sedan beräkna hur länge dina betesdjur kan gå på varje plats.
Utifrån det skapar du dig en plan som gäller för din betessäsong och är din grund.
Efter varje säsong får du mer information, och för vår del har det inneburit att vi sett att vi kan ha fler djur under längre tid på samma yta. Det är en tydlig signal på att vi börjat återskapa matjord med mer biologisk aktivitet nere under markytan. Ovan jord har vi sett att vi får mer skiftande höjd med många fler olika växter.
Det här är information vi tar med oss till betesplanering för nästkommande säsong.
Exempel:
Regenerativt lantbruk – vår introduktion
För att dyka lite djupare i vart och en av 6-3-4 så kan du läsa mer här: