Under februari har både jag och Hanna varit hemma på gården för att arbeta i skogen, och det finns mycket göra. Inte minst efter höstens och vinterns stormar.

Det har verkligen varit full rulle här. Ett område som sålts som rotpost avverkades sent i höstas, men skotningen har de väntat med på grund av det blöta föret. Det tackar vi för. Det är verkligen inte alla som har förmånen att ha entreprenörer som inväntar bättre markförhållande. Nu sammanföll det kalla vädret med vår lediga period. Det har gjort att vi har haft två skotare igång i skogen med att köra ut virke, och timmerbilar i skytteltrafik.

Inte nog med det, för vi har haft en granne som hjälpt oss med att ta hand om vindfällen efter stormarna, och som har gjort lite gallring. Det betyder att de tre veckor jag har varit hemma har vi stora delar varit 4-5 man som arbetat i skogen, plus timmerbilerna. Fullfart på gården helt enkelt.

Hanna arbetar halvtid och är hemma i perioder, och har just nu en ledig period för att arbeta i skogen. Själv har jag haft en tre veckor lång semester för att få delta i skogsarbetet. Vi är oerhört tacksamma att vi har arbetsgivare som har gått med på det.

Arbetet som jag ägnat mig åt i huvudsak är gallring. Jämför det med vad man gör med morötter i grönsakslandet. tar bort mindre, dåliga och för tätt odlade morötter för att ge mer utrymme till de stora att växa till sig för att bli goda och matnyttiga. Samma sak med träden i skogen, fast där är målet att bli fint timmer för sågverken den dag då det skall avverkas. Vi tar bort träd som är krokiga, har skador, fel trädslag och står för tätt. På bilden ser ni ett krokigt träd som inte kommer fungera något vidare som timmer. Det tar vi bort och ger utrymme till de bättre träden runtomkring att växa till sig.

De mindre träden i gallringen blir massaved, och går till papperbruk för att blir pappersmassa. De sämsta och torra träden, samt lövträden, blir ved som skall värma oss till vintern.

Det som gjort det mer lurigt än att skogen är väldigt olikåldrigt, vilket gör att träden är olika stora. En spännande sak är att det har varit en hel del naturvårdshuggning, där vi prioriterat lövträd, och skapat blandskog. Inte minst i flera fuktigare partier och områden som ligger nära bebyggelse.

För att veta hur mycket man skall ta ner så mäter man höjden på ett antal träd (övrehöjden) med en höjdmätare som Hanna gör på bilden intill. Sedan gör man en relaskopsmätning och får då något som kallas för grundyta. Har man det värdet kan man sedan följa tabeller där de rekommenderar hur glest det skall bli efter en gallring för att få så bra tillväxt som möjligt.

Måste säga att jag njuter ända in i själen av att få gå med motorsågen och arbeta fysiskt. Skönt att få göra det i sin egen skog i lagom takt. Det är ok att dröja lite längre en och annan fikarast och njuta av att vara ute en kall medan varm lapsang souchong och en kanelbulle värmer. Roligt att kunna skicka ut lite twitter-meddelande som blir vårt virtuella fikarum tillsammans andra skogsbönder som är ute och arbetar. Teet har värmt gott för det har varit kallt. En dag stannade vi till och med inne, för vi tyckte att -18°C var lite i minsta laget. Annars har temperaturen inte varit till något större problem. Klädvalet har varit bra, och jag måste säga att de nya huggarbyxorna (sågskyddsbyxor av märket Pfanner modell Gladiator Extreme) har varit mycket bra. Kläderna har fått anpassats från vargavinter till härliga vårdagar nu i slutet på perioden.

Vad som har varit skönt är att vår sexhjuliga ATV har fungerat, vilket den inte har gjort på lång tid. Vad som egentligen var felet vet vi inte (troligen var det ett batteribyte som gjorde susen). Skönt att kunna lassa på sågar, bränsle och annan utrustning för två man till skogen på flaket.

Dessutom har jag haft nöjet att få inviga en Stihl MS201. En liten och smidig motorsåg som lever på sin acceleration snarare än kraft. Jag använder gärna den, då den är mycket lättare än många andra motorsågar, vilket skonar ryggen när man går runt i skogen dagarna i ända. Vi hade en Stihl MS200 sedan tidigare, men den har gjorts om på grund av att avgaskraven ökat. Bra för miljön, och inte arbetsmiljön. Jag tycker sågen har fungerat riktigt, och kommer nog gå ännu bättre nu när den slitits in och kommer justeras av återförsäljaren.

Ryggen får ändå arbeta när man brosslar. Brossla betyder att man drar ihop och skapar små högar av de träd man fällt. Vi har en bra sax som gör att man inte behöver (knä)böja för varje bit man skall ha tag i. Det gäller att planera det redan när man fäller, så att man för söker få träden åt det håll där man planerar att köra med maskinen senare. Då kan man välja bra vägar och kortare brosslingsavstånd. Dessutom ser man till att riset från kvistningen hamnar på de tänkta vägarna för att minska markslitaget.

Som så ofta skulle man vilja ha mer tid, för det blir aldrig riktigt färdigt i skogen. Det finns alltid mer att göra. Jag tar nog några helger i anspråk för att göra klart gallringen i ett bestånd, för jag kan behöva ett par fyspass för kroppen ;). Nu fortsätter Hanna i skogen med att skota ur det som tagits ned. Skota ut betyder att att ta utt det som fällts, och hon gör det med hjälp av vår beståndsgående skotare från Malwa. Det innebär att den är liten (ca 2 meter bred) så att den kan slingra sig inne i skogsbestånden. Det är klart, terrängen begränsar framkomligheten (klippor, sura partier, branter etc). Det är en anledning varför det är bra att arbeta i skogen när det är kallt ute. Med tjäle i marken orkar den bära maskinen även på mycket blöta områden. En annan fördel är att kylan motverkar rötsvamp som annars kan förstöra träden med rotröta.

På vissa platser är det för trångt, eller för blött och då måste vinschen användas. På Malwan har vi en radiostyrd vinsch som kan skötas med en fjärrkontroll och dra ut virke till maskinen där man kan nå det med kranen.