Kategoriarkiv: Självhushåll

Moster Märtas julkorv

När julen nalkas är det dags att göra korv i Sundhult. Det är då vi bläddrar fram receptet på den julkorv som moster Märta brukade göra varje år. Receptet tog hon med sig från Gläborg när hon kom till Gunnarps socken som hemsyster. Så småningom blev Märta husmor på Sundhult när hon gifte sig med Hilding, som var Ingemars morbror.

För mig (Hanna, dotter till Ingemar) blev moster Märta en ersättning för den farmor jag aldrig fick träffa eftersom hon dog alltför ung. Jag har fört traditionen vidare, och när det snart är jul träffas släkten och gör ”Moster Märtas julkorv” som en del av julstöket i Sundhult.

Korvsmet

2 kg nötkött
2 kg fläskkött
2 kg späck (eller byt ut mot totalt 4 kg fet fläskfärs)
2 kg kokt kall potatis
2-3 liter pastöriserad mjölk
6 msk salt
4 msk socker
4 msk potatismjöl
2 tsk vitpeppar
2 tsk kryddpeppar
2 tsk ingefära

10 meter krokfjälster
Hushållssnöre

Saltblandning

(används efter korvstoppningen)

4 msk salt
2 msk socker
2 tsk saltpeter

Koka potatisen, låt svalna och skala den sedan. Skölj fjälstren och kontrollera att de inte har några hål.

Mal det kylskåpskalla köttet, späcket och potatisen i köttkvarnen. Det går även att använda färdigmald nötfärs och fläskfärs. Fläskfärsen du köper i butik är ofta så fet så det går bra att byta ut späcket mot fläskfärs istället.

Blanda alla kryddor i en skål. Blanda köttfärs, eventuellt späck och potatis i en stor balja. Tillsättt efterhand mjölk och kryddor. Smeten blandas enklast med händerna (ordentligt renskrubbade, eller med engångshandskar). Ja, det är kallt om händerna med det är viktigt att smeten inte blir varm för då riskerar bakterier att växa till.

Trä på fjälster på korvhornet, knyt änden och stoppa sedan med korvsmeten. Var noga med att inte få med luft och stoppa inte fjälstern för hårt för då riskerar de att spricka då tillagas. Gör lagom långa korvar för en måltid. Knyt ändarna med hushållssnöre av bomull.

Gnid in korvarna med saltblandningen och låt ligga kallt i ett dygn. Packetera och frys in korvarna tills de ska ätas.

Koka julkorv

1 lagerblad
5 kryddpepparkorn
Vatten

Tina korven och lägg den i vatten med lagerblad och kryddpepparkorn. Värm försiktigt så att den sjuder men inte kokar. Skulle den börja koka, häll på lite kallt vatten.

Sjud ca 30 min och håll den sedan under vattenytan medan du klipper den i lagom bitar med en hushållssax. Genom att den hålls nere under vattnet så riskerar du inte att det sprutar ut het vätska på dig

Servera på julbordet tillsammans med långkål. Korven är även ett givet tillbehör till grönkålssoppan och gott att äta året runt med potatismos eller rotmos.

Torkad squash

Squash måste vara den gröda som är allra säkrast att odla om man vill bli garanterad stor skörd. När vi ätit oss mätta på falsk ostkaka, grillad squash, pastasås och köttfärsfylld squash och dessutom frusit in tillräckligt för vinterns ostkakor så är det läge att börja torka.

Vi använder en mandolin för att skiva den tunt, men det går också bra med en rejäl osthyvel. Lägg sen skivorna på bakplåtspapper på plåtar och torka i varmluftsugn över natten.

Den torkade squashen används till vinterns alla grytor och röror genom att smulas direkt ner i grytan eller pannan.

Falsk ostkaka med squash

Nu är det squashtider och detta är det absoluta favoritreceptet i vår familj när det gäller squash.

1 liter skalad och tärnad squash
25 gram sötmandel
1 bittermandel
0,75 dl socker
0,75 dl vetemjöl
4 ägg
5 dl gräddmjölk

Sätt ugnen på 200 grader. Skala squashen och tärna den. Koka den mjuk i vatten. Mal under tiden sötmandel och bittermandel och vispa ihop den med socker, vetemjöl, ägg och gräddmjölk. Häll av squashen, mosa den och blanda ihop den med resten av ingredienserna.

