Idag har det varit full rulle i Sundhult. Eller rättare sagt började det med en full rulle och slutade med 30 stycken.
Allt för den riktiga uppstarten av anläggandet av de grävningsfria odlingsbäddarna på Broaker.
På pallen som kom härom dagen var det en rulle ogräsduk, 2,4 meter bred och 100 meter lång. Duken väger 120 gram/m², så den är hyfsat kraftig.
Den bruna duken är tänkt att läggas på bäddar där inget skall växa för tillfället. På så sätt får ogräset inget ljus och kan inte växa. Istället fortsätter den mikrobiologiska aktiviteten i jorden och duken hjälper även till att värma marken för en tidig start på våren.
För att anpassa duken till odlingsbäddarna så delas den i tre delar på bredden och tio meter långa bitar. Det gör att vi får ut 30 täckdukar för våra odlingsbäddar. Vi skar rullen med en vanlig kockkniv efterhand som vi rullade ut och klippte av 10 meters längder.
Detta är första steget i anläggandet av odlingsbäddarna. Så snart vi gjort iordning bäddarna kan vi täcka dem fram tills att det är dags att plantera något.
Äntligen är planeringen för de 32 grävningsfria odlingsbäddarna klar. I planeringen har det tagits hänsyn till att kunna skörda en varierad blandning av grödor till en grönsakskasse och även våra egna hushållsbehov.
Det har varit ett väldigt pysslande för att få ihop en bra blandning, och det är främst Hanna som lagt timme efter timme för att få ihop hela planen, samtidigt som mängd och växtföljd skall bli bra. Det slutade med att det blir cirka 70 olika sorter av grönsaker och rotfrukter som skall skördas från mitten av maj och långt in på senhösten. Att vi inte bara vill ha grönsaker under skördesäsongen utan även vill ha lagringsvaror till oss själva under vintern, som vintermorötter och inläggningsgurka har skapat lite extra utmaning.
Det blir allt från morötter och rädisor till allehanda salladssorter, ärtor, bönor och kål.
Allt är planerat i detalj
Det betyder att vi sätter igång med odlingarna omdelbart genom att så de första grödorna redan idag. Allt är planerat på en ganska detaljerad nivå. Det är bestämt när grödor skall försås, skall planteras ut eller direktsås i en bädd och när det skall skördas för att ge plats till nästa gröda.
Självklart vet vi att planen inte kommer att hålla, och kommer kräva ombearbetning under säsongen. Dock ger det oss en bra grund för planeringen för säsongen 2020.
Det här är något som gått oss förbi tidigare, men standardiserad storlek på odlingsbäddar är något som många effektiva små grönsaksodlare använder sig av.
Det finns fler fördelar med dessa bäddar, exempelvis stor skörd per kvadratmeter, lättare att planera och bruka och att inga maskiner används.
Bredden har blivit en defactostandard
Det är Eliot Coleman som anses som grundare av detta brukningssätt. Han arbetar efter devisen ”Small is better”, och menar att det är viktigt att odlaren och konsumenten har en relation. De små odlarna kan också se till att konsumenten får färska grönsaker, eftersom skörden och leveransen till konsument sker samma dag.
För Eliot är det också viktigt att odla ekologiskt utan bekämpningsmedel. Det är där dessa mindre standardiserade bäddar kommer väl till pass. Det blir lätt att med handredskap effektivt förbereda bäddarna, så och plantera, hålla efter ogräs och skörda.
Trots att det inte är mekaniserat är avkastningen och effektiviteten hög. Till skillnad mot större odlare med exempelvis traktorer är investering här arbetstimmar. Coleman har varit med och tagit fram flera av de redskap som idag används för standardbäddarna, och dessa har fått en stor spridning tack vare hans book ”The New Organic Grower: A Master’s Manual of Tools and Techniques for the Home and Market Gardener”(1989).
75 cm bredd har blivit standarden
Genom Colemans bok har 75 centimeter (30 tum) blivit en branschstandard. En lagom bredd för att kunna gå och nå över bädden. Längderna kan variera mellan olika odlare, men en poäng är att samma odlare har samma längd på alla bäddar.
