Det är flera parallella projekt på gång i Sundhult som har sitt ursprung i onlinekursen vi läser. Ett spår är att utveckla odlingarna vi har på Broaker och i odlingstunnlarna.

Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.

Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.

Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.

Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:

Standardiserade redskap gör det effektivt

Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.

Lätt att täcka och skydda bäddarna

Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.

Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale

Planen är att köra igång i vår

Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.