Häll smeten i en smord ugnsfast form. Grädda i mitten av ugnen ca 45 minuter tills den har stelnat. Servera ljummen med sylt, grädde eller glass.

Ny taktik för årets tomattunnel

Det är nu tredje året som odlar i våra armeringstunnlar, och
eftersom växterna flyttar runt efter växtföljden är vi nu inne på den tredje tunneln som får hysa tomater. Förra året växte här gurka och squash.

Ett problem med att gödsla med hästgödsel är att det inte bara är gott om näring i gödseln utan även ogräsfrön. Det blir särskilt mycket frön eftersom vi

utfodrar med hö som fått gå i blom. Detta är visserligen utmärkt för mångfalden och insekterna men det frestar på tålamodet att behöva kämpa med ogräset.

I år testar vi därför en ny taktik, det återstår att se om det blir en fullträff. Efter att ha grävt igenom bäddarna och gödslat så la vi ut svettslang som fördelar vattnet till plantorna. Över slangen har vi sedan täckt med kartonger som är tänkta att hålla tillbaka ogräset och samtidigt hålla jorden fuktig.

Kartonger har vi i överflöd från Viktors affärshus, då vi hämtar Solskensfarmarnas vacuumförpackade och frysta naturbeteskött från Öströö fårfarms slakteri i dessa.

Tomatplantorna har vi satt i skarvarna från kartongsidorna genom att bara vika undan ett hörn. För säkerhets skull har vi spridit ut järnfosfat under kartongerna för att inte skapa en barnkammare för sniglar och snäckor. Även snörena är återbruk, det är balasnören från höbalarna som vi binder ihop och sedan knyter fast i armeringsnäten.

Nu håller vi tummarna för att kartongtaktiken fungerar!

 

I år vill vi ha mer bönor!

När de första bönskidorna är klara att äta är det fest i Sundhult. För ett par år sen var vaxbönor den enda böna vi odlade men sen vi satte upp armeringstunnlarna så har vi upptäckt flera nya favoriter. Det gångna året var verkligen inget bra år för bönor, med den kalla och korta sommaren höll det på att inte bli några alls.

Böntunneln 2017

Tre år på raken har vi haft fyra olika sorters störbönor som får slingra sig uppför den nio meter långa armeringstunneln. Innanför har vi odlat låga olika sorters buskbönor.  Generellt kan vi konstatera att i vår växtzon, som ligger på gränsen mellan 3 och 4, så går det inte ta för givet att det går att få bönor mogna varje år. De sorter där skidorna äts så fick vi visserligen en skörd, men ungefär hälften mot vad vi vant oss vid. Resten hann inte bli färdiga före första frosten. Torkbönorna var inte i närheten av att bli klara, men som tur är har vi tillgång till gott om klimatsmart animaliskt protein i form av viltkött och naturbeteskött från våra egna highland cattle.

Störvaxböna – Neckargold eko

Bra grobarhet i år men den kalla sommaren gjorde att alla blommor inte hann utvecklas. Funderar på att testa en annan sort då den gärna kunde få ge lite större skörd även under en varm sommar. Klart säkrare att odla än buskvarianten som misslyckats ett antal år. Vaxböna är mycket populärt här hos oss så vi vill få en stor skörd så det räcker vintern igenom.

Störpurpurböna – Blauhilde eko

Bra grobarhet som vanligt. Fantastiskt vacker böna som tyvärr förlorar sin purpurfärg när den kokas. God smak som påminner mer om vaxböna än grön böna. Lägre skörd än vanligt i år, men vi hoppas på många fler kommande odlingsår.

Blomsterböna – Enorma eko

En storfavorit som är ett måste att odla! Nära 100% grobarhet, växer snabbt, blommar vackert och ger enorma bönorskidor med fantastiskt smak, Det går att använda själva bönorna också, men vi föredrar att använda skidorna innan bönorna mognat. Skidorna kan utan problem bli 25 cm långa utan att bli trådiga. Vi fyller frysen med skurna, förvällda bönskidor och frossar vintern igenom. Dock får det nog bli ett längre bönupphåll i år eftersom det var många blommor kvar när första frosten kom.