Mellan bäddarna finns det en gång, och den hålls ofta ganska smal, för att ge så stor plats till odlingarna som möjligt. Från gången når du enkelt till andra sidan av bädden när det är skördetid.
I Sundhult har vi valt att ha bäddar med måtten bredd: 75 cm, längd: 10 m och gångar på 45 cm.
Grävningsfritt, ”no-dig”, är en nyckel
På slutet av 1930-talet började Masanobu Fukuoka forska i olika metoder för ekologisk odling, och kom då fram till att en viktigt del var att arbeta plöjningsfritt. Istället kan jorden bearbetas försiktigt med en bredgrep. Nu 80 år senare är plöjningsfritt något som anammas allt mer även inom det konventionella jordbruket.
Det man gör med bredgrepen är att luckra jorden så att rötter får lättare att tränga djupare samtidigt som jorden kan ta emot mer syre och lagra vatten. Det görs försiktigt för att inte skada mycelen (svampen), maskar och annat viktiga delar under markytan. Man vänder aldrig jorden, vilket också begränsar möjlighet för ogräsfrön att gro.
De gamla rötterna lämnas nere i jorden, vilket gör att mer kol stannar i marken och även luckrar jorden naturligt genom att de skapas hålrum när rötterna bryts ner.
Tänderna på bredgrepen brukar vara någonstans kring 25 cm långa och det kan vara upp till nio tänder på grepen.
Fler redskap har anpassats efter bäddarna
Bredgrepen som används för att luckra jorden och krattor är exempel på ett redskap som fått sin storlek anpassade efter bäddarna. Det gör det snabbt och effektivt att förbereda bäddarna för sådd.
När bredden och längden är given är det lätt att beräkna hur mycket plantor som får plats i varje bädd. Det underlättar planeringsarbetet avsevärt både med hur mycket fröer som behöver beställas, och hur stor skörden blir från varje bädd. Det är även lättare att planera växtföljden när alla bäddar är lika.
För att få jämnt radavstånd och givet avstånd mellan plantorna används såmaskiner som är anpassade till bäddarna. Det finns lite olika varianter på maskiner, där Coleman varit med att utveckla några av dem.
Tät plantering minimerar ogräs
Det finns goda möjligheter för växterna att rota sig djupt i den luckra jorden, och det ger möjlighet att ha relativt tät placering. Det ger högre skörd per kvadratmeter och tränger undan ogräs.
Avståndet mellan de planterade raderna anpassas med fördel till redskapen som skall användas för att bekämpa ogräset, exempelvis ett skyffeljärn.
Lätt att täcka bäddarna
Eftersom alla bäddar är av samma bred och samma längd blir det lätt att ha täckdukar, insektsnät och annat redo för alla bäddar. Det är bara att ta en rulle och lägg ut över den bädd som har ett sådan behov just nu.
Det går snabbt att få små enkla tunnlar med hjälp av 1,5 m långa bitar av 4 mm järntråd som formas till bågar. Med hjälp av tunnlarna kan säsongen förlängas, och med insektsnät kan skadedjur hållas utanför.
På vintern täcks bädden av en geotexduk för att hindra ogräs att gro och även värma bädden på våren. Duken blir enkel att hantera med de fasta måtten på bäddarna.
Kanske borde det redan varit klart, men eftersom vi vill göra annorlunda och bättre med grävningsfria bäddar (no-dig) är vi inte klara än. Just nu planerar vi vilka grödor som skall växa var och när i de 32 nya odlingsbäddarna.
Allt beräknas från dagen då vi sår grödan, planterar ut och till att den skördas i en bädd. Det gäller få ihop det så att en bädd nyttjas så väl att nästa gröda är redo att planteras när skörden är klar av den förra.
Sedan skall det få plats i kalendern för odlingen, så att det inte blir för mycket arbete en och samma dag. Dessutom skall vi få ihop en någorlunda lämplig växtodlingsrotation för bäddarna.