Störbrytböna – Cobra eko

En grön brytböna som gick från dålig grobarhet föregående år till rent usel 2017. Har inte heller gett särskilt hög skörd så i år får det antingen bli fler meter av favoriterna, eller så provar vi någon annan grön böna.

Torkspritböna – Borlotto Lingua di Fuoco Nano eko

Gav god skörd 2016, men hann inte mogna i år. Själva plantorna blev dock högre och kraftigare än tidigare och hade lika god grobarhet som tidigare år. Vacker böna när den väl mognat.

Torkspritböna – Yin Yang

Fick några Yin Yang-bönor av en vän för några år sen och har sen dess försökt öka mängden. Det verkar dock gått troll i denna odling; Efter att åtminstone lyckats fördubbla antalet bönor under 2016 så blev det ingen skörd alls i år.  Trots de vackra bönorna blir det nog ingen Yin Yang i tunneln i år.

 

Kåltunneln dukade under för snön

Nu i juletid äts det en hel del kål i Halland och Sundhult är inget
undantag. Förutom den obligatoriska långkålen och rödkålen på julbordet vill vi även ha brysselkål till revbenspjällen på juldagen. Det är dock ingen självklarhet att det finns något att skörda till jul, 2016 hann vi knappt passera juldagarna förrän rådjuren kom och länsade kåltunneln och i år kom det snö i mitten av december som ställde till det.

Insektsnät istället för gardiner

Det är nu snart tre år sedan vi satte upp våra armeringstunnlar och en av de största anledningarna var att få en enklare odling av just kål. Det första två åren använde vi gardinen LILL från IKEA som kålnät men efter att de vittrat sönder alltför snabbt i solen så beställde vi istället Rantai insektsnät från Lindbloms Frö förra året. Detta visade sig vara bra investering. Nätet har stängt ute skadeinsekterna och det har inte gått sönder. En annan fördel har varit att det inte alls skapat samma vindfång som gjorde att kåtunneln missformades av blåsten första året då vi lät LILL-gardinerna ligga kvar över vintern.

Snön blev ett problem

Stärkta av att blåsten inte längre verkade vara ett problem under vintern så lät vi nätet ligga kvar över tunneln för att skydda kålen från rådjuren. Det visades sig vara ett misstag. Den 10 december föll 15 cm tung snö medan vi var iväg på tomtepromenad och det blev för mycket för armeringstunneln som kollapsade under tyngden. För att inte rådjuren skulle äta upp kålen fick nätet ligga kvar. Under de närmsta två veckorna föll det mer snö och temperaturen pendlade lite upp och ner vilket gjorde att mycket av grönkålen ruttnade under den kompakta snön. Svartkålen däremot klarade sig fint och som tur är fungerar den utmärkt att göra långkål på.

Det tål att tänkas på hur vi ska göra nästa vinter för att skydda både tunnel och kål från rådjur och snö. Det ska nog inte vara några problem att räta ut armeringsnäten så att tunneln kan husera gurkor nästa år, enligt växtföljden vi använder.

Resultat från vår kålodling 2017

Grönkål – Dwarf Green Curled

För lite näring i slutet av året gav små grönkålstånd. Ruttnade under snön.

Svartkål – Nero di Toscana

Svartkålen har trivts under den relativt kalla sommaren. Stora fina plantor som har hållit sig fina under höst och vinter. Räddaren av julen då grönkålen svek. Stor skörd gjorde att vi kunde sälja en del under hösten och ändå ha gott om det fortfarande.

Brysselkål – Long Island

Borde ha toppats för att utveckla större sidoknoppar. En del knoppar ruttnade av temperaturväxlingarna i december, men det fanns tillräckligt kvar till juldagens revbensspjäll. Fasta knoppar tyder på att kvävegödslingen var lagom. Under 2016 gjorde den flitiga nässelvattningen att knopparna blev lösa.

Vitkål – Brunswick

Fina fasta huvuden som skördades i tid innan det blev för kallt. Har lärt av tidigare år att det är för fuktigt i matkällaren för förvaring av vitkål någon längre tid. Bättre att frossa i vitkål under höst och tidig vinter och därefter lägga så många som möjligt i kylskåpet.

Savoykål

Blev inte alls lika stora som föregående år, oklart varför. Men de som blev färdiga var lika goda som vanligt!