Mycket av planering innan beställningen av för kan göras. Å andra sidan kommer det bli den häftigaste odlingssäsongen i Sundhult hittills.
Nu finns det ingen återvändo när det gäller höns i Sundhult. tredje veckan i juni kommer vi få 200 höns som skall hjälpa oss att förbättra matjorden på våra marker.
Ett äggpackeri behövs om vi skall sälja via andra och till exempelvis affärer och restauranger. Det skall vara ett eget rum som är avsett för att sortera och packa äggen.
Våren kommer att bli intensiv
Våren kommer fyllas med massor av aktivteter här i Sundhult. Vi vet att vi kommer att få fixa ved till nästa säsong, och det kommer kalvar i Solskensfarmarna som skall pysslas om.
Vi kommer odla och det kan bli så att vi kommer att sälja grönsaker till andra detta året.
Snart kan du köpa Sundhult Grönbetesägg
Någon gång under sommaren kommer vi alltså att börja erbjuda Sundhult Grönbetesägg, alltså ägg där hönsen fått gå på färskt grönbete under hela sommaren.
Låter inte det gott?
Vi kommer öppna upp för att boka förbeställda ägg så småningom, så att du som vill försöka dig att du kan få grönbetesägg.
Mycket att se på Solskensdagen 2019
Även i år blir det Solskendagen i Kärnebygd och Sundhult. Datumet är den 20 juli, så förhoppningsvis kan du som bor lite längre bort ifrån oss ta en tripp hit och titta på allt i full produktion.
Så klart kommer vi visa och berätta om elbilar och solceller i år också, och det kommer blir möjlighet att få träffa våra highland cattle som vi har i solskensfarmarna också. Exakt hur programmet skall se ut är inte bestämt. Vi funderar på att kombinera det med dagen innan eller efter och samla de som vill fördjupa sig lite mer i vad vi gör & hur och prata mer om visioner och hållbarhet i allmänhet.
Planering av måltider långt i förväg är inte riktigt vår grej. Därför uppstår recept ofta av saker vi alltid har hemma, så även detta recept på riktigt lokal älgfärsgryta. Torkad squash och svamp har vi gott om, likaså gul lök och hemmakonserverade tomater, och givetvis vårt eget örtsalt. Från frysen hämtades älgfärs och Bredshultabacon från Viktors affärshus. I gårdsbutiken finns även Chipotle från Skälshult gård. Har du inte tillgång till älgfärs går det lika bra med nötfärs.
500 gram älgfärs (eller nötfärs)
100 g Bredshultabacon (eller annat lokalproducerat bacon)
2 gula lökar
ca 200 g kokta bönor (eller avrunna vita bönor på burk)
ca 400 g krossade tomater (gärna hemmakonserverade)
Smält smör i en stekgryta eller traktörpanna. Hacka löken och stek den glansig med baconet klippt i bitar. Häll i älgfärsen, fördela den med en trägaffel och stek den några minuter. Häll i bönor och tomater. Smula ner torkad svamp och squash. Koka upp och tillsätt en skvätt chipotle och örtsalt efter smak. Låt puttra ca 15-20 minuter. Servera exempelvis med grillbröd (som går utmärkt att steka i panna).
Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.
Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.
Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.
Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:
Standardiserade redskap gör det effektivt
Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.
Lätt att täcka och skydda bäddarna
Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.
Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale
Planen är att köra igång i vår
Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.
Jag (Christian) är en person som är nyfiken och gärna vill lära mig en hel del innan jag påstår att jag kan något. När vi nu är delägare till en djurbesättning genom Solskensfarmarna kände jag att jag måste lära mig mer det. Jag och Hanna har i många år pratat om att utveckla Sundhult med djur, och eftersom hon gått naturbruksgymnasium så är det hon som drivit den delen av gården.
Nu är det dags att för mig att skaffa så mycket kunskap att vi kan ta bra beslut tillsammans. Det har gjort att vi hoppat på en spännande onlinekurs.