Rödkål – Cabeza negra 2

2016 var det alldeles hopplöst att få rödkålsplantorna att ta sig så det höll på att inte bli någon rödkål på julbordet. Den gångna sommaren gick förodlingen utmärkt och huvudena hann bli alldeles lagom stora under hösten. Vi är inga storkomsumenter av rödkål, så därför är det en fördel om huvudena inte är så stora. Rödkålen har klarat sig fint i tunneln fram till nyår.

Blomkål – Early Snowball X

Efter att ha varit en riktig succé 2016 så misslyckades blomkålsodlingen totalt under 2017. Plantorna växte helt enkelt inte och ett enda ynkligt lite huvud var vad vi fick.

Broccoli – Groene Calabrese

Efter att förodlingen misslyckades blev resultatet mycket blygsamt på ett fåtal plantor.

Kålrabbi

Växte bra som vanligt och fyllde ut fint mellan andra plantor.

Slutsatser och lärdomar

På det stora taget var det ett helt okej år för kåltunneln. Det största problemet är platsbristen. Det är många andra sorter som vi skulle vilja prova utan att för den skull minska på de befintliga. Kanske får det bli lite kål på friland eller i pallkragarna i trädgården under 2018.

Kålnätet kan inte ligga på om det väntas snö. Vi måste hantera rådjuren på något annat sätt helt enkelt.

Det har fungerat bra att tackla sniglarna så länge vi förodlar plantorna och använder järnfosfat för att hålla nere antalet sniglar.

I år blir det hög prio på att få till rejäl grönkål. Grönkålen måste få ta plats och näring.

Saffransskorpor

Här har vi de klara saffransskorporna på ett fat!Nu när den första snön har kommit så tyckte jag det var dags att börja förbereda inför Den lilla julmarknaden vid Kärnebygd Kvarn och Såg. Först tänkte jag koka kola, men när jag insåg att grädden var slut så föreslog Mamma att jag skulle göra saffransskorporna vi gjorde förra året till julmarknaden.
Ingredienser:
  • 100 g smör
  • 1 g saffran
  • 2 ekologiska ägg
  • 1 1/2 dl strösocker
  • 5 dl vetemjöl
  • 1 1/2 tsk bakpulver
Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smör tillsammans med saffran. Rör ner äggen. Blanda de torra ingredienserna i en bunke.

Här är längderna klara att stoppas in i ugnen för första gågen!Gör en grop i mjölet och häll ner äggsmöret. Blanda ihop till en deg. Forma degen till tre längder och lägg dem på en plåt. Strö över socker.

Grädda dem i mitten av ugnen i cirka 25 minuter. Ta ut längderna och sänk temperaturen till 125 grader.

Nu är längderna uppskurna och klara för torkning!Skär dem omedelbart på snedden med en degskrapa. Torka skorporna i mitten av ugnen i cirka 15 minuter. Nu är saffransskorporna klara!

De kommer finnas på julmarknaden den 2/12 kl 13-16 vid Kärnebygd Kvarn och Såg och då kommer det även vara öppet i Viktors affärshus.

Gör din egen fond

Nu i älgjaktstider är det dags att göra årets behov av fond. Vi använder denna fond till allt möjligt såsom såser, soppa, smaksättning av köttfärssås och grytor mm. Den ersätter såväl köpt fond som buljongtärningar. Dock innehåller den inget salt.

Det är något visst med mat där alla ingredienser hemmaproducerade, men har du inte tillgång till buljongben från egen gård så kolla med en gårdsbutik i närheten.

Om du vill köpa buljongben från  Solskensfarmarnas naturbetande Highland Cattle så kommer det finnas att köpa i Viktors affärshus lagom till julmarknaden i Kärnebygd Kvarn & Såg den 2 december.

Viltfond

Ben från älg, nöt eller annat djur, gärna några märgben
Ett par rotfrukter exempelvis morot, rotselleri, kålrot
Några tomater
Ett par gula lökar
Färska kryddor, exempelvis fransk dragon, persilja, oregano

Kontrollera att benen får plats i din största gryta. Börja med att rosta benen i ugnen i 250 grader. Lägg dem på en långpanna och låt de bli brynta runt om. Är det mycket ben så gör det i omgångar. Genom att rosta benen blir smaken fylligare och det doftar fantastiskt gott vilket det inte gör om du lägger i dem direkt i vattnet.