Det som ganska snabbt dyker upp på radarn är Alan Savory och hans TED-talk där han visar att betande djur kan få marken att växa bättre. Det är till och med så att områden som omvandlats till öken åter kan få gräs genom betande djur och genom att efterlikna deras naturliga beteende. Det ekologiska kretsloppet börjar då arbeta för att återställa markerna genom att bygga upp jorden.
Frågan är hur det är möjligt att få mer gräs om du har fler djur som betar marken, borde det inte vara tvärtom? Alan ger svar.
Joe Salatin har en spännande multifarm
En annan person som blippar in är Joe Salatin och hans Polyface farm i USA. Genom att ha flera olika djurslag som samverkar bygger de upp jorden.
Hans lantbruk är plöjningsfritt, vilket minskar utsläpp av exempelvis CO2, eftersom kol läcker ut i atmosfären varje gång som jorden vänds upp och blottas av plogen. Genom att bruka på det här sättet, med betande djur, binds mer kol efterhand som jorden ökar sin mullhalt.
”Permakultur” är ett ord som dyker upp ofta
Ett ord som dyker upp i många texter är ”permakultur”, och riktigt vad som läggs i det ordet och brukningsmetoden är svårt att få grepp på. Speciellt om jag tar steget från köksträdgård till att titta på en hel gård. Någonstans pratas det om att använda växter som är fleråriga, men hur och vilka?
Många frågor behöver svar
Som du förstår har det blivit många nya frågor som jag vill ha svar på. Det låter väldigt bra när jag läser texter och tittar på videoklipp, men jag har lite svårt att få en samlad bild. Dessutom är det utländska exempel, och hur fungerar metoderna i kalla Sverige?
Jag hittade snart till Ridgedale Permaculture, en gård som engelsmannen Richard Perkins byggt upp i värmländska Ämtervik med de här metoderna. Han har också skrivit en bok om hur de startat upp sin verksamhet på gården.
En bok med goda recensioner
Jag tittade på om det vore intressant att köpa och läsa boken ”Make small farms work”. Läser jag recensionerna för boken hittar jag bland annat Alan Savorys namn:
“Industrial chemical agriculture, producing twenty times as much dead eroding soil as food needed every year, is the most destructive industry of mankind – more so than fossil fuels or any mining.
Developing a new biologically-based, and holistically managed, regenerative agriculture is imperative if civilization as we know it is to survive. I heartily recommend Richard Perkins’ book for all socially conscious new and old farmers.”
Allan Savory. President, Savory Institute & Chairman, Africa Center for Holistic Management
”Richard and Yohanna are an invasive species in Sweden; threatening to destroy our traditional culture of hopelessness. This book may seem harmless, full of sweet pictures and practical advice for small farms, but it is actually spreading revolutionary seeds that jeopardise agribusiness and the alienation between people and nature.
Romantic dreamers have been advocating rural livelihoods before, whilst struggling to make a living off the land. Ridgedale Permaculture seem to actually know what they are up to.
These folks are walking the talk of Holistic Management, enabling them to manoeuvre within complexity without losing sight of what they really want to achieve. So, good people, if you are standing up for your rights as victims of your circumstances, stay away from these people, and this book.”
Jörgen Andersson (Fjällbete) Nordic Savory Hub
Visst blir du sugen på att läsa boken?
Jag tycker i och för sig att det är lättare att ta till mig saker när jag kan lyssna på personer som berättar och delar med sig av sin kunskap, och som tur är kunde jag få det här också.
Det slutade med kurs hemma framför tv:n
Richard Perkins har gjort en onlinekurs som du läser i din egna takt. Den kostar en del pengar och jag tvekade länge om innehållet håller god nivå så att pengarna inte bara kastades i sjön. Till slut slog jag till och fick med mig Hanna framför tv:n för att lyssna på vad vad Richard har att säga.
Kursen har tretton moduler
Kursen är uppdelad i tretton moduler, eller kapitel:
Vi har precis börjar på kapitel 6, och hittills har det varit mycket inspirerande, informativt och lärorikt. Vi vill hela tiden framåt för att få en bättre helhetssyn på allt.