Rosta även rotfrukterna och tomaterna efter att ha delat dem i bitar. Lägg alltsammans i grytan tillsammans med lök och kryddor. Fyll på med kokande vatten så allt är täckt. Lägg på locket och koka upp. Sänk sedan plattan så det precis hålls kokande. Låt koka så länge det passar, åtminstone 5 timmar, gärna över natten. Skumma bort eventuellt grått proteinskum som flyter upp.

Plocka upp benen och sila buljongen som bildats. Nu är det dags att reducera buljongen till en fond, dvs den koncentreras genom att kokas utan lock tills den blir mörk och bubblorna lite sega. Har du en fläkt över spisen är det läge att starta den så du får ut all vattenånga ur köket. När fonden är kall kommer den vara som gelé så därför brukar jag hälla upp den i iskubslådor medan den är varm. När fonden sen svalnat sätts lådorna i frysen. När den är fryst töms tärningarna sedan i burkar eller påsar och förvaras lätt tillgängligt i frysen.

Blandningen som blir kvar av märg, senor, kött o rotfrukter blir lyxig kattmat. Den kan antingen frysas eller konserveras i glasburkar. Konservera går att göra genom att fylla upp burkarna med röran och vatten, sätta på locken och koka upp i en stor kastrull med vatten.

 

Den perfekta smörgåsgurkan

 Det har gått åt några kilo frilandsgurka i jakten på den perfekta grönsaksgurkan. För salt, för söt, för stark…
Skivad gurkaMånga har omdömena varit när vi testat olika recept, men nu tror vi oss har hittat den perfekta smörgåsgurkan för vår familj och det står många burkar på hyllan i matkällaren.

Smörgåsgurka

Dag 1

1 kg gurka av inläggningstyp (västeråsgurka, druvgurka)
100 g salt
Vatten

Skrubba gurkorna rena och skiva dem sedan, exempelvis med en vågig kniv eller mandolin. Smaka gärna en ändbit från varje gurka för att kontrollera att den inte är besk. Vissa sorter blir lätt beska om plantorna blivit utsatta för torka. Lägg gurkskivorna in en skål, strö över salt och fyllt upp med vatten så det precis täcker, ca 6 dl. Täck skålen och låt stå till nästa dag.

Dag 2

2,5 dl vatten
2,5 dl ättikssprit (12%)
4,5 dl socker
1 msk senapsfrön

Häll gurkskivorna i ett durkslag och låt de rinna av. Fördela sedan gurkan i absolut rena burkar. Koka en lag av vatten, ättikssprit, socker och senapsfrön. När sockret har löst sig ordentligt, häll den varma lagen över gurkorna så skivorna täcks helt och hållet och burken är helt full. Torka av burken om det skulle rinna över och skruva omedelbart på locket. Det kommer då att bildas undertryck i burken när vätskan svalnar vilket gör att smörgåsgurkans hållbarhet blir i princip oändlig så länge locket håller tätt. Nu finns det ju andra omständigheter som gör att burken aldrig kommer förvaras så länge, eftersom smörgåsgurkan är helt oemotståndligt god på en surdegsmacka med leverpastej.

Smörgåsgurka i matkällaren

Ugnsrostad müsli med kanel

Ugnsrostad müsli går verkligen att variera i det oändliga. Detta är en grundvariant med kanel som passar bra lika bra till sommarens färska bär som vinterns torkade frukt.  Eftersom åtgången på müsli är stor här, så gör jag stora satser i taget. Det krävs en stor långpanna för att få plats, har du en mindre ugn så gör halv sats.

Ugn 200 grader

750 g havregryn
300 g rågflingor
2 dl vetekli
200 g nötter/mandel
4 msk kanel
4 dl kokande vatten
1 msk honung
1 dl matolja

Häll havregryn, rågflingor, vetekli och hackade nötter på en stor långpanna. Strö över kanel och blanda. Koka upp vatten och lös upp en sked honung i det. Häll i en matolja, t ex solrosolja eller rapsolja. Ringla vätskan över långpannan och blanda ordentligt.

Rosta müslin i 200 grader i ca 40 min. Rör runt ungefär var 10:e minut.

Låt svalna. Blanda i  exempelvis solrosfrön, pumpafrön och torkade bär eller servera som den är med färska smultron!