Blandat med föreläsningar, fältstudier och litteratur
Kursen innehåller alla delar. Richard har spelat in matnyttiga föreläsningar som blir teoripass. Till detta lägger han till blanda annat fältvandringar på sin egen gård . Vi har följa med på en 2,5 timma lång rundvandring. Väldigt intressant att få se hur det ser ut på en plats där konceptet körts från en ”vanlig” gård till den vision som teoripassen förmedlar.
Till detta skall vi parallellt arbeta med att skapa underlag för vår egna gård. Det ingår pass i kursen om hur vi kan använda verktyg som Google Earth för att rita kartor som endel i att bygga vårt underlag.
Vi bjuds även på en hel del tips om fördjupningar i videoklipp, olika texter och böcker.
Vi vill köra igång nu!
Det är så inspirerande att vi vill köra igång meddetsamma. Vi har redan nu massor av idéer om vad vi kan göra, och en hel del förslag på hur vi skall lösa det. Det här gäller för Solskensfarmarna, men framförallt hur vi kan utveckla vår egna gård, Sundhult.
När julen nalkas är det dags att göra korv i Sundhult. Det är då vi bläddrar fram receptet på den julkorv som moster Märta brukade göra varje år. Receptet tog hon med sig från Gläborg när hon kom till Gunnarps socken som hemsyster. Så småningom blev Märta husmor på Sundhult när hon gifte sig med Hilding, som var Ingemars morbror.
För mig (Hanna, dotter till Ingemar) blev moster Märta en ersättning för den farmor jag aldrig fick träffa eftersom hon dog alltför ung. Jag har fört traditionen vidare, och när det snart är jul träffas släkten och gör ”Moster Märtas julkorv” som en del av julstöket i Sundhult.
Korvsmet
2 kg nötkött 2 kg fläskkött 2 kg späck (eller byt ut mot totalt 4 kg fet fläskfärs) 2 kg kokt kall potatis 2-3 liter pastöriserad mjölk 6 msk salt 4 msk socker 4 msk potatismjöl 2 tsk vitpeppar 2 tsk kryddpeppar 2 tsk ingefära
10 meter krokfjälster
Hushållssnöre
Saltblandning
(används efter korvstoppningen)
4 msk salt 2 msk socker 2 tsk saltpeter
Koka potatisen, låt svalna och skala den sedan. Skölj fjälstren och kontrollera att de inte har några hål.
Mal det kylskåpskalla köttet, späcket och potatisen i köttkvarnen. Det går även att använda färdigmald nötfärs och fläskfärs. Fläskfärsen du köper i butik är ofta så fet så det går bra att byta ut späcket mot fläskfärs istället.
Blanda alla kryddor i en skål. Blanda köttfärs, eventuellt späck och potatis i en stor balja. Tillsättt efterhand mjölk och kryddor. Smeten blandas enklast med händerna (ordentligt renskrubbade, eller med engångshandskar). Ja, det är kallt om händerna med det är viktigt att smeten inte blir varm för då riskerar bakterier att växa till.
Trä på fjälster på korvhornet, knyt änden och stoppa sedan med korvsmeten. Var noga med att inte få med luft och stoppa inte fjälstern för hårt för då riskerar de att spricka då tillagas. Gör lagom långa korvar för en måltid. Knyt ändarna med hushållssnöre av bomull.
Gnid in korvarna med saltblandningen och låt ligga kallt i ett dygn. Packetera och frys in korvarna tills de ska ätas.
Koka julkorv
1 lagerblad 5 kryddpepparkorn Vatten
Tina korven och lägg den i vatten med lagerblad och kryddpepparkorn. Värm försiktigt så att den sjuder men inte kokar. Skulle den börja koka, häll på lite kallt vatten.
Sjud ca 30 min och håll den sedan under vattenytan medan du klipper den i lagom bitar med en hushållssax. Genom att den hålls nere under vattnet så riskerar du inte att det sprutar ut het vätska på dig
Servera på julbordet tillsammans med långkål. Korven är även ett givet tillbehör till grönkålssoppan och gott att äta året runt med potatismos eller rotmos.